Bakgrund: Hur väl kommunikationen vid utskrivning fungerar från slutenvård tillhemsjukvård har avgörande betydelse för personcentrerad vård och patientsäker vård. Detfinns studier som visar att både sjuksköterskor inom hemsjukvård och slutenvård anser attkommunikationen vid utskrivning behöver förbättras. Kommunikation är en central del för attskapa förtroende och en god samverkan mellan olika professioner och organisationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka specialistsjuksköterskor inom kommunalahemsjukvårdens och sjuksköterskor inom regionala slutenvårdens upplevelser avkommunikation vid utskrivning från slutenvård till hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamling. Det deltog sjuspecialistsjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård samt två sjuksköterskor inom regionalslutenvård. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Vårdkvaliteten riskeras när informationenbrister, Vem kommunikationen sker med är av betydelse, Möjlighet att nå varandra harbetydelse för kvaliteten av kommunikationen och När i utskrivningsprocessenkommunikationen sker är av betydelse. Slutsats: Bristande kommunikation kan riskera patientsäkerheten och medföra konsekvenserför vårdkvaliteten. I resultatet framkom det olika utmaningar i kommunikationen, detta kanunderlättas med tydlig struktur och bättre samverkan. Det finns behov av kontinuerligförbättring av kommunikationen och samverkan för att skapa en mer strukturerad och effektivkommunikation som kan bidra till ökad patientsäkerhet och ökad vårdkvalitet. Förspecialistsjuksköterskan är en god kommunikation ett viktigt verktyg i omvårdnaden.

Sammanfattning Bakgrund: I hemsjukvården spelar kommunsjuksköterskan en central roll i att planera och organisera vårdinsatser till patienter i deras hemmiljö. För att säkerställa effektiviteten och tillgängligheten av vårdresurserna måste kommunsjuksköterskan delegera vissa medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalen. Denna delegering sker genom tydliga riktlinjer och med noggrann utvärderade kompetenskrav. Forskning visar att det finns utmaningar som sjuksköterskor möter vid delegering av medicinska uppgifter inom hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av att delegera medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården.  Metod: En litteraturöversiktmed fokus på kvalitativa forskningsansatser och artiklar, där data analyserades med en reflexiv tematisk analys av Braun och Clark (2022) Resultat: Syftet besvarades genom tre huvudteman och åtta underteman som behandlar sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar angående delegering till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården. Deras upplevelser inkluderade ansvar och förväntningar kring delegering, bristande rutiner kring delegering, delegering på grund av personalbrist, känslor av bristande kontroll och maktlöshet, bristfällig kommunikation, otillräcklig tillgänglighet, saknad kompetens hos omvårdnadspersonalen, samt möjligheter för professionens utveckling. Slutsats: Delegeringsförfarandet är avgörande för effektiv fördelning av arbetsuppgifter inom vårdteam. Det krävs tydliga riktlinjer, adekvat utbildning för vårdpersonal, tydlig kommunikation och samarbete för att säkerställa patientsäkerhet och vårdkvalitén. Genom att utveckla delegeringsprocessen kan vårdpersonalen minska riskerna för felaktigheter och fel kommunikation, vilket gynnar både patienter och vårdpersonal i deras vårdmiljö. / Summary Background: In home care, the community nurse plays a central role in planning and organizing care for patients in their home environment. To ensure the efficiency and availability of care resources, the community nurse must delegate certain medical tasks to the care staff. This delegation is done through clear guidelines and with carefully evaluated competence requirements. Research shows that there are challenges that nurses face when delegating medical tasks in home care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experience and perceptions of delegating medical tasks to home care workers.  Method: A literature review was conducted with a focus on qualitative research approaches and articles, with data analyzed and synthesized using a reflexive thematic analysis method based on Braun and Clark (2022). Results: The purpose was answered through three main themes and eight sub-themes dealing with nurses' experiences and perceptions regarding delegation to home care workers. Their experiences included responsibilities and expectations around delegation, lack of routines around delegation, delegation due to lack of staff, feelings of lack of control and powerlessness, lack of communication, insufficient availability, lack of competence among nursing staff, and opportunities for professional development. Conclusion: The delegation process is crucial for the effective allocation of tasks within care teams. It requires clear guidelines, adequate training for healthcare professionals, clear communication and collaboration to ensure patient safety and quality of care. By developing the delegation process, healthcare professionals can reduce the risks of errors and miscommunication, which benefits both patients and healthcare professionals in their care environment.

Kognitiv sjukdom är en globalt växande folksjukdom som påverkarpersonens kognitiva förmågor. Långa väntetider och platsbrist till hyreslägenhet påsärskilt boende gör att fler personer vårdas i ordinärt boende. Distriktssköterskan haren viktig roll i omvårdnaden att hantera oförutsägbara utmaningar hos personer medkognitiv sjukdom. För att möta det ökade omvårdnadsbehovet behövs det kunskapsom täcker den befintliga kunskapsluckan. Syfte: Var att belysa distriktssköterskanserfarenheter av att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i hemmet.Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats.Sammanställningen har utförts i enighet med Polit och Becks niostegsmodell. Elvaartiklar svarar på studiens syfte. Artiklarna analyserades enligt Braun och Clarkestematiska analys. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev olika erfarenheter vilketresulterade i två huvudteman: Skapa en individanpassad omvårdnad samt Mötabrister och risker och ge omvårdnad mot personens vilja. Möjligheterna till att ge enindividanpassad omvårdnad är att lära känna individen, hemmets betydelse, samarbetei team och kunskap. Utmaningarna är tid, personalbrist samt brist på kontinuitet.Vidare utmaningar är risker i hemmiljön, göra intrång i hemmet och möta närståendesmisstro. Det används tvångsåtgärder och omvårdnad mot personens vilja. Slutsats:Distriktssköterskan slits mellan viljan att ge individanpassad omvårdnad samt debrister och utmaningar som hen ställs inför. / Introduction: Cognitive disease is a growing global disease that affects a person’s cognitive abilities. Long waiting times and a lack of places for rental apartments in nursing homes mean that more people are cared for at home. The district nurse has an important role in nursing to deal with unpredictable challenges in people with cognitive disease. To meet the increased need for nursing, knowledge is needed that covers the existing knowledge gap. Aim: Where to shed light on the district nurse´s experience of caring for people with cognitive disease at home. Method: A qualitative systematic literature study with an inductive approach. The compilation has been carried out in agreement with Polit and Beck’s nine-step model. Eleven articles answer the aim of the study. The articles were analyzed according to Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: District nurses described different experiences, which resulted in two main themes: Create individually tailored care and Face shortcomings and risk and provide care against the person´s will. The possibilities for providing individualized care are getting to know the person, the importance of the home, cooperation in teams and knowledge. The challenges are time, staff shortages and lack of continuity. Further challenges are risks in the home environment, trespassing in the home and meeting distrust from relatives. Coercive measures and care are used against the person´s will. Conclusion: The district nurse is torn between the desire to provide individualized care and the shortcomings and challenges that are faced.

Introduktion: Ett ökat vårdbehov, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka, kräver ett gott samarbete mellan primärvård och hemsjukvård, där distriktssköterskor är nyckelpersoner. För att möta framtidens utmaningar och förbättra vårdkoordinationen behövs insikter om distriktssköterskors upplevelse av samarbete. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan den egna professionen inom primärvården och hemsjukvården, samt vilka möjligheter och begränsningar som kan uppstå. Metod: Studien genomfördes genom som en empirisk studie med kvalitativ design. Semistruktuerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom primärvård och kommunal hemsjukvård genomfördes. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat:  Distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan primärvård och hemsjukvård redovisas i tre olika kategorier: Upplevelsen av kommunikation. Upplevelsen av den organisatoriska inverkan i samarbetet. Upplevelsen av ömsesidig tillit. Konklusion: Samarbete mellan distriktssköterskor i primärvård och kommunal hemsjukvård krävs, men studien visar på brister och hinder. Särskilt inom kommunikation och organisatoriska faktorer. Att övervinna dessa utmaningar är avgörande för att förbättra vården. Framtida forskning och initiativ behövs för att främja individanpassad, evidensbaserad och personcentrerad vård i primärvården och hemsjukvården. Distriktssköterskors samarbete har en nyckelroll för att möta dessa framtida behov. / Introduction: An increased need for healthcare, especially among the elderly and those with chronic illnesses, demands effective collaboration between primary care and home healthcare, with district nurses playing a key role. To address future challenges and enhance care coordination, insights into district nurses' experiences of collaboration are needed. Aim: The aim was to describe District Nurses experiences of collaboration between their own profession in primary care and home healthcare: as well as the opportunities and limitations that may arise Method: The study was conducted as an empirical study with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses in primary care and municipal home care. Data was analyzed using qualitative content analysis following the approach of Graneheim & Lundman. Results: The district nurse's experience of collaboration between primary care and home healthcare is presented in three different categories: The experience of communication. The experience of organizational impact in collaboration. The experience of mutual trust. Conclusion: Collaboration between district nurses in primary care and municipal home healthcare is essential, but the study reveals deficiencies and obstacles, particularly in communication and organizational factors. Overcoming these challenges is crucial to improve healthcare. Future research and initiatives are needed to promote individualized, evidence-based, and person-centered care in primary care and home healthcare. District nurses' collaboration plays a pivotal role in addressing these future needs.

Bakgrund: I hemsjukvården utför sjuksköterskor hälso- och sjukvårdsinsatser i patienters hemmiljö vilket ställer krav på sjuksköterskors kunskap att kunna kommunicera vid komplexa situationer. Studier visar att sjuksköterskor på grund av hög arbetsbelastning och brist på tid inte hinner kommunicera fullt ut med patienter i hemsjukvården och att det saknas rutiner för en personcentrerad kommunikation i hemmiljön. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad kommunikation utifrån Four Habits modellen vid hembesök med patienter i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ studie med deduktiv ansats tillämpades, utgångspunkt var Four Habits modellen. Semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor i mellersta Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades utefter Four Habits modellens fyra kategorier: Investera i början genom att lyssna och skapa förtroende. Uppmärksamma patientens perspektiv genom att göra patienten delaktig, Visa empati både icke verbalt och verbalt. Investera i slutet för att säkra samförstånd och etablera partnerskap. Slutsats: Sjuksköterskor har erfarenhet av att kommunicera med patienter vid olika situationer i hemmiljön men erfar att hög arbetsbelastning och tidsbrist kan hindra dem från att kommunicera personcentrerat. Four Habits modellen kan användas av sjuksköterskor och distriktssköterskor som ett vägledande kommunikationsverktyg för att uppnå en personcentrerad kommunikation. / Background: In home health care, nurses perform health care interventions in patients home environment, which places demands on the nurses´ knowledge to be able to communicate in complex situations. Studies show that nurses´ in home health care due to high workload, lack of time and missing routines can’t fully communicate based on a person-centered approach. Aim: The aim of the study was to describe nurses´ experiences of person-centered communication based on the Four Habits model during house calls in the home health care. Method: A qualitative interview study with a deductive approach was applied based on the Four Habits model. Semi-structured interviews with 10 nurses in central Sweden constituted the data collection. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: The result was presented according to the Four Habits model´s four categories: Invest in the beginning by listening and building trust. Elicit the patient´s perspective by making the patient involved. Demonstrate empathy both non-verbally and verbally. Invest in the end to secure consensus and establish partnership. Conclusion: Nurses have experience in communicating with patients in various situations in the home environment but experience that high workload and lack of time can prevent them from communicate based on a person-centered approach. The Four Habits model can be used by nurses and district nurses as a guiding communication tool to achieve a person-centered communication.

Introduktion: Inom de närmsta åren kommer fler personer att behöva hemsjukvård i Sverige och den blir alltmer avancerad. Detta ställer höga krav på all vårdpersonal. Distriktssköterskan som ansvarar för patientens sjukvård i hemmet delegerar mer än hälften av sjukvårdsuppgifterna till omvårdnadspersonal. För att detta ska fungera, inte minst patientsäkert, behöver hen ha ett fungerande ledarskap. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att leda omvårdnadspersonal i hemsjukvård. Metod: Litteraturstudien utfördes på ett systematiskt sätt med stöd av Polit och Beck´s nyckelsteg och hade en induktiv design. Totalt framkom tolv artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Data analyserades genom en tematisk analys efter Braun och Clarke´s beskrivning. Resultat: Huvudtemat Personrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Förtroendefull relation, Samarbete, Kommunikation samt Stress och oro. Huvudtemat Organisationsrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Fördela omvårdnadsuppgifter, Utbildning och kompetens samt Arbetsmiljö. Konklusion: Känna tillit och ha en förtroendefull relation till omvårdnadspersonalen underlättade ledarskapet för distriktssköterskan liksom ett fungerande samarbete dem emellan. Det behövs utbildad omvårdnadspersonal samt mer tid avsatt för distriktssköterskan till att träffa omvårdnadspersonalen, detta skulle underlätta ledarskapet. / Introduction: Within the next few years more people will need home health care in Sweden, and it will become increasingly advanced. This places high demands on district nurses and nursing staff. The district nurse who is responsible for the patient´s healthcare at home delegates more than half of the healthcare tasks to nursing staff. For this to work, not least for the safety of the patient, the district nurse needs to have an effective leadership. Purpose: To describe district nurse´s experiences of leading nursing staff in home health care. Method: The literature review was carried out in a systematic way with the support of Polit and Beck´s key step and had an inductive design. A total of twelve articles were found which were searched in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed. The data was analyzed through a thematic analysis according to Braun and Clark´s description. Results:  The main theme Person-related factors was built up by the following subthemes: Trusting relationship, Cooperation, Communication and Stress and anxiety. The main theme Organization-related factors was built up by the following subthemes: Allocating nursing tasks, Education and competence and Work environment. Conclusion: Feeling trust and having a trusting relationship with the nursing staff, as well as a functioning collaboration, facilitated leadership for the district nurse. There is a need for trained nursing staff and more time need to be set aside for the district nurse for meetings with the nursing staff, this would facilitate the leadership.

Background: Urinary incontinence occurs in 30-40% of the Swedish population over 65 years. Urinary incontinence has a major impact on people's quality of life and many older people find it difficult to talk about it. Urinary incontinence can be alleviated and cured, but there is a perception among both patients and healthcare professionals that urinary incontinence is part of normal aging. Severe urinary incontinence is one reason why the elderly are in need for special nursing accommodation. The district nurse is responsible for prescribing incontinence aids after the investigation, nursing measures and other treatments have been tried and evaluated. Aim: Describe district nurses' and nurses' experiences of nursing for urinary incontinence in people over 65 years of age in municipal health care Method: Systematic literature review of qualitative articles that were analyzed with conventional content analysis with an inductive approach. Results: The analysis is presented with three main categories; Investigation with two subcategories, Identify and assessment. Plan and implement with three subcategories, dignified person-centered care, individual testing, and education and support. Prerequisites with two subcategories, the team's competence and collaboration and financial resources. Conclusion: The literature review showed that in nursing care for urinary incontinence, the goal should always be to work person-centered and preserve integrity and dignity. The district nurse and the nurse's competence regarding urinary incontinence is of value to be able to provide a person-centered care. / Bakgrund: Urininkontinens förekommer hos 30–40% av den svenska befolkningen över 65 år. Urininkontinens har stor påverkan på personers livskvalitet och många äldre personer har svårt att prata om det. Urininkontinens kan lindras och botas men det finns en uppfattning hos både patient och vårdpersonal att urininkontinens tillhör det normala åldrandet. Svår urininkontinens är en orsak till att äldre personer blir i behov av särskilt boende. Distriktssköterskan ansvarar för att förskriva inkontinenshjälpmedel efter att utredning, omvårdnadsåtgärder och annan behandling provats och är utvärderade. Syfte: Beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskor erfarenheter av omvårdnad vid urininkontinens hos personer över 65 år inom kommunal hälso- och sjukvård Metod: Systematisk litteraturöversikt av kvalitativa artiklar som analyserades med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats Resultat: Analysen presenteras med tre Huvudkategorier; Utredning med två underkategorier, Identifiera samt bedömning. Planera och genomföra med tre underkategorier, värdig personcentrerad omvårdnad, individuell utprovning samt utbildning och stöd. Förutsättningar med två underkategorier, teamets kompetens och samverkan samt ekonomiska resurser. Slutsats: I litteraturöversikten framkom att i omvårdnadsarbetet vid urininkontinens bör målet alltid vara att arbeta personcentretat och bevara integritet och värdighet. Distriktssköterskan och sjuksköterskans kompetens rörande urininkontinens är av värde för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad.

Vården förflyttas idag ut från lasaretten och utförs alltmer i patientens hem. Hemmet som vårdmiljö innebär trygghet för patienten, men är komplext. För sjuksköterskan innebär vårdandet att möta patienten och skapa en god vårdrelation genom det vårdande samtalet där patientens livsvärld synliggörs. Med en alltmer ökande vård som utförs i hemmen så kan patientens privata sfär och trygghet äventyras. Denna litteraturöversikts syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmiljö. Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Organisation och omgivande faktorer i vårdandet”, ”Vardagen och vårdandet” och ”Patienten, hemmet och anhöriga”, som därefter delades upp i sju underteman. Ur resultatet sågs flera faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelser av vårdandet. Här identifierades vårdrelationen med patienten som viktig och att vårda med anhöriga nära patienten, men även yttre faktorer såsom begreppet tid runt vårdandet och teamarbete lyftes fram som betydande faktorer. Sjuksköterskan är i behov av stöd och utbildning för att kunna ge god vård. Teamarbete sågs som centralt och var viktigt för att möjliggöra en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan, patient och anhöriga. Sammanfattningsvis visar studien på att sjuksköterskan upplever vårdandet som komplext, men att det är viktigt i vårdandet att sjuksköterskan bekräftar patienten och finns till för dennes behov för att patienten ska uppleva välbefinnande och god vård sista tiden i livet.

Bakgrund: Omkring 90 000 människor som avlider i Sverige varje år, 80% av dessa är i behov av palliativ vård. Flera patienter med obotliga sjukdomar föredrar att bli omhändertagna och få avlida hemma, vilket kommer att ställa höga krav på sjuksköterskors kunskap och kompetens inom detta område. Att vara sjuksköterska och vårda palliativa patienter är utmanande. Genom att beskriva sjuksköterskans behov av kunskap och kompetens inom palliativ vård i hemmet kan öka förståelse av betydelsen av palliativ vård i hemmet och vilka utmaningar sjuksköterskan kan ställas inför. Därför önskas fler forskningar om sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård i hemmet för att öka kunskapen hos sjuksköterskan i syftet att ge en bättre vård i framtiden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversiktstudie som är baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Av resultatet framkommer att sjuksköterskan som utförde palliativ vård i patientens hem inom hemsjukvård behöver mer kunskap och kompetens inom palliativ vård. Av resultaten framkommer att sjuksköterskan som utför palliativ vård i hemmet, kan utsättas för flera utmaningar som kan påverka sjuksköterskans hälsa och välbefinnande samt leda till osäker vård. Det finns även ett behov av samarbete med andra professionella personer, exempelvis läkare eller avdelnings sjuksköterskor för att kunna erbjuda patienten en personcentrerad palliativ vård. Att vårda patienten i sitt eget hem kan leda till att sjuksköterskan ställs inför etiska dilemman. Att vårda patienten i livets slutskede hemma kan innebära en känslomässig påverkan i form av frustration och stress. Slutsats: För att kunna ge patienter med palliativ vårdbehov i eget hem bästa möjliga vård krävs set att sjuksköterskan har utbildning och erfarenhet inom palliativ vård. Sjuksköterskan behöver kunskap och kompetens inom palliativ vård för att uppleva sig säker med att ge en god omvårdnad till patienter i palliativ vård. Det är även väsentligt att det finns fungerande samarbete med andra professionella personer som är ansvariga för patienter i palliativ vård.

Globalt kommer ca 75 miljoner människor leva med demenssjukdom år 2030. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) drabbar uppskattningsvis nio av tio patienter. Att vårda människor som uppvisar BPSD - symtom är komplext och ställer höga krav på sjuksköterskan i vårdandet och att stödja och leda övrig omvårdnadspersonal. Syftet med examensarbetet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda människor som uppvisar BPSD-symtom inom hemsjukvården. En litteraturöversikt har genomförts där 12 artiklar inkluderats och analyserats enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Utmaningar i vårdandet, ett vårdande bemötande och förutsättningar för att kunna ge god vård i hemmet. Åtta subteman identifierades vilket tydligt beskriver hur sjuksköterskor upplever det utmanande när vårdandet kunde innebära manipulation och tvång, närståendes betydelse för att kunna nå livsvärlden och att sjuksköterskor erfar bristande kunskap i det komplexa vårdandet. Det framkommer i resultatet vikten av att omvärdera synen på vad god vård är för att motverka känslor som maktlöshet och frustration. I diskussionsdelen lyfts sjuksköterskors erfarenheter kring vårdande och att se människan bakom sjukdomen, samt de närståendes upplevelser som stärker vikten av att använda sig av livsvärlden i vårdandet. Kunskap och arbetsmiljö diskuteras utifrån ett hållbarhetsperspektiv där organisationen har en viktig roll. Slutsatser belyser vikten av kunskap och rätt förutsättningar för sjuksköterskor att våga stanna i mötet med människan. / Globally around 75 million people will live with dementia in year 2030. Behavioral and psychiatric symptoms following dementia (BPSD) is estimated in nine out of ten patients. Caring for people with behavioral and psychiatric symptoms is complex and places high demands on the nurse in the care and to support and lead other nursing staff. The aim of this study was to illustrate nurses experience in caring for patients with BPSD - symptoms in home health care. A literature review was conducted, 12 articles were included and reviewed according to Friberg´s model for literature review. The result describes nurses experience and is presented in three main themes: challenges in caring, caring treatment and conditions to enable good care in a home environment. Eight subthemes were identified which clearly describes how nurses experience the challenges in caring when caring results in force and manipulation, the importance of family to reach patients lifeworld and nurses lack of experience to provide complex care. The result presents the importance of reevaluation in nurses caring approach to what is seen as good care in order to counteract the feeling of frustration and feeling powerless. The discussion lifts nurses´ experiences around caring and how to see the individual behind the disease along with family’s experience strengths the importance of how to use the patient’s lifeworld in a caring sense. Knowledge and work environment is discussed through a sustainability perspective where organisation plays an important roll. Conclusions illustrate importance of knowledge and the right conditions for nurses’ opportunities to dare to remain in the encounter with the human being.