Hemmet som vårdplats har succesivt blivit vanligare i Sverige. Befolkningen blir även allt äldre vilket gör att behovet av avancerad hemsjukvård kommer att öka. Palliativ vård är aktuellt när sjukdomen inte längre går att kurera eller bota. Syftet med palliativ vård är att lindra lidande men också att främja livskvaliteten för de personer som befinner sig i livets slutskede. Under palliativ vård skall den sjuke få en god smärtlindring och kunna leva så aktivt som möjligt. Närstående har en viktig roll i den palliativa vården och blir de som har ansvaret för den sjuke personen i hemmet. Att vara närstående till en palliativ sjuk person beskrivs som intensivt, stressigt och mycket ansträngande, vilket ger minskad frihet och en begränsad livsstil. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva de närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmiljö.Metoden som användes var en litteraturstudie där kvalitativa artiklar användes. Tio artiklar granskades och resulterade i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier.Resultatet visar att närstående upplever en förändrad livssituation och livsvärld med ett nytt ansvar för den nya situationen. De behöver mer stöd, information och kunskap. De närstående uttrycker brist på egen tid och informellt stöd. Närstående uttrycker känslor av oro, ångest och utmattning. Detta leder också till rädslor inför sjukdomen och framtiden. Trots detta upplever många närstående även positiva aspekter av att vara informella vårdgivare.Sjuksköterskan bör möta varje närstående som unik och att alla har individuella behov.Vi anser att det krävs mer utbildning för sjuksköterskor i att hantera de krislägen som närstående upplever då en nära familjemedlem ligger inför döden. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de basala hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress. Informanterna betonar användningen av underlägg för att skapa en ren miljö för såromläggning samt att vårdtagarnas egenbestämmanderätt bör respekteras för att bibehålla en god vårdrelation. En tendens till kunskapsluckor angående basala hygienrutiner framkom, vilket författarna menar belyser vikten av kontinuerlig fortbildning. Om vårdrelationen tillåter, anser författarna att det kan vara hälsofrämjande att påtala en oren hemmiljö, om det kan resultera i bättre sårvårdsmiljö. Även om detta kan vara ett känsligt ämne.Några tänkbara kliniska implikationer är att regelbundet diskutera hygienfrågor på arbetsplatsträffar, kontinuerlig fortbildning för vårdpersonal samt förvara såromläggningsmaterial i plastlådor som är lätta att rengöra istället för en väska. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Många äldre patienter i eget boende upplever behov av sjukgymnast och arbetsterapeut, både praktiskt och teoretiskt, vid rehabilitering av förlorad eller nedsatt funktions- och aktivitetsförmåga. Kommunal hemsjukvård erbjuder hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut. För att kunna tillgodose behovet behöver rehabiliteringspersonalen veta hur det kan uppfattas att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Detta för att bemöta patientens behov på ett optimalt sätt och möjliggöra för välbefinnande och eventuellt en bättre livskvalitet. Studien är en intervjuundersökning av sju patienter i ålder mellan 77 till 89 år som deltagit i hemrehabilitering tillsammans med sjukgymnast och arbetsterapeut. Syftet är att belysa erfarenheten som äldre patienter har av att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering tillsammans med sjukgymnast och/eller arbetsterapeut.Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet beskrivs i fem kategorier; att tilltro egen förmåga, tillåta sig testa, att ha vägledare, träna inför morgondagen och att förhålla sig till den förändrade kroppen. Vidare presenteras resultatet i två teman; strävan att återta kontroll och lotsad att ta befäl. I metoddiskussionen förs ett resonemang kring metoden. I resultatdiskussionen ställs kategorierna i relation till forskning och en dialog förs mellan teman och vårdvetenskapens grundantagande om människa, hälsa och välbefinnande samt lidande. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund och problemformulering: Att ge palliativ vård eller vård vid livets slut är en stor och viktig utmaning för all berörd vårdpersonal. Denna vårdform skiljer sig från annan vård där avsikten är att bota. Fokus ligger istället på att lindra lidande och stödja närstående. Palliativ vård har ett större helhetsperspektiv och innefattar fler olika aktörer. Som ett steg i att förbättra den palliativa vården i södra Älvsborg har ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut införts. Syfte: Syftet är att studera vårdpersonals upplevelser av palliativ vård i en hemsjukvårdskontext efter implementering av ett vårdprogram. Metod: En intervjustudie har genomförts med vårdpersonal inom hemsjukvård och hemtjänst i en kommundel i Borås. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet strukturerades i tre olika teman: patientvård, personal och organisation och närståendestöd. Palliativ vård ska vara stödjande och tillgänglig för alla i behov av den. Personal ger god omvårdnad anpassad till det tillstånd patienten befinner sig i. Patienten har rätt att själv bestämma över sin vård, rätt att välja smärtlindring och om de vill bo kvar hemma eller vara på sjukhus. I de fall de inte kan medverka själva kan närstående vara deras språkrör. Det palliativa teamet upplevs som en mycket viktig resurs. Det Palliativa vårdprogrammet upplevdes som något positivt och användbart men är inte integrerat i vårdpersonalens arbetsrutiner. De efterfrågar fler skriftliga rutiner och utbildning inom området. Resultatet visar på att det blivit vanligare med uppföljning och samtal inom den palliativa vården. Förändringar har också skett i synen på att ingen ska behöva dö i ensamhet. Diskussion: Handledningens betydelse i den palliativa vården diskuteras och det glapp som syns mellan en önskan att ge god palliativ vård och möjligheten att bedriva den. Om vårdprogrammet haft betydelse för förändringar av vårdpersonals upplevelser av palliativ vård är svårt att säkert veta. Det finns behov av fler studier inom palliativ vård i en hemsjukvårdskontext för att möta det växande behovet. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Med syftet att utveckla den kommunala hemsjukvården har representanter från kommun, svenska kyrkan samt primärvården startat ett samverkansprojekt. Detta för att se om samverkan kan öka möjligheterna att tillgodose den palliativa patienten och dess närståendes behov. Denna samverkan startade då parterna upplever att palliativ vård är en komplex vård med många behov hos patienter och närstående. Ambitionen är att se om samverkan kan öka förutsättningarna för att bättre tillgodose de existentiella och andliga behoven då det ofta saknas kunskap om hur och vem som bäst kan hjälpa patienten och dess närstående att hantera dessa frågor.Syftet är att beskriva samordnarnas erfarenhet av samverkan mellan kommun, primärvård och Svenska kyrkan inom den palliativa hemsjukvården. Sju semistrukturerade intervjuer med samordnare för de lokala samverkansgrupperna genomfördes, datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalysI resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Samverkan; förutsättningar för samverkan, samverkan ger ökad trygghet, brister i samverkansarbetet.Nätverksgruppernas arbete; kontinuitet och organisation, förändrade rutiner. Palliativ vård inom kommunal verksamhet; upplevelse av att arbeta med palliativ vård, resurser och arbetssätt. Resultatet visar att det inom nätverksgrupperna har pågått ett flitigt arbete med att arbeta fram lokala handlingsplaner, samt att samarbetet mellan kommun och svenska kyrkan är tillfredsställande medan det upplevs svårare att få primärvården engagerad i samma utsträckning.I diskussionen diskuteras resultatet samt den valda metoden, arbetet avslutas med önskan och förslag på fortsatt forskning. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Hemmet som vårdplats har och kommer att få en allt större betydelse. Det har skett en utveckling mot att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i hemmet. Hemmet är en betydelsefull plats, full av normer och värderingar. Att möta patienter i deras hemmiljö ställer höga krav på vårdarna, som skall utgå från patientens perspektiv. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av bemötandet från sjuksköterskor, distriktssköterskor och undersköterskor från hemsjukvården. Sju informanter inskrivna i hemsjukvården i två olika kommuner i Västra Götaland intervjuades om sina upplevelser av att möta hemsjukvårdens vårdare. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. De fyra kategorier som framkom genom analysen var: en mellanmänsklig relation, att bjuda in, betydelsen av kontinuitet och tidsbrist. Dessa fyra kategorier delas in i elva underkategorier: vänlighet, att bli bemött som den unika person man är, omtänksamhet och lyhördhet, tacksamhet, humor och uppmuntran, ett delat ansvar, den privata sfären – och att överlåta utrymmen av den, att känna igen, pendling mellan trygghet och otrygghet, stanna till och slutligen uppgift och relation i samklang. I resultatet framkom att patienter överlag blir bemötta med ett respektfullt förhållningssätt utav hemsjukvården. Informanterna tyckte att det var trevligt att få besök hemma och uppskattade att vårdarna var vänliga, sociala, omtänksamma och hade humor. De upplevde att det var skillnad på att bli vårdad i sin egen hemmiljö, gentemot exempelvis sjukhus. I hemmet blev det mer personligt.Vid vård av patienter i hemmet blir ofta vårdrelationerna långa, ibland flera år. Därför är vårdrelationerna annorlunda i hemsjukvården. Det är viktigt för vårdare inom hemsjukvården att vara medvetna om sitt förhållningssätt när de skall arbeta i omvända roller, när patienten agerar värd och vårdaren gäst. Genom studien lyfts patienternas perspektiv fram, vilket kan ge inverkan på vårdares förhållningssätt och möjligtvis patienters välbefinnande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys och med induktiv ansats. Resultatet redovisas under fyra huvudteman: tillfredsställelse, ärligt förhållningssätt, missnöje med organisation och bristande ledarskap samt maktlöshet och frustration. Till detta sju subteman: självförtroende och utveckling, erfarenhet ger trygghet, behov av utbildning och kunskap, komma nära patient och närstående, osäkerhet inför samtal, tid som hinder eller möjlighet samt samhörighet i team. Det visade sig att sjuksköterskorna upplever vården med blandade känslor, de upplever att de får bekräftelse och stimulans men också att det är betungande och krävande. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist och personalbrist hindrade utveckling av goda vårdrelationer och att mer kunskap behövs om symtomlindring. De ansåg att bättre struktur på vårdandet och gemensamma riktlinjer om hur vården ska se ut samt handledning behövdes för att kunna nå god vård och värdig död. Diskussionen baseras på två subteman ur resultatet. Personalbrist och dålig bemanning upplevdes som stressande men att tid även kan användas för att göra patienten delaktig i vården. Sjuksköterskorna behöver mer handledning och bekräftelse på att de utfört ett bra jobb. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Palliativ vård bygger på ett helhetstänkande där den döende och dennes närstående samarbetar med sjukvården för att göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Allt fler människor vårdas av kommunens hemsjukvård, istället för som tidigare på sjukhus, i livets slut. Detta ställer krav på kommunerna att utveckla den palliativa vården i både ordinärt och särskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kännetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvård och att få mer kunskap inom området samt kunna fortsätta utveckla den palliativa vården.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrån Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förståelse för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, närståendestöd, planering, delaktighet och tillgänglighet vilka alla går in i varandra och måste samverka för att nå resultat. Artiklarna visar att kompetens, relation och samverkan krävs för att trygghet ska upplevas av patienter, närstående och sjuksköterskor. Alla betonar att trygghet är en förutsättning för att god palliativ vård ska uppnås.Målet för den kommunala palliativa hemsjukvården bör således vara att skapa förutsättningar för människor med obotlig sjukdom, och deras närstående, att uppleva trygghet i livets slut. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Undernäring hos äldre personer kan ha flera orsaker. Såväl fysiska, psykiska och psykosociala faktorer kan leda till undernäring. Uppsatsen fokuserar på undernäring hos äldre personer som bor i eget eller särskilt boende. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka orsaker som kan ligga bakom undernäring hos äldre människor samt beskriva vilka åtgärder sjuksköterskan inom hemsjukvården kan vidta för att motverka detta. Metoden som använts är litteraturöversikt. I arbetet redovisas vilka effekter undernäring får för den äldre människan, såsom ökad infektionskänslighet, försämrad sårläkning, nedsatt funktionsförmåga och ökat behov av sjukhusvård. Orsaker till undernäring kan bl a vara försämrat tandstatus, sväljningssvårigheter, minskad aptit pga försämrat smaksinne och förändringar i mag-tarmkanalen. Även psykosociala och ekonomiska faktorer kan ha betydelse. För att bedöma om undernäring eller risk för undernärig föreligger finns olika bedömningsinstrument tillgängliga. Här beskrivs Mini Nutritional Assessement (MNA), Nutritional Form For Elderly (NUFFE) samt Malnutrition University Screening Tool (MUST). När riskpatienten är identifierad blir kostråd en av sjuksköterskans åtgärder, såsom vad kosten bör innehålla och hur måltider fördelas över dagen. Måltidsmiljöns betydelse, vikten av fysisk aktivitet för att förbättra aptiten samt munnen och tändernas betydelse för aptit och förmåga att äta berörs. Vikten av att ha rutiner för riskbedömning diskuteras. Även vårdarens förhållningssätt är av betydelse för att lyckas med nutritionsarbetet. Måltiderna bör ges gott om tid och personalen bör vara observanta på svårigheter för patienten att äta. Sjuksköterskan ansvarar för att patienten får sitt näringsbehov tillgodosett, men de praktiska arbetsuppgifterna kring måltiderna utförs av personal med lägre utbildning. Därför är undervisning en viktig del av sjuksköterskans arbete. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Patienter med svårläkta sår utgör idag en stor grupp i samhället och de förväntas att öka. De vårdas till stor del av sjuksköterskor i hemsjukvård och det är en resurskrävande vård både i tid och pengar. Den vårdvetenskapliga förankringen för studien kopplas till vårdandets grundmotiv, vårdrelationen och lidandet. Tidigare forskning finns då det gäller patienters upplevelse av att ha sår, kvantitativa studier om svårläkta sår, vårdrelationen i olika kontext samt sjuksköterskors syn på sin kompetens i relation till sårvård. Forskning saknas dock när det gäller ett sjuksköterskeperspektiv på vården av patienter med svårläkta sår. Detta motiverar till föreliggande studie. I studien tillämpas en fenomenologisk livsvärldsansats. Fenomenet är ”att vårda patienter med svårläkta sår, såsom det erfars av sjuksköterskor i hemsjukvård”.Sju sjuksköterskor inom hemsjukvård intervjuas. Intervjuerna analyseras enligt Dahlberg, Dahlberg och Nyströms (2008) modell där materialet går från helhet till delar och slutligen redovisas till en ny helhet. Resultatet presenteras som essensen: ett berikande och betungande vårdande. Därefter följer sex innebördselement vilka belyser variationer av fenomenet. Den använda metoden samt andra alternativ diskuteras utifrån styrkor och svagheter. Delar av resultatet lyfts upp och jämförs med andra studier och forskning. Likheter och olikheter syns när det gäller essensen, hur lidandet berör, sättet att hantera ett betungande vårdande, vårdrelationen, det karaktäristiska med patientgruppen samt patienters följsamhet till vården. Uppsatsen avslutas med vad som kan ha betydelse för vårdandet samt förslag på vidare forskning. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>