Detta examensarbete berör området dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring är att skapa endjupare förståelse för vilka hjälpmedel som finns för att underlätta för elever med dyslexi,men även att skapa en förståelse för vad dyslexi innebär. Detta gör vi för att öka förståelsenför hur en lärare lättare kan inkludera elever med dyslexi i klassrummet I detta examensarbeteundersöker vi samarbetet mellan lärare och logopeder.De frågeställningar vi baserar undersökningen på är:• Hur samarbetar lärare och logoped för att underlätta för elever med dyslexi?• Vilka svårigheter möter lärarna i arbetet med barn som har dyslexi och hur försöker deangripa dessa problem?• Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen så att elevermed dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjälpmedel finns?I teorikapitlet använder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad dyslexi är samtvilka tecken som kan tyda på dyslexi och vilka hjälpmedel som kan användas iklassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi även de forskare som vi funnit intressantaför vår undersökning. Metoden vi använder oss av i studien är intervjuer och de personer viintervjuat är fyra logopeder, en lärare och två specialpedagoger.I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen. I avsnitt 4.6 beskriver vi deslutsatser vi har kommit fram till under arbetets gång. I det femte och avslutande kapitletbesvarar vi huvudfrågorna samt blickar framåt och diskuterar hur vi vill arbeta när det gällerelever med dyslexi.

<p>Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.</p><p>En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet.</p><p>Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten.</p><p>Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal.</p><p>Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för. Stödet används främst av övrig vårdpersonal, vårdpersonal och enhetschefer.</p><p>Digitalkamera används främst för att förstärka dokumentation genom att dokumentera vårdtagares sår och läkningsprocess. Stödet är i första hand till för vårdtagare och läkare för att dessa utförarkategorier bl a undviker läkarbesök som inte är nödvändiga, men även vårdpersonal då dessa kan använda digitalkamera vid rådgivning. IT-stödet används främst av vårdpersonal.</p>

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen. En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet. Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten. Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal. Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för. Stödet används främst av övrig vårdpersonal, vårdpersonal och enhetschefer. Digitalkamera används främst för att förstärka dokumentation genom att dokumentera vårdtagares sår och läkningsprocess. Stödet är i första hand till för vårdtagare och läkare för att dessa utförarkategorier bl a undviker läkarbesök som inte är nödvändiga, men även vårdpersonal då dessa kan använda digitalkamera vid rådgivning. IT-stödet används främst av vårdpersonal.

SammanfattningMitt arbete handlar om datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlägga tillgången till och använd-ningen av datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasiesko-lor. Utgångspunkt för detta arbete var att större tillgång till datorerna leder till större användning. För att uppnå syftet har jag formulerat några frågeställningar om i hur stor utsträckning datorer används i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklärarna använder på dessa skolor. Jag har även undersökt om det finns några framtida planer för förändring av tillgångar till och användning av datorer i undervisningen. För att svara på frågeställningarna och uppnå syftet har jag använt mig av enkätinsamling. Resultatet visar att datorerna används i liten utsträckning i undervisningen även om tillgången till datorerna är stor. Enligt matematiklärarna är brist på digital kompetens samt ekonomiska medel några anledningar till att datorerna inte används i någon större utsträckning i matematikundervisningen. Resultatet visar även att det inte finns några konkreta planer på att förändra användningen av datorerna i matematikundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att belysa vad det finns för diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan inom förskollärarprofessionen utifrån vad som skrivs i tidskrifter där förskollärare ingår i den primära målgruppen. Vår datainsamlingsmetod har därför varit att samla sex olika tidningsartiklar i tidskrifter som riktar sig till förskollärare. Genom att göra en diskursanalys har vi försökt urskilja olika diskurser i förhållande till deras syn på surfplattan. Vårt resultat visade på att det gick att uppfatta tre olika diskurser som överensstämde med vilken relation de tycktes ha till surfplattan: diskurs 1 ”Surfplattor bör användas med försiktighet”, diskurs 2 “Surfplattor är ett bra komplement men får inte ersätta den naturliga leken” och diskurs 3 “Surfplattor är en bra resurs som bidrar till lärande och låter barnen utvecklas även utan vuxnas medverkan”. Slutsatsen är därmed att det går att urskilja olika diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan.

Har du någonsin blivit trött på något i samhället? Alltså jag menar riktigt trött så man bara tänker vart är den här världen på väg egentligen, det kanske vore lika bra att bara skita i allt? Jag blir så trött ganska ofta. På till exempel fattigdom, hur vi behandlar djur, våldtäkter, krig, att vi skiter i vår jord som helt uppenbarligen håller på att gå sönder, rasism, trångsynthet och att jag som kvinna år 2013 fortfarande inte lever i samma verklighet som män i min omgivning. Och till slut började jag känna på samma sätt när det kommer till design. Vad är meningen med yrket? Varför gör jag det här? Vem gör jag det för? Vad kan göras annorlunda? Var några av de frågor jag ville ge mig själv svar på. Hittills har jag kommit fram till att jag vill göra nytta. Jag vill göra bra saker som gör skillnad, för samhället och/eller individen - inte bara rundare former på produkter som redan finns. Det kan tyckas vara stora ord men det har varit min utgångspunkt till bakgrunden i mitt examensarbete. Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013.

Syftet med studien är att åskådliggöra hur nio sfi-deltagare på en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftspråksutveckling i samband med nya digitala hjälpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lärplattformen Fronter. De huvudsakliga frågorna gäller hur informanterna upplever de digitala hjälpmedlen i samband med skriftspråksinlärning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Undersökningen görs med kvalitativa intervjuer där frågorna har hög standardisering men låg strukturering. Intervjuerna genomfördes via fysiska träffar eller via telefon för de informanter som inte kan närvara och som studerar på distans. Resultatet från studien diskuteras och jämförs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien är att fyra av sex av de informanter som använt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftspråksutveckling på ett bra sätt och de har upptäckt strategier som påskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som använts. Två informanter är dock inte lika imponerade utan ser helst att de får arbeta med datorer som de är mer vana att använda. De material de arbetar med i iPad är appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lärplattformen Fronter med blandade uppgifter som täcker de områden som krävs för skriftspråksutveckling inom sfi, såsom att lyssna, tala, läsa och skriva. Tre informanter deltar från början men det blir två kvar som utvärderar sitt arbete, med bra resultat. Båda är mycket nöjda med tillgängligheten, de vet vad som ska göras och de kan bestämma själva när och hur mycket tid de ville lägga på arbetet. De kan också bestämma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest på. Samlitliga informanter tycker att de fått bra hjälp och stöd av de lärare och den projektutvecklare som är delaktiga i utbildningen.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om digitala hjälpmedel kan skapa möjligheter till kommunikation och samspel för elever i grundsärskolan. Vi har valt att studera surfplatta och appen Widgit Go. Intresset för studien uppkom då vi i våra verksamheter sett att många elever i grundsärskolan har begränsningar i sin förmåga att kommunicera. Många elever är i behov av stöd och kompensatoriska hjälpmedel för att kunna tala om vad de vill och för att bli förstådda. I våra verksamheter används surfplattor och våra erfarenheter är att de kan vara ett bra hjälpmedel för kommunikation om det används på rätt sätt. Studien är inspirerad av aktionsforskning och de metoder vi använt är intervjuer, observationer samt reflekterande samtal. Studiens fokus har varit på pedagogernas arbete med Widgit Go som kommunikativt hjälpmedel, samt på förändringar som gjorts under studiens gång för att anpassa appen efter elevernas behov. Resultatet i studien visar att alla deltagande pedagoger anser att Widgit Go och surfplatta bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos eleverna och en stor fördel är att den kan formas efter individens behov. Pedagogerna har även stött på vissa tekniska svårigheter med appen. Det finns flera olika appar till surfplatta som kan stödja elever i deras kommunikation och vad som passar eleven är individuellt. I denna studie har enbart appen Widgit Go studerats och vi kan därför inte uttala oss om andra liknande appar. Studien har i jämförelse med tidigare forskning kommit fram till liknande resultat, det vill säga att digitala hjälpmedel bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos elever i grundsärskolan, men att appar behöver anpassas för individen. Då studien är inspirerad av aktionsforskning så bidrar den mest med kunskap för den egna praktiken eller liknande praktiker. Aktionsforskning kan vara en givande metod för att utveckla den egna praktiken genom att tillsammans söka kunskap om den egna undervisningen.

Dyslexi är ett av våra vanligaste funktionshinder idag då samhället sätter stor press på akademiska utbildningar. Dyslexi uppmärksammades allt mer under 90-talet och har nu fram till i dag gjort mycket forskning på hur funktionshindret uttrycker sig och vilka svårigheter dyslektiker har inom läs-och skrivsvårigheter. Det har även visats sig att elever känner sig dumma och förödmjukade på grund av sina svårigheter. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka strategier lärare i årskurs 3-5  använder för att stötta och nå elever med dyslexi i undervisningen. Empirin som studien grundar sig på har samlats in genom två inspelade fokusgruppsintervjuer där totalt fem verksamma grundskolelärare medverkade med erfarenheter av att jobba med diagnotiserade dyslektiker. Resultatet i denna studie visar att lärare använder mycket kompensatoriska hjälpmedel för att stötta elever i sina svårigheter. Både stödprogram som hjälper eleven med sin primära svårighet, avkodning, så som den sekundära svårigheten, läsförståelsen. Detta för att hjälpmedlen underlättar det för eleven i sin läs-och skrivsvårigheter och ger eleverna lov att lyckas. Lärare använder även strategier som att använda mindre grupper för att fånga upp elever som behöver extra stöd samt strategier som innefattar elevens välmående. Det innebär att eleverna ges möjlighet att skapa förståelse och förmågan att ta in kunskap.

Each year the number of flights around the world increases, and to be able to counter the increase of traffic the air traffic control (ATC) and the systems they use to control the traffic must be developed in the same pace. This is something that bigger ATCC’s around the world has gone through and experienced. To be able to maintain or increase the level of safety at the same time as the traffic load increases, you need to do more than just hire more air traffic controllers. The systems in use must always be developed in accordance to new regulations and as well become more effective. This leads to ATCC’s continuously going through changes in the form of implementations of new ATC systems. The research and development are moving forward in an immense speed, and the latest decade’s ATC in many places has gone from writing down information on paper strips to the more modern strip less systems. This has resulted in a remarkable increase of effectivity and safety in ATC. In Sweden, there are three bigger ATCC’s: Stockholm ATCC, Malmö ATCC and ÖKC. In both Stockholm and Malmö, the strip less systems are already in use while ÖKC uses a less developed ATC system. It is economically demanding to continuously keep the ATCC’s up to date with the most modern systems, and the controlling factor is demand. In a working environment where safety is of the highest concern, you need a carefully prepared method of both updating, implementing, and testing new systems, providing personnel with training and sequentially implementing it. To achieve this, you need to do thoroughly review the concerned ATCC before, during and after an implementation. With the help of interviews, surveys and literature studies the working methods and processes have been examined and analyzed on ÖKC. By gathering opinions from the personnel at ÖKC, a good understanding of ÖKC has been attained. The unique thing about ÖKC’s air traffic, compared to the other ATCC’s, is that a big portion of their air traffic is military flights, which leads to different traffic situations. This study has been conducted as a first step before an implementation, with the intention of analyzing how a strip less system affects ÖKC with its current working methods and processes, and the connection to situational awareness. The study intends to be used as a foundation to future inquiries of how ÖKC will be affected by an implementation of this kind. It also contains opinions from operative personnel at ÖKC, and how they feel about a change of an ATC system.