SAMMANFATTNING Syftet med denna studie har varit att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelse av stödet i omvårdnadsarbetet från ett specialiserat palliativt team. I studien har kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer använts som metod. Antal folkgruppsintervjuer har varit två med sammanlagt tretton hemtjänstpersonal. En innehållsanalys av intervjuerna har därefter genomförts. Resultatet av data analyserna visade på tre huvudkategorier:  Organisation, information och stöd. Hemtjänstens personal upplevde att stödet de fick av det specialiserade palliativa teamet var vägledande för dem i omvårdnadsarbetet. Det som upplevdes som särskilt viktigt i stödet var att få kunskaper om patienterna och deras omvårdnadsbehov av sjuksköterskorna i det specialiserade teamet. Även frågor som tillgänglighet och information framkom som angelägna i stödet. Synpunkter av mindre positivt slag var hur samarbetet mellan hemtjänsten och det specialiserade palliativa teamets huvudmän, kommun och landsting, fungerade i vissa omvårdnadssituationer. I denna studie dras slutsatsen att stödet till hemtjänsten från det specialiserade palliativa teamet upplevdes förbättra hemtjänstens omvårdnadsarbete i mötet med de patienter som var inskrivna hos det specialiserade palliativa teamet. Tillgängligheten och den upplevda kunskapen hos sjuksköterskorna i det palliativa teamet som hemtjänsten hade kontakt med var ett gott stöd för hemtjänsten i deras omvårdnadsarbete. I vissa fall fanns behov av ytterligare handledning och utbildning från det palliativa teamet. / ABSTRACT   The aim of this study was to describehome care personals` experiences of support received from a specialist palliative care team. A qualitative research approach was used to carry out this study with, semi-structured focus group interviews A total of 13 home care personal participated in two focus group interviews. Data was analyzed using a content analysis approach. The findings in this study were divided up into three main categories: Organization, Information and Support. Home help personal expressed that the support they received from a specialized palliative team strengthened them in their caring role. It was deemed of great importance that the specialized palliative care team had extensive knowledge about the persons receiving care and their needs. Having access to such information was important for the interviewed home care personal. A challenge identified was the fact that home care services and specialized palliative team, (municipal and county) were run by two separate organisations. This created problems in certain care situations. This study concludes that availability and perceived expertise of the specialist palliative care team support supported and strengthened the home care personal in their caring role. A desire for further supervision and training from the specialist palliative team was expressed.

Bakgrund: Närstående har en viktig roll i den palliativa vården då många svårt sjuka personer i livets slutskede har en önskan om att vårdas och dö i hemmet. I och med att de närstående får ett stort ansvar kan deras hälsa påverkas och det är därför viktigt att de får stöd i den situation som de befinner sig i. Den palliativa vården består av fyra hörnstenar där närståendestöd är en av dem. Syfte: Syftet var att beskriva vad närstående upplever som stöd när de vårdar en person i livets slutskede. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. 14 artiklar hämtades i databaserna Cinahl Complete, MEDLINE with Full Text och Nursing and Allied Health Source. Artiklarna analyserades och likheter och skillnader identifierades för att få fram olika teman. Resultat: Fyra huvudteman identifierades utifrån analysen: Upplevelse av stöd från den palliativa hemsjukvårdens organisation, Upplevelse av stöd från vårdpersonal, Upplevelse av stöd i grupp och Upplevelse av stöd från familj och vänner. I huvudtemat Upplevelse av stöd från vårdpersonal identifierades fem underteman: Att skapa relationer, Delat ansvar och avlastning, Att bli sedd och bekräftad, Behov av information för upplevelsen av stöd och Vikten av kontinuitet. Resultatet redovisar vad de närstående upplever som stöd. Diskussion: Med Meleis transitionsteori som teoretisk referensram har resultatet diskuterats mot litteraturöversiktens bakgrund och annan relevant litteratur. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar de närståendes individuella behov och därefter utformar ett lämpligt stöd. Sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa förtroendefulla relationer. Hon ska också vägleda och stötta de närstående så att de kan hantera situationen som de befinner sig i. / Background: Relatives play an important role in the palliative care when many people with severe illness have a desire to be cared for and die at home. The relatives’ health may be affected and it is important that they receive support in this situation. Palliative care consists of four cornerstones and support for relatives is one of them. Aim: The aim was to describe what relatives experience as support when they care for a person in end of life. Method: The method was a literature review. 14 articles were retrieved in the databases Cinahl Complete, MEDLINE with Full Text and Nursing and Allied Health Source. The articles were analyzed and similarities and differences were identified in order to form different themes. Results: Four main themes were identified from the analysis: Experience of support from the palliative home care organisation, Experience of support from care staff, Experience of support in a group and Experience of support from family and friends. In the main theme Experience of support from care staff five sub-themes were identified: To create relationships, Shared responsibility and relief of burden, To be seen and affirmed, The need of information for the experience of support and The importance of continuity. The result reports what the relatives experience as support. Discussion: With Meleis transition theory as a theoretical framework the result has been discussed towards the background of the literature review and other relevant literature. It is important that the nurse observes the relatives’ individual needs and creates the appropriate support. The nurse has an important role in creating trusting relationships. She should also guide and support the relatives to handle their situation.

Background: The number of frail elderly people is increasing in society which places great demands on the health system. In municipal homecare nurses often work alone which can lead to uncertainty in emergency assessments. To make informed decisions about continuing care of the frail elderly is vital. From an economic aspect is the correct care at the right level also significant. Aim: The aim of this study is to highlight nurses' experiences of acute assessment of frail elderly persons with deteriorating health in municipal home care. Method: The method used was qualitative with an inductive approach where data was analyzed with a qualitative content analysis. There were 11 registered nurses/district nurses working in municipal home care interviewed. Results: From the analysis of the data emerged three categories; to make informed, long-term planning, collaboration on patient involves with seven subcategories. Conclusion: For nurses to experience good support in the acute assessment requires effective cooperation especially with doctors. The result shows that insecurity in the assessment often leads patients to be sent to the hospital. The medical care plans have proven to be a great help in the assessments and needs to be implemented on many frail elderly persons in municipal homecare. / Bakgrund:Antalet sköra äldre ökar i samhället vilket ställer stora krav på sjukvården. Inom den kommunala hemsjukvården arbetar sjuksköterskor många gånger ensam vilket kan leda till osäkerhet i akuta bedömningar. Att fatta välgrundade beslut om fortsatt vård av den sköra äldre är viktigt. Ur samhällsekonomiskaspekt är rätt vård på rätt nivå också betydelsefullt. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av akuta bedömningar av sköra äldre vid försämrat hälsotillstånd inom kommunal hemsjukvård. Metod: I denna studie användes kvalitativ metod med induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data insamlades genom individuella intervjuer med 11 sjuksköterskor/distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; att fatta välgrundade beslut, långsiktig planering skapar trygghet i den akuta bedömningen, samverkan kring patienten med sju underkategorier. Konklusion: För att sjuksköterskor ska uppleva ett bra stöd i akuta bedömningen krävs ett fungerande samarbete framförallt med läkarna. Resultatet visar att otrygghet i bedömningen ofta leder till att patienten skickas in till sjukhus. De medicinska vårdplanerna har visat sig vara en stor hjälp i bedömningarna och behöver implementeras på många sköra äldre i den kommunala hemsjukvården.

Bakgrund    Enligt Sveriges Kommuner och Landsting så ska vårdpersonal inom regioner, kommuner och landsting arbeta för införandet av personcentrerad vård (PCV) som arbetssätt. PCV har tre grundpelare: partnerskap, patientberättelse samt dokumentation. Vårda i samråd med personen som behöver vård är grunden i hela den personcentrerade vården. Syfte                                   Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans tillämpning av personcentrerad vård inom den kommunala hemsjukvården i vården av personer 65 år och äldre. Metod                                 Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Huvudresultat                   Ingen av de inkluderade kommunerna tillämpade PCV fullt ut idag. De förutsättningar för en god PCV som sjuksköterskorna beskrev var att de arbetade för att ha personen i fokus. De försökte också skapa en relation till personen och dess anhöriga genom kontinuitet, partnerskap och patientens levnadsberättelse. Hinder för att kunna tillämpa PCV var brist på organisatorisk ledning gällande PCV, bristande kontinuitet, tidsbrist och orealistiska önskemål från personen samt kunskapsbrist om PCV.   Slutsats                              Sjuksköterskorna saknar kunskap om vad PCV innebär inom kommunal hemsjukvård och hur PCV skall tillämpas i det dagliga vårdarbetet. Studien visade på att det är ledningen som präglar vilken vård som ges till dem som vårdades. En ledning som guidar, stöttar och ger förutsättningar till sina sjuksköterskor för att de skall kunna tillämpa PCV är den största förutsättningen för att PCV skall kunna implementeras inom den kommunala hemsjukvården. Det borde vara en rättighet för alla som vårdas att få PCV. / Background                  According to the Swedish Association of Local Authorities and Regions should all healthcare professionals within the regions, municipalities and county council work for an introduction of person-centered care (PCC). PCC has three fundamental pillars: partnership, the patient´s story and documentation. Healthcare should be in agreement with the person needing care, it´s the foundation of PCC. Objective                      The objective of the study was to describe the nurse's application of person-centered care in the municipal home healthcare in the care of people aged 65 years and older. Method                              The study has a descriptive design with a qualitative approach. Main results                      The results showed that none of the participating municipalities applied PCC to full extend currently in daily work. The nurses described good conditions for PCC like having focus on the person. The nurses also tried to create a relationship with the patient and their relatives, through continuity, partnership and patient´s life story. The study identified obstacles in the application of PCC like lack of organizational management, continuity and time, unrealistic requests of care from the person and knowledge deficit regarding PCC. Conclusion                         The nurses within municipal home healthcare lacked knowledge regarding PCC and how to apply PCC in daily work. The study showed that it is the management who characterizes the care given. In the application of PCC a necessity is a management who guides, supports and offers relevant conditions for PCC to the nurses. It should be a right for all people receiving care to obtain PCC.

Hälsofrämjande arbete är viktigt inom hela hälso- och sjukvården, där distriktssköterskan har ett stort ansvar. Sedan ädelreformen har de flesta kommuner övertagit ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård, bland annat i hemmiljö. Orems omvårdnadsteori fokuserar på egenvård och menar att människan är en aktiv och fri varelse som kan uppnå välbefinnande genom egenvård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och fem intervjuer med distriktssköterskor från två kommuner i nordvästra Skåne genomfördes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom kategorierna: omvårdnad är hälsofrämjande, hälsofrämjande arbete saknar prioritet samt hemmet som arena. Distriktssköterskorna upplevde att hälsofrämjande arbete bygger på holistiskt synsätt och är grunden för allt omvårdnadsarbete, samtidigt som de lutade sig mot sin medicinska kompetens. Vidare upplevde de att hälsofrämjande arbete saknade prioritet genom bristande kompetens inom hälso- och sjukvårdsteamet, tidsbrist och kortsiktiga interventioner. Det hälsofrämjande arbetet försvårades genom att hemmet är arenan, som är individens revir och dennas villkor styr arbetet. Framtida studier utifrån vårdtagarens perspektiv skulle kunna vidareutveckla resultatet i denna studie och samtidigt vara ett steg i vårdutvecklingen inom kommunal hemsjukvård. / Health promotion is important in all of the health care system, where the district nurse has big responsibility. Since the “ädelreform”, most counties are taking responsibility for providing health care, including the care takers who live at home. Orem´s nursing theory focuses on self-care and believes that man is an active and free being capable of achieving wellness through self-care. The aim of the study was to describe nurses' experiences of health promotion in municipal home care. A qualitative method with inductive approach was used and five interviews were performed, with district nurses from two counties in northwest Skåne. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The study revealed categories: caring is health promotion, health promotion lacks priority and the home as the arena. District nurses felt that health promotion is based on a holistic approach and the foundation for all nursing work, while they leaned towards their medical expertise. Furthermore, they felt that health promotion has low priority by lack of skills in the health care team, lack of time and short-term interventions. Health promotion efforts were affected since the home was the arena, where the individual's terms and conditions governed the work. Future studies based on the resident's perspective could further develop the results of this study while being a step in the healthcare developments in municipal home care.

Bakgrund: Antalet vårdplatser på särskilda boenden och i slutenvården har alltjämt minskat under de senaste decennierna. Samtidigt har vårdtiderna i slutenvården blivit kortare. Detta har inneburit att hemsjukvården utökats och blivit allt mer avancerad, en trend som ser ut att fortsätta. Då distriktssköterskan i hemsjukvården är ansvarig för samordning och att stödja vårdtagaren i kontakt med vård och omsorg kan detta kan innebära att hennes arbete påverkas.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans uppfattning om framtida utmaningar i arbetet inom hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes där 15 personliga intervjuer genomfördes med personer med anställning som distriktssköterskor i hemsjukvården. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Följande tre kategorier framkom: Förändrade vårdbehov, Förändrade samordningsbehov och Förändrade kunskapsbehov. Resultatet visar att distriktssköterskorna uppfattar att det finns behov av utveckling och förändring både inom hemsjukvården och mellan vårdinstanser för att tillmötesgå den framtida vårdtagarens förändrade vårdbehov.  Slutsats: Distriktssköterskorna uppfattar stora förändringar i arbetet inom hemsjukvården framöver, de ses både som positiva men i vissa fall som mindre lätthanterliga utmaningar. Det är av vikt att distriktssköterskorna medverkar och bidrar med sin kunskap och sina idéer i utformningen av framtidens hemsjukvård. / Background: The number of beds in nursing homes and in the inpatient care have continued to decline during the latter decades. In addition, the stay in inpatient care has become shorter. These changes have resulted in that an increased number of patients are getting care at home and in that the care provided at home is getting increasingly advanced. This scenario is likely to prevail. The work of the district nurse may change due to the fact that the district nurse working with patients getting care at home is responsible for coordination and support of the interaction between the patient and health care organizations. Aim: To describe, from the view of the district nurse, future challenges in home care related work. Method: A qualitative study was performed. Fifteen interviews were conducted with persons hired as district nurses for home care. The outcome of the interviews where analyzed using a qualitative content analysis. Result: The following three categories were discovered: Changes in care requirement, Changes in cooperation requirement and Changes in knowledge requirement. The result show that the district nurse believes that developments and changes are required in home care as well as between care institutes in order to meet changing needs in care from future patients. Conclusion: The district nurses see great changes in the future work related to home care. These changes are mainly viewed as positive changes, but to some extent more difficult challenges are also recognized. It is important that the district nurses contribute with knowledge and ideas in the forming of the future home care.

Introduktion: Den döende människan behöver bli sedd, hjälpt och känna sig bekräftad. För distriktssköterskor är palliativ vård vid livets slut en arbetsuppgift som innebär att genom omtanke och engagemang åstadkomma bästa möjliga förebyggande och lindrande behandling för den enskilde patienten. Syfte är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av palliativ vård av patienter i livets slutskede i hemsjukvård. Metoden är en kvalitativ studie med innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och nio underkategorier enligt följande: Ett välfungerande teamarbete i kommunen är värdefull med underkategorierna Samverkan med andra yrkesgrupper inom kommunen är vital och Kompetent personal och tid saknas. Den andra huvudkategorin var Samverkan med landstinget är viktig med underkategorierna Palliativa teamet skapar trygghet för patienten och Omvårdnaden är beroende av samarbetet med distriktsläkare. Den tredje huvudkategorin var Anhöriga är en betydelsefull del av vården med underkategorierna Viktigt att etablera relation att stödja anhöriga och Anhöriga kan svikta. Resultatets fjärde huvudkategori blev Viktig uppdrag att vårda vid livets slut med tre underkategorier enligt följande: Uppdraget kräver specifikt kompetens, Kan ge känsla av otillräcklighet och Att sätta den sjukes behov i centrum. Konklusion: I studien visades att distriktssköterskor i hemsjukvården efterstävar ett välfungerande samarbete med kommunens och landstingens yrkesgrupper för att etablera en god vård vid livet slut för patienter som dör i hemmet / Introduction: The dying human needs to be seen, helped and feel confirmed. For district nurses, palliative care at the end of life is a task that involves the care and commitment to achieve the best possible preventive and palliative treatment for the individual patient.  Objective: To highlight the district nurses ' experiences of palliative care of patient’s end-oflife at home nursing. Method: Qualitative study with content analysis. Semi-structured interviews were conducted by the ten district nurses working in the municipal home care in three different municipalities. Results: The study resulted in four major categories and nine subcategories as follows: A well-functioning team work in the municipality is valuable with its subcategories Collaboration with other professionals within the community is vital and Skilled staff time missing. The other main category was: Collaboration with the County Council is important in subcategories Palliative team provides security for patient and nursing care is dependent on cooperation with the local doctor. The third category was Family members are important part of treatment with subcategories Important to establish relationship to support relatives and Relatives can falter. The fourth main category became Important mission to care at life's end with three subcategories as follows The mission requires special expertise, Can give the feeling of inadequacy and putting the patient's needs in focus. Conclusion The study showed that district nurses in home care is to establish a wellfunctioning team work with municipal and County Council professionals to establish a good care at the end-of-life for patients dying at home

Bakgrund: Det minskade antalet vårdplatser på sjukhusen leder till att allt fler personer vårdas i hemmet sin sista tid i livet. Samtidigt önskar allt fler att vårdas i sina hem. Personer i livets slutskede som vårdas i hemmet har behov av att sjuksköterskor inom hemsjukvården är tillgängliga, en tillgänglighet som inte alltid finns. Detta kan leda till att personer som vill vårdas hemma löper risk att få sämre vård. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser, vilket innebär att sjuksköterskan ska se personen bakom sjukdomen och tillgodose dennes behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta personcentrerat i livets slutskede i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Det gjordes ett strategiskt urval med nio sjuksköterskor som arbetade inom hemsjukvården. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna hade olika upplevelser av att arbeta personcentrerat i personers hem i livets slutskede. Hemmamiljön ansågs öka möjligheten till att vården blev personcentrerad. Resultatet ledde fram till tre kategorier: vård i hemmamiljö, en del av familjelivet och samverkan i teamet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde en tillfredsställelse av att kunna arbeta personcentrerat med personer i livets slutskede. De hade mestadels en positiv inställning till hemmet som miljö för omvårdnaden. Sjuksköterskorna ansåg att personerna i livets slutskede kunde vara delaktiga och intresserade sig av sin egen omvårdnad i hemmet.

Bakgrund: Andelen vårdtagare som är i behov av palliativ vård i hemmet ökar och därmed också andelen närståendevårdare som utgör en viktig del av vården. Det är en svår övergång att gå från närstående till närståendevårdare och därför är det viktigt för vårdpersonalen att främja närståendevårdarens roll som en god resurs i vårdteamet. Syfte: Att beskriva närståendevårdares erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med en sammanställning och analys av totalt tolv vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet; interaktion med vårdpersonalen, utsatthet samt teamarbete och delaktighet. Närståendevårdarna hade ett stort behov av en god vårdrelation och kommunikation med vårdpersonalen och de ville ha en tydlig roll i vårdteamet. De ville även bli bekräftade och sedda som en individ med egna behov samtidigt som de tyckte det var problematiskt att sätta sina egna behov i främsta rummet. Slutsatser: Närståendevårdares erfarenheter av palliativ omvårdnad i hemmet har visat sig vara mångtydigt på grund av individuella behov. Det är en balansgång att som vårdpersonal se till de aktuella behoven och kunna bemöta närståendevårdare på bästa sätt. Vårdpersonal ska, för att optimera den palliativa hemsjukvården, individ- och situation anpassa med hjälp närståendevårdarna som en stor del av teamsamverkan. / Background: The proportion of patients who are in need of palliative care in the home increases and therefor the proportion of informal carers’ increase. It is a difficult transition to go from next of kin to informal carer and therefore it is important for the professional care team to promote informal caretaking role as a good resource in the care team. Objective: To describe informal carers’ experience of palliative home care. Method: A literature review with summary and analysis of twelve qualitative articles. Results: Three main categories emerged in the results; interaction with caregivers, exposure and teamwork and participation. Informal carers had a great need of a good care relationship and communication with the medical staff and they wanted a clear role in the care team. They wanted to be confirmed and seen as individuals with individual needs while they thought it was problematic to put their own needs first. Conclusions: Carers experiences of palliative care in the home has proved to be ambiguous due to individual needs. There is a balancing act to how healthcare professionals have to meet the current needs and to respond to informal carers in the best way. It is therefore important for the healthcare professionals to individualize and adapt the care regarding different situations in palliative home care with help from the informal carers as a big part of the teamwork to optimize the care.

I dagens samhälle vårdas allt fler patienter med palliativ vård till livets slut i hemmet med sina anhöriga. Mötet med barn som anhörig beskrivs oftast som komplicerat för sjuksköterskorna då de väcker starka emotioner. När föräldrar är svårt sjuka och döende är barn som anhöriga särskilt sårbara. Barnen känner av sorg och oro samtidigt som rutiner förändras, de har ett behov av information och stöd i sin sorg. Enligt lag skall barns bästa prioriteras och barn som anhörig till en svårt sjuk, eller döende familjemedlem har rätt till information och stöd. Sjuksköterskan skall i sin roll inneha ett helhetsperspektiv och ska kunna stödja såväl patient som anhörig. Syftet med uppsatsen är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet med barn som anhörig. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Sju intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I analysen framkom tre övergripande kategorier med sju underkategorier. I resultatet beskriver sjuksköterskorna hur det är att ha hemmet som arena för vården, där hemmet måste anpassas för vården samtidigt som hemmet har stor betydelse för både barn och patient. Det finns ofta en osäkerhet hos sjuksköterskor att möta barn som anhörig och sjuksköterskan behöver ha en beredskap för att möta barnen. Sjuksköterskor måste respektera föräldrarnas åsikter och skapa en relation med barnen för att kunna ge dem stöd. Sjuksköterskor bör ha kännedom om barns ålder och mognad för att ge rätt anpassad information. Slutsatser som drogs var att behovet av kunskap och utbildning efterfrågas för att sjuksköterskan ska få en beredskap att möta barnen.