Abstract The aim of the study was to describe district nurses experiences meeting intimate of cancer patients in home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. The sample consisted of ten district nurses employed in primary health care, working in emergency duty in a district in the Middle of Sweden. The results are presented from the two categories; to communicate and being competent, which was formulated to one theme. The theme “Being safe in one´s professional role, being aware of possibilities and difficulties when encountering intimates in home care”. The district nurses experienced that they had an important role since they had to notice and understand the needs of the intimates as well as to refute and confirm them. To act like ‘a guest’ in the patient's home was important and regarded a respectful behavior towards the family, according to the district nurses. To give intimates ‘time’ was stated urgent and described possible during the nightshifts. According to the district nurses well informed intimates felt more secure in their situation. The district nurses experienced that it is important to observe and understand the intimate’s body language and empathized that both verbal and non verbal communication must be paid attention. They stated that encountering intimates included answering their questions as well as they could. The district nurses felt that it was not always easy to refute the questions asked and they could feel deficiencies in their own capability and competence. Sometimes, encountering intimates, the districts nurses experienced difficulties being professional since they felt lack of ‘tools’.         Keywords: Intimates, cancer, district nurses, nightshift, homecare, encounter

Bakgrund: Inom den palliativa vården har möjligheten att få vårdas i hemmet ökat genom åren. Idag vet man att närstående utför betydande insatser inom vården och omsorgen och att deras insatser bedöms vara tidsmässigt mycket större än från den offentliga vården. Att vara närstående till någon som är sjuk är en upplevelse som är unik för varje enskild individ. Upplevelsen av isolering, att behöva ignorera sina egna känslor och kämpa för sin egen överlevnad kan uppstå hos de närstående som vårdar en sjuk i hemmet. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. De databaser som använts vid artikelsökningen är Cinahl plus with Full Text, PubMed samt Medline with full text med sökorden Family, Palliative home care, Experiences och Sweden. Efter analysen av texterna i artiklarna framkom fyra teman, vilka var önskan att bli sedd av det palliativa vårdteamet, upplevelsen av maktlöshet, vikten av kommunikation och av att få information samt stöd och stödgruppens betydelse för de närstående. Resultat: Resultatet visar att många närstående känner sig förbisedda då en stor del av det palliativa vårdteamets fokus hamnar på den sjuke. Detta leder även till att de närstående upplever maktlöshet. Det palliativa vårdteamet kan genom god kommunikation och information få de närstående att känna sig uppmärksammande som individer samt att få bli inbjudna till delaktighet i vården av den sjuke. Något som också visat sig vara ovärderligt och bidrog till att skapa mening i det vardagliga livet för de närstående var stödet från omgivningen samt stöd i form av stödgruppsträffar tillsammans med andra närstående i liknande situationer. Diskussion: Diskussionen har baserats på de fyra teman som framkommit i resultatet och sedan relaterats till omvårdnadsteorin, Peaceful end-of-life theory samt konsensusbegreppen människa och vårdande. Betydelsen av kommunikation och information från det palliativa vårdteamet diskuteras, samt vikten av att göra de närstående delaktiga och uppmärksammade i vården av den sjuke. / Background: Within palliative care the opportunity to receive care in the home has increased over the years. Today we know that next of kin’s perform considerable efforts in health and social care and that their efforts, based on time, are considered to be larger than the public services efforts. To be next of kin to someone who is ill is an experience that is unique to each individual. The experience of isolation, having to ignore their own feelings and fight for their own survival may occur in the next of kin who care for an ill person at home. Aim: To highlight next of kin’s experiences of palliative home care. Methods: A literature review has been conducted based on eleven scientific articles, which have been reviewed and analyzed. The databases used in the article search are Cinahl Plus with Full Text, PubMed and MEDLINE with full text using the keywords Family, Palliative home care, Experiences and Sweden. The analysis of the articles revealed four themes which were, a desire to be seen by the palliative care team, the experience of powerlessness, the importance of communication and receiving information and also support and the support group significance for the next of kin’s. Results: The results show that many next of kin’s feel neglected as a large part of the palliative care team's focus is on the sick person. This also leads to the next of kin experiencing powerlessness. The palliative care team can through good communication and information make the next of kin feel noticed as individuals and be invited to participate in the care of the sick person. What also proved invaluable and helped to create meaning in the everyday life of the next of kin was support from the surroundings and support in terms of support group meetings together with other next of kin’s in similar situations. Discussions: The discussion was based on the four themes that emerged from the results and has then been related to the middle-range theory, Peaceful end-of-life and also the central concepts of nursing, person and nursing. The importance of communication and information from the palliative care team are discussed, and also the importance of making next of kin’s participate in the care of the sick person and to be noticed.

Bakgrund: Vår medellivslängd ökar, vi blir allt äldre. I hemsjukvården möter sjuksköterskan äldre personer som lever med smärta. Smärta som utgår från muskler, skelett och leder och som hindrar den äldre från att leva ett bra liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan i hemsjukvården kan göra för att lindra smärta. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt som baseras på fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Fysisk aktivitet, Farmakologisk behandling och Kognitiv metod. Ur dessa urskildes nio underkategorier: rörelse/vila, hjälpmedel, värme/kyla, massage, läkemedel, kunskap, kommunikation, kontinuitet, avledning. Slutsats: I omvårdnad vid smärta ingår flera olika delar. En kombination av åtgärder krävs för att lindra smärta. Sjuksköterskan har en viktig roll i valet av åtgärder. / Background: Our life expectancy is increasing, we are getting older. In home healthcare nurses meet older people living with pain. Pain that emanates from the muscles, skeletal and joints and prevents the elderly from living a good life. Aim: The aim of this study was to describe what nursing care measures can be used by nurses in home health care to relieve the pain. Method: Literature review was chosen as method. Five qualitative and three quantitative scientific articles were included. Findings: Three main categories emerged: Physical activity, Pharmacological treatment and Cognitive method. From these were discerned nine sub-categories: movement/rest, utilities, heating/cooling, massage, medication, knowledge, communication, continuity, diversion. Conclusion: In nursing pain includes several different parts. A combination of measures are required to alleviate pain. The nurse has an important role in the choice of measures.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda sin närstående i den palliativa vården i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Insamlingen av vetenskapliga artiklar utfördes på databaserna CINAHL, PubMed, Vård I Norden och manuella sökningar utfördes i elektroniska tidskrifter. I resultatet användes sammanlagt 15 kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställning. Bedömningsmall med kvalitativ inriktning användes för att granska artiklarnas kvalité. Artiklar med medel till hög kvalité inkluderades i studiens resultat. Resultat: Resultatet byggde på fem huvudteman utifrån anhörigas upplevelser av palliativ vård, (1) anhörigas beslut att vårda en närstående i hemmet, beskriver anhörigas negativa syn på sjukhusmiljön och närståendes önskan om att avsluta sitt liv i hemmet. (2) positiva och negativa faktorer med vård i hemmet, beskriver trygghet i palliativa teamets tillgänglighet, negativ faktor var bland annat trötthet, isolering och brist på stöd. (3) ansvar för vården, att vara oförberedd på rollen som anhörigvårdare och 24 timmars ansvar för sin närstående. (4) relationen mellan anhörig och närstående, stöd i att kommunicera med sin närstående i existentiella frågor. (5) stöd från kvalificerad vårdpersonal, beskriver bristande information från kvalificerad vårdpersonal om sjukdomsförlopp och vårdarrollen. Psykiskt- socialt- och existentiellt stöd var bristfälligt och som anhöriga uttryckte behov av. Konklusion: De främsta faktorerna till valet att bli anhörigvårdare grundade sig i viljan att uppfylla närståendes önskan att få spendera sista tiden i hemmet och att sjukhusmiljön sågs som kall och opersonlig. Anhöriga önskade socialt- psykiskt- och existentiellt stöd.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård förväntas idag arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt gentemot patienterna. Genom att skapa en relation präglad av omtanke och värme med patienten kan sjuksköterskan tillgodose patientens såväl yttre som inre behov och sörja för ett värdigt liv. Att stötta patientens autonomi ses som en av de viktigaste uppgifterna för sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård. Emellertid är autonomi ett komplext begrepp. Aspekter relaterade till beslutsfattande, delaktighet, självständighet, relationer och känsla av värdighet bör beaktas i förhållande till patientens autonomi. Patienten ska involveras i vården och har rätt att vara delaktig i beslutsfattande, men vårdorganisationen är inte alltid anpassad till detta. Förmågan till beslutsfattande bland patienterna är också individuell och viljan att vara delaktig varierar. Därtill är svårt sjuka patienter ofta beroende av andra för att kunna hantera sin vardag. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hinder och förutsättningar för att stötta patienters autonomi i en palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: En kvalitativ induktiv studie med deskriptiv design utfördes och data samlades in medelst fokusgrupper på en avancerad hemsjukvårdsenhet i Stockholm mellan februari och mars 2015. Data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visar att sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård identifierar ett flertal hinder och förutsättningar för att stötta patientens autonomi. Fyra kategorier identifierades i resultatet: Patienten, Sjuksköterskan, Organisationen samt Palliativ vård. Resultatet beskriver hur patientens individuella egenskaper, verktyg och resurser samt relationer till andra avgör till vilken grad patienten kan vara autonom. Den enskilda sjuksköterskans kompetens och förmåga att skapa trygghet i relationen med patienten, genom att ta ansvar, ge fullgod och anpassad information och arbeta personcentrerat, skapar förutsättningar för patientens autonomi i vardagen och i förhållande till sjukvården. Därtill är sjuksköterskan i sin tur beroende av en organisation som understödjer personcentrerad vård och underlättar etisk medvetenhet och samsyn i palliativ vårdfilosofi. Slutsats: De slutsatser som kan dras av resultatet är att sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård anser att patientens autonomi är beroende av patientens individualitet och relationer till andra, sjuksköterskans relationsskapande och samordnande kompetenser, vårdenhetens organisation och resursfördelning samt i viss mån sjukvårdspersonalens kunskap om och följsamhet till den palliativa vårdens grunder.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige ökar och äldre personer använder allt fler läkemedel. Med stigande ålder sker kroppsliga förändringar vilket ökar risken för läkemedelsbiverkningar/-interaktioner. Dessa läkemedelsrelaterade problem kan minska livskvaliteten för äldre personer men sjuksköterskor/distriktssköterskor kan med rätt kunskaper och genom att arbeta tvärprofessionellt bidra till att minska problemen. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor och distriktssköterskor inom hemsjukvård uppfattar kunskaper om läkemedel samt det tvärprofessionella arbetet kring läkemedel. Metod: Studien hade en kvantitativ design och genomfördes som en enkätstudie riktad till sjuksköterskor/distriktssköterskor inom hemsjukvård. Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS 22. För korrelationer användes Mann-Whitneys U-test, Wilcoxon´s rangsummetest och Spearman´s rangkorrelation. Resultat: Deltagarna ansåg att läkemedelskunskaper var viktiga men att det var svårt att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Distriktssköterskorna kände sig säkrare på läkemedelsrelaterade frågor efter sin utbildning. Deltagarna ansåg att det fanns otillräckligt med tid avsatt med läkare och omvårdnadspersonal för att diskutera läkemedelsrelaterade frågor. De kände sig trygga med att omvårdnadspersonal tog kontakt vid läkemedelsrelaterade problem men upplevde att det var svårt att få tag på läkare tillräckligt snabbt. Konklusion: För att minska läkemedelsrelaterade problem inom hemsjukvården finns behov av ökade läkemedelskunskaper hos sjuksköterskor/distriktssköterskor samt ökat samarbete med läkare och omvårdnadspersonal. / Background: Average life span in Sweden is increasing and elderly use more and more medication. With age, alterations in body constitution take place, leading to an increased risk of adverse drug reactions. These drug related problems can decrease quality of life for elderly people but with right knowledge and by working multidisciplinary nurses/district nurses can decrease them. Aim: The aim was to study how nurses and district nurses within home nursing view drug knowledge and multidisciplinary work on drugs. Metod: A quantitative design was used and the study was conducted as a questionnaire survey, adressed to nurses/district nurses within home nursing. Data was analysed using the statistics software of SPSS 22. Mann-Whitneys U-test, Wilcoxon´s sign-rank test and Spearman´s rho were used to find statistical correlations. Results: The participants considered drug knowledge to be important but found it hard to identify drug related problems. The district nurses felt more secure in drug related issues after graduation. The participants considered that the amount of time scheduled with physicians and nursing assistants to discuss drug-related matters were insufficient. They felt confident in that nursing assistants would contact them in event of adverse drug reactions but stated it was hard to reach physicians quickly enough. Conclusion: To decrease drug related problems within home nursing there is need for increased drug knowledge amongst nurses/district nurses as well as an increased cooperation with physicians and nursing assistants.

Bakgrund: Idag insjuknar många personer i infektionssjukdomar vilket ställer stora krav på sjukvården. Forskning visar att en god handhygien förebygger och minskar risken för att drabbas av en infektionssjukdom. Egenvård och patientdelaktighet är en viktig faktor för att patienter ska kunna bibehålla en god handhygien och på så sätt förhindra att insjukna i infektionssjukdomar. Syfte: Att beskriva faktorer som avgör om sjuksköterskan gör patienten delaktig vid hygienrutiner i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av 8 stycken semi-strukturerade intervjuer. Resultat: Det identifierades 3 kategorier och 8 underkategorier i resultatet. Huvudfynden i resultatet beskriver att sjuksköterskan sällan informerar om handhygien och att detta påverkar patientdelaktigheten. Patientens integritet, kognitiva funktion och hemmiljö beskrevs som hämmande faktorer vid information om handhygien. Samtidigt var situationer som medförde ökad risk för infektioner och smittspridning tillfällen då patienten erhöll mer information om handhygien vilket gav en ökad patientdelaktighet. Vidare påvisade resultatet att relationen mellan sjuksköterskan, patienten och andra yrkeskategorier inom vården påverkade patientdelaktigheten vid hygienrelaterad omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskan i hemsjukvården informerar sällan patienten om handhygien. Ytterligare forskning skulle kunna påvisa patientens behov och de positiva effekterna av delaktighet vid hygienförfarande. / Background: Infection related diseases have a great effect on today’s healthcare. Research shows that a proper hand hygiene can prevent infection related diseases. Patient participation and self-care plays a great part of whether a patient is able to maintain a proper hand hygiene. Purpose: To describe factors that determine if the nurse involves the patient when performing hygiene related care in home nursing. Method: A qualitative analyze of content gathered from 8 semi-structured interviews. Results: Three categories and eight subcategories were found in the content. The categories described that the nurse doesn’t inform patients about hand hygiene, conditions that enables information as well as how the patient-caregiver relationship affected the patient participation and the information that was given. When the nurse cared for wounds or when there were an elevated risk for infection the patient got more information and got a bigger part in his care. Patient’s integrity and cognitive ability affected the patient participation. The respondents described the relationship as the foundation for good care. Conclusion: Nurses seldom inform patients about hand hygiene and further research could prove the value of patient participation in hygiene related care.

Palliativa vårdens huvudsakliga mål är att lindra smärta och plågsamma symtom, bekräfta livet samt varken påskynda eller fördröja döden. Samtidigt ska psykologiskt, socialt och andligt stöd kunna erbjudas både patienten och dennes familj. Att vårda en patient med palliativ diagnos i dennes hem kan ställa höga krav på sjuksköterskans yrkeskompetens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Författarna till litteraturstudien använde sig av kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Studien baserade sig på tretton vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i sex kategorier, att en god relation till patient och närstående är centralt, att hemmet som arbetsmiljö är komplext, att palliativ vård väcker känslor, att stöd från kollegor spelar en viktig roll, att det krävs en bra arbetsledning och att grunden till god palliativ vård är kunskap, utbildning och erfarenhet. Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet visar att det kan vara komplext samt att det finns ett ökat behov av undervisning och förståelse för både arbetsledning och vårdpersonal inom ämnet. Det är viktigt att få kunskap om hur sjuksköterskor upplever vård av patienter med palliativ diagnos i hemmet. Detta för att på ett professionellt sätt kunna bemöta och vårda patienter i livets slut. Ytterligare forskning behövs dock inom stöd, utbildning och kompetensutveckling för sjuksköterskor inom palliativ vård i hemmet.

Bakgrund: Hemsjukvård är en växande och skiftande vårdform i Europa. De närståendes omvårdnadsinsatser är ofta avgörande för en fungerande hemsjukvård. Närståendevård kan samtidigt medföra risker för de närståendes hälsa. Styrdokument för hälso- och sjukvården betonar vikten av patientens och de närståendes delaktighet i vårdens utformning och utförande. Hemmet utgör en speciell vårdkontext, som visats påverka vårdpersonalens och patienternas upplevelser - troligen också de närståendes. Syfte: Att, i en europeisk kontext, beskriva de närståendes upplevelser av delaktighet i hemsjukvård. Metod: Litteraturöversikt av kvalitativa vetenskapsartiklar. Tre elektroniska databaser genomsöktes och elva studier, utgivna mellan 2013 och 2018, inkluderades. Genom kvalitativ dataanalys identifierades teman som präglade de närståendes upplevelser av delaktighet med hemsjukvården. Resultat: Analysen fann tre teman: de närstående utför omvårdnadsprocesser, de närstående griper efter hemsjukvården, samt vårdarnas makt över hopp och förtvivlan. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Andersheds och Ternestedts teori om närståendes delaktighet. Studier om hopp och fasta vårdkontakter satte resultaten i kontext. De närståendes upplevda ansvar och resurser diskuterades som förutsättningar för delaktighet. / Background: Home health care comprises an increasing and diverse range of services throughout Europe. In order to work, these services often rely on care performed by informal caregivers. Informal care can entail risks to the relatives’ health. Legal and policy documents stress the importance of patients’ and relatives’ participation in health care decisions and delivery. The home as a care context has been found to influence the patients’ and health professionals’ experiences, and should be studied also from the relatives’ perspective. Aim: To describe informal caregivers’ experiences of participation in home health care, in a European context. Method: Review of qualitative literature. Three electronic databases were searched, and eleven studies, published between 2013 and 2018, were identified for inclusion. Through qualitative content analysis, themes that defined the informal caregivers’ experiences of participation were identified. Results: Three themes were formulated: relatives perform care processes, relatives grasp at the home health care service, and care professionals mediate hope and despair. Discussion: The results were discussed in relation to Andershed’s and Ternestedt’s theory of relatives’ involvement. Studies of hope and case management contextualized the findings. The informal caregivers’ perceived responsibility and resources were discussed as conditions of participation.

Bakgrund: Hemsjukvården är ett vårdområde som expanderar och det sker utveckling mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i hemmet vilket ökar risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett stort bekymmer för samhället och medför höga kostnader vilket skulle kunna motverkas om basala hygienrutiner tillämpades. Sjuksköterskor och distriktsköterskor har ett stort ansvar för efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler. Metod: Intervjustudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats genom manifest innehållsanalys. Undersökningsgruppen omfattar sex sjuksköterskor och fem distriktsköterskor tillhörande två olika kommuner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av samt reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler inom hemsjukvården. Resultat: Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler (BHK) var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna som medverkade i följande studie. Det förekom omständigheter i hemmiljön vilket försvårade för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna att arbeta utifrån BHK. Detta gällde tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, arbetsställning samt förståelse hos patienterna. Andra bidragande faktorer som påverkade följsamheten till BHK var okontrollerbara situationer. Trots dessa utmaningar gjorde sjuksköterskorna och distriktsköterskorna det bästa av situationen genom att utveckla olika strategier för att underlätta för följsamheten till BHK i hemsjukvården. Slutsats : Det var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna inom hemsjukvården att arbeta utifrån BHK trots att det förekom en del omständigheter i hemmiljön som försvårade strävan efter följsamheten av BHK. Dessa förhållanden identifierades som bristande tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, dålig arbetsställning, okontrollerbara situationer samt bristande förståelse hos patienten. Sjuksköterskorna och distriktsköterskorna gjorde det bästa av situationen och utvecklade en del strategier för att underlätta för de utmaningar som förekom i arbetet med vård i hemmet för att på så vis motverka vårdrelaterade infektioner.