Bakgrund och syfte: Under de senaste decennierna har skolans utformning förändrats och det finns ett större krav på dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling från Skolverket. Lärare förväntas föra en individuell dokumentation av varje elev. Dokumentationen ska fungera som ett underlag vid utvecklingssamtal, målformulering och uppföljning och den dokumentationen fyller även ett viktigt syfte i förbättringsarbetet med skolan. Syftet med studien är att beskriva lärares erfarenheter av dokumentation i grundskolan. Tidigare forskning visar att dokumentationen fungerar som ett hjälpmedel för lärare, vårdnadshavare och elever, men det framkommer också att det finns brister med dokumentationen och det tillvägagångssätt som används. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Grundskollärare från ett avgränsat geografiskt område och med varierad yrkeserfarenhet inkluderades. Totalt kontaktades 12 grundskollärare varav totalt 6 deltog i studien. Materialet analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analysmetod skapades kategorier och underkategorier av det insamlade materialet. Resultat: Resultatet visar att dokumentationen fyller flera funktioner i lärares vardag. I resultatet framkom följande kategorier: Dokumentation är tidskrävande, Dokumentation kräver etiska ställningstaganden, Utmaningar och fördelar med digital dokumentation, Dokumentationen är ett verktyg med underkategorierna: Ett verktyg för lärande, Ett verktyg för kommunikation, ett verktyg för reflektion, ett verktyg för utveckling .Denna studie ger en beskrivning av hur lärare upplever dokumentationen i grundskolan och vilket syfte den fyller. Det framkommer att tid, resurser och användbara hjälpmedel är viktiga för att underlätta lärares arbete med dokumentationen.

Mitt arbete har som syfte att undersöka vilka metoder och hjälpmedel, som nybörjarelever på Sfi använder sig av. Jag har också undersökt vilka faktorer som försvårar elevernas språkinlärning. I detta examensarbete har jag intervjuat tretton elever och sex lärare på två olika Sfi-skolor.Resultatet av denna undersökning visar att majoriteten av eleverna anser att en tillgång till modersmålslärare skulle kunna främja deras språkutveckling. Samtliga lärare tycker att läs-och skrivinlärningen skulle bli mer effektiv om den skedde på modersmålet, i synnerhet på de lägre nivåerna. Synen på Sfi-bonusen är mest negativ hos lärarna, ungefär hälften av eleverna anser inte att det är pengar som styr deras motivation till snabb inlärning. Lärare och elever ger samma bild av vad som försvårar språkinlärningen ex. familjesituation och ekonomiska problem.

Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar pedagogiskt med elever som är diagnostiserade med dysfunktionen ADHD i årskurserna 2-4 i grundskolan. Studien vill utifrån ett resursperspektiv närmare granska pedagogers arbete med elever som har en ADHD-diagnos. Studien avser även att granska berörda pedagogers kunnande inom området ADHD. Genom en kvalitativ forskningsmetod har jag genomfört intervjuer med fyra pedagoger som undervisar elever med ADHD. Studien visar att pedagogerna har relativt goda kunskaper om diagnosen ADHD men att de saknar pedagogiska tips på material anpassat för dessa elever. Studien visar vidare att en tydlig struktur, ordning i klassrummet och anpassningar till individen är av stor vikt vid undervisning av elever med ADHD. Pedagogerna i undersökningen anser att det stöd som de har tillgång till för eleverna med ADHD är grupprum, dator och elevassistent och möjlighet för eleven att få avlastning under skoldagen genom att kunna gå iväg från klassrummet.

Abstract The aim of this study is to examine how high school teachers in Swedish perceive the impact of computers, iPads and smartphones on their students´ writing skills. To achieve this, four teachers were invited to participate in individual qualitative semi-structures interviews. The interview data show that three out of four teachers believe that digital and social media has had a negative impact on their students writing skills in school. The teachers report that their pupils use abbreviations and slang in a way that is not appropriate in a formal school text. In contrast, the fourth teacher believes that her pupils produce more complex texts if they are allowed to use their computers or iPads.  The interview data also reveal a contradiction between the teachers´ beliefs and the finding of the surveyed research.

The purpose of this study was to investigate how two students at intermediate level in reading and writing disabilities and two special education teachers perceive the use of assistive tools in school. The questions used to answer the purpose was how assistive tools are used based on students´ perceptions, the purposes for which assistive tools are used based on special education teachers´ perceptions, what opportunities and/or barriers pupils and special education teachers experiences with assistive tools and how it works when assistive tools are implemented based on students´ and special education teachers´ perceptions. Data were collected by interviews. The results show that the assistive tools are mainly used for writing assignments and to “read-with-ears”, primarily to facilitate the learning process in the classroom. Assistive tools may also have a positive effect on students´ motivation. However, it is important that the assistive tools are modern – it can be crucial for their use.

Syfte Syftet med min undersökning är att undersöka och diskutera hur idrottslärare arbetar med digitala hjälpmedel och om de anser att deras elevers lärande påverkas om läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen. Frågeställningar Hur arbetar idrottslärare med digitala hjälpmedel i sin undervisning? Hur anser idrottslärare att deras elevers lärande påverkas om man får in digitala hjälpmedel i ämnet idrott och hälsa? Hur kan digitala hjälpmedel vara ett verktyg i bedömningen? Metod Den metod som användes för studien att nå syftet och för att kunna få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer. Det är tre idrottslärare som intervjuas från olika skolor. Resultat Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser digitala hjälpmedel är ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Lärarna ser många vinningar med digitala hjälpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det är ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna. Lärarna anser att hjälpmedlen gör undervisningen tydligare och underlättar ur ett bedömningssyfte. Slutsats Jag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet för att få ännu bättre resultat, en tänkbar vidareforskning om ämnet hade varit vad eleverna tycker om digitala verktyg. Jag skulle även vilja observera lektioner då de arbetar med olika digitala hjälpmedel. En annan sak som jag skulle vilja veta är vad elever anser om lektioner med digitala hjälpmedel. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

No description available.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högstadielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala hjälpmedel i sin undervisning. Studiens fokus inkluderar om lärare anser att digitala hjälpmedel påverkar deras undervisning samt bedömningsprocess. 1. Hur används digitala hjälpmedel i undervisningen? 2. I vilket syfte används digitala hjälpmedel? 3. Vilka fördelar respektive nackdelar kan digitala hjälpmedel ha på undervisningen av idrott och hälsa enligt de tillfrågade högstadielärarna?    4. Hur kan bedömningsprocessen påverkas av digitala hjälpmedel enligt de tillfrågade högstadielärarna?    Metod: Studien som genomförts var en kvalitativ intervjustudie där fem olika högstadielärare som undervisar i idrott och hälsa och använder sig av digitala hjälpmedel i sin undervisning intervjuades. Resultat: Resultaten visade att inkluderingen av digitala hjälpmedel upplevdes kunna ha en positiv påverkan på elevers inlärningsprocess enligt de tillfrågade lärarna. Även bedömningsprocessen ansågs förenklas i och med användning av digitala hjälpmedel, främst genom videoinspelning. / Aim and research questions: The aim of this study was to examine how lower secondary school teachers in physical education work with digital tools in their teaching. The focus of the study includes if teachers believed that digital tools affect their teaching and the assessment process. 1. How are digital tools used in teaching? 2. What is the purpose of using digital tools? 3. What advantages and disadvantages can digital tools in the teaching of physical education have according to the surveyed lower secondary teachers? 4. How can the assessment process be influenced by digital tools according to the surveyed lower secondary teachers? Method: The study was carried out through qualitative interviews in which we interviewed five lower secondary school teachers who teach physical education and health, and use digital tools in their teaching. Results: The results showed that the inclusion of digital tools can have a positive impact on pupils' learning according to the surveyed teachers. Also, the assessment process was experienced to be simplified with the use of digital tools, mainly through video recording.

<p>I detta arbete har jag studerat attityder och användning av miniräknare på gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lärare upplever miniräknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer av tre gymnasielärare samt enkätundersökningar hos respektive lärares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lärarna generellt har en positiv inställning till miniräknaranvändande. Till skillnad från sina elever har lärarna en något mer återhållsam inställning. De lärare och elever som ingick i studien tycker att räknarens huvudsakliga uppgift är att spara tid. Lärarna anser att elevernas miniräknaranvändande präglas av slentrianmässig användning utan reflektion över hur ofta eller till vilka uppgifter den behöver användas. Medan lärarna tycker att eleverna bör minska sitt miniräknaranvändande vill eleverna använda den oftare än vad de gör idag. Studien visar också att elever och lärare har olika uppfattning av vad som styr miniräknaranvändandet.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och</p><p>specialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hade</p><p>var: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetet</p><p>mellan lärare – specialpedagoger och specialpedagoger – lärare? Vem på</p><p>skolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jag</p><p>valde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare och</p><p>specialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondenter</p><p>var väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade många</p><p>olika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdes</p><p>fungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid för</p><p>specialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.</p><p>Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,</p><p>dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare och</p><p>specialpedagog. Min slutsats är att det krävs tidiga insatser för att hjälpa</p><p>barn med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter men framförallt</p><p>engagemang från både lärare och föräldrar.</p>