Vid palliativ hemsjukvård finns många omständigheter som påverkar patientens mående. Att vara anhörig till en patient med palliativ hemsjukvård kan få stora konsekvenser, psykiskt såväl som fysiskt och påverkar därigenom det egna måendet. De anhöriga är således ofta i behov av stöd. Genom att utgå från patientperspektivet inkluderas även den anhörige i sjuksköterskans ansvar där stöd är en naturlig del i vårdandet. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att upprätthålla sina åtaganden där både anhörigvård och stöd är inkluderat. Det kan innebära komplexa situationer där sjuksköterskan behöver se både patientens och den anhöriges behov. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av stöd vid palliativ hemsjukvård av en familjemedlem. Som metod har en litteraturöversikt genomförts, den utgår från tolv kvalitativa artiklar publicerade efter 2018. Ett resultat bestående av två huvudteman och sex underteman framträdde. Anhörigas begränsningar i vardagen utgjorde huvudtema ett och visade att många anhöriga upplevde en känsla av isolering, ekonomisk stress och psykiskt lidande. Anhörigas mående påverkades av patienten och vice versa. Huvudtema två bestod av den anhöriges omgivning där sjuksköterska, familj trostillhörighet och det övriga samhället utgjorde en källa till såväl lidande som stöd. Som slutsats utifrån resultatet kunde ses att många anhöriga upplevde att stöd i samband med palliativ hemsjukvård kunde få såväl positiva som negativa konsekvenser. Sjuksköterskans spelar en central roll i att tillhandahålla olika former av stöd.

Bakgrund: Socialstyrelsen klassificerar trycksår som en vårdskada och förekomsten av trycksår inom kommunal hemsjukvård har ökat. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnad och bär därmed ansvar att främja en säker vård. Genom att förebygga uppkomst av trycksår minskas patientens lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av det preventiva arbetet mot trycksår inom kommunal hemsjukvård. Metod: Metoden som användes för insamling av data var semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog åtta sjuksköterskor från fem olika kommuner. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier vilka var erfarenheter av patientens motstånd, erfarenheter av teamsamverkan, erfarenheter av olika resurser och erfarenheter av kunskapsförmedling. Slutsats: Resultatet har tydliggjort att patientens motstånd till preventiva åtgärder begränsade sjuksköterskorna. En välfungerande teamsamverkan, tillräckliga resurser och möjligheter att förmedla sin kunskap visade sig vara byggstenar i det preventiva arbetet. Studien bidrar till en ökad kunskap om möjliga områden som påverkar preventionen av trycksår. För att utveckla det preventiva arbetet föreligger behov av vidare forskning på de enskilda faktorer som orsakar att trycksår uppstår.

Bakgrund: Sjuksköterskan träffar många patienter med smärtsamma och långvariga bensår inom primärvård och hemsjukvård. Dessa bensår påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans erfarenhet kan leda till att patientens behandling, omvårdnad och livskvalitet förbättras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med bensår inom primärvård och hemsjukvård.  Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats utfördes baserad på kvalitativa artiklar för att kunna beskriva sjuksköterskors erfarenheter. Sökning genomfördes i två databaser. Vid artikelgranskning användes granskningsmall för att kontrollera kvaliteten. Analys gjordes i tre steg genom att förstå innehåll, se likheter och skillnader samt sammanställa materialet. Resultat: Sjuksköterskors erfarenhet av bensår kunde beskrivas utifrån två teman och fem subteman. Organisationens inverkan på vården: att sakna kunskap och stöd, att möta hinder för en god omvårdnad och betydelsen av ett fungerande samarbete. Mötet med patienten: att lyfta blicken och se hela människan och att inte räcka till. Diskussion: Studien diskuteras utifrån trovärdighetsbegrepp för kvalitativa studier i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen lyfts två fynd: Möjligheter till kunskapsutveckling och En önskan att ge personcentrerad omvårdnad. För att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad till patienter med bensår behövs kunskap och samarbete men även att ledning, organisation och samhälle arbetar mot ett gemensamt mål. Vikten av att inge hopp, se helheten och ge möjlighet till delaktighet är en förutsättning i vårdmötet. Dock kan stress, hög arbetsbelastning och tidsbrist hindra sjuksköterskornas möjligheter till att arbeta personcentrerat.

Bakgrund: I Sverige är cirka 70000–75000 människor i behov av palliativ vård. Idag vårdas allt fler personer i sina hem under livets slutskede. Sjuksköterskor bör tillgodose patienters fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med palliativa vårdbehov i hemmet. Metod: Databassökningen gjordes i Cinahl och PubMed. Åtta kvalitativa empiriska studier användes för att besvara syftet. Analysen av artiklarna genomfördes med Fribers femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i 3 huvudkategorier och 7 underkategorier. Huvudkategorierna var ”att arbeta i hemmiljö”, ”att förhålla sig till familjen” och ”att förmedla och erhålla stöd”. Sjuksköterskorna behövde anpassa hemmet för att kunna utföra vårdaktiviteter samt anpassa sitt beteende. Bra samarbete med patienten, anhöriga och kollegor var viktigt för att kunna erbjuda respektive få det stödet som behövdes. Konklusion: Goda relationer till såväl patienter som anhöriga var viktiga för att kunna tillgodose palliativa vårdbehov. Att arbeta i hem kunde vara en utmaning då hemmet behövde anpassas. Sjuksköterskorna blev känslomässigt påverkade under arbetet samt var i behov av stöd från sina kollegor. Mer tid avsatt för sjuksköterskornas hembesök skulle kunna göra att de kände sig mindre stressade och skapa möjligheter för att ge bättre vård. Att erbjuda stöd i olika former för arbetsgruppen skulle kunna lätta den emotionella bördan som kan uppstå i arbetet.

heldygnsvården på ett tryggt sätt. Vid fortsatta behov av insatser i hemmet ska patienter rapporteras till ansvarig hemsjukvård. Bedömning av patienternas behov görs utifrån den vårdkompetens sjuksköterskan har sedan tidigare och kommunikationen under överrapportering är väsentlig för fortsatt uppföljning. En bristande kommunikation mellan psykiatrisk heldygnsvård och hemsjukvård leder till risker för patientsäkerheten. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av överrapportering mellan psykiatrisk heldygnsvård och hemsjukvård. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån Elo och Kyngäs (2008) kvalitativa innehållsanalys. I resultaten framkom två kategorier och sju subkategorier. Första kategorin var Rapportsituation som brister och andra kategorin var Arbetsstruktur som brister. Enligt resultaten framkommer det en önskan om att utöka antal personliga möten som upplevs stödja en personcentrerad vård. Vidare visade resultatet på en bristande rapportsituation som grundar sig i en bristfällig kommunikation vid överrapportering. Sjuksköterskor beskriver olika färdigheter vid rapportering som grundar sig i olika specialistbakgrunder. Det framkommer behov om enighet och utvecklingsarbete utifrån de briser som framkommer. Hållbara rutiner och riktlinjer kring överrapportering saknas som i sin tur försvårar arbetet utifrån ett evidensbaserat synsätt. Hemsjukvårdens sjuksköterskor beskriver att de vårdar i ovisshet vilket föranleder säkerhetsmässiga risker. En utvecklig av ett evidensbaserat och hållbart sätt att rapportera över patienter från psykiatriska heldygnsvården till hemsjukvården förbygger vidare patientsäkerhetsmässiga risker. Personorienterad kommunikation ur flera aspekter är det mest centrala är att kunna förstå vad som är viktigt för patienten i den specifika situationen.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård i samhället ökar i takt med en åldrande befolkning. Som sjuksköterska i hemsjukvården samverkar hen med många yrkesgrupper. Höga krav ställs då de ofta ställs inför sociala, medicinska och etiska ställningstagande. Det finns risker och utmaningar med att arbeta i patienters hem vilka sjuksköterskorna ställs inför på daglig basis. Sjuksköterskor inom palliativ vård har som ansvar att vårda utifrån ett personcentrerat synsätt där alla patientens dimensioner tas i beaktning. De fyra hörnstenarna och de 6 S:n är väsentliga begrepp som ligger till grund för en personcentrerad palliativ vård med målsättningen att främja patientens sista tid i livet. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes och sökresultatet gav totalt 343 träffar. Tio kvalitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskningen som sedan analyserades och presenterades i en integrerad analys.Resultat: I resultatet framkommer två huvudkategorier som berör områdena att samskapa palliativ vård och utmaningar i palliativ vårdkontext. Samtliga artiklar beskriver flera utmaningar som sjuksköterskorna ställs inför när de arbetar i hemsjukvården med inriktningen palliativ vård. Framför allt är det utmaningar i samskapandet med patient och närstående, det interprofessionella samarbetet och utmaningar för sjuksköterskan i palliativ vårdkontext. Slutsats: Utmaningarna i palliativ hemsjukvård är många och stort ansvar ställs på sjuksköterskor. Studien ger ökad kunskap inom personcentrerad palliativ vård som är väsentlig för sjuksköterskans profession.

Bakgrund: Palliativ vård grundar sig på de fyra hörnstenarna; fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. I Sverige dör cirka 90 000 människor per år, av dem är 80% i behov av palliativ vård. Sjuksköterskans arbete inom palliativ vård är komplext och med fokus på en helhetssyn på patient och närstående. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda palliativt inom hospice och hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie med totalt åtta empiriska artiklar med kvalitativ design användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl användes till sökningarna av artiklar. Resultat: Analysen gav som resultat fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Huvudkategorierna var: Att utföra god vård, Att blir emotionellt engagerad, Att uppleva existentiella aspekter i vårdandet samt Att samarbeta i team. Konklusion: Det palliativa arbetet är utmanande och komplext och bemötandet av patienten kan brista. Samtidigt har sjuksköterskor har ett starkt engagemang för patienter och närstående. Det är viktigt att stödja denna grupp sjuksköterskor med vidareutbildning och handledning. / Background: Palliative care is based on the four cornerstones; physical, mental, social and existential needs. In Sweden, about 90,000 people die each year, of whom 80% are in need of palliative care. The nurse's work in palliative care is complex and with a focus on a holistic view of the patient and relatives. Aim: The aim of the literature study was to describe the nurse's experience of caring for palliatives in hospice and home care. Methods: A literature study with a total of eight empirical articles with qualitative design was used. The articles were analyzed using Friberg's five-step model. The databases PubMed, PsycInfo and Cinahl were used for the searches of articles.  Results: The analysis resulted in four main categories and eleven subcategories. The main categories were: To perform good care, To be emotionally involved, To experience existential aspects in the care and To collaborate in teams. Conclusion: The palliative care work is challenging and complex and the quality of the support that the patients get from nurses may vary. At the same time, nurses have a strong commitment to patients and relatives. It is important to support this group of nurses with further training and supervision.

Bakgrund: I Sverige avlider årligen ungefär 90 000 personer, 70 000 av dem är i behov av palliativ vård och de flesta önskar att få dö hemma. Patienter i livets slutskede har högre risk att utveckla trycksår och förebyggande insatser kompliceras på grund av det sköra tillstånd patienterna befinner sig i. Den palliativa vården är en inriktning mot minskat lidande och ökad livskvalitet. Utmaningen ligger i att balansera behovet av att förebygga och behandla trycksår med respekt för patientens autonomi och välbefinnande i palliativ vård.  Syfte: Att undersöka faktorer associerade till trycksår hos patienter i livets slutskede i hemsjukvården. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med narrativ sammanvägning. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med SBU:s granskningsmall. Resultat: Resultatet delades upp i tre kategorier: Riskfaktorer för utveckling av trycksår, riskfaktorer för läkningsprognos av trycksår och förebyggande faktorer. Riskfaktorer som visade ett samband med trycksår var ålder över 70 år, beroende av hjälp med aktiviteter i dagliga livet (ADL), BMI för undervikt eller övervikt, trycksårs kategori I eller II, kontinuerlig djup sedering, artificiellnäring och kunskap.   Slutsats: Sjuksköterskor vårdar ofta patienter i livets slutskede, där risken för utveckling av trycksår är betydande. Studiens resultat kan vägleda sjuksköterskor att identifiera patienter som vårdas med palliativ vård i hemmet med risk för att utveckla trycksår och kan därför sätta in förebyggande åtgärder i ett tidigt skede för att minska patientens lidande och främja en värdig död.

Bakgrund: Efterfrågan på palliativ vård är ständigt ökande i samhället där hemmet som vårdmiljö blir allt vanligare. Sjuksköterskor kan genom god kommunikation, tillgänglighet och stärkande av patienters autonomi skapa en trygg och säker palliativ vård. Den palliativa vården i hemsjukvården bygger på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, samarbete, stöd till de närstående och kommunikation & relation som syftar på att öka patientdelaktigheten.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till patienter med palliativt vårdbehov i hemmet.Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar som resulterade i 11 kvalitativa artiklar. Data analyserades och sammanställdes med hjälp av integrerad analys.Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: att ge tid till patienter, att stärka patienters autonomi & att kommunicera med patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bygga relation till patienter behövs tid samt kunskap om hur kommunikationen kan anpassas till patienter. Genom att dessutom främja patienters självständighet skapas en god relation som leder till ett gott stöd för patienter.Slutsatser: Egenskaper som empati, lugn och lyhördhet var centrala för att skapa ett gott stöd till både patienter och deras närstående. När sjuksköterskor besitter dessa egenskaper skapas möjligheten för en god vård i livets slutskede.

Bakgrund: Över 56 miljoner människor är årligen i behov av palliativ vård, och dennasiffra förväntas växa i takt med att medellivslängden ökar. Omvårdnadsarbetet i patientens hem skapar en annan maktbalans. Samtidigt ställeromvårdnadsarbetet, utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, höga kravpå sjuksköterskan avseende kunskap, kompetens och självständighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av palliativhemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes utifrån 13kvalitativa artiklar från databaserna CINAHL Complete, Pubmed ochNursing & Allied Health Premium. Artiklarna framsöktes utifrån sökordenNurses, Nursing, Nursing Care, Perspective, Experience, Palliative care,Home health nursing, Home Health Care och Home Care. Materialetanalyserades tematiskt i enlighet med Thomas och Hardens (2008)metodbeskrivning. Resultat: Resultatet påvisar vikten av välfungerande vårdrelationer, kännetecknadeav etisk lyhördhet, kontinuitet och tillit. Genom att analyserasjuksköterskors erfarenheter av hemmet som arbetsplats, beskriverstudiens resultat vikten av samverkan och kommunikation. Slutligenbelyser studien de känslomässiga aspekterna av att ge palliativ hemsjukvård, med betoning på sjuksköterskans behov av reflektion, stöd, ochfortbildning. Slutsats: Sjuksköterskans arbete är nära knutet till vårdrelationerna de bildar och ären del av. I detta sammanhang är samarbete och kommunikationavgörande. Studiens resultat utökar förståelsen för sjuksköterskorserfarenheter av palliativ hemsjukvård. Samtidigt argumenterar det förbehovet av att lämna utrymme för kompetensutveckling och reflektionsom centrala förutsättningar för att öka vårdkvaliteten. / Background: Over 56 million people need palliative care annually, and this number isexpected to grow as life expectancy increases. Nursing work in patientshomes reshuffles power relationships. Simultaneously, home care with aperson-centered approach, places high demands on nurses with respect totheir knowledge, competence and independence. Aim: The aim was to describe the nurses' experiences of palliative home care. Method: A literature review with a systematic approach was performed based on13 qualitative articles from the databases CINAHL Complete, Pubmedand Nursing & Allied Health Premium. These articles resulted fromusing the key words Nurses, Nursing, Nursing Care, Perspective,Experience, Palliative care, Home health nursing, Home Health Careand Home Care. The material was analyzed thematically in accordancewith the steps outlined by Thomas and Harden's (2008). Results: The results demonstrates the importance of well-functioning carerelationships, understood as featuring ethical sensitivity, continuity andtrust. Analysing nurses’ experiences of the home as a work place, thethesis describes the role of collaboration and communication and theemotional aspects of providing palliative home care, emphasising nurses’need for reflection, support and continuing education. Conclusion: Nurses’ work is intimately tied to the care relationship. In this context,cooperation and communication are crucial. These results expand ourunderstanding of nurses’ experiences of palliative home care, and arguefor the need to leave room for competence development and reflection askey conditions to increasing care quality.