Bakgrund: Den palliativa vården i hemmen är för alla som är i behov av vård vid livets slut. Fler väljer att få avsluta sitt liv i sitt eget hem. Syftet med palliativ vård innebär att främja livskvaliteten och stödja både patient och närstående. Sjuksköterskan ska trots komplex arbetsmiljö sträva efter patientens och närståendes integritet och värdighet, men även i sitt omhändertagande skapa en omgivning som inger trygghet, hopp och lugn. De fyra hörnstenarna är ett arbetsredskap som den palliativa vården utgår ifrån. I den innefattas symtomlindring, samarbete i team, kommunikation/relation och stöd till närstående. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ vård till vuxna individer i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt gjordes enligt Friberg. Artiklarna söktes genom databaserna CINAHL och PubMed. Slutligen ingick tio vetenskapliga artiklar som var av kvalitativ design. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier med sex underkategorier byggt på sjuksköterskors olika upplevelser: behovet av utveckling och god samverkan, hemmets betydelse som plats för palliativ vård och vårdrelationens betydelse. Resultatet belyser vikten av ett välfungerande team, bra kollegor och kontinuerlig kompetensutveckling. Slutsats: Den palliativa hemsjukvården präglas ofta av att sjuksköterskan känner sig stressad och ensam. Att sjuksköterskan ingår i ett välfungerande team med såväl läkare, sjukhus, undersköterskor som patienten och närstående är en faktor för den palliativa hemvården ska fungera. Det kollegiala stödet hjälper sjuksköterskan att bearbeta dagen och på så sätt kunna ge bästa möjliga stöd och vård för patienten. Behov av kompetensutveckling ansågs vara viktigt.

Flera studier fokuserar på kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter som får palliativ vård men inte på samtalen i sig. Det är vanligt att svårt sjuka patienter vårdas i hemmet vilket ställer krav på distriktssköterskors kompetens och deras sätt att samtala med dessa patienter. Syftet med denna studie var att utforska hur distriktssköterskor upplever samtalen med patienter som får palliativ vård inom kommunal hemsjukvård. Samtalen utforskas så att distriktssköterskor uppnår fördjupad kunskap kring fenomenet. Åtta distriktssköterskor i två kommuner i mellersta Sverige deltog i intervjustudien. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv design valdes för att besvara syftet. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna benämndes; Lyhördhet i samtalen, Aspekter som påverkar samtalen, Aspekter som ger meningsfulla samtal. Efter bearbetning ledde analysen slutligen fram till det latenta, underliggande meningarna i intervjutexterna som blev ett tema; Intuition som färdighet. Det framkom att distriktssköterskor inte upplevde samtalen med patienter som får palliativ vård som svåra utan ofta tvärtom upplevdes samtalen meningsfulla och givande. Slutsatsen blev att distriktssköterskor som utvecklat medicinsk kunskap och hade längre arbetslivserfarenhet använde intuition som färdighet i större utsträckning. / Several studies focus on the communication between nurses and the patients who received palliative care but not on the conversations as such. It is common for severely ill patients to be cared for at home, which calls for high requirements on the district nurse's skills. The purpose of this study was to explore how district nurses experienced conversations with patients who received palliative care within home care services. The conversations are investigated to achieve in-depth knowledge of the phenomenon. Eight district nurses from two municipalities in the middle of Sweden participated. A qualitative content analysis with inductive design was chosen to answer the purpose of the study. The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The main categories were named; Responsiveness in the conversations, Aspects affecting the conversations, Aspects leading to meaningful conversations. After processing, the analysis finally led to the latent underlying meaning in the interview texts thus eventually becoming a theme; Intuition as a skill. District nurses did not experience the conversations as difficult, and often the conversations were meaningful and rewarding. The conclusion was that district nurses who developed medical knowledge and had longer work experience used intuition as skill to a greater extent.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet har blivit alltmer vanlig. Anhöriga/närstående är de personer som står närmast patienten och som spelar en betydelsefull roll i palliativa vården i hemmet. Det är viktigt för sjukvården med kunskap om anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet för att kunna ge adekvat stöd. Syfte: att beskriva anhörigas/närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: en systematisk genomförd litteraturstudie med meta-aggregation av 15 kvalitativa artiklar utfördes. Huvudresultat: Resultatet visade att det var tillfredställande att kunna möjliggöra palliativ vård i hemmet då detta var en föredragen plats. I samband med vården upplevde anhörigvårdare rädsla, ensamhet och ansvar. Resultatet visade också att anhörigvårdarna värdesatte stöd från familj, samhället, sjukvården och stöd de fann i deras tro. Sjukvården bidrog till känslan av trygghet. Annat betydelsefullt stöd var avlastning, då den ingav tid för återhämtning. Vardagligt och tydligt språk i kommunikationen minskade riskerna för att missförstånd skulle uppstå. Inom vissakulturer sågs palliativ vård i hemmet som en självklarhet, att det är något som görs utan betänkligheter. Slutsats: Anhöriga har en betydelsefull roll inom palliativ vård i hemmet. Eftersom palliativa patienter önskar tillbringa sina kvarvarande dagar i hemmet, vill anhöriga uppfylla detta. Även om anhörigvårdare ser vårdandet av sin familjemedlem som en skyldighet och gör det av kärlek, så är vårdandet påfrestande. Vårdprocessen medför blandade känslor samt olika hinder och för att orka fullfölja åtagandet är det viktigt för anhöriga att uppleva stöd från omgivningen samt hitta ett sätt att hantera situationen. / Background: palliative care in the home has become increasingly common. Relatives are the people who are closest to the patient and who play a significant role in palliative care at home. It is important for healthcare to gain knowledge about relatives´ experiences of palliative care at home to be able to provide adequate support. Aim: to describe relatives´ experiences of palliative care at home. Method: a systematically conducted literature study with meta-aggregation of 15 qualitative articles was performed. Main results: the results showed that it was satisfactory to be able to enable palliative care at home as this was a preferred place. In connection with the care, caregivers experienced fear, loneliness, and responsibility. The results also showed that the caregivers valued support from family, society, health care and support the found in their faith. Healthcare contributed to the feeling of security. Another support that also was important was relief at home, as it provided time for a certain recovery. A more everyday and clear language in communication reduced the risk of misunderstandings. In some cultures, palliative care at home was seen as naturally, that it is something that is done without hesitation. Conclusion: relatives´ have a significant role in home palliative care. Because palliative patients want to spend their remaining days at home, relatives want to fulfill their wishes. Even if caregivers se the care of their family member as an obligation and do so out of love, the care is stressful. The caring process entails mixed feelings and various obstacles and to be able to fulfill commitments it is important for relatives to experience support from the environment and find a way to handle the situation.

Bakgrund: Valmöjligheten att få vård i livets slutskede i sin hemmiljö ses som en rättighet. Tidigare studier visar att arbetet med palliativ vård i hemmet ses av distriktssköterskor som givande men utmanande. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter med palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Tio intervjuer hölls med distriktssköterskor i fyra olika kommuner i västra Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Att arbeta med individanpassad omvårdnad, Att arbeta i team och Att hantera svåra situationer och utvecklas i sin profession. Dessa delades in i sex subteman. Konklusion: Studien visade på att distriktssköterskors erfarenheter och kunskaper varierar. Det framkom även att den organisatoriska uppbyggnaden med resurser och stöd varierade mellan kommunerna vilket ansågs av författarna kunna leda till en ökad risk för ojämlik vård. / Background: The choice to receive end-of-life care in one's home environment is seen as a right. The work with palliative care in the home is seen by district nurses as rewarding but challenging. Aim: The aim was to investigate district nurses' experiences of caring for patients with palliative care at home. Method: A qualitative method was selected and data were collected through semi-structured interviews. Ten interviews were held with district nurses in four different municipalities in Sweden. The data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three themes: Working with individualized nursing, Working in teams and Dealing with difficult situations and developing in one's profession. These were divided into six sub-themes. Conclusion: The study showed that district nurses' experiences and knowledge vary. It also emerged that the organizational structure with resources and support varied between the municipalities, which was considered by the authors to lead to an increased risk of unequal care.

Bakgrund: Att bedriva hemsjukvård med hög kontinuitet har i tidigare studier visat sig medföra positiva effekter för vårdens kvalité. I lagen står det skrivet att patientens behov av kontinuitet ska tillgodoses, trots detta vittnar media fortfarande om brister kopplade till kontinuitet. Syfte: Att belysa kontinuitet från flera perspektiv utifrån ett patientfall i hemsjukvården. Metod: Mixad metod med kvantitativa och kvalitativa delar. Den kvantitativa delen beräknar kontinuiteten utifrån två formler och redovisas med deskriptiv statistik. Den kvalitativa delen består av kvalitativa innehållsanalyser av omvårdnadspersonalens dagliga noteringar samt en anhörig intervju. Resultat: Resultatet visade ett varierande värde på HHI och CoC index, Innehållsanalyserna resulterade i flera underkategorier och huvudkategorier. Syntesen kombinerar kvantitativa och kvalitativa för att få fram hur HHI och CoC förhåller sig till upplevelserna från patient och anhörig. Diskussion: Det finns styrkor och svagheter med respektive formel. Anteckningsboken ger en inblick i kommunikationen mellan vård- och omsorgspersonal. Intervjun av anhörig belyser vikten av kontinuitet från ett anhörigperspektiv. Slutsats: Studien visar hur kontinuitet kan belysas med både kvantitativa och kvalitativa implikationer. Vården kan dra nytta av att utveckla sätt för att bättre kunna belysa kontinuitet från både kvantitativa och kvalitativa data. / Background: Conducting home care with high continuity has in previous studies been shown to have positive effects on care. The law states that the patient's need for continuity must be met, despite this, the media still testify to shortcomings linked to continuity. Aim: To shed light on continuity from multiple perspectives from a patient case in home care. Method: Mixed method with quantitative and qualitative parts. The quantitative part calculates the continuity based on two formulas and is reported with descriptive statistics. The qualitative part contains two content analyzes, one of which is on the notebook from the patient's home and one is on an interview with a relative. Results: The results showed a varying value of HHI and CoC index, The content analysis resulted in several subcategories and main categories. The synthesis combines quantitative and qualitative to bring out how HHI and CoC relate to the experiences from patient and relative. Discussion: There are strengths and weaknesses with each formula. The notebook provides an insight into the communication between care and nursing staff. The interview of a relative highlights the importance of continuity from a relative perspective. Conclusion: The study shows how continuity can be elucidated with both quantitative and qualitative implications. Healthcare can benefit from developing ways to better illuminate continuity from both quantitative and qualitative data.

Sammanfattning   Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet.    Bakgrund: Palliativ vård handlar om att lindra ett lidande, främja patientens livskvalitet samt att beakta patientens behov vid ett obotligt sjukdomstillstånd. Många patienter som vårdas inom palliativ vård önskar att få somna in i sitt eget hem. Sjuksköterskan behöver då ha kunskap, kompetens och erfarenhet för att vårda patienten på bästa sätt.    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter som erhåller palliativ vård i hemmet.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt som baserades på elva vårdvetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL och PsycINFO samt en manuell sökning. Analysen gjordes enligt Fribergs analysstruktur. Från analysen framträdde två huvudteman och sex subteman.   Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman: Att samarbeta i team, Att möta utmaningar vid palliativ vård i hemmet. Vidare presenterades sex subteman: Att samarbeta interprofessionellt, Att samarbeta med patienter, Att samarbeta med närstående, Att anpassa vården i hemmiljön och att känna osäkerhet, Att uppleva att personcentrerad vård inte prioriteras.   Slutsats: God kommunikation och samarbete underlättar en säker och personcentrerad vård. Sjuksköterskans arbetsmiljö brister på flera plan, vilket ger risk för skador och stressrelaterade symtom. Hierarkin påverkar vården negativt och leder i många fall till avsaknad av personcentrering.   Nyckelord: Hemsjukvård, Palliativ vård, Sjuksköterskor, erfarenhet. / Summary   Titel: Nurses´experiences of palliative care in home health care.     Background: Palliative care is about alleviating suffering, promoting the patient's quality of life, and considering the patient's needs in the event of an incurable disease. Many patients who are cared for in palliative care wish to die in their own home. The nurse needs to have knowledge, competence, and experience to care for the patient in the best way possible.   Aim: To describe nurses experiences of caring for adult patients who are receiving palliative care in their home.   Method:  A qualitative literature review based on eleven nursing scientific articles. The databases used were CINAHL, PsycINFO and a manual search. The analysis was performed according to Friberg's analysis structure. From the analysis, two main themes and six sub-themes emerged.   Results: The results were presented in two main themes: Collaborating in teams and Meeting challenges in palliative care at home. Furthermore, six sub-themes were presented: Collaborating interprofessionally, collaborating with patients, collaborating with relatives, Adapting care in the home environment, Feeling insecure and To experience that person-centered care is not a priority   Conclusion: Good communication and cooperation facilitates safe and person-centered care. The nurse's work environment is inadequate on several levels, which gives rise to the risk of injuries and stress-related symptoms. The hierarchy has a negative effect on care and in many cases leads to a lack of person-centered care.   Keywords: Home health care, Nurses’ experience, palliative care

Background: Pressure ulcers are a problem that can lead to psychological, economical and physical issues for patients in a community. Pressure ulcers can occur in different settings and home healthcare is one of them. Pressure ulcers can emerge fast on pressure exposed areas of the body and can take a long time to heal. The registered nurses’s nursing work includes preventing and treating pressure ulcers. Aim: The aim of the study was to describe registered nurses preventive nursing care for pressure ulcers in home health care. Method: A literature review with 10 original articles which was analysed with a manifest content analysis. Result: The analysis resulted in twomain categories and five subcategories. One of the main categories was Nursing based on the profession as an expert with educating the team and team cooperation as subcategories. The other main categories was Nursing with an evidence based practice with skin assessment, risk assessment, repositioning and pressure reliving devices as subcategories. Conclusion: To prevent pressure ulcers in patients in home healthcare registered nurses must work with an academic basis where the team gets educated and cooperated. They should also work with an evidenced based practice where skin assessment, risk assessment, repositioning and pressure reliving devices are used. / Bakgrund: Trycksår är ett problem som kan leda till en psykisk, ekonomisk och fysisk skada för patienter i samhället. Trycksår kan uppstå i olika sammanhang där hemsjukvård är en av dem. Trycksår kan uppstå fort på tryckutsatta kroppsdelar och kan ta lång tid att behandla. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår det att förebygga och behandla trycksår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskors omvårdnadsarbete kan förebygga trycksår. Metod: En litteraturöversikt med 10 originalartiklar och data analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier samt fem subkategorier. Huvudkategori var omvårdnad utifrån professionen som expert med subkategorierna utbilda teamet och samverka i team samt omvårdnad utifrån evidens med subkategorier hudbedömning, riskbedömning och lägesändring och tryckavlastande hjälpmedel. Slutsats: För att förebygga trycksår hos patienter inom hemsjukvården bör sjuksköterskor arbeta med omvårdnad utifrån professionen som expert där teamet utbildas och samverkar. Det bör även arbeta utifrån evidensbaserade åtgärder med hjälp av hudbedömningar, riskbedömningar och lägesändringar samt tryckavlastande hjälpmedel.

Bakgrund: Närstående i palliativ hemjukvård ökar förutsättningarna och möjliggör för patienten att vårdas och avlida i hemmet. Detta medför ett stort ansvar för närstående och kan påverka närståendes psykiska hälsa negativt. Interventioner syftar till att underlätta och stödja närstående. Sjuksköterskan har en ansvarsfull roll att fokusera på närståendes behov av stöd och förmågan varierar mellan sjuksköterskor. Att utföra strukturerade interventioner är ett sätt att systematisera. Syfte: Att beskriva interventioner och dess effekter med fokus på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes genom systematiskt tillvägagångssätt med induktiv ansats. Artiklarna analyserades och sammanställdes med tematisk analys avsedd för vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med sex underteman, utifrån interventionernas utvärderade effekter. Samtliga interventioner fokuserar på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård. Interventionseffekter som framkom gav närstående ökad kompetens, strategier och ökade förberedelser för att vårda. Effekter av interventionerna visade även minskad psykisk stress, ångest och depression, samt ökad livskvalitet. Slutsats: Resultatet indikerar att fokus på närståendes behov underlättar och ger stöd, vilket främjar närståendes psykiska hälsa. För att möta närståendes behov behövs strukturerade interventioner utföras systematiskt. Att implementera strukturerade interventioner är en roll för specialistsjuksköterska, som ska leda och utveckla den palliativa vården. / Background: In palliative home care, family caregivers enable and increase the chances of the patient being cared for and dying at home. This places a great responsibility on family caregivers and can have a negative impact on their mental health. The purpose of the interventions is to promote support needs of the family caregivers and facilate nursing care. The nurse has a responsible role in addressing the support needs of family members. The ability to address the needs varies between nurses and structured interventions are a way of systematizing. Aim: To describe interventions and their effects that focus on the need for support in family caregivers in palliative home care. Method: A general literature review was conducted systematically with an inductive approach. The articles were analyzed and synthesized using thematic analysis designed for a quantitative method. Result: The results are presented in two themes with six sub-themes, based on the evaluated effects of the interventions. All interventions focus on the support needs of family caregivers in palliative home care. Intervention effects shown provide family caregivers with increased skills, strategies, and preparation for caregiving. Intervention effects show reduced psychological stress, anxiety and depression, and increased quality of life. Conclusion: The results indicate that that support needs of family caregivers should be addressed in order to facilitate and provide support, which promotes family caregivers mental health. To meet the needs of family caregivers, structured interventions need to be carried out systematically. Implementing structured interventions is a role for the specialist nurse, who should lead and develop palliative care.

Bakgrund: Att vårda i hemmiljö där någon bor och lever sitt liv är en utmaning. Sjuksköterskor skall använda hemmet som sin arbetsplats och utföra omvårdnad samtidigt som patienten och de anhörigas hem och åsikter skall  respekteras. Hemmet som vårdplats kan vara en annorlunda och utmanande plats att vårda på men också bidra till att skapa en djupare förståelse för personen bakom sjukdomen. Hemsjukvård kommer att få större fokus i  framtidens sjukvård då antalet patienter blir fler p.g.a. allt äldre befolkning samt att vården i hemmet blir mer avancerad då antalet platser på sjukhusen minskar. Därför är sjuksköterskors erfarenheter av omvårdad i hemmet viktiga att belysas och lyftas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av professionell omvårdnad med hemmet som vårdplats. Metod: En litteraturstudie genomfördes med innehållsanalys av 12 kvalitetsgranskade kvalitativa studier funna i databaserna Cinahl och PubMed. Sökord som användes var Experience, Qualitative studies, Home health care och Nurses. Studiernas kvalitet granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall vilken modifierades utefter studiens syfte. Resultat: Resultatet visade fyra huvudkategorier med subkategorier som beskriver faktorer som främjar sjuksköterskans möjlighet till att kunna ge trygghet och skapa förtroende vilket leder till gott omvårdnadsresultat. Huvudkategorierna innefattar vikten av att sjuksköterskor: respekterar hemmet samtidigt som det är en vårdplats, skapar en relation med patient och anhörig samt har förmåga att förmedla att ha tid även om tidspress ständigt är närvarande. Fungerande samarbete samt förtroende från kollegor ger förutsättningar till professionell omvårdnad i hemmet. Konklusion: Genom att skapa en relation med patient och anhöriga uppstår tillit samt trygghet och god omvårdnad i hemmet kan ske. Tidig relationsskapande med patient samt ett gott första intryck ger en bättre möjlighet till framtida god relation och möjliggör en framgångsrik omvårdnadsperiod. Genom att ta in intryck från en patients hem kan sjuksköterskor lära känna personen bakom patienten och få information som leder till en holistisk bild där patientens omvårdnadsbehov uppmärksammas och kan sättas i centrum.

SAMMANFATTNING Titel: Distriktssköterskans upplevelser av palliativ vård i hemsjukvården Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs: Examensarbete - omvårdnad, 15hp Författare: Helena Dellgren & Louise Olsson-Öhrn Handledare: Ingela Leibring Examinerande lärare: Brian Unis Examinator: Karin Josefsson Sidor: 27 s., exklusive bilagor Datum för examination: 2022-01-12 Svenska nyckelord: sjuksköterska, upplevelse, palliativ vård, hemsjukvård Introduktion: Palliativ vård i hemsjukvården är en vårdform som allt fler människor väljer. Den ska innefatta ett gott omhändertagande samt professionella bedömningar utifrån patientens fysiska, sociala, psykiska samt existentiella behov. Palliativ vård är en komplext vårdform vilket ställer höga krav på professionen. Syfte: Var att belysa distriktssköterskans upplevelse av palliativ vård i hemsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgick ifrån Polit & Becks niostegsmodell. Kvalitativ innehållsanalys med kondenserat material enligt Graneheim & Lundman utifrån tio vetenskapliga artiklar framsökta i databaserna Cinahl och Psykinfo. Resultat: Det sammanställda resultatet presenterades i tre kategorier: Upplevda känslor, betydelsen av personliga egenskaper, upplevelser av organisationens betydelse med följande sex underkategorier: medkänslans betydelse, att vara lyhörd och närvarande, behovet av stöd och reflektion, samarbete är en förutsättning, kompetens har betydelse, tiden är avgörande. Konklusion: Tiden är en avgörande faktor och förmågan att känna medkänsla och lyhördhet är en förutsättning vid palliativ vård. Distriktssköterskan ställs ofta inför svåra möten och situationer i sin yrkesroll som kan vara svåra att hantera. Distriktssköterskan upplever bristande kompetens och framhäver behovet av mer utbildning inom palliativ vård / ABSTRACT Title: The district nurse's experiences of palliative care in home health care Faculty: Health, Science and Technology Course: Degree project - nursing, 15 ECTS Authors: Helena Dellgren & Louise Olsson-Öhrn Supervisor: Ingela Leibring Examiner: Brian Unis Examiner: Karin Josefsson Pages: 27 s., exklusive bilagor Date for the examination: 2022-01-12 Key words: nurse, experience, palliative care, home health care Introduction: Palliative care in home health care is a form of care that people mostly choose. It must include good care and assessments that are professional and performed based on the patient's physical, social, mental and existential needs. Palliative care is a complex form of care that places high demands on the profession. Aim: Where to highlight the district nurse's experience of palliative care in home health care. Method: A systematic literature study based on Polit & Beck's nine-step model. Qualitative content analysis with condensed material according to Graneheim & Lundman based on ten scientific articles searched in databases Cinahl and Psycinfo. Result: The compiled results were presented in three categories: Perceived emotions, the importance of personal qualities, experiences of the organization´s importance with the following six subcategories: the importance of compassion, being sensitive and present, the need for support and reflection, cooperation is a prerequisite, competence matters, time is crucial. Conclusion: Time is a decisive factor and the ability to feel compassion and sensitivity is a prerequisite for palliative care. The district nurse are often faced with difficult encounters and situations in their professional role that can be difficult to handle. The district nurse experience a lack of competence and emphasize the need for more education in palliative care