BAKGRUND: Tiderna och samhället förändras hela tiden och på så vis också historien. Historia är inte enbart sådant som hör till det förflutna, utan också det som sker runtomkring oss just nu och påverkar dessutom vad som kommer att ske i framtiden. Sambanden mellan dåtid, nutid och framtid gör sig gällande i begreppet historiemedvetande. Det begreppet belyser vi i vår undersökning om svensk historieundervisning. Begreppet får enligt svensk och nordisk forskning kring historiedidaktik och historieundervisning allt mer plats i historieundervisningen i svenska skolor. Att medvetandegöra eleverna om deras historiemedvetande kan hjälpa dem att få en förståelse för sin egen plats i historien samt utveckling av deras egen identitet. Vår kartläggning av några pedagogers historieundervisning har genomförts på två kommunala skolor respektive en skola som bedriver Montessoripedagogik. En av de stora skillnaderna skolorna emellan är att på Montessoriskolan är undervisningen präglad av eget arbete, där eleverna själva får välja vilket ämne de vill arbeta med, vid vilken tidpunkt. Varje elev har en veckoplanering som de följer. I de kommunala skolorna är de olika ämnena schemalagda och således tidsbegränsade. Eftersom samhället idag är mångkulturellt är det viktigt att även de eleverna som har annan härkomst får en kunskap om sin egen historia, för att på så vis kunna känna delaktighet i historien och undervisningen. Läroböcker i historia domineras av ett västerländskt synsätt 3 trots att styrdokument och läroplaner säger att alla elever ska få möjlighet att utveckla sin egen identitet genom att bli medveten om sin historia. Ämnet historia har under en längre tid inte prioriterats i den svenska skolan, men vi ser nu en återkomst av ämnet. SYFTE: Syftet är att kartlägga några pedagogers didaktiska praxis inom ämnet historia med inriktning mot de lägre åldrarna. Frågeställning • Hur motiverar pedagogerna sin historieundervisning utifrån de didaktiska huvudfrågorna: Vad?, Hur? och Varför? METOD: Eftersom målet med vår undersökning var att ta reda på pedagogers tankar och motiveringar kring sin egen historieundervisning föll valet på en kvalitativ metod. Vi var inte intresserade av hur ofta någonting förekom, utan målet var att se olika fenomen och karaktärsdrag i pedagogernas didaktik. Ansatsen var fenomenografisk vilket innebar att vi som forskare ville ta reda på hur människor uppfattar världen omkring sig. I vårt fall låg fokus på pedagoger och deras syn på historieundervisningen. Intervju var det redskap vi använde oss av när vi genomförde vår undersökning ute på skolorna. Vi valde att intervjua enbart pedagoger eftersom endast de kan motivera sin egen historieundervisning. RESULTAT: I vår undersökning om historieundervisning kom vi fram till ett resultat i vilket det viktigaste enligt de tillfrågade pedagogerna var att fånga elevernas intresse för historieämnet. Betydelsen av att väcka en nyfikenhet för ämnet hos eleverna ansågs göra dem mer motiverade till att lära sig och var det mest förespråkade argumentet. Tyngdpunkten i vad eleverna skulle lära sig genom undervisningen låg inom de sociala och kulturella kategorierna. Pedagogerna i undersökningen hade åsikter om att det var viktigt att historieundervisningen skulle vara varierad och uppbyggd av både teoretiska och praktiska moment. Det innebar att undervisningen inte bara var byggd på en teoretisk grund där läraren var i fokus som berättare, utan att eleverna var delaktiga både på vid urvalet av fakta, på lektioner, men också genom praktiska moment i vilka eleverna fick använda sin teoretiska kunskap.

History consciousness is a common concept within history teaching and also a part that comes into contact with teaching strategies such as the use of moving image. This study is based on a phenomenological perspective and asks how perceptions differ between teachers who teach history consciousness with the help of moving images. To conduct the study, qualitative interviews were conducted on four active teachers and where the data obtained were transcribed to be finally compiled and compared with each other. The discussion that followed used previous research in teaching strategies and history consciousness to interpret how the teachers in the study perceived that their teaching developed students' history consciousness. The study showed that there were clear differences between which parts of a few teaching strategies developed students' historical consciousness.

<p>The purpose with this essay is to find out the role of mythology in history in Swedish elementary schools to day. The questions I used to fulfill the purpose in my essay are these: How is the relationship between the school subject history and northern mythology, (what is myth, what is history) how does history and myth being linked together? And How is the practical use of northern mythology shaped in to days school, How does the teacher form the education in northern mythology and what controls it? The method I used was an interview, a case study and a literature study, based on the didactical questions how, why and what.</p><p>The mythology is motivated by the guidelines and goals, set up by the Swedish government, and is supposed to give the student history knowledge and thereby help the student to build up their identity. It is also supposed to give knowledge about the Swedish and Nordic cultural heritage. The role the mythology has is to support the history education.</p><p>According to the interview in this essay the northern mythology is given a central place in the education in the Swedish elementary school today. It also showed that the literature controls what in the mythology that is being presented to the students. What the school literature present is very basic and short, and probably has the goal to encourage the students to further research.</p><p>My essay reflects that northern mythology is an important part in the education, and the keyword for its existence in the education is history knowledge, cultural heritage and identity.</p> / <p>Arbetets syfte är att undersöka vilken roll och vilket utrymme fornnordisk mytologi får i historieundervisningen i dagens mellanstadieskolor. Den frågeställning jag använt mig av är: Hur ser förhållandet mellan historieämnet och den fornnordiska mytologin ut (vad är myt, vad är historia)? Vad är historieämnets roll och hur kan den fornnordiska mytologin kopplas till ämnet historia? Och hur är den praktiska användningen av fornnordisk mytologi utformad i dagens skola? Det vill säga hur gör läraren praktiskt i undervisningen av fornnordisk mytologi, och vad styr den praktiska utformningen av undervisningen? Den metod jag använt mig av är intervju, fallstudie och litteraturstudie baserade på de didaktiska frågorna vad, hur och varför.</p><p>Mytologin motiveras i historieundervisningen genom anvisningar i kurs- och läroplaner som syftar till att ge eleven historiemedvetande och därmed hjälpa till att bygga upp dess identitet, både individuellt och kollektivt. Den roll som den fornnordiska mytologin har är att understödja historieundervisningen</p><p>Det ska också ge kunskap om det svenska och nordiska kulturarvet. Enligt den intervju jag gjort får den fornnordiska mytologin en central roll i undervisningen i dagens mellanstadieskolor. Det visade sig också att det var litteraturens innehåll som styrde vad som tas upp. Det som tas upp i skolböckerna är mycket grundläggande och kortfattat, troligtvis med ambitionen att locka till fortsatt efterforskning.</p><p>Den fornnordiska mytologin visade sig vara en viktig del i undervisningen, och nyckelbegreppen för dess berättigande i undervisningen kan ses vara historiemedvetande, kulturarv och identitet.</p>

The purpose with this essay is to find out the role of mythology in history in Swedish elementary schools to day. The questions I used to fulfill the purpose in my essay are these: How is the relationship between the school subject history and northern mythology, (what is myth, what is history) how does history and myth being linked together? And How is the practical use of northern mythology shaped in to days school, How does the teacher form the education in northern mythology and what controls it? The method I used was an interview, a case study and a literature study, based on the didactical questions how, why and what. The mythology is motivated by the guidelines and goals, set up by the Swedish government, and is supposed to give the student history knowledge and thereby help the student to build up their identity. It is also supposed to give knowledge about the Swedish and Nordic cultural heritage. The role the mythology has is to support the history education. According to the interview in this essay the northern mythology is given a central place in the education in the Swedish elementary school today. It also showed that the literature controls what in the mythology that is being presented to the students. What the school literature present is very basic and short, and probably has the goal to encourage the students to further research. My essay reflects that northern mythology is an important part in the education, and the keyword for its existence in the education is history knowledge, cultural heritage and identity. / Arbetets syfte är att undersöka vilken roll och vilket utrymme fornnordisk mytologi får i historieundervisningen i dagens mellanstadieskolor. Den frågeställning jag använt mig av är: Hur ser förhållandet mellan historieämnet och den fornnordiska mytologin ut (vad är myt, vad är historia)? Vad är historieämnets roll och hur kan den fornnordiska mytologin kopplas till ämnet historia? Och hur är den praktiska användningen av fornnordisk mytologi utformad i dagens skola? Det vill säga hur gör läraren praktiskt i undervisningen av fornnordisk mytologi, och vad styr den praktiska utformningen av undervisningen? Den metod jag använt mig av är intervju, fallstudie och litteraturstudie baserade på de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Mytologin motiveras i historieundervisningen genom anvisningar i kurs- och läroplaner som syftar till att ge eleven historiemedvetande och därmed hjälpa till att bygga upp dess identitet, både individuellt och kollektivt. Den roll som den fornnordiska mytologin har är att understödja historieundervisningen Det ska också ge kunskap om det svenska och nordiska kulturarvet. Enligt den intervju jag gjort får den fornnordiska mytologin en central roll i undervisningen i dagens mellanstadieskolor. Det visade sig också att det var litteraturens innehåll som styrde vad som tas upp. Det som tas upp i skolböckerna är mycket grundläggande och kortfattat, troligtvis med ambitionen att locka till fortsatt efterforskning. Den fornnordiska mytologin visade sig vara en viktig del i undervisningen, och nyckelbegreppen för dess berättigande i undervisningen kan ses vara historiemedvetande, kulturarv och identitet.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare från förintelsen. Till vår hjälp har vi brev skrivna av elever som lyssnat på överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte år i livet i två olika läger, Ravensbrück och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och två syskon. När Ilona avled hösten 2010 så efterlämnade hon över 4000 brev som donerades till Linnéuniversitetet och hålls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Breven är skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs län och blottar de innersta känslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat på Ilonas föreläsning. Det är utifrån dessa brev, Ilona Enqvists berättelse och våra intervjuer med lärare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser är viktigt med att läsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i årskurs 1 från sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkät. Resultaten i den här undersökningen visade att elever ansåg att det är ganska viktigt att läsa historia och att den främsta specifika orsaken att läsa kursen var för att klara historieproven. Den här undersökningen gav också indikationer på att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets ämnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta då eleverna såg dessa byggstenar som samma sak, nämligen historia. Vid en jämförelse mellan vad elever som läser högskoleförberedande program och elever som läser yrkesförberedande svarat fanns det signifikanta skillnader på samtliga byggstenar och frågor. Högskoleförberedande elever värderade skolämnet historia som viktigare är vad yrkesförberedande elever gjorde.

I denna uppsats har jag undersökt vad unga människors innehav av veteranbilar tillför dem samt deras medvetenhet kring historia. Mitt material består av intervjuer gjorda med människor födda mellan 1975 och 1985 som kommer ifrån Mora kommun i Dalarna. Min undersökning bygger på några hypoteser som jag har kring detta innehav, att det handlar om ett existentiellt behov att umgås med det förflutna, en form av nostalgi. I samspelet med det förflutna ges dessa människor en chans att bli någon, vara någon samt få vara någon annan och det i detta fall med bilen som gemensam nämnare. Rörande dessa människors medvetenhet kring historia har jag antagit att många är medvetna men att det även finns de som inte är det. Utifrån dessa antaganden har jag undersökt mitt material.Min undersökning visade på att mina antaganden stämde och att bilen betyder mycket för individen i hans/hennes sökande efter det förflutna. Den spelar även en stor roll för det so-ciala och gemensamma. Genom bilen får man en chans att bli någon samt att vara någon och den ger även individen en möjlighet att prova på att vara någon annan, till exempel genom utklädning i tidsenlig klädsel. Man umgås med det förflutna på olika sätt, allt efter sitt eget tycke och smak.

No description available.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ enkät som är besvarad av sammanlagt elva gymnasielärare i historia. Som en teoretisk grund för studien återfinns forskning angående det demokratifostrande uppdraget och historiemedvetande samt Deweys tankar om utbildning och demokrati. Även begreppsdefinitioner av demokrati, mänskliga rättigheter, människovärde och folkmord återfinns. Resultatet visar att det demokratifostrande uppdraget ges stort utrymme i folkmordsundervisningen, och då främst aspekterna demokrati och människovärde. Flertalet lärare anser att folkmord är viktigt för att lyfta dessa aspekter, då de blir en naturlig del av undervisningen. Historiemedvetande anses av de flesta lärarna vara viktigt i samband med folkmordsundervisningen för att förstå att folkmord har förekommit och fortfarande göra det. Dock är det få lärare som kopplar samman historiemedvetandet med det demokratifostrande uppdraget.