Då den senaste kursplanen så tydligt poängterar att nutid, och även framtid, ska vara centrala aspekter att förstå och tolka historien genom och dessutom stipulerar att man bland annat ska innehållsmässigt behandla historien fram till och med idag så menar jag att det finns anledning att undersöka om det faktiskt är ett utbrett problem som jag har stött på samt även vad det kan få för konsekvenser. Eftersom även mycket av den moderna forskningen inom historieundervisning undersöker just historiemedvetenhet, som det här ju kan tangera, är det också intressant att se om lärare tror att ett glapp i kronologin kan påverka elevernas historiemedvetenhet och om det också är något som aktivt genomsyrar deras undervisning.   För att själv se huruvida lärare också har upplevt problematiken kring att inte uppnå kursplanmålet i Historia A angående har jag i den här undersökningen sammanställt ett forskningsläge om i vilken utsträckning och vilken modernare historia som behandlas, hur lärares undervisningsstrategi kan påverka vilken historia de förmedlar, hur kursplanen ser ut samt vad historiemedvetenhet är. Jag har även lyft fram de delar i kursplanen och läroplanen som jag först och främst vill undersöka om de upprätthålls men även mer generella delar av dessa som förklarar varför det är viktigt att följa de planer som finns. Efter det så har jag genomfört intervjuer med undervisande lärare på gymnasiet för att även få deras syn på problemet, om det nu ens är ett problem, slutligen analyserat intervjuerna och kopplat de till forskningsläget och kursplanen.

Inom Waldorfpedagogiken finns en tradition av att muntliga arbetsformer dominerar undervisningen. Ett av Waldorflärarens viktigaste kall är att – utifrån ämnesrelaterad skönlitteratur – ha förmågan att återge engagerade och levande berättelser som fängslar eleverna. I egenskap av yrkesverksam lärare på en Waldorfskola kan jag själv, utifrån mångåriga erfarenheter av Waldorfpedagogik, bekräfta att de lärare jag mött som förmått återge ett skönlitterärt ämnesstoff på muntlig väg både fascinerat eleverna och bidragit till att lärandet vädjat till elevernas inre motivationsfaktorer1. I kölvattnet av de senaste årens revideringar av de nationella styrdokumenten – och i kombination med att kommunalt utbildade lärare i större utsträckning än tidigare har sökt sig till Waldorfskolorna – har Waldorfskolans undervisningskultur förändrats i grunden. De tidigare muntliga arbetsformerna har i viss mån fått ge vika för mera konventionella arbetssätt.Föreliggande arbete ​syftar till att undersöka om och hur ett urval av yrkesverksamma historielärare i Waldorfskolan använder skönlitteratur i sin undervisning samt hur de upplever att deras berättarmetodik ökar elevernas förmåga att förstå historieämnet. Den i förekommande fall använda metoden har varit digitala enkäter, som givit mig möjlighet att i kvalitativt formulerade enkätsvar få inblick i om och hur undervisande historielärare på Waldorfskolor upplever att deras berättarmetodik ökar elevernas förmåga att ta till sig historieämnet.Resultaten påvisar att både lärare och forskare är eniga om att skönlitteratur underlättar elevers kunskapsintag och utvecklar deras historiemedvetenhet, förutsatt att den används på rätt sätt. Studien visar även att en majoritet av Waldorflärarna visserligen använder skönlitteratur i sin undervisning, men att de i stor utsträckning åsidosätter den för Waldorfskolan så typiska muntliga berättarmetoden.

SammanfattningMitt arbete i skolan i ämnet historia har ofta utgått från textbehandling som arbetsmetod. Detta kan jag som lärare uppleva som oinspirerande och enformigt, och liknande respons har jag fått från elever. Syftet med denna uppsats är att se om jag kan utveckla ett praktiskt arbetssätt som kan få eleverna att kunna skriva och använda begrepp i resonerande texter som bedöms utifrån kunskapskraven. Jag har också samtidigt undersökt om jag kan integrera och synliggöra historiemedveten och historiebruk genom praktiskt arbete. Studien pågick i tre veckor i en klass i årkurs fem med 54 elever under 10 lektioner på 80 minuter och behandlade ämnet; de medeltida samhällsstrukturerna. Som metod har jag använt mig av observationer av lektioner, ostrukturerade intervjuer samt ett test som eleverna har utfört. Respondenterna under intervjuerna har varit mina kollegor där vi diskuterat och utvärderat lektionerna med stöd från observationer. Det vi har upplevt under lektionerna har vi använt i planeringen av kommande lektioner. Teoretiskt perspektiv: I inledningsfasen av planeringen har jag utgått från John Deweys och Lev Vygotskys teorier. Deras tankar har varit bakgrunden för valda arbetsmetoder; museipedagogik och rollspel, lajv med praktiska inslag som slöjd och bakning. I min bedömning av eleverna har jag använt mig av formativ och summativ bedömningsmetoder. Under lektionerna har jag använt formativ bedömning av elevernas samtal och muntliga resonemang. Hela arbetsområdet avslutades med ett test. Till det testet gjorde jag en summativ bedömning av hur det har gått att få eleverna att kunna skriva resonerande texter. I min bedömning har jag använt betygsstegen E, D, C, B och A.Resultatet: Utifrån testet eleverna skrev har det gått att se att de kan skriva resonerande texter men dessa har varit på en lägre nivå. Genomsnittet av eleverna hamnade på en D-nivå i betyg. Samtidigt har vi under lektionerna kunnat höra eleverna föra väl utvecklade resonemang muntligt. Under arbetets gång har vi kunnat se att historiemedvetenheten hos eleverna har utvecklats och synliggjorts i samtal och i resonemang, både mellan eleverna och mellan elever och lärare. I resultatet av testet kan jag se att eleverna kan föra skriftliga resonemang och använda sig av historiska begrepp men inte på ett djupare och bredare plan.

SammanfattningVi har gjort en undersökning i hur läromedel från 1960- och 1990-talet har tagit upp och skildrat en specifik historisk händelse. Valet av händelse för vår undersökning blev neutralitetspolitiken som fördes i Sverige under andra världskriget. Vi har valt att delvis se närmare på permittenavtalet mellan Sverige och Tyskland, detta eftersom avtalet hade och har viktig betydelse för den svenska neutralitetspolitikens historia. Utifrån denna specifika historietilldragelse, har vi studerat hur läroböcker förmedlar historien och om läroböckerna syftar till ett historiemedvetande. Vi har undersökt om boken på något vis problematiserar händelsen i olika tidsperspektiv då - nu - framtid och om händelsen synliggörs utifrån olika aktörers synvinklar. Böckernas innehåll har vi kopplat till vad de rådande läroplanerna föreskriver. Med utgångspunkt därav kan vi påvisa ett skiftande resultat i avseende på hur och vad som fokus läggs på, vilket leder fram till påvisbara tendenser. Forskningen inom det område vi undersöker har visat, att det är viktigt att läromedel granskas och ifrågasätts, eftersom de har stor relevans för vilken kunskap skolungdomar tillgodogör sig. Läroböckerna har betydelse för historieundervisningen i stort men även för möjligheten till utveckling av en historiskmedvetenhet hos den enskilde eleven. Forskningen visar vidare, att läromedel har sin givna och markerade betydelse för den historiska identiteten för skolungdom inom historieundervisningen. Det är till betydande stöd för lärare inom historieundervisningen och ligger i stort också till grund för en vinst i en vidare mening utanför skolämnet historia. Sökord: neutralitetspolitiken, andra världskriget, permittentrafiken, permittenavtalet, historiemedvetenhet / AbstractThis paper is a study about Swedish neutrality politics during Second World War, through a minor event that took place mostly the year of 1943 called permittentraffic or permittenagrement. Our meaning with this paper is that this minor event had and has a significant impact on history and for history consciousness, in a widely meaning that includes an important identification on an individual and also society level, today and in the future, as science shows. The choice of history event is based on our attempt to show the important connection between educational literature and the history consciousness as our work reveals. With this study, we together with science on the area of history consciousness, points out the differences in matter of what and how the history we study is represented or not, in the educational literature this paper and it’s result is based on. Keywords: neutrality politics, Second World War, permittentraffic, permittenagrement, history consciousness

Arbetet har syftat till att undersöka vad forskning säger om vilka faktorer som påverkar genusperspektivet i historieundervisning. Att undervisa historia utifrån ett genusperspektiv kan vara utmanande. Vi vill därför undersöka vad som kan påverka och hindra implementering av genus i historieundervisning. Forskningen vi undersökt har fokuserat på lärares och elevers inställning och erfarenheter, samt vilka metoder och material som påverkar genusperspektivet i historieundervisningen. Vår systematiska kunskapsöversikt har utgått från sökningar i databaserna: ERC, ERIC, Swepub och Google Scholar. Vårt resultat visar att genusperspektivet i undervisning av historia kan påverkas av lärares erfarenheter och attityd, samt vilka val av metod och material som görs. Dessutom visade resultatet hur lärare riskerar att begränsas av policydokument och ramverk.

Meningen med vårt arbete är att först bringa klarhet i begreppet historiemedvetande, dess historiska framväxt, definition och didaktiska möjligheter. Därefter vill vi undersöka huruvida lärare inom ämnet historia i grundskolan årskurs 4-6 förstår och använder sig av begreppet som ett syfte. Majoriteten av forskningen visar på att det finns likheter i tankegångarna kring hur begreppet ska tolkas. En förenklad förklaring på synen är att dåtid- nutid- och framtidsperspektiv i samspel producerar ett historiemedvetande. Olika forskare fokuserar mer på en eller flera av tidsdimensionerna och lägger större tyngd på dessa i skapandet av historiemedvetandet. Oenigheterna kring begreppet historiemedvetande i forskningen ligger i förklaringsmodellen där allt rör sig i en gråskala utan en exakt definition av svart eller vitt. Det är också här vårt motiv för studien kommer in då vi saknar en förklaringsmodell som är fullständig och inte går att ifrågasätta. Ingångspunkten för arbetet grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv, där Vygotskij menar att det är i samspelet mellan individ och grupp som faktisk kunskap produceras. Under samma förutsättningar som individen är en del av sin sociala och kulturella miljö, där interaktion med resten av gruppen skapar kunskap och identitet, så skapas också historien. Metoden som tillämpats i undersökningen av historiemedvetande som fenomen inom grundskolan, kommer ske enligt kvalitativa intervjuer.  Historiemedvetande som begrepp är så pass abstrakt att vikten av ett personligt möte med undersökningsobjektet är av stor magnitud och därför lämpar sig intervjun som undersökningsmetod bäst.

This study aims to dive deep and examine through interviews and previous research wich role historical consciousness and identity play in multicultural classrooms. The goal is to use a qualitative method to investigate for example wich role historical consciousness play in creating identities in multicultural classrooms. It will also be about how teachers shape their teaching according to multiculturalism. The interviews conducted in the study were of a semi structured nature as there were no predetermined answers to the questions. The interviews took place at one school in southern Sweden with two teachers of varying ages. After the interviews I divided the answers in to themes that were the three main concepts that the study is about (historical consciousness, identity and multiculturalism) as well as other themes like us and them. The empirical material further showed that multicultural classrooms have meant that teachers have broadened their view of history and made it more inclusive. Teachers are also increasingly shaping their teaching from a teacher-centerd classroom to giving students a greater role by for example telling about their culture or homeland. Both teachers also agreed that it was better to find similarities in history between diffrent countries and cultures in order to create a more inclusive classroom and that it made it easier to create a common identity. I am fully aware that the results of my study can not generate in any major conclusions. Although my study of the scope is not particulary large I think that there is a basis for understanding how multicultural classrooms can affect teachers role and work in schools.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt lärares interkulturella kompetenser har betydelse för den bedrivna historieundervisningen utifrån ett motivationsperspektiv. Nyfikenhet kring hur lärare använder sig av sin interkulturella kompetens för att väcka elevernas motivation för historieämnet drev fram idén för studien. Endast lärare med invandrarbakgrund deltog i studien då det genererar en interkulturell kompetens vars själva påverkan i undervisningen är av intresse. Även ett intresse för deras tankar kring undervisningsmöjligheter i att ha mer än ett perspektiv på historien fanns. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade för att ge lärarna en möjlighet att fördjupa sig i och utveckla sina svar. De begrepp som centralt synliggörs i studien är mångkultur och interkultur samt hur dessa förhåller sig till skolans värld i allmänhet och lärarnas historieundervisning i synnerhet. Forskningsläget visar att området är problematiskt i det att eleverna finner den största motivationen genom att undervisas i det som rör deras egen personliga historia eller sådant som kan kopplas till vardagliga situationer. Detta är något som lärare har svårt att leva upp till rent generellt, antingen på grund av att de känner sig styrda av styrdokumentens texter eller för att de själva känner att annat är mer relevant för elevernas lärande. Studiens empiriska material har tolkats och analyserats genom ett historiedidaktiskt- och motivationsteoretiskt perspektiv. Analysen visar att det finns en viss skillnad mellan lärarnas tankar kring hur en motiverande undervisning bör bedrivas och hur deras interkulturella kompetens gestaltar sig i undervisningen. Lärarna är dock överens om att deras elever känner motivation när lärarna använder sig av sin bakgrund för att inkludera eleverna i undervisningen. Övriga frågor som studien ämnar svara på är hur lärarna reflekterar kring inkluderingen i historieundervisningen i ett mångkulturellt klassrum och hur lärarna använder sig av sin interkulturella kompetens för att arbeta med elevernas historiemedvetenhet. Nyckelord: historiedidaktik, historiekultur, historiemedvetenhet, historieundervisning, motivation, mångkultur, interkultur, interkulturell kompetens

Under de senaste decennierna har det vetenskapliga ämnet historia förändras och så också skolämnet historia. Skolämnet historia har idag mer fokus på att förstå historiska skeenden och händelser till skillnad från förr när fokuset låg på stoffkunskaper. Men skolämnet historia har också fått ett annat syfte och det är forma elevernas identitetsbyggande och värderingar. Detta hör ihop med läroplanens förändringar som rör de grundläggande värdena om tolerans för andra kulturer och andra världsbilder. Denna förändring kräver att utbildningsmetodiken i historieämnet behöver utvecklas. Rollspel som en historiedidaktisk metod främjar elevens utveckling för att tillgodose sig dessa färdigheter, vilket denna undersökning påvisar genom att analysera 33 rollspel som är framtagna av lärare med syfte att användas i klassrummet. Slutsatsen är att rollspel med ett upplägg där läraren fungerar mer som moderator än historieberättare och där det är eleverna som driver berättelsen och händelserna framåt är den mest lämpliga för att lära sig att ta andra människors perspektiv och träna eleverna i interkulturell kompetens och mångkulturella färdigheter. Rollspelets läromål måste ligga till grund för vilken förmåga man övar. Rollspel i sig är inte ett didaktiskt mål utan det krävs narrativ kompetens för att förstå en berättelse därför blir för och efterarbetet till det didaktiska rollspelet oerhört viktigt för att metoden ska uppfylla sitt syfte. Detta innebär att historiska rollspel är en bra didaktisk metod för att främja läroplanens grundläggande värden.