Det sker över tiotusen skidrelaterade olyckor i de svenska bergen varje år. De bestående men som uppstår vid en olycka är oftast inte direkt kopplade till olyckan i sig utan tiden man får vänta på marken i det hårda klimatet innan professionell hjälp anländer. Med produkten SkiSafe så kan man minska denna väntetid avsevärt och på så vis också minska risken för bestående men. Med SkiSafe så kan man med hjälp av en knapptryckning förmedla vad som inträffat och var det har hänt.   Projektgruppen vill i första steget utrusta all den säkerhetspersonalen som finns på de svenska skidorterna med SkiSafe. Då produkten kommunicerar via lokala radionät så uppstår inga datatrafiksavgifter eller abonnemangsavgifter. Oberoende av hur mycket kommunikation som förs med SkiSafe så kommer det aldrig att komma en räkning i slutet av månaden.   Framtiden för SkiSafe ser ljus ut och redan i dagsläget arbetar vi med version 2.0. Nästa version kommer inledningsvis att rikta sig till de 2,4 miljoner turister som besöker de svenska fjällen varje år. När denna marknad är mättad så kommer vi att ta ut SkiSafe på en världsmarknad. SkiSafe 2.0 kommer att vara mindre till storleken, mer pedagogisk samt försäkra den skadade att hjälp är på väg. Genom att erbjuda kunderna möjlighet att följa sin skidåkning på internet i efterhand kommer vi att ge skidanläggningar en återkoppling från sina kunder även efter skidresans slut.

För att elever i skolan ska kunna inhämta kunskaper behöver de ha fungerande verktyg. Att läsa och skriva är viktiga redskap för detta ändamål. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan behöva använda sig av alternativa verktyg för att lyckas med sin kunskapsinhämtning. Det här arbetet var en del i ett större projekt på Linnéuniversitet. Syftet med studien var att bidra med förståelse för om ett multifunktionellt tekniskt verktyg, i detta fall smartphone, fungerar som ett alternativt verktyg som kan öka möjligheterna till en likvärdig utbildning för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan. Under arbetets gång utvecklades frågeställningen till att mer specifikt beröra hur användarvänliga de olika verktygen uppfattades samt vilka motiverande faktorer man kunde se hos användarna. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer, fältstudier och olika enkäter. Både positiva och negativa faktorer redovisas i arbetet. Resultaten mättes i en teoretisk modell över hur mänskliga faktorer kan påverka framgångsfaktorn i användandet av alternativa verktyg. Generellt sett var motivationen hög och detta ökade framgångsfaktorn hos deltagarna i projektet. När det gäller de mer specifika redskapen verkar läsverktygen och studieverktygen vara de som tenderar att ha högst framgångsfaktor. Hur stor framgång verktyget får för den enskilde användaren kan bero på många olika mänskliga faktorer. / Alternativa verktyg; ett stöd för läs- och skrivutvecklingen

No description available.

No description available.

Syftet med denna fallstudie är att se om användningen av surfplatta kan underlätta inlärningen av språket genom att elever på ett lekfullt sätt får arbeta med språket med hjälp av tekniken. Hur påverkar användandet av surfplattan elevernas intresse för ämnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer på en kommunal F–5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever användningen av surfplattan roligare än vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid användandet och glädjen över att få använda surfplattan är stor hos flertalet elever. I stort sett samtliga 19 intervjuade elever upplever själva att deras inlärning ökat och att deras ordförråd blivit större. Pedagogen upplever att eleverna tar större ansvar för sitt lärande och att de efter en tids användning blivit säkrare och lugnare i sin användning av surfplatta under engelskundervisningen.

Syftet med denna studie är att belysa mångkulturella elevers teckenspråksanvändning i skolsituationer. I hörselskolor idag får elever med hörselnedsättning möjlighet att lära sig teckenspråk. Genom att använda mig av fokusgrupp som metod fick eleverna själva berätta vad de hade upplevt, kände, tyckte och tänkte kring teckenspråk och när de själva använder sig av teckenspråket. Elever med hörselnedsättnings behov av teckenspråk är självklar då de inte kan uppfatta tal i bullriga miljöer och där teckenspråk skulle innebära att eleven kan kommunicera utan kommunikativa hinder. Därför är det viktigt att lärarna i skolan har kunskaper om och i teckenspråk men också i motivationsarbete. Sammanfattningsvis har studien visat att lärarna bör lyssna på eleverna och se dem som individer där teckenspråk och deras hörselnedsättning är en del av dem. Ett motivationsarbete där elevernas bakgrund, känslor och tankar tas i beaktande är en förutsättning för elevernas självbild och fortsatta utveckling. Elevernas mångkulturella bakgrund överskuggade inte hörselnedsättningen utan tvärtom. Det vill säga att elevernas hörselnedsättning överskuggade allt. Deras bakgrund var av inte avgörande för inställningen av användandet av teckenspråk.

Abstract: In this study, I have searched for answers to whether teachers use pictures in their teaching with the purpose of making education easier. Can we use the pictures with a pedagogic purpose? In this study, I have interviewed middle-school teachers concerning this subject. My results show that teachers actually use pictures in order to make the education easier for pupils but they do not do it very often. They think that they do not have the time to look for the good pictures that go with their subject and that they can show in the classroom. They also think that the pictures in the textbooks are good enough and they do not discuss the pictures very much. The pupils often do their own interpretations.

Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3. Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ.

<p>Abstract: In this study, I have searched for answers to whether teachers use pictures in their teaching with the purpose of making education easier. Can we use the pictures with a pedagogic purpose? In this study, I have interviewed middle-school teachers concerning this subject.</p><p>My results show that teachers actually use pictures in order to make the education easier for pupils but they do not do it very often. They think that they do not have the time to look for the good pictures that go with their subject and that they can show in the classroom. They also think that the pictures in the textbooks are good enough and they do not discuss the pictures very much. The pupils often do their own interpretations.</p>

<p>Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3.</p><p>Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ.</p>