Bakgrund: Med ökande medelålder i befolkningen ökar också förekomsten av hjärtsvikt. Internationella studier har visat att gruppen patienter med hjärtsvikt ökar globalt och beskrivs mer eller mindre som en “epidemi”, som tycks fortsätta öka. Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som visat sig vara både progressiv och fysiskt diskvalificerande för patienten. Att kunna erbjuda god vård i hemmet som ökar och optimerar hälsan för patienten ter sig vara en stor utmaning för sjukvårdspersonal då hjärtsvikt är en oförutsägbar sjukdom.  Motiv:  Hjärtsvikt är komplext, problematiskt och det kräver stor kompetens av sjukvårdspersonal. Genom att tillvarata sjuksköterskors erfarenheter av att vårda denna patientgrupp i hemmet kan ökad kunskap erhållas som förhoppningsvis kan bidra till ökad livskvalitet för patienter med hjärtsvikt som vårdas i hemmet.   Syfte: Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och behandla patienter med hjärtsvikt i hemmet. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade med hemsjukvård. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjutexten.  Resultat: Fyra  huvudteman med 12 understödjande subteman framkom i resultatet. Tema 1: Att ha ett ansvarsfullt och meningsfullt arbete. Tema 2: Att sträva efter att möjliggöra att leva sitt liv hemma trots hjärtsvikt. Tema 3: Att ha bristande förutsättningar för sitt arbete. Tema 4: Att arbeta i team  Konklusion: Att arbeta med hjärtsviktspatienten i hemmet visar vara både utmanande och svårt då sjukdomen är komplex och snabbt kan förändras och försämras. Dock finns en mängd omvårdnadsåtgärder som kan förbättra patientens livskvalitet och upplevelse av hälsa trots sjukdom. Att inkludera familjen som en enhet visade sig vara av stor vikt för patientens livskvalitet. Sjuksköterskor känner stor tillfredsställelse i sitt arbete genom att göra gott för patienten. / Background: With increasing average age in the population, the incidence of heart failure also increases. International studies have shown that the group of patients with heart failure is increasing globally and describes more or less as an "epidemic", which seems to continue increasing. Living with heart failure is a clinical syndrome that has been shown to be both progressive and physically disqualifying for the patient. Being able to offer good care that increases the health of the patient seems to be a challenge for healthcare professionals, as heart failure is an unpredictable disease. Motive: Heart failure is complex, problematic and requires a great deal of expertise from healthcare professionals. By utilizing nurses' experiences of caring for this group of patients, increased knowledge can be available and can hopefully contribute to an increased quality of life for patients with heart failure in homecare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experiences of caring for and treating patients with heart failure at home. Methods: Eight semi-structured interviews were conducted with nurses who worked with home health care. A qualitative content analysis was chosen to analyze the interview texts.  Result: Four main themes with 12 supporting sub-themes appeared in the results. Theme 1: Having a responsible and meaningful job. Theme 2: To strive to make it possible to live one's life at home despite heart failure. Theme 3: Having lack of conditions for their work. Theme 4: Working in teams Conclusion: Working with heart failure patient at home proves to be both challenging and difficult as the disease is complex and can quickly change and deteriorate. However, there are a number of nursing measures that can improve the patient's quality of life and experience of health despite illness. Working to include the family as a unit proved to be of great importance for the patient's quality of life. Nurses feel great satisfaction in their work by doing good for the patient.

Background: Palliative care is based on a holistic approach to maintain quality of life and alleviate suffering. The increased life expectancy where more people are living with chronic diseases means that the need for palliative care is increasing. Palliative home care is conducted through a team-based approach where the person and the relative are seen as a part of the care team. The nurses primary work is caring which includes giving support and alleviating suffering. The work also includes administrative tasks such as documentation and coordination. More knowledge about nurses experiences of working with palliative home care is required to increase understanding. Aim: Describe nurses experiences of providing palliative homecare. Method: Literature review with a thematic analysis including 10 articles. Results: Four themes were identified, collaboration between the professions, emotional challenges, time consuming work and cooperation with relatives. Conclusion: Palliative home care yields nurses many advantages in their caring role but requires competence and well-structured organisations. Nurses must advocate for all parties involved, including themself to be able to provide quality care. Present study identifies that nurses finds themself emotionally engaged in their work which is both an asset and a vulnerability. / Bakgrund: Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på människan för att bibehålla livskvalité och lindra lidande. Den ökade medellivslängden där allt fler lever med kroniska sjukdomar medför att behovet av palliativ vård ökar. Den palliativa hemsjukvården bedrivs genom ett teambaserat tillvägagångssätt där personen och anhöriga ses som en del av vårdteamet. Sjuksköterskans primära arbete är omvårdnad vilket innefattar stöd och lindra lidande. Arbetet inkluderar även administrativa uppgifter såsom dokumentation och koordination. Det krävs mer kunskap om sjuksköterskors upplevelse av att arbete med palliativ vård i hemmet för att öka förståelsen. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikt med tematisk analys inkluderande 10 artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades, samarbete mellan professionerna, emotionella utmaningar, tidskrävande arbete och samverkan med anhöriga. Slutsatser: Palliativ vård i hemmet ger sjuksköterskor många fördelar i sitt utövande men ställer krav på kompetens och välstrukturerade organisationer. Sjuksköterskor behöver representera och advocera för alla parter, inklusive sig själv för att tillgodose god vård. I föreliggande studie framkommer att sjuksköterskor finner sig själva emotionellt engagerade iarbetet vilket är både en tillgång och en utsatthet.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir äldre och därmed sjukare, vilket gör att behovet av vård ökar, i kombination med att allt fler äldre har önskemål att få bo kvar hemma. Samtidigt skrivs patienter ut från sjukhus snabbare, och har ofta komplexa hälso- och sjukvårdsbehov som ska hanteras i hemsjukvården, som därmed blivit mer avancerad. Distriktssköterskan i hemsjukvården har en viktig roll som omvårdnadsledare, och ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad vård är en modell i framfart internationellt, och syftar till att öka patienters inflytande och delaktighet, där vården planeras och genomförs med personen i fokus. Syftet med denna studie var att belysa personcentrerad vård inom hemsjukvården, ur patienters, närståendes samt personalens perspektiv. Metoden som användes var en systematisk integrativ litteraturstudie. Sökningar gjordes i både CINAHL och PubMed och totalt hittades 16 artiklar. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; att involvera patient och närstående, att bygga och bevara relationer, professionellt förhållningssätt och värdefullt att bo kvar hemma. Slutsats: Resultatet visar att involvering av patienter och närstående är betydelsefullt, men att det inte alltid fungerar som önskat. Relationen mellan patient/närstående och vårdpersonal var en annan viktig del av den personcentrerade vården i hemmet, och en god relation var beroende av kommunikation och samtal, men även kontinuitet och tid.

Många gånger är det distriktssköterskor som står patienter närmast och är patienternas talesperson men det krävs ett multiprofessionellt samarbete för att kunna se till alla behov och skapa förutsättningar för patienter att uppleva livskvalitet sista tiden i livet. Då fler väljer att dö hemma är det centralt att samarbetet mellan distriktssköterskor och patientansvarig läkare fungerar för att kunna erbjuda god vård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av samarbete med patientansvarig läkare vid palliativ vård i hemmet. Distriktssköterskor med minst ett års erfarenhet inom palliativ vård i hemsjukvården deltog i studien. Datainsamling utfördes med semistrukturerade intervjuer av åtta distriktssköterskor och data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra subteman: Frustrerande att behöva strida för samarbete; Kontinuiteten är bristande; Tidigt engagemang från läkare ger bättre vård samt Att tillsammans ligga steget före. Det övergripande temat var Att sträva efter bättre tillgänglighet av läkare för en trygg vård. Distriktssköterskor beskrev att läkare inte prioriterade palliativ vård i samma utsträckning som dem samt att det var brist på patientansvariga läkare. Individuella samt organisatoriska faktorer ligger till grund för kvaliteten på samarbetet och därmed också möjligheten att kunna erbjuda palliativa patienter en god och säker vård.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till symtomlindring, ökat välbefinnande och minskat lidande. Palliativ vård i hemmet har på senare tid uppmärksammats och vården som tidigare bedrivits på sjukhus sker allt mer i hemmet. Anhöriga utgör en central del vid palliativ vård i hemmet där de många gånger tar den vårdande rollen och ger stöd till patienten. Samarbete mellan vårdpersonal och anhöriga har visat sig öka kvaliteten och säkerheten i vården, varför familjecentrerad omvårdnad ska bedrivas.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när någon i familjen vårdas palliativt i hemmet.Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Litteratursökning har genomförts i databaserna Medline och CINAHL och resulterade i 14 vetenskapliga artiklar.Resultat: Artiklarnas resultat sammanställdes och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier; säkerhet i vården (behov av kontinuitet i vården, behov av tillgänglig vårdpersonal), begränsningar i det dagliga livet (förändrade relationer, känsla av isolering) och stöd (behov av egentid, behov av nära relationer, behov att bli sedd). Slutsats: För att anhöriga ska kunna uppleva meningsfullhet vid palliativ vård i hemmet bör vården bedrivas familjecentrerat. Som sjuksköterska är det viktigt att vara tillgänglig, inge stöd och kunna avlasta familjen. / Background: Palliative care aims at symptom relief, increased well-being and reduced suffering. Palliative care at home has been recognized in recent times and the care that was previously carried out in hospitals is increasingly taking place in the home. Relatives are a central part of palliative care at home where they often take the caring role and provide support to the patient. Collaboration between healthcare professionals and relatives has been shown to increase the quality and safety of care, which is why family-centered care should be conducted. Purpose: The purpose was to describe the relatives’ experiences when someone in the family is cared for palliatively at home. Method: Qualitative literature review with inductive approach. Literature search has been done through the databases Medline and CINAHL and resulted in 14 scientific articles.Result: The articles' results were compiled and revealed three categories and seven subcategories: Safety in health care (need for continuity, need for access to care), limitations in daily life (changed relationships, sense of isolation) and support (need for self-time, need for close relationships, a need to be seen).Conclusion: In order for relatives to be able to experience meaningfulness in palliative home care, care should be conducted family-centered. As a nurse, it is important to be available, give support and relieve the family.

Bakgrund: För anhöriga innebär den palliativa vården en stor påverkan på deras psykiska mående. Anhöriga lider av stressrelaterade tillstånd så som depression, ångest och sömnsvårigheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa viktiga aspekter för anhörigas upplevelser av trygghet i samband med palliativa vård i hemmet. Metod: En litteratur studie med induktiv ansats genomfördes. Analysmetoden var en innehållsanalys, som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade på tre kategorier: Kontinuitetens och tillgänglighetens betydelse för trygghetskänslan, informationsöverföringens betydelse för trygghetskänslan samt kompetensens och ansvarsfördelningens betydelse för trygghetskänslan. För att skapa en känsla av trygghet för anhöriga var det viktigt med tillgänglig hjälp dygnet runt av kompetent personal. Det var betydelsefullt att vårdpersonalen gav stöd och att det fanns en relation mellan vårdpersonal, patient och anhörig. Information om palliativ vård var en annan viktig aspekt för att skapa trygghet. Effektiv symtomlindring var viktigt för både anhöriga och patienten för att få en fungerande vardag. Konklusion: Det var betydelsefullt att vårdpersonal såg de anhörigas behov och tog sig tid även för dem samt såg dem som egna individer. För anhöriga var det viktigt med en ärlig och öppen kommunikation med vårdpersonal. / Background: To relatives, palliative care has a significant impact on their mental health. Relatives suffer from stress-related disorders such as depression, anxiety and sleep deprivation. Purpose: The aim of the study was to highlight important aspects for relatives’ experience of security associated with palliative care. Method: A literature study with an inductive approach was conducted. The analytical method was a content analysis, which was based on ten qualitative scientific articles. Result: The result of the literature study revealed three categories: the significance of continuity and accessibility for the sense of security, the significance of information transfer for the sense of security and the significance of competence and division of responsibilities for the sense of security. Access to competent healthcare professionals available around the clock, played a significant part in order to create a sense of security for the relatives. It was important that the healthcare professionals provided support, and that there was a caring relationship between the healthcare professionals, patient and relatives. An other aspect regarding the sense of security is the importance of information about palliative care. Effective symptom relief was important for both relatives and the patient to have a functioning everyday life. Conclusion: It was important that the healthcare professionals acknowledged and considered the needs of relatives and took time to address any issues or concerns that they may have and saw them as their own individuals. For relatives it was most important to have an honest and open conversation or dialog with the healthcare professionals.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige ökar och blir allt äldre och många väljer att bo kvar i sina ordinära boenden. Vård- och omsorgspersonal inom hemsjukvården har en viktig roll i att förmedla trygghet och att anpassa omvårdnaden utifrån de äldres behov så att de äldre kan bo kvar i hemmet så länge de vill. Syftet: Var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av vad som skapar trygghet hos äldre inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats användes där data samlades in med fokusgruppsintervjuer. Det var totalt tio deltagare i fokusgrupperna. Åldern var 27-65 år och de hade en arbetslivserfarenhet på 18,6 år tillsammans. Analysen som användes var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att skapa trygghet var det viktigt att vara närvarande i stunden, att skapa en tillitsfull relation och att kunna tillgodose de äldres behov. Diskussion: Kommunikation och förtroende var centrala områden för att främja tryggheten hos äldre. Slutsats: För att äldre ska uppleva trygghet behöver ett förtroende skapas. Viktiga faktorer var kontinuitet bland vård- och omsorgspersonal och god kommunikation med närstående samt de yrkesgrupper som fanns kring den äldre. Detta kan medföra att äldre kan bo kvar och känna sig trygga med omvården i sina ordinära boenden. / Background: The population in Sweden is increasing and getting older and many people choose to stay in their ordinary homes. Home care and nursing staff have an important role to play in delivering security and adapting care based on the needs of the elderly so that the elderly can stay in the home for as long as they want. The Aim: Was to describe the district nurse´s experience of what creates security for the elderly in home care. Method: Qualitative design with an inductive approach was used where data were collected in focus groups interviews. There were a total of ten participants in the focus groups. The age was 27–65 years and they had a working experience of 18, 6 years together. The analysis used was qualitative content analysis. Findings: In order to create security, it was important to be present in moments, to establish a trusting relationship and to be able to meet the needs of the elderly. Discussion: Communication and trust are the key areas for promoting the safety of the elderly. Conclusion: In order for the elderly to experience security, a trust is created. Important factors was continuity among nursing staff and good communication with close relatives as well as the professional groups that exist around the elderly. This can mean that the elderly ca stay and feel safe in the care in their ordinary homes. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-05</p>

Bakgrund: Genom användning av Senior Alert kan antalet fall av undernäring, trycksår, fallolyckor, munhälsa och blåsdysfunktion hos äldre personer förebyggas och minskas.  Äldre patienter i hemsjukvården är oftast multisjuka, deras hälsotillstånd kan vara komplexa och förändras drastiskt. Distriktsköterskor har en viktig roll i att kartlägga, upptäcka, åtgärda, följa upp och förhindra dessa potentiella hälsorisker genom att tillämpa Senior alert hos dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert inom hemsjukvård.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med sammanlagt 17 distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. En manifest innehållsanalys används för att bearbeta datainsamlingen. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudkategorier: Fördelar med att använda Senior Alert; Faktorer som hindrar användning av Senior Alert och Förbättringsområden för Senior Alert. De tre huvudkategorierna med tillhörande tio underkategorier redovisas i resultatet. Slutsats: Distriktssköterskorna vittnade om fördelar respektive hinder med att använda Senior Alert inom hemsjukvården. Distriktsköterskorna påtalade vikten av ökat stöd från ledningen i form av tydlig arbetsstruktur och ökad kunskaps- och kompetensutveckling för att möjliggöra ett förebyggande arbete genom användandet av Senior Alert i hemsjukvården.

Bakgrund: Hemsjukvård är en vårdform som ökar i Sverige och i många andra länder. 2019 var 364 000 invånare i Sverige mottagare av kommunal hälso- och sjukvård. Anhörigas upplevelser av situationen och deras erfarenheter bör vara en viktig pusselbit för att sjuksköterskan ska kunna stötta dem så de kan vara en resurs och ingå i teamet runt patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigs upplevelser av hemsjukvården som sker i hemmet och att vara en del av den. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vid litteratursökningarna användes databaserna Cinahl, Pubmed, PsycInfo och SweMed+. Litteraturstudiens resultat är baserad på tolv vetenskapliga artiklar som författarna kvalitetsgranskat med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier i resultatet; Uppleva trygghet och kontroll, Ansvar och press, Hemmet har blivit en arbetsplats, Vara en del i teamet. Ur dessa genererades även tio subkategorier; Känna tillit, Professionell och kompetent personal, Behovet av stöd, Sätta sig själv i andra rummet, Dygnet runt, Invaderat hem, Påverkan av familjeliv och dagligt liv, Betydelsen av information och kommunikation, Delaktighet, Bli lyssnad på och respekterad. Konklusion: Anhöriga upplever trots sin viktiga del i patientens livsvärld inte att de alltid blir lyssnade på och respekterade i sitt eget hem. Information och öppen kommunikation är grundläggande delar som bör inleda omvårdnadsrelationen med de anhöriga för att de ska kunna vara en del av teamet. Det påverkar anhörigas trygghet när allians och salutogent förhållningssätt fattas och utgör därmed ett hot mot hälsan.

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen. Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil. Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal. Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av skuldror och nacke. I jämförelse med genomsnittliga befolkningen förekommer mer besvär i framförallt ländrygg, men även i bröstrygg, höfter och händer. Besvär i skuldror och ländrygg är vanligare bland hemtjänsten än hemsjukvården, och besvär i ländrygg och knän är vanligare bland kvälls- och nattpersonal. Arbetet är varierande och består av många olika arbetsmoment. Att hjälpa vårdtagare att komma upp från golv anses vara tyngst, liksom att förflytta vårdtagare i trånga miljöer eller att lägga om sår i låga sängar. Att ett larm från annan vårdtagare kan tillkomma skapar stress, vilket anses vara den största negativa faktorn i arbetet. Uppskattning, kamratskap och att möta människor anses vara positiva faktorer liksom frihet, variation och utomhusarbete. Studien pekar på att de som använder bilen mer har större besvärsförekomst i ländrygg, höfter, skuldror och nacke. Däremot förekommer inga skillnader mellan den personal som enbart cyklar eller promenerar och den personal som använder bil deltid eller heltid, trots att man har beskrivit motionen på arbetstid som en friskfaktor i arbetet. Motionsvanor har inte heller visat på skillnader i denna studie. I studien har personalen specificerat vilka krav som bör ställas på en bil som ska användas för många och korta transporter under ett arbetspass. / Low back pain occurs frequently in personnel working in home-care, despite adjustments and improved working environment in the home. The work also consists of deliveries and transports, which means that staff increasingly has to use the car. During a work period they have to go into and out of the car frequently, which could further affect the symptoms in the lumbar region. So far, the problem is not described in the literature. The purpose of this study was to identify what injuries the employees have, which tasks they perceive as strain full, and the factors that can affect health negative as well as positive. A specific aim has been to study what impact the use of car as a transport service in work may have to cause troubles in the low back, and to identify what wishes the personnel have for the design of the car. Thanks to a positive attitude from management and staff in Ystad Municipality it has been possible to conduct observational studies, interviews and finally a questionnaire among 178 individuals of the municipal staff. The study reveals that staff has the most trouble with lower back, closely followed by shoulders and neck. In comparison with the average population the staff has more problems in the lumbar back, thoracic back, hips and hands. Discomfort in the shoulders and lower back are more common among home care staff than among nursing and rehabilitation staff, and discomfort in the lower back and knees are more common among evening and night staff. The work is varied and consists of many different operations. Helping patients to get up from the floor seems to be paramount, as well as moving tasks in confined environments, or to put on wounds in the lower beds. Alarms from other patients can create stress, which is considered as the biggest negative factor at work. To feel appreciation, fellowship and to meet people considered to be very positive factors as well as freedom, variety and outdoor work. The study suggests that persons who are using the car more frequently have got more occurrence of difficulties in low back, hips, shoulders and neck. However, there are no differences between the staff only bicycling or walking compared to the staff using the car part of or all working time, despite having described the exercise at work as a health factor. Habits of sports have not shown differences in this study. In the study the staff has specified what requirements should be placed on a car that will be used for many short distance trips during a work period. / QC 20101115