It has been written several papers on the use of comics as source material in history teaching. In this study, I focus on a selected title, comic book Kämpa för rättvisa. It claims itself that it can teach "about labor history". In a qualitative analysis, with metods from both narrative and semiotic fields, I analyze the comic books content and form. Based on the requirements of the history curriculum in sweden secondary school, which is materialized in a didactic history theory framework, I study the historical knowledge it conveys, how it looks in comparison with a traditional textbook and discuss the potential use of the selected comic book for history teaching in secondary schools.   In the result of my studies, it appeared that the comic book primarily conveys historical factual knowledge of industrialization and democratization in Sweden in 1900, Swedish labor history and development of the Swedish welfare during the 1900s. I also found signs that the substance abilities in the subject of history, such as the development of students' historical awareness, activation of their historical emapti and the ability to discuss (and see) the use of history can be worked with in teaching based on the comic books content. In comparison to a traditional textbook appeared comic book as more subjective in its communication of historical knowledge.

Detta är en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska källor. Studien beskriver även hur förutsättningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förändrats och hur dagens förutsättningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta är genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar från ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkät med 40 elever i år 8 och texter och styrdokument analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv.   Internationell och nationell forskning visar att en förutsättning för att eleverna ska nå historisk empati, är att de får arbeta med och ha tillgång till rikligt med historiska källor och att de får möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar på att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring källor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lärande. Däremot upplevde de mindre nytta med att läraren föreläser om källorna. Att ha en referensram att placera källan i samt att ha en tydlig frågeställning uppfattade eleverna också som viktigt. Den undersökta elevgruppen hade svårt att visa sin förmåga till källanvändning vid kunskapstestet, men en djupare analys av testets konstruktion visade att testet hade vissa oklarheter. Eleverna uttryckte källanvändning som betydelsefullt i avsikt att utveckla kunskap om det förflutna och för att förstå olika aktörers handlingsval. Även att utveckla källkritiska färdigheter ansågs som viktigt. En metakognitiv analys kring betydelsen av att arbeta med källor kan stärka elevernas förmågor att använda källor.

I denna studie presenteras en undersökning om hur elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom användandet av historisk skönlitteratur i historieundervisningen. Genom en effektstudie med deduktiv ansats har empiriskt material samlats in genom intervju med elever i grupp och individuellt. Studiens resultat pekar på ett antal faktorer som utgår från elevens individuella förutsättningar som visats vara beroende av varandra. Till viss del visar studiens resultat på att elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom skönlitteratur. I vissa fall visas att samtal i gruppdiskussion kan vara fördelaktigt medan samtalet i andra fall inte kan relateras till att direkt resultera i att eleven utvecklar historisk empati. Dessutom pekar studiens resultat på eventuella negativa följder för elevens historiska förståelse vid användandet av historisk skönlitteratur. Mina slutsatser är att det inte kan fastställas om historisk skönlitteratur utvecklar historisk empati hos elever i årskurs 1 utifrån vald metod som eventuellt inte är tillräcklig för att dra sådana slutsatser. Istället tyder resultaten på att det är högst individuellt samt att samtalet kring historisk skönlitteratur kan bygga upp elevens förförståelse så att historisk empati kan utvecklas. När eleven har en god förförståelse finns möjligheten till att kontextualisera som i sig möjliggör förmågan till historisk empati. / <p>SO</p>

The purpose of this essay is to analyze how the Swedish government agency Forum för levande historia mediates historical understanding through attempts to bridge distance in time and space. With reference to the concept of historical empathy I examine two publications by the Forum för levande historia agency to illustrate how history may be conveyed in a way which constitutes historical empathy in relation to secondary school students. The essay is guided by three question: "how can one understand the concept of historical empathy in relation to the student materials published by the Forum för levande historia angency in a broader educational context?", "how does the Forum för levande historia agency relate to the readers historical understanding?", and, "in what way is historical empathy used to bridge the temporal and geographical dimension in history education?". Furthermore, my theoretical framework states that historical empathy can only be achieved through an alignment of historical positionality; a positioning of a texts authors and recipients regarding their preconceived understanding of his-tory. Thus, history may only be conveyed when an author positions the historical content in a way that consider how the recipient’s ontological, epistemological, existential, and sociocultural disposition impact their view of history. Through my textual analysis, with basis in said theoretical framework, I conclude that Forum för levande historia convey history by three different means, each one facilitated as a different type of historical empathy. Consequently, the three types that constitutes historical empathy, narrative, subjective, and contextual empathy, are used by the authors to position the text in a way that is accessible for student. However, as the analysis demonstrate a hybridization in the use of historical empathy raises questions about whether this implementation develop or impair historical empathy. Hence, my essay suggests that the implication for teaching history, as well as history education in a broader sense, require educators to reflect and evaluate how they con-vey history.

Studiens syfte har varit att kartlägga huruvida sju lärare i grundskolans senare år använder sidolitteratur (med fokus på fysisk litteratur i textform) i sin historieundervisning. Syftet har även varit att undersöka varför de använder sig av sidolitteratur och materialets fördelar samt utmaningar, och hur de hanterar utmaningarna. Metoden som har använts har varit kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare har ett positivt förhållningsätt till materialet och använder sig av en bred repertoar sidolitteratur i sin undervisning i syfte att hjälpa eleverna utveckla de kunskaper och förmågor styrdokumenten frågar efter, vilket också är fördelarna med materialet. De främsta utmaningarna med materialet har visat sig vara yttre faktorer såsom tid, materialtillgänglighet samt bristande läsförståelse hos eleverna. Lärarna har utformat strategier för att hantera utmaningarna i viss utsträckning. Men det kan även konstateras att utmaningarna leder till att majoriteten av de sju lärarna inte använder sidolitteratur till dess fulla potential. Sidolitteraturen ersätts istället i allt större utsträckning med annat material som är mindre tidskrävande och mer lättillgängligt av lärarna i deras historieundervisning i grundskolans senare år.

Skolinspektionen har i en rapport påvisat att lärare inte i tillräcklig utsträckning undervisar i linje med skolans demokratiseringsuppdrag. Rapporten framhåller behovet av att lärare besitter den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva sådan undervisning. Ett sätt för historielärare att verka i linje med demokratiuppdraget är genom historisk empati. Det finns dock få studier som undersöker huruvida blivande lärare använder historisk empati kopplat till demokratifostran. Denna studie syftar till att få syn på hur historisk empati tar sig uttryck i lärarstudenters resonemang om sin undervisning, och i så fall på vilket sätt lärarstudenter använder historisk empati för att bedriva demokratifostran genom sin historieundervisning. Studiens utgångspunkt är en definition av historisk empati som innefattar både kognitiva och affektiva aspekter,  där den affektiva aspekten bidrar till utvecklandet av demokratiskt tänkande. Undersökningsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer, både individuellt och i grupp. Informanterna var ämneslärarstudenter, inriktade mot årskurs 7-9 eller gymnasiet med förstaämnet historia. Inför intervjuerna fick informanterna ta del av källmaterial bestående av kärleksbrev från 1840-talet. Under intervjuerna skulle informanterna resonera kring hur de skulle vilja använda sig av materialet i sin undervisning.  Resultaten av studien visade att informanterna genomgående använde såväl kognitiva som affektiva aspekter av historisk empati i sina resonemang kring undervisning, utan att referera explicit till begreppet. Den affektiva aspekten framhölls i syfte att intressera och motivera eleverna samt göra innehållet i undervisningen relevant och meningsfullt. Den kognitiva aspekten ansågs bidra till utvecklandet av ämnesrelaterade kunskaper och förmågor. En av fyra informanter lyfte att den affektiva aspekten dessutom kan hjälpa elever utveckla förmågan att verka i ett pluralistiskt samhälle, alltså som ett verktyg för demokratifostran. Majoriteten av informanterna var mer fokuserade på utveckling av ämneskunskaper, och gjorde ingen koppling till skolans övergripande mål och syften eller skolans värdegrund.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad forskning säger om hur skönlitteratur och film kan hjälpa elever att öka sitt historiemedvetande inom historieämnet. Att undervisa så att eleverna blir engagerade och motiverade inför ett arbete inom ett speciellt område kan vara utmanande men är också avgörande för att de ska kunna ta åt sig ny information. Vi vill därför försöka ta reda på om skönlitteratur och film kan hjälpa eleverna att skapa sig en koppling till historieämnet så de kan fortsätta utveckla deras historiemedvetande. Vår metod har utgått från sökningar i databaserna ERC, ERIC och Swepub utifrån specifika sökord. Resultaten visar på många positiva fördelar med att använda film och skönlitteratur i klassrummet för att öka elevernas historiemedvetande. Detta under förutsättning att eleverna lär sig att kritiskt granska den information som förmedlas och att filmerna och skönlitteraturen ska inte användas fristående, utan att de bör användas tillsammans med andra läromedel.

Syftet med detta examensarbete har varit att påvisa vilken roll lokalhistoria kan spela i historieundervisningen utifrån en samtid präglad av globalisering och mångkulturalitet. Utifrån detta har vi genom intervjuer med behöriga gymnasielärare i historia undersökt vilka didaktiska fördelar de upplever att lokalhistoria kan medföra, samt vilken verkan lärares synsätt på lokalhistoria har i relation till inkludering och exkludering. Den didaktiska frågan varför stod i fokus igenom forskningsprocessen. Vi utgick från två övergripande definitioner kring lokalhistoria. Den ena bygger på en traditionell definition där studier av det geografiska närområdet ligger i fokus. Den andra utgår ifrån eleven och dess narrativ som det lokala i lärandesituationen. Denna definition står Alison Hales bakom och benämner som “the child as the local”. Lärarna lyfte fördelar såsom konkretion, relevans, levandegörande, identitetsfrämjande &amp; bidragande till utveckling av historisk empati med mera. Vad gäller inkludering och exkludering visar våra resultat på att enligt de tillfrågade lärarna kan båda definitionerna bidra till en större grad av inkludering i historieundervisningen. Utifrån en geografisk definition kan en känsla av ett gemensamt vi skapas, medan utifrån “the child as the local” blir elevernas narrativ representerade i undervisningen. En fördel med sistnämnda är att den kan främja interkulturell kompetens då eleverna får ta del av varandras historia och möjligen bidra till ökad respekt och tolerans gentemot varandra. Lärare bör använda båda definitionerna för att dra så positiva fördelar som möjligt utifrån ett arbete med lokalhistoria, i syfte att utveckla elevers historiemedvetande.

The primary aim of this essay is to study teachers' views on different problems that occur in a modern, multicultural classroom where history as a school subject is taught. The method was to perform semi-structured interviews with teachers, and discuss problems surrounding relation, causes, and solutions related to problems such as eurocentrism. As guiding theories, Ania Loombas' thoughts about post-colonial studies, Kenneth Nordgren's 'intercultural skills' and ‘historical empathy" were used. Seven interviews were conducted, and the results show a variety of views. Most of the teachers thought that the eurocentric perspective was a distinct and thought-provoking element in the classroom. Some argued that the perspective was logical and didn’t cause any significant harm to the pupils. All the teachers could, in different ways, relate to the stated problems. The main causes, according to the teachers, were a lack of knowledge regarding non-European history and a lack of time (few teaching hours). The study showed that teachers need to utilize their own creativity and invest time in in-service learning to develop an education that prepares pupils for a global, multicultural society. To enable this, the regulatory documents need to be clearer regarding how other kinds of history are taught to the pupils. The teachers also asked for new and modern teaching materials.

För att lärare ska kunna hjälpa eleverna att utveckla sitt historiemedvetande krävs det pedagogiska strategier. Vi vill därför undersöka vilka strategier lärare använder sig av i sin undervisning. Förutom att undersöka lärarnas pedagogiska strategier vill vi även undersöka lärarnas användning av artefakter, museum och historiska platser, för att jämföra om dessa tankar stämmer överens med den forskning som vår uppsats är grundad på. I vår undersökning har vi utgått från hermeneutisk vetenskapsteori för att skapa oss en förståelse kring lärarnas tankar.I läroplanens första kapitel (Skolverket, 2011), som berör skolans värdegrund och uppdrag, står det att skolan genom sitt arbete ska främja elevernas empatiska förmåga genom att utveckla deras förståelse för andra människor. Genom att utveckla elevernas historiemedvetande kan vi stärka det gemensamma kulturarvet. Eleverna lär sig då att skapa sig en förståelse för andra människors förutsättningar och värderingar, inte bara ur det historiska perspektivet, men även i sin vardag. Detta stärker även elevernas förståelse för den mångfald vi har i Sverige idag.Förutom i kursplanen för historia (Skolverket, 2022) står det även med i Läroplanens första kapitel (Skolverket, 2011) att historiemedvetande är viktigt. Begreppet “Historiemedvetande” används inte specifikt. Men innehållet i texten lägger vikt vid liknande tankar som definitionen av historiemedvetande har.Enligt forskning som Wallace-Casey (2016) tagit del av, så ser många elever ämnet historia från ett förenklat perspektiv. Detta ensidiga perspektiv riskerat att eleverna till exempel tror att en händelse sker endast på grund av en enskild orsak. Ett sådant exempel kan vara att första världskriget startade på grund av att Franz Ferdinand blev skjuten. Denna är utlösande faktor är så klart en viktig del av historien, men det är viktigt att eleverna inte fastnar där utan ser vilka andra händelser och perspektiv som gjorde att detta blev den utlösande faktorn för kriget.I den nya revideringen av kursplanen för Historia står det tydligt i syftet att:“Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande och sin historiska bildning. Det blir möjligt genom att eleverna i undervisningen får utveckla kunskaper om historiska förhållanden och historiska begrepp, får insikter i hur historia skapas genom tolkningar av källor samt utvecklar förståelse för hur historia kan brukas i olika sammanhang. På så sätt får eleverna förståelse för hur det förflutna har format nutiden och därmed präglar våra förväntningar på framtiden.” -Kursplanen för historia (Skolverket, 2022).Dessa visar på att historiemedvetandet fått en större betydelse inom den nya kursplanen. Därför anser vi det viktigt att undersöka hur lärare i praktiken undervisar för att främja denna.Vidare kan vi se i den nya kursplanen för historia (Skolverket, 2022) att eleverna inom historieämnet ska ha möjlighet till att utveckla kunskaper om det förflutna genom att arbeta med historiskt källmaterial, lära sig att tolka dessa, kritiskt granska dem och leva sig in i det förflutna. Till stöd för lärarna finns det redan utformad pedagogik på olika platser såsom olika museums pedagogiska utbud för skolor. Ett sådant exempel är Livrustkammaren. De erbjuder bland annat besök på museet som inkluderar möte med olika artefakter som är direkt knutna till olika historiska personer och händelser, såsom Slaget vid Lützen och Gustav III:s maskeradbaler. Under dessa besök får eleverna möjlighet att utforska bland annat dräkter, rustningar, vagnar och vapen. Enligt Livrustkammaren (Statens historiska museer, 23 februari 2022) bidrar detta till att eleverna får kunskap om och perspektiv på Sveriges kungliga historia. Detta har väckt vårt intresse kring att undersöka om besök på museer, historiska platser och möten med artefakter är något som lärare använder sig av i sin undervisning och om de anser att dessa platser och ting hjälper eleverna i deras utveckling av ett historiemedvetande.