Allt fler patienter med komplexa vårdbehov vårdas idag i hemmet. I takt med den allt mer avancerade vården ses brister i samordning av patientens vård då vanligtvis många vårdgivare är inkopplade men ingen tar ett helhetsansvar. Mobil närvård har då skapats med mobila specialistteam som utgår ifrån närliggande sjukhus. Målet är att tillgodose trygg vård till patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet med studien är att beskriva hur patientperspektivet beaktas vid samverkan mellan hemsjukvård och mobila specialistteam. Data består av sju kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor eller distriktssjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården och har erfarenhet av att samverka med mobila specialistteam. Intervjuerna analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier och sju subkategorier. Studiens resultat visar att när hemsjukvården samarbetar med mobila specialistteam ökar patientens möjlighet att uppnå trygghet, välbefinnande och självständighet. God samverkan mellan de mobila specialistteamen och hemsjukvården verkar dessutom öka patientens delaktighet i vården samt lindrar sjukdomslidande. Tack vare god samverkan mellan de mobila specialistteamen och hemsjukvården kan patienten istället vårdas i hemmet och besparas vårdlidande med undvikbara sjukhusvistelser och oro som följd. Sjuksköterskorna och distriktssjuksköterskorna som intervjuades upplevde att vården blev bättre för patienten ur ett helhetsperspektiv. Hemmet visade sig ha stor betydelse för patienterna och många sjukhusvistelser kan förebyggas då de mobila specialistteamen är involverade och ökar möjligheten för patienten att stanna kvar i sitt hem, vilket i sin tur kan leda till en mer hållbar vård för patienten.

Bakgrund: Sjuksköterskor och omvårdnadspersonal arbetar tillsammans i hemsjukvårdens organisation. Sjuksköterskan är arbetsledare och delegerar ut arbetsuppgifter samt handleder omvårdnadspersonalen i arbetet. Det är viktigt med ett bra samarbete mellan sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen för att skapa en patientsäker vård. Det är dock brist på forskning som visar hur samarbetet mellan sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen ser ut i hemsjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka vad sjuksköterskor i hemsjukvården har för erfarenheter av samarbetet med omvårdnadspersonal. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och nio underkategorier. Den första huvudkategorin handlar om hur organisationen och dess uppbyggnad påverkar samarbetet mellan sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen. Den andra huvudkategorin handlar om skillnader i omvårdnadspersonalens kunskap och erfarenheter och hur det påverkar samarbetet och patientsäkerheten. I den tredje huvudkategorin beskrivs sjuksköterskornas erfarenhet av ledarskapsrollen och hur den ses som otydlig och komplex. Den fjärde och sista huvudkategorin beskriver sjuksköterskans erfarenheter av skriftlig och muntlig informationsöverföring och de brister som finns. Slutsats: Informationsöverföringen ökade mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal när de hade dagliga träffar. Sjuksköterskor erfor att det fanns brister i patientsäkerheten när samarbetet med omvårdnadspersonalen inte fungerade. Resultatet kopplades till systemteori där alla delar i systemet påverkade varandra och varje del var viktig för en fungerande hemsjukvård. / Background: Nurses and home help personnel works together in the home healthcare. The nurse is the leader of the daily work and delegates tasks and supervises the home help personnel. The collaboration between the nurse and the home help personnel is important in creating patient-safe care. However, there is a lack of research that shows what the collaboration between the nurse and the home help personnel looks like in home health care. Aim: The aim of the study was to examine what nurses in home health care have for experiences of cooperate with home help personnel. Method: Qualitative method with inductive approach. Ten semi-structured interviews where conducted and analyzed through qulitative content analysis. Result: The analysis resulted in four main categories and nine subcategories. The first main category deals with how the organisation and it’s structure affect the collaboration between the nurse and the home help personnel. The second main category is about differences in the home help personnel knowledge and experience and how it affects collaboration and patient-safety. The third main category discribes the nurses experience of their leadership role and how it is seen as unclear and compex. The fourth and last main category discribes the nurses experience of written and verbal information transfer and the shortcomings that exist. Conclusions: The information transfer increased between the nurse and the home help personnel when they had daily meetings. Nurses found that their was a lack of patient-safety when the collaboration with the home help personnels did not work. The result was linked to system theory. All parts of the system affected eachother and each part was important for a functioning home health care.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva deras arbete med palliativa patienter inom hemsjukvård samt deras upplevelse av arbetet. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från fem olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade två teman. Temat ”Att balansera mellan nuet och planera slutet – att vara steget före” framkom ur kategorierna Att se patientens livssituation och utföra omvårdnadsåtgärder, Att strukturera arbetet, Att stödja och ha kontakt med närstående, Att uppleva utvecklings och utbildningsbehov samt Att vara professionell i sitt förhållningssätt och beskriver distriktssköterskornas upplevelse av att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskornas insatser hos patienten intensifierades allteftersom sjukdomen fortskred, kontakten med närstående och andra vårdgivare beskrevs som god. Temat ”Att uppleva stimulans och påfrestningar” bildades ur kategorierna Att vara professionell i sitt förhållningssätt och Att uppleva och hantera egna känslor och beskriver distriktssköterskornas egna känslor inför att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskorna upplevde sitt arbete som värdefullt och viktigt, dock upplevdes det som påfrestande med flera palliativa patienter samtidigt samt att det var extra jobbigt med yngre patienter.</p> / <p>Abstract</p><p>The aim of the study was to describe district nurses’ work with palliative patients in home care and their experience of the work. The study had a descriptive design and ten district nurses from five different health care centres in the Middle of Sweden participated in the study. Data were collected with semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. The results are presented from the categories, which formed two themes. The theme “To balance between the prevailing situation and to plan the end – to lie ahead. emerged from the categories To see the patient’s life situation and to perform nursing interventions, To structure the work, To support and have contact with relatives, To experience developmental and educational needs and To be professional in one’s approach and describes the district nurses’ experience of caring for palliative patients. The district nurses’ efforts at the patients home were intensified as the disease progressed, the contact with the relatives and other caregivers were described as good. The theme “To experience stimulation and strain” emerged from the categories To be professional in one’s approach and To experience and handle one’s own feelings and describes the district nurses’ feelings about caring for palliative patients. The district nurses experienced their work as important and valuable; however it was also experienced as trying with several palliative patients at the same time and extra tough when the patients where younger.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> På senare tid har närståendes roll i vården fått en ökad betydelse. I Sverige insjuknar varje år 50 000 individer i cancer. När sjukdomen övergått i sen palliativ fas väljer allt fler patienter att vårdas den sista tiden av livet i hemmet. Mer ansvar läggs därigenom på närstående vilket lett till ett ökat behov av stöd åt närstående. <strong>Syfte</strong>: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av stöd när en familjemedlem med cancer vårdas i sen palliativ fas i hemmet. <strong>Metod</strong>: Studien är en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. <strong>Resultat</strong>: Resultatet visade att närståendes upplevelse av stöd fanns i <em>att klara av vardagen</em> och <em>att kunna förbereda sig för framtiden</em>. Däremot framkom även att närstående upplevde avsaknad av stöd, som fanns i <em>att känna sig otillräcklig</em> och <em>att känna sig övergiven</em>. Närstående upplevde information kring familjemedlemmens sjukdom, vårdandet av den döende samt vad närstående kunde förvänta sig av framtiden framkom som ett stöd av betydelse. Närstående upplevde sig inte bli sedda av professionella vårdgivare vilket bidrog till att närstående kände sig ensamma i den svåra situation dem befann sig i. <strong>Slutsats:</strong> Då närstående befinner sig i en situation där deras behov av stöd inte alltid tillgodoses, är det av vikt att professionella vårdgivare i alla avseenden inkluderar och uppmärksammar närståendes individuella behov av stöd.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> The role played by next of kins in the public health care system has, of late, become increasingly important. Every year 50,000 people contract cancer in Sweden. During the final stages of life, when the illness has reached the late palliative phase, an increasing amount of patients choose to be nursed at home. Subsequently, more responsibility is placed upon relatives and their need of support increases. <strong>Purpose:</strong> The purpose with this study was to illustrate next of kin’s experiences of support when a member of the family suffering from cancer was nursed at home during the late palliative phase. <strong>Method: </strong>The study is an overview of literature based on scientific articles from previous research. <strong>Findings:</strong> The study’s findings show that next of kins experienced most support in situations associated with <em>coping with the daily chores</em> or when <em>having to prepare themselves for the future</em>. However, next of kins also experienced a lack of support and reported <em>feeling insufficient</em> <em>and abandoned</em>. Information about the family member’s illness and nursing of the same as well as a comprehension of what they, as next of kins, might expect of the future constituted a significant support. Nevertheless, they felt ignored in contacts with professional health care providers which contributed to a feeling of loneliness. <strong>Conclusion:</strong> When next of kins find themselves in a situation where their needs of support is not always fully satisfied, it is of great importance that professional health care providers notice and include the next of kins individual needs of support in all respects.</p><p> </p>

<p>Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av individer med smärta 65 år och äldre. Resultatet visade att många äldre hade ont vid vila och aktivitet. De valde vila framför aktivitet som smärtlindrande åtgärd, trots att fanns nackdelar med vila. Resultatet visade även på brister i sjuksköterskors dokumentation av smärtan. Ett hinder för dokumentation var att en grupp äldre inte berättade om sin smärta vilket kunde bero på att de äldre bland annat inte ville vara till besvär eller att de ansåg att smärta var en del av att bli gammal.</p> / <p>An increasing elderly population coupled with an increasing likelihood of pain in oldage means more individuals will be in pain, thus making larger demands on the healthcare system. Studies show that nurses can’t describe the elder’s experience of pain andthere is insufficiency in pain documentation. The aim was to describe paindocumentation in a group of elderly people living in sheltered accommodations or withhome care services. The material was analysed with a quantitative descriptive method aswell as a qualitative content analysis. The inclusion criteria were elderly with pain,above the age of 65. The results showed that many elderly people had pain during restand activity. The elderly more often choose rest than mobility as an activity to reliefpain. The results also showed insufficiency in pain documentation. One obstacle forpain documentation was when the elderly did not tell the nurses about their pain. Therewere several reasons for this, for example that the elderly did not want to be a burden tothe nurses or that they simply accepting that pain were a part of being old.</p>

<p>För många närstående förändras livet radikalt när  en anhörig diagnostiseras med hjärtsvikt. Att leva med hjärtsvikt är som att "knacka på dödens dörr och aldrig veta vad som är att vänta av morgondagen". Att stanna hemma och vårda en en anhörig under palliativ fas innebär stora påfrestningar i närståendes liv. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser när anhörig med hjärtsvikt vårdas palliativt i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tolv kvalitativa och tre kvantitatva vetenskapliga artiklar ingick. Resultat:  Närstående som vårdade en anhörig palliativt i hemmet upplevde social isolering, stress och ångest och krav på att vara en "stöttepelare". Närstående upplevde också att informationen om tillstånd och prognos var bristfällig. Upplevelsen av att känna stöd från vårdpersonal varierade och närstående ville vara delaktiga i vården. Slutsats: Det är klarlagt att hjärtsvikt har en betydande påverkan på närståendes liv. Närståendes situation behöver studeras vidare och då speciellt när det gäller palliativ hemsjukvård.</p> / <p>For many next of kin important changes took place when heart failure was diagnosed. Meanings of living with heart failure emerged as "knocking on death's door" yet surviving and never knowing what to expect of tomorrow. Staying at home in the palliative phase of life brings multiple complex issues for next of kin who is subject to stress during a along period of time. The aim of the study was: To illuminate next of kin's experiences when a partner with heart failure is taken care of in palliative home care setting. Method: A general litterature review based on twelve qualitative and three quantitative scientific articles. Findings: Next of kin in palliative home care setting described situations of being restricted, they experienced stress and anxiety, and took on the role of being "a pillar of strength". Next of kin also described how they lacked adequate medical information. Som next of kin experienced  that they received support from healthcare personnel but some lacked concrete support. Next of kin also felt it important to have influence on decisions. Conclusion: It is clear that heart failure seriously affects the lives of next of kin. This group need to be further investigated, especially when it comes to palliative care at home.</p>

<p><strong>Syftet </strong>var att beskriva hur sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård uppfattar ochlindrar andnöd hos cancerpatienter i sen palliativ fas.</p><p><strong>Metoden </strong>var kvalitativ med fenomenografis ansnats. Sex informanter från två palliativa hemsjukvårdsteam i Mellansverige valdes ut och intervjuades.</p><p><strong>Resultatet </strong>som representerar informanternas olika uppfattningar bestod av de fem kvalitativt skilda beskrivningskategorierna:</p><ul><li>Diskrepans i uppfattningen av andnöd som vanligt förekommande och svårt.</li><li>Fysiska och psykosociala faktorer orsakar andnöd.</li><li>Stödjande faktorer är betydelsefulla för sjuksköterksans arbete.</li><li>Känsla av osäkerhet och otillräcklighet.</li><li>Medicinska åtgärder prioriteras framför omvårdnadsåtgärder.</li></ul><p><strong>Slutsats:</strong> Studien visade att andnöd var ett komplext symtom som kräver enn mångfacetterad kompetens. Det framgår också att läkarstöd, kollegialt stöd, manualer, handledning oc erfarenhet stärkte informanternas omvårdnadsarbete och ökade förutsättningarna för att patientens andnöd lindrades på ett adekvat sätt. En god tillgång till de olika stödfaktorerna ökade dessutom informanternas möjlighet att hantera den ansträngda situation som uppstod i patientens hem.</p><p> </p>

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård uppfattar ochlindrar andnöd hos cancerpatienter i sen palliativ fas. Metoden var kvalitativ med fenomenografis ansnats. Sex informanter från två palliativa hemsjukvårdsteam i Mellansverige valdes ut och intervjuades. Resultatet som representerar informanternas olika uppfattningar bestod av de fem kvalitativt skilda beskrivningskategorierna: Diskrepans i uppfattningen av andnöd som vanligt förekommande och svårt. Fysiska och psykosociala faktorer orsakar andnöd. Stödjande faktorer är betydelsefulla för sjuksköterksans arbete. Känsla av osäkerhet och otillräcklighet. Medicinska åtgärder prioriteras framför omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Studien visade att andnöd var ett komplext symtom som kräver enn mångfacetterad kompetens. Det framgår också att läkarstöd, kollegialt stöd, manualer, handledning oc erfarenhet stärkte informanternas omvårdnadsarbete och ökade förutsättningarna för att patientens andnöd lindrades på ett adekvat sätt. En god tillgång till de olika stödfaktorerna ökade dessutom informanternas möjlighet att hantera den ansträngda situation som uppstod i patientens hem.

Bakgrund: Den palliativa vårdens främsta syfte är att främja patienters välbefinnande och den ska utmärkas av integritet och värdighet. Tack vare den allt mer avancerade hemsjukvården finns möjligheten för fler palliativa patienter att vårdas i hemmet. Detta ställer krav på sjuksköterskors och närståendes kompetens. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser samt behov av stöd i palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie utfördes där tretton kvalitativa studier granskades och analyserades enligt Friberg (2006). Resultat: Analysen utmynnade i tre huvudkategorier samt fem underkategorier som bygger på upplevelser hos närstående som vårdar en palliativ anhörig. Resultatet visar att närstående har behov av stöd för att orka vårda. Det visar också på vikten av att se närstående i den situation de befinner sig i, genom detta kan isolering, ensamhet och oro begränsas. Det visar sig att när adekvat information ges känner sig närstående delaktiga. Motsatsen infinner sig när närstående inte ses som en resurs. Konklusion: Mer förståelse för närståendes situation behövs samt mer utbildning i palliativ omvårdnad för vårdpersonalen i hemsjukvård. Det är också önskvärt med mer forskning med kvalitativ ansats. / Background: The palliative care primary purpose is to promote patients comfort and to be characterized by integrity and dignity. Thanks to the ever more sophisticated home care is the possibility for more palliative patients to be cared for at home. This requires nurses and relatives skills. Aim: The aim of this study is to describe the relatives experiences and their needs of support in palliative home care. Method: A literature review was conducted in which thirteen qualitative studies were examined and analyzed according to Friberg (2006). Results: The analysis resulted in three major categories and five subcategories based on the experiences of close relatives caring for a palliative relative. The results show that families are in need of support to manage caring. It also demonstrates the importance of seeing relative’s situation they are in, in this way, isolation, loneliness and anxiety can be limited. It turns out that when adequate information is given relatives feels involved. The opposite appears when relatives are not seen as a resource. Conclusions: Further understanding of relatives situation is needed and more education in palliative care for nursing staff in home care. It is also desirable to have more research with a qualitative approach.

Idag erbjuds familjer som fått ett prematurfött barn att gå hem med neonatal hemsjukvårddetta gör att vårdtiden på sjukhuset blir kortare och familjen får komma hem och vårdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvården ochkan i och med det erbjuda föräldrarna denna form av vård. Faderskapet har utvecklats frånatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i föräldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvård. Som datainsamlingsmetod utfördes intervjuer. För att genomförastudien och bearbeta materialet, användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatetutmynnade i två teman, en tillfredsställelse i att få komma hem och en känsla av att bliomhändertagen av vårdpersonalen. Det första temat innebar att papporna upplevdefrihetskänsla, enkelhelhet och att det var ett naturligt steg. Det andra temat innebar attpapporna upplevde tillmötesgående vårdpersonal, lättillgängligheten och attvårdpersonalen var återkommande i hemmet. En av studiens konklusioner var att pappornaupplevde den neonatala hemsjukvården som en positiv upplevelse. Livet blev enklare ochsmidigare. I en eventuell kommande studie skulle det vara intressant att studera hurvårdpersonalen upplever stödet till papporna i den neonatala hemsjukvården. / Families of today who have a child born prematurely often go home from the hospital withneonatal homecare, this implies a reduced duration in the hospital. The parents can takecare of their child at home and they can stay in an familiar environment. Several hospitalsin Sweden can offer families neonatal homecare. The fatherhood has developed from beingan economic family support to a father who now is more active in parenting and take moreresponsibility in the family. The purpose with this study was to describe father’sexperiences of neonatal homecare. Interviews were performed with seven fathers. and thecontent of the interviews were analysed with a qualitative method. The result concludedtwo themes, one was the satisfaction of coming home and the other one was the feeling ofbeen taken care of by the staff. The first theme involved feelings of freedom, simplicityand a natural step. The second theme involved accommodating staff, easily accessible andreturned in the home. The fathers experienced the neonatal homecare very positive. Thelife became easier and more convenient. A future study focusing on how the staff workingwith neonatal homecare experience given support to fathers could give importantknowledge to improve the support of fathers.