År 2016 avled 91 000 personer i Sverige. Av dessa beräknas 80 % ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården ska värna om patienternas värdighet och välbefinnande. Sjuksköterskan är en viktig aktör för att den palliativt vårdade patienten ska kunna uppleva hälsa och få en hälsosam död. Detta kan tyckas motsägelsefullt i livets slutskede men bör betraktas som både en möjlighet och en rättighet. Syftet är att beskriva främjandet av hälsa hos palliativt vårdade patienter inom hemsjukvården utifrån sjuksköterskors perspektiv. I studien användes kvalitativ metod utifrån en reflekterande livsvärldsteoretisk grund. Sju sjuksköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Resultatet utarbetades genom innebördsanalys vilket kom att resultera i fyra innebördsteman. Att främja hälsa hos den palliativt vårdade patienten innebär att med inkännande försöka förstå patientens behov och att i reflektion hjälpa denne att återfinna sig själv. Det innebär också att det som stör det existentiella varandets lugn förhindras och åtgärdas samt att vårdandet är närvarande men inte påtagligt i patientens vardag. Slutligen innebär främjandet av hälsa att livets speciella upplevelser görs tänkbara och möjliga. Resultatet diskuterades mot tidigare studier och även vad gäller kompatibilitet gentemot studier med patientperspektiv. Särskild tonvikt läggs på autonomins dilemma, dels när patienten själv är oförmögen att föra sin talan, men också svårigheten i att följa patientens vilja och samtidigt försäkra sig som trygg och säker vård. Slutsatsen var att hälsofrämjande vid palliativ vård ska vara följsam mot patienten som unik person, med det övergripande målet att hen ska kunna leva fram till sin död.

Bakgrund: Sedan år 2014 ansvarar kommuner runt om i landet för patienter i hemsjukvården. Sjuksköterskan har till uppgift att arbeta för kvalitet, säkerhet och förebygga vårdskador. Vårdskador som uppkommit på grund av brister i läkemedelshanteringen är vanligt förekommande inom vården och leder till stora kostnader. Många brister grundar sig i kommunikationsproblem mellan olika vårdgivare. Flera förbättringsarbeten pågår kring faktorer som anses vara bidragande till bristerna i kommunikationen så som samverkan och spridda informationskällor. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor i hemsjukvårdens erfarenheter av informationsöverföring vid läkemedelsförändringar som görs av olika vårdgivare. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med nio stycken sjuksköterskor. Innehållsanalys valdes för bearbetning av insamlade data. Resultat: Vanligt förekommande var att information kring läkemedelsförändringar inte rapporterades till sjuksköterskan från vårdgivare utan framkom istället genom andra källor. Det var ett tidskrävande arbete och sjuksköterskorna upplevde att skilda journalsystem samt icke förankrade rutiner var något som förhindrade dem i arbetet och gav en negativ inverkan på patienterna. För att säkerställa att vården skulle vara patientsäker var det viktigt att det skapades en tydlighet och god samverkan mellan vårdgivare. Slutsats: Resultatet överensstämmer med tidigare forskning om att det föreligger brister i informationsöverföring och att det riskerar patientsäkerheten. Bristerna sågs kunna åtgärdas genom förbättrad samverkan och tydligare rutiner, vilket även uppmärksammats som problemområden av Sveriges Riksdag med efterföljande åtgärder i form av nya föreskrifter som träder i kraft år 2018. / Background: Since 2014, municipalities around the country are responsible for home healthcare patients. The nurse has the task of working for quality, safety and prevention of injuries. Healthcare injuries that arise due to deficiencies in drug management are commonplace in healthcare and leads to high costs. Many deficiencies are based on communication problems between different healthcare providers. Several improvement efforts are taking place around factors that are considered to contribute to the shortcomings of communication, such as collaborative and disseminated sources of information. Objective: The aim of the study was to illustrate nurses in home healthcare’s experiences of information transmission in drug changes between healthcare providers. Method: A qualitative interview study was conducted with nine nurses in the field of home healthcare. Content analysis was the chosen method of processing collected data. Results: Common occurrence was that information about drug changes was not reported to the nurse from the healthcare provider but instead appeared through other sources. It was a time-consuming job, and the nurses felt that separate journals and unassigned routines were something that prevented them at work and had a negative impact on patients. In order to ensure that healthcare was patient-safe, it was important that clarity and good cooperation between healthcare providers were created. Conclusion: The result is consistent with previous research that there are shortcomings in information transmission and that it risks patient safety. The shortcomings were seen to be corrected through improved cooperation and clearer procedures, which were also noted as problem areas of the Swedish Parliament with subsequent measures in the form of new regulations that will enter into force in 2018.

Kommunerna har skyldighet att ge stöd till anhöriga som vårdar en närstående. Men då samhällets resurser minskar får de anhöriga ta ett allt större ansvar. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en närstående i livets slut med stöd av hemsjukvården. Datainsamlingen utfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av kvalitativ metod med induktiv ansats. Deltagare i studien var sju anhöriga från tre kommuner. Analysen av materialet mynnade ut i fem kategorier; vikten av tillgänglighet, betydelsen av kontinuitet, att underlätta i vardagen, betydelsen av bemötande och se den anhöriges behov. Kategorierna visar på de grundläggande behov som anhöriga upplever behöver vara uppfyllda för att stödet från hemsjukvården ska vara tillräckligt. Resultatet visar att anhöriga till stor del är tacksamma för det stöd de får men att det finns en del brister. Att vårda en närstående i hemmet i livets slut är ett komplext åtagande som innebär ett stort ansvar. Det privata hemmet förvandlas till ett vårdrum där det är viktigt att samspelet mellan anhörig, vårdpersonal och den döende fungerar. Resultatet visar att information, engagemang och delaktighet är centrala för upplevelsen av ett gott stöd. Brister i stödet kan leda till en känsla av utanförskap och otrygghet. Genom att ta del av anhörigas upplevelser kan distriktssköterskans stöd till anhöriga utvecklas och förbättras. Att ge stöd till anhöriga som vårdar i livets slut är en del av hemsjukvårdens ansvar och det behövs bättre och tydligare rutiner för att det ska fungera i praktiken.

Bakgrund: Hemsjukvård är en vårdform som ökar och även fortsättningsvis förväntas göra så. Patientsäker är en nationell och internationell prioritet där läkemedelshantering är ett riskområde såväl inom hemsjukvård som slutenvård. Tidigare forskning har i högre utsträckning fokuserat på patientsäkerhet inom slutenvården och att belysa patientsäkerhet inom hemsjukvård och vad sjuksköterskor kan göra för ökad patientsäkerhet är därför av vikt. Syfte: Att undersöka patientsäkerhetsrisker avseende läkemedelshantering inom hemsjukvården samt vad sjuksköterskor kan göra för att öka patientsäkerheten inom området. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning har utförts i databaserna Cinahl och PubMed och innehållsanalys användes för artiklarnas resultat. Resultat: Nio patientsäkerhetsrisker identifierades där brist på kompetens, brister i kommunikation, delegeringsprocessen, komplexa sjukdomstillstånd och informationsöverföring är några av dessa. De identifierade riskerna delades vidare in i tre olika huvudområden beroende på bakomliggande orsak: Sjuksköterskor och annan vårdpersonal; Patient och hemmiljön; Organisation och system. Konklusion: Läkemedelshantering är ett betydande riskområde inom hemsjukvården där många faktorer påverkar patientsäkerheten. Att sjuksköterskor och annan personal inom hemsjukvården är väl medvetna om dessa risker ger en bra förutsättning för att kunna arbeta preventivt och minimera att vårdskador relaterat till läkemedelshantering uppstår. / Background: The number of patients receiving medical care in their own home is increasing. Home health care is a trend that is expected to continue. Patient safety is a national and international priority, where medical management is a risk area both in home and institutional care. Previous research has focused more on patient safety in institutional care. Highlighting patient safety and what nurses can do to increase patient safety in home care is therefore important. Aim: The aim of this study was to explore patient safety risks regarding medical management in home health care and what nurses can do to increase patient safety in the area. Method: This study was conducted as a literature review and the result is based on 14 scientific articles. The searches were performed in the databases Cinahl and PubMed. Result: Nine patient safety risks were identified where lack of competence, shortcomings in communication, the delegation process, comorbidity and information transfer are some of them. The identified risks were further linked to three main areas depending on the underlying cause: Nurses and other health professionals; Patient and the home environment; Organisation and systems. Conclusion: Medical management is a significant risk area in home health care where many factors affect patient safety. That nurses and other home care professionals are well aware of these risks provide a good prerequisite for preventing and minimizing the incidence of medical related adverse events.

Background: The development of society and the ongoing medical change have contributed to the development of palliative home care. It has become increasingly common for patients to choose to be treated palliatively at home. One of the key concepts in healthcare is the well-being, this term can be seen as a subjective concept and closely linked to quality of life. Well-being means experiencing mild suffering and being satisfied with their life situation. Healthcare professionals working in palliative home care describe several factors that they consider to be of importance to the patient's experience of well-being and good palliative care. Aim: To illuminate affecting factors of well-being in adult patients in the palliative home care. Method: This degree project has been carried out as a literature review where 13 scientific articles have been studied. The articles were analyzed by Friberg’s method and the foundations and differences regarding the patient's perception of well-being were presented in three themes. Results: Based on analysis of scientific articles, three themes were created: relationships, hope and a secure base. The perception of well-being in patients proved to be linked to factors affecting a secure base, hope and relationships. Discussion: The method was discussed based on the chosen method and the articles strengths and weaknesses. The result was discussed based on other studies in the same areas as well as Calista Roy’s adaptation model.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård blir allt vanligare i Sverige. Närståendes deltagande är ofta en förutsättning för att denna vård ska vara genomförbar. För att närstående ska ha förmåga att vårda patienten palliativt hemmet är det viktigt att sjuksköterskan bidrar med stöd och information. Att upprätthålla livskraft och livsrytm är av vikt för bibehålla hälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att delta i palliativ vård som utförs i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes för att få en djupare förståelse för närståendes upplevelser. 12 artiklar valdes ut och datan som samlades in analyserades sedan i tre steg. Resultat: I resultatet beskrevs närståendes upplevelser av den förändrade vardagen och hemmiljön, att vårdandet innebar ett stort ansvar och de egna behoven sattes åt sidan. Det framkom även upplevelser rörande kontroll och den meningsfullhet som kan upplevas av vårdandet. Konklusion: Betydelsen av stöd och information samt vikten av att vara delaktig och ha kontroll över situationen lyftes här. / Background: Palliative home care is becoming increasingly common in Sweden. Close relatives' participation is often a prerequisite for this care to be feasible. For close relatives to be able to provide palliative care for the patient, it is important that the nurse provides support and information. Maintaining vitality and the rhythm in life is important for maintaining health. Purpose: The purpose of the study was to describe the close relatives experiences of participating in palliative care perform at home. Method: A qualitative literature review was conducted to gain a deeper understanding of the experiences described by close relatives. 12 articles were selected and the data collected was then analyzed in three steps. Outcome: The outcome described close relatives experiences of the changes in everyday life and the home environment, that care entailed a major responsibility and their own needs were set aside. There are also experiences of control verses the lack of control and the meaningfulness that can be experienced by caring. Conclusion: The importance of support and information as well as the importance of being involved and being in control of the situation was highlighted here.

No description available.

Allt fler är i behov av vård i hemmet då slutenvårdsplatserna på sjukhuset minskar. Hemmet är den platsen där människan kan vara sig själv och där integriteten och självbestämmandet hämtar kraft. Värdigheten är en grundläggande rättighet för alla människor och det är av stor betydelse att den bevaras för att människan inte ska isolera sig från omvärlden. Syftet med litteraturöversikten var att belysa den äldres upplevelse av värdighet vid vård i hemmet. Metoden för studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats där 10 kvalitativa artiklar granskades och analyserades för att utgöra resultatet för studien. Under granskningen av artiklarna framkom det tre huvudteman som formade resultatet. Temana var: 1) Upplevelsen av värdighet i en förändrad livssituation, 2) Den vårdande relationen i hemmet, och 3) Gemenskapens betydelse för den äldre. Resultatet visade att många upplevde en minskad känsla av värdighet på grund av sin förlorade kroppsfunktion. Exempelvis att den äldre personen förlorade den fysiska förmågan att utföra aktiviteter och plötsligt var i behov av hjälp för att klara av vardagen. Det framkom att det var lättare att bevara privatlivet och känslan av värdighet när de äldre som bodde på vårdhem hade ett enkelrum. Rummet som då blev den äldres hem var viktigt för att de skulle kunna dra sig undan från andra om behov fanns. Det framkom också i resultatet att de äldre värderade relationen till sjuksköterskan högt. En bra vårdande relation där de fanns möjlighet att uttrycka sina åsikter och vara delaktig i vårdandet kunde bidra till en känsla av värdighet. Det var viktigt att sjuksköterskan såg hela  personen  och  inte  bara  ett  objekt  för  vård.  Därför  anser  författarna  till examensarbetet att det är viktigt att den vårdande relationen utvecklas för att bevara den äldres känsla av värdighet. Resultatet visade också att gemenskapen med familj och vänner var viktig för känslan av värdighet.

Ett ökat antal patienter väljer att avsluta sina liv i hemmiljö, med hjälp av palliativa insatser från hemsjukvården. Då livskvalitet är ett viktigt mål inom palliativ vård, krävs kunskap hos sjuksköterskan om vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienterna. Syftet var att genom en litteraturstudie undersöka vad som påverkade patientens upplevelse av livskvalitet i samband med palliativ vård i hemmet. Resultatet utgick från tio vetenskapliga artiklar varav två kvalitativa, sju kvantitativa och en med mixad metod, vilka resulterade i två huvudkategorier: Fysiska och psykiska symtom och Psykosociala faktorer. Resultatet visade att om både fysiska och psykiska symtom kunde lindras ökade patientens upplevelse av livskvalitet. Resultatet behandlar även hur sjuksköterskan i omvårdnaden vid palliativ vård kan ge patienten relevant information, stöd, trygghet och hopp, vilket även det ökar livskvaliteten. Genom att som sjuksköterska kunna ge patienten tid så ökade både trygghet och livskvalitet. Något som framkom i resultatet var att en stor andel patienter led av depression, vidare forskning behövs för utvecklandet av lättanvända screening-instrument. Sjuksköterskor behöver kontinuerliga kompetensutveckling inom palliativ vård, för att kunna utveckla nya kunskaper och för att kunna vidta relevanta omvårdnadsåtgärder för att kunna öka den upplevda livskvalitén hos patienterna i palliativt skede. / An increased number of patients choose to end their life in home environments, with support from palliative efforts from home care services. Since quality of life is an important goal in palliative care, knowledge of the nurse regarding which factors that affect the quality of life in the patients is important. The aim was to through a literature study explore what affected the patient´s experience of quality of life in conjunction with palliative care in the home environment. The result was from ten scientific articles, whereof two qualitative articles, seven quantitative articles and one with mixed method, which resulted in two main categories: Physical and psychological symptoms and psychosocial factors. The result showed that if both physical and psychological symptoms were alleviated, the patient´s quality of life increased. The result also deals with how the nurse in the palliative care can give the patient relevant information, support, security and hope, which also increases the quality of life. By as a nurse be able to give the patient time, both security and quality of life were increased. Something that emerged in the result was that a large proportion of patients suffered from depression, further research is needed for the development of easy-use-screening instruments. Nurses need continuous competence development in palliative care, to be able to develop new skills for the ability to take relevant care measures to be able to increase the perceived quality of life in the patients in the palliative phase.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter vars sjukdom inte längre kan behandlas kurativt. Målet med palliativ vård är att ge bästa möjliga livskvalité för patienter. Vården är utformad efter fyra hörnstenar: symtomlindring, kommunikation och relation, samarbete och stöd till anhöriga. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är viktigt för att kunna anpassa och tillgodose patientens behov och önskemål.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserats med en induktiv ansats. Sökningar till resultatet gjordes i PsychINFO, Cinahl och MEDLINE. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysprocess i fem steg. Resultat: Två teman och sju subteman framkom i analysen. Sjuksköterskorna strävade efter att erbjuda human vård och få patienterna och anhöriga delaktiga i vården. Känslor väcktes hos sjuksköterskorna när de vårda palliativa patienter i hemmet. Sjuksköterskorna kunde känna sig utelämnade och såg personal- och tidsbrist som ett problem i deras arbete.    Slutsats:  Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att bedriva vård till patienter som är palliativa. För att kunna bedriva en personcentrerad vård krävs ett bra samarbete mellan vårdprofessionerna. Samarbetet kunde vara bristfälligt och är något som kan förbättras. / Background: Palliative care is administered to patients when illness is terminal and can no longer be cured.  The goal of palliative care is to provide the best possible quality of life for patients during their remaining days and is designed with four cornerstones in mind: symptom relief, communication and relationship, collaboration, and support to close relatives.  Providing “person-centered” care is of utmost importance to successfully adapt and meet patients' needs and wishes. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients in palliative care at home. Method: The literature review is a compilation consisting of 13 articles with a qualitative method that was analyzed with an inductive approach. Searches were made on PsychINFO, Cinahl and MEDLINE. and analyzed according to Friberg's analysis process in five steps. Results: Two themes and seven subthemes emerged in the analysis.  The nurses strived to offer optimal humane care by actively involving patients and their relatives. Various psychological /emotional responses arose in the nurses while caring for palliative patients in home settings.  Nurses could feel left out and saw staff and time shortages as a problem in their work.  Conclusion:  Nurses have an important role in providing care to patients who are palliative. In order to be able to conduct person-centered care, good collaboration between the health care professionals is required. Cooperation could be inadequate and is something that can be improved.