Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av individer med smärta 65 år och äldre. Resultatet visade att många äldre hade ont vid vila och aktivitet. De valde vila framför aktivitet som smärtlindrande åtgärd, trots att fanns nackdelar med vila. Resultatet visade även på brister i sjuksköterskors dokumentation av smärtan. Ett hinder för dokumentation var att en grupp äldre inte berättade om sin smärta vilket kunde bero på att de äldre bland annat inte ville vara till besvär eller att de ansåg att smärta var en del av att bli gammal. / An increasing elderly population coupled with an increasing likelihood of pain in oldage means more individuals will be in pain, thus making larger demands on the healthcare system. Studies show that nurses can’t describe the elder’s experience of pain andthere is insufficiency in pain documentation. The aim was to describe paindocumentation in a group of elderly people living in sheltered accommodations or withhome care services. The material was analysed with a quantitative descriptive method aswell as a qualitative content analysis. The inclusion criteria were elderly with pain,above the age of 65. The results showed that many elderly people had pain during restand activity. The elderly more often choose rest than mobility as an activity to reliefpain. The results also showed insufficiency in pain documentation. One obstacle forpain documentation was when the elderly did not tell the nurses about their pain. Therewere several reasons for this, for example that the elderly did not want to be a burden tothe nurses or that they simply accepting that pain were a part of being old.

Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när samordningen fungerar. Resultatet visade att för att kunna ge en god och säker omvårdnad till patienterna behöver distriktssköterskornas samordning av vården fungera. Beroende på hur samordningen sker mellan olika vårdaktörer, påverkas distriktssköterskornas omvårdnad runt patienten i både positiv och negativ bemärkelse. Studien visar att det behövs förståelse ute i vårdverksamheterna för vikten av en fungerande samordning mellan olika vårdaktörer och dess påverkan på distriktssköterskornas vård av patienter i hemmet. När samordningen inte fungerar drabbar det patienternas omvårdnad, men även distriktssköterskornas arbetssituation. / With an increasing number of patients cared for at home, coordination between different health care actors requires to work in order to offer the patient a good and safe health care. Purpose of this study was to describe the district nurses experiences of coordinating health care for patients cared for at home. A qualitative method was used and as data collection method, interviews where used. Six district nurses from a township in western Sweden where interviewed. The study-results can be assigned to five categories: shifting and complex care to be coordinated; coordination based on the patients needs and situation; difficulties in coordinating health care when the holistic view breaks apart; coordination of a patient´s medical situation demands accessibility to a doctor which can be consulted and satisfaction for both patients and district nurses when coordination works. Results showed that in order to provide a good and safe nurse care, the coordination of health care between district nurses has to work. Depending on how the coordination between different care actors happens, the nursing of the district nurses around the patient is affected in both negative and positive directions. The study shows that there is a need of understanding between the different care services to insure the quality of the coordination between different care actors and their effect on district nurses care of patients at home. When the coordination fails it affects not only the care of the patients but also the districts nurses work situation.

För många närstående förändras livet radikalt när  en anhörig diagnostiseras med hjärtsvikt. Att leva med hjärtsvikt är som att "knacka på dödens dörr och aldrig veta vad som är att vänta av morgondagen". Att stanna hemma och vårda en en anhörig under palliativ fas innebär stora påfrestningar i närståendes liv. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser när anhörig med hjärtsvikt vårdas palliativt i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tolv kvalitativa och tre kvantitatva vetenskapliga artiklar ingick. Resultat:  Närstående som vårdade en anhörig palliativt i hemmet upplevde social isolering, stress och ångest och krav på att vara en "stöttepelare". Närstående upplevde också att informationen om tillstånd och prognos var bristfällig. Upplevelsen av att känna stöd från vårdpersonal varierade och närstående ville vara delaktiga i vården. Slutsats: Det är klarlagt att hjärtsvikt har en betydande påverkan på närståendes liv. Närståendes situation behöver studeras vidare och då speciellt när det gäller palliativ hemsjukvård. / For many next of kin important changes took place when heart failure was diagnosed. Meanings of living with heart failure emerged as "knocking on death's door" yet surviving and never knowing what to expect of tomorrow. Staying at home in the palliative phase of life brings multiple complex issues for next of kin who is subject to stress during a along period of time. The aim of the study was: To illuminate next of kin's experiences when a partner with heart failure is taken care of in palliative home care setting. Method: A general litterature review based on twelve qualitative and three quantitative scientific articles. Findings: Next of kin in palliative home care setting described situations of being restricted, they experienced stress and anxiety, and took on the role of being "a pillar of strength". Next of kin also described how they lacked adequate medical information. Som next of kin experienced  that they received support from healthcare personnel but some lacked concrete support. Next of kin also felt it important to have influence on decisions. Conclusion: It is clear that heart failure seriously affects the lives of next of kin. This group need to be further investigated, especially when it comes to palliative care at home.

Forskning visar att anhörigvårdaren upplever glädje och närhet tillsammans med närstående trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare. Intervjuer med fem anhörigvårdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hälsa. Inre nycklar till stärkt hälsa innebar en ökad kunskap och därmed ökad förståelse för sig själv, närstående och andra. När anhörigvårdarens förståelse växte fram använde hon parallellt avkopplingen, vårdandet av sig själv, naturen samt kreativitet som nycklar. Få känna glädje och göra roliga saker själv och tillsammans med närstående var betydelsefullt. Inre nycklar var också mening och hopp, att få vara självständig samt att hantera vardagen. Yttre nycklar till stärkt hälsa innebar att relationen mellan anhörigvårdare och närstående var betydelsefull. Innebörden i detta var att ha gemensamma minnen samt roligt tillsammans. Ett socialt nätverk med familj, vänner och kommunens service som stöd var centralt. Studien har betydelse för förståelse för anhörigvårdarens hälsa. Slutsatsen blir att trots ett tungt ansvar så uppfattar anhörigvårdaren att hon med inre och yttre stöd har möjlighet att bevara sin hälsa.

Idag ökar den palliativa omvårdnaden i hemmet. För att den sjuke ofta har en önskan om att få dö hemma. Det ställer krav på anhörigvårdarna som är dem som kommer att bli dem primära vårdarna. Syftet med studien var att undersöka anhörigvårdarnas upplevelser av att vårda hemma, i livets slutskede, med hjälp av det palliativa teamet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Genom litteraturstudien fick man fram de positiva och negativa upplevelserna från anhörigvårdarna som vårdat den sjuke i hemmet. Studien visade att anhörigvårdarna skulle välja att vårda den sjuke i hemmet igen med hjälp av det palliativa teamet. Detta trots att flera negativa upplevelser kom fram. Anhörigvårdarna ville vara mer delaktiga i omvårdnadsarbetet och detta gjorde att anhörigvårdarna upplevde en större tillfredställelse av själv, genom att kunna ge något tillbaka till den sjuke. Anhörigvårdarna önskade mer stöd från vårdpersonalen eftersom de ansåg sig ha bristande kompetens om medicinteknik, kroppens hälsa, sjukdomen, dess symptom, behandling, och prognos etc.

<p>Idag erbjuds familjer som fått ett prematurfött barn att gå hem med neonatal hemsjukvårddetta gör att vårdtiden på sjukhuset blir kortare och familjen får komma hem och vårdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvården ochkan i och med det erbjuda föräldrarna denna form av vård. Faderskapet har utvecklats frånatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i föräldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvård. Som datainsamlingsmetod utfördes intervjuer. För att genomförastudien och bearbeta materialet, användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatetutmynnade i två teman, en tillfredsställelse i att få komma hem och en känsla av att bliomhändertagen av vårdpersonalen. Det första temat innebar att papporna upplevdefrihetskänsla, enkelhelhet och att det var ett naturligt steg. Det andra temat innebar attpapporna upplevde tillmötesgående vårdpersonal, lättillgängligheten och attvårdpersonalen var återkommande i hemmet. En av studiens konklusioner var att pappornaupplevde den neonatala hemsjukvården som en positiv upplevelse. Livet blev enklare ochsmidigare. I en eventuell kommande studie skulle det vara intressant att studera hurvårdpersonalen upplever stödet till papporna i den neonatala hemsjukvården.</p> / <p>Families of today who have a child born prematurely often go home from the hospital withneonatal homecare, this implies a reduced duration in the hospital. The parents can takecare of their child at home and they can stay in an familiar environment. Several hospitalsin Sweden can offer families neonatal homecare. The fatherhood has developed from beingan economic family support to a father who now is more active in parenting and take moreresponsibility in the family. The purpose with this study was to describe father’sexperiences of neonatal homecare. Interviews were performed with seven fathers. and thecontent of the interviews were analysed with a qualitative method. The result concludedtwo themes, one was the satisfaction of coming home and the other one was the feeling ofbeen taken care of by the staff. The first theme involved feelings of freedom, simplicityand a natural step. The second theme involved accommodating staff, easily accessible andreturned in the home. The fathers experienced the neonatal homecare very positive. Thelife became easier and more convenient. A future study focusing on how the staff workingwith neonatal homecare experience given support to fathers could give importantknowledge to improve the support of fathers.</p>

<p>Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när samordningen fungerar. Resultatet visade att för att kunna ge en god och säker omvårdnad till patienterna behöver distriktssköterskornas samordning av vården fungera. Beroende på hur samordningen sker mellan olika vårdaktörer, påverkas distriktssköterskornas omvårdnad runt patienten i både positiv och negativ bemärkelse. Studien visar att det behövs förståelse ute i vårdverksamheterna för vikten av en fungerande samordning mellan olika vårdaktörer och dess påverkan på distriktssköterskornas vård av patienter i hemmet. När samordningen inte fungerar drabbar det patienternas omvårdnad, men även distriktssköterskornas arbetssituation.</p> / <p>With an increasing number of patients cared for at home, coordination between different health care actors requires to work in order to offer the patient a good and safe health care. Purpose of this study was to describe the district nurses experiences of coordinating health care for patients cared for at home. A qualitative method was used and as data collection method, interviews where used. Six district nurses from a township in western Sweden where interviewed. The study-results can be assigned to five categories: shifting and complex care to be coordinated; coordination based on the patients needs and situation; difficulties in coordinating health care when the holistic view breaks apart; coordination of a patient´s medical situation demands accessibility to a doctor which can be consulted and satisfaction for both patients and district nurses when coordination works. Results showed that in order to provide a good and safe nurse care, the coordination of health care between district nurses has to work. Depending on how the coordination between different care actors happens, the nursing of the district nurses around the patient is affected in both negative and positive directions. The study shows that there is a need of understanding between the different care services to insure the quality of the coordination between different care actors and their effect on district nurses care of patients at home. When the coordination fails it affects not only the care of the patients but also the districts nurses work situation.</p>

<p>Den här studien utfördes på uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvården. Uppdraget gick ut på att ta reda på vilka behov, med avseende på informationshantering, ett IT-stöd för sjukvårdspersonal som gör hembesök måste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ändamål är sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien är distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör. </p><p>Studien är en fallstudie som bygger på fältstudier, kontextuella intervjuer och en framtidsverkstad. Resultatet visade att hemrehabteamen har behov av en samordnad kalender, av att kunna skriva journal på plats, av möjlighet till röststyrning, av ett interorganisatoriskt system, samt av att få strukturerad information när den behövs.</p>

Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen som ett förhållningssätt som ska syfta till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Det blir allt vanligare att människor med obotliga sjukdomar vårdas hemma den sista tiden i livet och några av förutsättningarna för att vårdas hemma är att det finns fungerande stöd från hemsjukvården samt att närstående är delaktiga i vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterkans reflektioner och upplevelser av sin egen roll i relationen till närstående vid palliativ vård i hemmet. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Det är en intervjustudie genomförd med åtta distriktssköterskor som arbetade med hemsjukvård och palliativ vård i hemmet. Materialet analyserades utifrån ett arbetsätt för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien redovisas utifrån tre kategorier som framkom vid analysen: Utmanande förutsättningar i mötet, Att skapa förtroende och Att ta sitt yrkesmässiga ansvar.  Resultatet visar att distriktssköterskorna ansåg att tid och resurser var en av förutsättningarna i mötet och för att kunna nå fram till närstående för att skapa goda relationer. Distriktssköterskorna ansåg också att det var viktigt att ha ett öppet förhållningsätt och att vara närvarande i varje möte. Det framkom också att distriktssköterskorna ville vara professionella i sitt arbetsätt och de såg sig som en ledare som fanns för att underlätta och tydliggöra situationen för patient och närstående i hemmet. / The palliative care is by the World Health Organization defined as an approach to improve the quality of life for patients and their families that struggles with problems that can appear when a member of the family has got a life-threatening disease. It´s becoming increasingly common for people with incurable illnesses being cared for in their homes at the end of life. Of course, some of the conditions for being cared for at home is that there are effective assistance from home care and that related parties are being involved in the care. The aim of the study was to describe the district nurses reflections and perceptions of their own role in relation to related parties in palliative care at home. The study has a descriptive design with qualitative approach. There was an interview conducted with eight district nurses who worked with home care and palliative care in the home. The material was analyzed based on the working methods of qualitative content analysis. The results of the study are reported based on the three categories that emerged from the analysis: challenging conditions in the meeting, building confidence and to take professional responsibilities. The result shows that the district nurses felt that the time and resources was one of the preconditions of the meeting and being able to reach relatives in order to create good relationships. District nurses also felt that it was important to have an open attitude and to be present at each meeting. It also emerged that the district nurses wanted to be professional in their ways of preforming their job and saw themselves as leaders who was to facilitate and clarify the situation for the patient and family in the home.

Antalet äldre som bor kvar i sina hem och får hemtjänst ökar. Anhöriga står för en stor del av vården för de äldre i hemmet. Syftet med studien var att belysa äldre, kroniskt sjuka personers upplevelser av att vårdas i hemmet. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilken leder till en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Äldre upplevde utanförskap som ett resultat av att bli behandlade som objekt. Samhörighet i ömsesidiga relationer med anhöriga och vårdgivare gav en positiv upplevelse av att vårdas i hemmet. Äldre som vårdades helt eller delvis av anhöriga upplevde att de fick hjälp av någon som kände deras rutiner och önskemål. Det upplevdes naturligt att vårdas av anhöriga, men gav också en känsla av oro och rädsla att vara en börda. Hemmet var en viktig plats för den äldre kroniskt sjuka personen, eftersom hemmet representerar identitet, integritet och historia och gav en känsla av inre lugn. Studien visade att det behövs mer tid, personal och kunskap i hemsjukvården för att tillgodose äldres behov och minska känslan av utanförskap. Fler kvalitativa studier behövs för att belysa upplevelsen av att vårdas i hemmet och därmed öka kunskapen om hur vårdgivare kan bemöta äldre kroniskt sjuka i hemmet. / The amount of elderly receiving care in their homes is increasing, where informal care account for a large part. The purpose of this study is to highlight the experiences of receiving care at home for elderly, chronically ill. The study was conducted as an integrative literature review, which contributes to a deeper understanding and an overall view of a certain phenomenon. Elderly felt alienated as a result of being treated as objects. Sense of affinity in mutual relationships with family and caregivers inflicted a positive experience of receiving care at home. Elderly, which completely or partly received informal care, felt that they were cared for by someone who knows their routines and needs. Informal care felt natural, but it also gave the care receiver a sense of anxiety and fear of being a burden. The home is an important place for the elderly chronically ill, since the home represents identity, integrity and history and gives a feeling of inner peace. The study showed that more time, personnel and knowledge is required in home care in order to consider the needs of the elderly and to reduce their sense of alienation. More qualitative studies are necessary to highlight their experience and to extend the knowledge of how the caregivers can respond to the elderly chronically ill in their homes.