Bakgrund: På senare tid har närståendes roll i vården fått en ökad betydelse. I Sverige insjuknar varje år 50 000 individer i cancer. När sjukdomen övergått i sen palliativ fas väljer allt fler patienter att vårdas den sista tiden av livet i hemmet. Mer ansvar läggs därigenom på närstående vilket lett till ett ökat behov av stöd åt närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av stöd när en familjemedlem med cancer vårdas i sen palliativ fas i hemmet. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Resultatet visade att närståendes upplevelse av stöd fanns i att klara av vardagen och att kunna förbereda sig för framtiden. Däremot framkom även att närstående upplevde avsaknad av stöd, som fanns i att känna sig otillräcklig och att känna sig övergiven. Närstående upplevde information kring familjemedlemmens sjukdom, vårdandet av den döende samt vad närstående kunde förvänta sig av framtiden framkom som ett stöd av betydelse. Närstående upplevde sig inte bli sedda av professionella vårdgivare vilket bidrog till att närstående kände sig ensamma i den svåra situation dem befann sig i. Slutsats: Då närstående befinner sig i en situation där deras behov av stöd inte alltid tillgodoses, är det av vikt att professionella vårdgivare i alla avseenden inkluderar och uppmärksammar närståendes individuella behov av stöd. / Background: The role played by next of kins in the public health care system has, of late, become increasingly important. Every year 50,000 people contract cancer in Sweden. During the final stages of life, when the illness has reached the late palliative phase, an increasing amount of patients choose to be nursed at home. Subsequently, more responsibility is placed upon relatives and their need of support increases. Purpose: The purpose with this study was to illustrate next of kin’s experiences of support when a member of the family suffering from cancer was nursed at home during the late palliative phase. Method: The study is an overview of literature based on scientific articles from previous research. Findings: The study’s findings show that next of kins experienced most support in situations associated with coping with the daily chores or when having to prepare themselves for the future. However, next of kins also experienced a lack of support and reported feeling insufficient and abandoned. Information about the family member’s illness and nursing of the same as well as a comprehension of what they, as next of kins, might expect of the future constituted a significant support. Nevertheless, they felt ignored in contacts with professional health care providers which contributed to a feeling of loneliness. Conclusion: When next of kins find themselves in a situation where their needs of support is not always fully satisfied, it is of great importance that professional health care providers notice and include the next of kins individual needs of support in all respects.

Sammanfattning Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva deras arbete med palliativa patienter inom hemsjukvård samt deras upplevelse av arbetet. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från fem olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade två teman. Temat ”Att balansera mellan nuet och planera slutet – att vara steget före” framkom ur kategorierna Att se patientens livssituation och utföra omvårdnadsåtgärder, Att strukturera arbetet, Att stödja och ha kontakt med närstående, Att uppleva utvecklings och utbildningsbehov samt Att vara professionell i sitt förhållningssätt och beskriver distriktssköterskornas upplevelse av att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskornas insatser hos patienten intensifierades allteftersom sjukdomen fortskred, kontakten med närstående och andra vårdgivare beskrevs som god. Temat ”Att uppleva stimulans och påfrestningar” bildades ur kategorierna Att vara professionell i sitt förhållningssätt och Att uppleva och hantera egna känslor och beskriver distriktssköterskornas egna känslor inför att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskorna upplevde sitt arbete som värdefullt och viktigt, dock upplevdes det som påfrestande med flera palliativa patienter samtidigt samt att det var extra jobbigt med yngre patienter. / Abstract The aim of the study was to describe district nurses’ work with palliative patients in home care and their experience of the work. The study had a descriptive design and ten district nurses from five different health care centres in the Middle of Sweden participated in the study. Data were collected with semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. The results are presented from the categories, which formed two themes. The theme “To balance between the prevailing situation and to plan the end – to lie ahead. emerged from the categories To see the patient’s life situation and to perform nursing interventions, To structure the work, To support and have contact with relatives, To experience developmental and educational needs and To be professional in one’s approach and describes the district nurses’ experience of caring for palliative patients. The district nurses’ efforts at the patients home were intensified as the disease progressed, the contact with the relatives and other caregivers were described as good. The theme “To experience stimulation and strain” emerged from the categories To be professional in one’s approach and To experience and handle one’s own feelings and describes the district nurses’ feelings about caring for palliative patients. The district nurses experienced their work as important and valuable; however it was also experienced as trying with several palliative patients at the same time and extra tough when the patients where younger.

Bakgrund: Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem bland äldre och upplevs som genant. Då många äldre har hemsjukvård är detta ett vanligt problem som distriktssköterskan kommer i kontakt med. Distriktssköterskorna upplever att tyngdpunkten i hemsjukvården ligger på att skriva ut inkontinensskydd och inte på att göra grundliga utredningar. Syfte: Var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med urininkontinens bland äldre i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes. Via ett bekvämlighetsurval valdes åtta distriktsköterskor ut att delta. Analysen genomfördes enligt Graneheim's och Lundman's manifesta innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; att hitta och förstå problemet, att ge rätt inkontinenshjälpmedel, ekonomi och förbrukning samt samarbetet med hemtjänsten. Distriktssköterskorna berörde urininkontinens med ödmjukhet och uttryckte att ämnet inte var svårt då de oftast hade en långvarig kontakt med patienten. Ingen grundlig utredning gjordes gällande orsaken till inkontinensen. Oftast anpassades hjälpmedlen genom att patienten fick prova olika storlekar och sedan berätta vilket som passade bäst. Tidbristen gjorde att de som stod patienten närmast, vanligtvis hemtjänsten, fick bistå med hjälp att bedöma behovet av inkontinenshjälpmedel. Detta kunde resultera i problem då distriktsköterskan upplevde att hemtjänsten ibland använde hjälpmedlen felaktigt. Slutsats: Inkontinensvården bredrivs inte alltid enligt de riktlinjer som finns, vilket kan medföra att den inte alltid är evidensbaserad. Det finns ett behov av bättre utbildning inom inkontinensvård samt en inkontinensansvarig inom varje hemsjukvårdsgrupp. / Background: Urinary incontinence is a major public health problem and cause of embarrassment among the elderly. Since a great many elderly have home health care this is a common problem for the district nurses to encounter. The district nurse experience that the focus within the home health care is on prescribing incontinence aids and not on performing thorough investigations. Aim: Was to illuminating the district nurses’ experiences of working with urinary incontinence among the elderly within home health care. Method: A qualitative interview study was performed using semi-structured questions. Eight district nurses were chosen to participate through a convenience sampling. The analysis was carried out in accordance with the manifest content analysis by Graneheim and Lundman. Results: Four categories emerged; to find and understand the problem, to give the right incontinence aids, economy and consumption, and the collaboration with home care services. The district nurses approached urinary incontinence with humility and claimed that it was not a difficult topic since they usually had a prolonged contact with the patient. No thorough investigation of the reason behind the incontinence was performed. The suitable incontinence aid were determined by letting the patient try out different sizes and give feedback on which aid the patient preferred. Due to lack of time people closest to the patient, usually the home care services, had to provide help with assessing the need for incontinence aids. This could lead to problems since the district nurse felt that the home care services sometimes used the aids erroneously. Conclusion: The incontinence care is not always carried out in accordance with the defined guidelines, which can result in the care not always being evidence-based. There exists a need for better education in incontinence care as well as a person with special competence in this area within each home health care unit.

Bakgrund: Ett växande antal svårt cancersjuka människor föredrar att vårdas i hemmet. Närstående är en självklar del av modern palliativ vård, och det är en central uppgift för den palliativa vården att stödja även dem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd vid vård i hemmet av vuxna cancersjuka i livets slutskede. Metod: Som underlag för denna litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar använts inom tidsperioden 2001-2011. Resultat: Resultatet visade att närstående hade behov av stöd i den vårdande rollen av cancersjuk i hemmet som redovisas i 3 kategorier och 6 subkategorier. Det som framkom var betydelsen av att närstående var förberedda, att de fick stöd i att hantera den nya vardagen, samt att de fick bekräftelse i den vårdande rollen. Diskussion: Det var av betydelse att närstående kände sig delaktiga i beslutsprocessen att den cancersjuke vårdades i hemmet. Det var av vikt att närstående fick egen tid med professionella vårdare för samtal, samt blev sedda i den vårdande rollen. Närstående hade svårt att se den cancersjukes försämring och personlighetsförändring i betydelsen att livet närmade sig slutet. / Background: A growing number of seriously ill cancer patients prefer home care. Relatives are an integral part of modern palliative care and it is an essential task for the palliative care providers to support them as well. Aim: The aim of this literature based study was to highlight relatives’ need for support during home care of terminally ill adult cancer patients. Method: 14 scientific articles from 2001 to 2011 were used as the basis of this study. Results: The result showed that relatives’ need for support in their role as caregiver to cancer patients can be divided into three categories and six subcategories. It was shown how important it is for the relatives to be prepared, to receive support in handling their new everyday situation and to be recognised in their role as caregivers. Conclusion: It is imperative that relatives feel part of the decision process regarding home care of the cancer patient. Equally, it is significant to give relatives time on their own for dialogues with professional caregivers and for them to be acknowledged in their caregiving role. Relatives failed to see the deterioration and personality change in the cancer patient, due to that life was coming to an end.

Bakgrund: Palliativ vård som bedrivs i hemmet blir allt vanligare och forskning visar att många vill dö i sitt eget hem. Detta ställer ofta stora krav på närstående till patienter som befinner sig i livets slutskede, då de får inta en vårdande roll. Många närstående upplever den vårdande rollen som positiv, då de får tillbringa den sista tiden tillsammans med patienten. Emellertid upplever många närstående den vårdande rollen som negativ, bland annat för att de kan känna att de har kastats in i rollen som vårdare och därmed förlorat sin frihet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur närstående till patienter i palliativ hemsjukvård upplever sin livssituation. Frågeställningar: Vad för slags stöd är närstående i palliativ hemsjukvård i behov av samt hur kan sjuksköterskan möta dessa behov? Metod: Denna studie är en litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har granskats och utifrån liknelser i studiernas resultat har kategorier utformats, vilka utgjort material till resultatet i denna litteraturstudie. Travelbees omvårdnadsteori, med betoning på den mellanmänskliga relationen, har använts som teoretisk utgångspunkt och kopplats till flera delar i resultatdiskussionen. Resultat: De kategorier som utformades var: Förändringar i vardagen, Tankar och känslor av skuld, Att känna sig sedd och vara delaktig samt Information och kommunikation. Under dessa rubriker beskrivs hur de närstående upplever olika livssituationer.  Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de kategorier som utformats. I diskussionen avhandlades hur sjuksköterskan kan ge stöd till närstående i olika situationer samt vad sjuksköterskan har för ansvar. / Background: Palliative home care is becoming more common and research show that many want to die in their own home. This makes great demands on next of kin of patients at the end of life as they take on a caring role. Many next of kin experiences the caring role as positive as they spend the last time with the patient. However, some of the next of kin experience the caring role as negative because they feel themselves forced into the caring role and therefore lose their freedom. Aim: The aim of this study is to describe how next to kin to patients in palliative home care experience their life situation. Questions: What kind of support is the next of kin in palliative home care in need of and how can the nurse meet their needs? Method: This study is a literature study. Eleven qualitative studies have been reviewed from which categories have been formulated. These categories represent the basis of the results in this study. The theory of the interpersonal relationship by Travelbee is used as theoretical starting-point and is used in several sections in the discussion of the results. Results: The formulated categories are: Changes in everyday life, Thoughts and feelings of guilt, To be seen and to participate and Information and communication. In these categories the experiences of various life situations of next of kin are described. Discussion: The result is discussed from the formulated categories. The responsibility of the nurse and ways of support to next of kin in different life situations are being discussed.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är en växande vårdform i Sverige som ställer höga krav på involveringen av anhöriga. De anhöriga inom palliativ hemsjukvård befinner sig i en utsatt och omvälvande situation där vårdbördan kan upplevas mycket stor. Stödet från vården har en stor del i hur de anhöriga upplever situationen och ifall den sjuke kan erhålla vård i sitt hem. För att vården ska kunna stödja de anhöriga på ett lämpligt sätt krävs insyn i hur de anhöriga upplever sin situation. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att ha en svårt sjuk närstående som vårdas med palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier publicerade mellan år 2002-2010. Använda databaser är CINAHL, PubMed, Academic Search Premier samt Nursing & Allied Health Source. Även en manuell sökning gjordes. Dataanalysen utfördes enligt metoden beskriven av Friberg som är inspirerad av metaanalys. Resultat: Fem övergripande teman identifierades. Dessa är upplevelsen av en påverkad självbild och identitet, upplevelsen av stöd, upplevelsen av att sätta sig själv i andra hand, upplevelsen av att bli sviken av hemsjukvården samt upplevelsen av att vara tillsammans i dödens närhet. Huvudfyndet som är genomgående i alla teman är de anhörigas påverkade självbild. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån värdighetsbegreppets fyra delar meritvärdighet, den moraliska resningens värdighet, identitetsvärdighet och den universella mänskliga värdigheten. I resultatet blir de anhöriga inte sedda som en egen person, de upplever sig inte ha något val och de tvingas sätta sig själva i andra hand när de vårdar den sjuke. Författarna diskuterar hur detta kan påverka den anhörigas meritvärdighet, identitetsvärdighet och moraliska resningsvärdighet. / Background: In Sweden palliative home care is expanding rapidly and implies high demands on the next of kins’ involvement. Next of kin of relatives enrolled in palliative home care often find themselves in a demanding position and the burden of the care is experienced as heavy to bear. The support from professional caregivers’ can have an influence on how the next of kin experience his or her situation and if the sick relative can receive care at home. It is important for professional caregivers to understand how the next of kin can experience their situation to be able to support them adequately. Aim: To describe lived experiences as narrated by the next of kin of a relative with a severe condition who is cared for by palliative home care. Method: This article is a literature review based on eight qualitative studies published 2002-2010. The studies were found in the databases CINAHL, PubMed, Academic Search Premier and Nursing & Allied Health Source and by a manual search. A data analysis inspired by meta analysis described by Friberg was performed. Result: In the result five main themes were identified; the experience of one’s affected self image and identity, experiences of support, the experience of putting yourself second, the experience of being let down by professional caregivers and the experience of being together close to death. The key finding in the result is the next of kins’ affected self image which can be found in all themes. Discussion: The concept dignity and its four components merit dignity, identity dignity, morale dignity and human dignity led the way in the discussion of the result. In the result the next of kin is not seen as an individual person, they experience that they do not have a choice whether to care or not and they always put themselves second. The writers discuss how these experiences can affect the next of kins’ merit dignity, identity dignity and morale dignity.

Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor, inom hemsjukvården, uppfattar sin egen kompetens och sitt behov av stöd i relation till sina arbetsuppgifter. Metoden är en enkätstudie. Enkäten förmedlades via e-post. Urvalet utgjordes av 131 sjuksköterskor inom hemsjukvården i en större stad i Mellansverige, varav 15 av sjuksköterskorna deltog i studien. Resultatet visar att den egenuppfattade kompetensen hos deltagarna var hög och majoriteten av de sjuksköterskor som medverkade känner sig trygga i att arbeta självständigt och att utföra sitt uppdrag som sjuksköterska inom hemsjukvården. Stödet från sjuksköterskekollegor anses som viktigt, dock önskas mer tid eller möjlighet att diskutera patienters vårdproblem. Att ha en bra arbetsrelation med sin läkare upplevs som mycket viktigt hos deltagarna. Majoriteten önskade ett mer omfattande samarbete med läkaren. Slutsatsen är att sjuksköterskorna inom studien uppfattade sin egen kompetens som bra och samtliga känner sig bekväma med att jobba självständigt. Att ha bra arbetsrelationer med kollegor och läkare är mycket viktigt för studiedeltagarna däremot anser några deltagare att de inte alltid kan räkna med sina sjuksköterskekollegor i svåra situationer. Majoriteten av sjuksköterskorna önskade ett mer omfattande samarbete med läkaren. Urvalet i studien var litet och bortfallet var stort, därför behövs en mer omfattande studie inom området. / Aim: The purpose of this study was to describe registered nurses (RNs) perceptions of their competence within the municipal elderly care and their need of support in relation to their job assignment. Method: A questionnaire survey. The questionnaire was delivered electronically as an email. The sample consist of 131 RNs within the municipal elderly care in a large city in the middle of Sweden. 15 of the RNs engaged in the study. Results: The RNs perceive their competence as high and the majority feel secure to perform their job assignment. The support from their nurse colleagues is considered important, however more time and opportunities to discuss care issues is desirable. A good labour relation with the physician is considered important among the respondents. The majority wishes a better physician-nurse teamwork. Conclusion: The RNs perceive their competence as good and the majority feel secure to perform their job assignment independent. A good labour relation with the colleagues and physician is considered important. However some RNs doesn’t believe that they can count on their colleagues in difficult situations. The majority of the RNs desires increased teamwork with the physician. Future interventions are needed with larger sample and a lesser falling off.

Sammanfattning Bakgrund: Första gången två personer möts är de främlingar för varandra. Möten innebär samspel mellan de människor som berörs. Mötet styrs av erfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen. Genom att bekräfta, acceptera och vara tillmötesgående närmar sig parterna varandra vilket kan leda till öppenhet och bättre kontakt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas behov och förväntningar i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Åtta patienter med hemsjukvård intervjuades enskilt i sina hem. Narrativ intervju användes. Materialet analyserades sedan utifrån Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Två teman framkom, Att få känna sig som en värdefull människa på sina egna villkor samt Att få medicinsk vård av en kompetent distriktssköterska. Patienternas behov och förväntningarna i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården är att få hjälp med att behålla sin identitet och sin värdighet som människa. Patienterna vill att distriktssköterskan ska se patienten som en person med känslor och tankar och ta dessa på allvar. Patienterna behöver känna sig sedda och bekräftade, få känna sig som någon inte bara en i mängden. När patienten känner sig sedd och bekräftad skapas förtroende och trygghet. Patienterna har behov av att distriktssköterskan har förmågan att känna till sin egen kompetens och brister. Detta leder till ett förtroende och respekt för distriktssköterskan. Slutsats: Slutsatsen är att man inte kan möta människor efter en speciell mall. Varje möte måste ske individuellt med fokus på den enskilda individens behov och förväntningar. Behovet att få känna sig som en värdefull människa på sina egna villkor är viktigare än att få medicinska insatser gjorda. / Abstract Background: The first time two people meet, they are strangers to each other. Encounters involve interaction between the people involved. The encounter is determined by the experiences, expectations and interpretations of the situation. By confirming, accepting and being courteous to each other there can be transparency and better contacts. Aim: The aim of this study was to describe patients' needs and expectations of the encounter with the district nurse in home care. Method: The study was conducted by using a qualitative approach. Eight patients with home health care were interviewed individually in their homes. Narrative interviews were used for the encounters. The material was then analyzed by applying Lundman and Granheim method for qualitative content analysis. Result: Two themes emerged. The patients feeling of being treated like a valuable human being on their own terms and To get medical care of a qualified district nurse. The patients' needs and expectations of the encounters with a district nurse in home health care are to help them preserve their identity and their dignity as human beings. Patients want the district nurse to recognize the patient as a person with feelings and thoughts and to be taken seriously. Patients need to feel seen and acknowledged, to feel that they are not just one of many. When the patient feels seen and confirmed there is confidence and security. Conclusion: The conclusion is that one cannot meet people using one specific template. Each encounter must be unique with focus on the individual's needs and expectations. The need to feel like a valuable human being, met on their own terms is perceived as being more important than having their medical needs attended.

Bakgrund: Hälsofrämjande arbete är en del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. För att kunna erbjuda detta till äldre vårdtagare i hemsjukvården behövs ökad kunskap om hur distriktssköterskan utför det hälsofrämjande arbetet i sitt praktiska arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete med äldre vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskans hälsofrämjande arbete har tre delar. Först hälsofrämjande omvårdnad av vårdtagaren, med insatser för att förbättra fysisk, psykisk och social hälsa. Sedan hälsofrämjande ledarskap tillsammans med andra berörda yrkeskategorier och slutligen distriktssköterskans hälsofrämjande synsätt, som att se möjligheter och respektera vårdtagarens vilja. Slutsats: Olikheter gällande riktlinjer för arbetet, kan medföra en fokusering på fysisk hälsa på bekostnad av psykisk och social hälsa. Ett väl fungerande samarbete med andra yrkeskategorier är en förutsättning för distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Distriktssköterskan måste respektera vårdtagarens vilja och se vårdtagarens möjligheter för att arbetet ska uppfattas som hälsofrämjande av vårdtagaren. / Background: Health promotion is one part of the district nurse's duties. In order to offer this to elderly caretakers in home health care, there is need for greater understanding of how the district nurse carry out health promotion in practice. Aim: The purpose of this study was to describe the district nurse's health promotion work with elderly caretakers in home health care. Method: The study was conducted by qualitative interviews with eight district nurses. The material was analyzed by qualitative content analysis. Results: The results showed that the district nurse conducts health promotion work in three areas. First in the health care of the patient with efforts to improve the physical, mental and social health. Second in health promotion leadership together with other relevant professionals. Finally through the district nurses health promotion approach to see the opportunities and respect the caretakers will. Conclusion: Differences existing guidelines for the work may lead to a focus on physical health at the expense of psychological and social health. A well-functioning cooperation with other professionals is a precondition for the district nurse's health promotion. District nurses must respect the caretakers will and see there ability if the work will be perceived as health of the caretaker.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i hemsjukvården och därmed få ökad kunskap och kännedom om villkoren för nattarbete. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och fjorton sjuksköterskor besvarade frågeformulären. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet utmynnade från ett tema med följande kategorier, nattarbete ett val av praktiska skäl, vidgat perspektiv ger arbetstillfredsställelse och insikten om arbetets komplexitet ger en känsla av otillfredsställelse. Majoriteten av sjuksköterskorna valde att arbeta inom nattpatrullen för att tjäna extra pengar, samt på grund av närheten till arbetet. Samtliga sjuksköterskor påtalade vikten av att ha tillräckligt med tid vid hembesöken. Flertalet män ansåg dock sin kompetens för hög för de arbetsuppgifter de utförde i hemsjukvården. Att de sedan valt att fortsätta arbeta inom nattpatrullen berodde på att de upplevde arbetet som självständigt, fritt och stimulerande. Sjuksköterskorna påpekade att de inte kände sig delaktiga i beslut. Flera påtalade att cheferna inte hade någon förståelse för deras arbetsvillkor. Behovet av hemsjukvård ökar och mer personal kommer att behövas. Att rekrytera och behålla sjuksköterskor inom hemsjukvården är en utmaning. Det är därför av vikt att ta reda på hur vårdpersonal upplever sina arbetsvillkor och vad som kan locka fler att arbeta inom hemsjukvården. / The purpose of this study was to describe nurses' experiences of working in home health care and thus enhance the understanding and knowledge of the conditions of night work. The study had a qualitative descriptive design and fourteen nurses answered the questionnaires. The material was analysed using content analysis. The analysis resulted from a theme with the following categories: night work as a choice for practical reasons, broader perspective gives job satisfaction and the recognition of the complexity of the work gives a sense of dissatisfaction. The majority of the nurses chose to work in night patrol to earn extra money, as well as the close proximity to their work. All the nurses emphasised the importance of having enough time at home visits. Most men, however, considered their skills too advanced for the tasks they performed in home nursing. That they then chose to remain with the night patrol was because they experienced their work as independent, free and stimulating. The nurses said that they felt left out when it came to decisions. Several complained that the managers had no understanding of their working conditions. The need for home care will increase and more staff will be needed. To recruit and retain nurses within home care is a challenge. It is therefore important to find out how health professionals perceive their working conditions and discover what might attract more people to work in home health care.