Denna kvalitativa studie handlar om att förstå hur lärare kan använda digitala verktyg i ämnet svenska och vilka hinder och möjligheter som finns i användandet av digitala verktyg. Intervjuer och observationer har skett för att förstå lärarens sätt att använda digitala verktyg och hur det kan påverka undervisningen. Studien visar att digitala verktyg kan användas i kompletterande syfte för att utvecklas i ämnet svenska.

Barn och ungdomar med kognitiva svårigheter kan uppleva aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Det finns ett flertal kognitiva hjälpmedel vilka kan hjälpa barn och ungdomar att känna självsäkerhet och få ökad kontroll i sin vardag. Arbetsterapeuten har en viktigt roll att möjliggöra en fungerande vardag, i detta arbete ingår bland annat utredning och förskrivning av hjälpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter från initiering och genomförande av utredning för barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom Barn- och ungdomshabilitering i Västerbotten. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 3 huvudkategorier; Arbetsterapeutens uppdrag, Nätverket- en avgörande faktor samt Flexibilitet hos arbetsterapeuten skapar delaktighet under utredningen. Resultatet visar att den arbetsterapeutiska utredningen är en dynamisk process där arbetsterapeuten hela tiden anpassar sig själv med hänsyn till personen som utreds. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att föräldrarnas roll i utredningen och implementeringen av kognitivt stöd har stor inverkan på utredningens kvalitet och för att barnen ska bli självständiga och trygga i användandet av sitt stöd.

Att hantera sitt vardagliga liv är idag en stor utmaning för många människor i samhället. Krav och långvarig stress där människan inte tillåts återhämtning sliter på kroppen vilket kan resultera i stressrelaterade symtom. Kvarstår de stressrelaterade symtomen kan det utvecklas till både mindre- och mer allvarliga stressrelaterade psykiska sjukdomar såsom depression och utmattningssyndrom. Detta kan i sin tur resultera i sjukskrivning. Syftet med studien är att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att genomföra insatser inom primärvård för patienter sjukskrivna på grund av stressrelaterad psykisk sjukdom. Studien utgår från en kvalitativ metod där telefonintervjuer genomfördes med sex arbetsterapeuter verksamma inom primärvård och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsterapeuterna utreder problem och behov med hjälp av olika bedömningsinstrument, förskriver hjälpmedel och vägleder patienten att finna strategier för att klara av vardags- och arbetslivet. Det kan ge stöttning och vägledning för arbetsterapeuter verksamma inom primärvården då många insatser som framkommit inte kunnat hittas i tidigare forskning. Förebyggande arbete mot sjukskrivning är angeläget då psykisk sjukdom ökar. Ytterligare studier behövs för att se effekten av arbetsterapeutiska insatser vid rehabilitering av personer med stressrelaterade psykiska sjukdomar.

Huvudsyftet med studien var att utforska hur personer som kommer i kontakt med både grundskola och grundsärskola uppfattar de gemensamma informella lärmiljöer som kan finnas på skolorna. Det forskades även i vilken utsträckning som samspel och inkludering sker. Slutligen undersöktes utrymmets egenskaper. Unikt för studien var att den utgick från informella lärmiljöer. Inte samspel och inkludering i mer traditionella formella lärmiljöer som exempelvis ett klassrum. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet och dess syn på kunskap och lärande. Studien var kvalitativt orienterad med intervjuer som datainsamlingsmetod. För att komma fram till syftet intervjuades personer som kom i kontakt med både grundskola och grundsärskola. Informanterna hade olika befattningar och yrkesmässig bakgrund. De arbetade på olika skolor i olika kommuner. Den utgångspunkten gav ett djup och en bredd till studien. Bland informanterna fanns bland annat lärare, speciallärare samt specialpedagoger. Resultatet av studien visade att på de skolor där grundskola och grundsärskola delade lokaler fanns det gemensamma utrymmen där elever från de olika skolorna kunde mötas. Resultatet visade även att informanterna generellt hade en positiv inställning till de gemensamma utrymmena och att de tydligt kunde se hur de bidrog till spontant samspel mellan eleverna. Resultatet visade även vikten av vuxnas närvaro och att olika hjälpmedel användes för ett ökat samspel. En återkommande uppfattning var att inkludering inte får ske på någon enskilds elevs bekostnad utan att det måste ske på ett tryggt sätt.

Digitala presentationer har ökat lavinartat som ett hjälpmedel i undervisningen inom allastadier och alla nivåer i skolan. Lärarutbildarna är de som undervisar morgondagens lärare och rapportens syfte är att redogöra deskriptivt hur lärarutbildare resonerar kring användandet av digitala presentationer i föreläsningar vid lärarutbildningen.Den teoretiska ramen för rapporten är Berger och Luckmanns socialkonstruktivistiskaperspektiv där både teorin ses utifrån ett kulturanalysperspektiv, men också som ettkunskapsinhämtningsperspektiv. Perspektivet ställs mot Gustafssons teori om motspråk.90% av lärarutbildarna använder alltid eller ofta digitala presentationer under sinaföreläsningar vid lärarutbildningen i X-stad och att det finns två huvudargument för detta.Det första är för studenternas skull och det andra är för den egna lärarens skull.Underliggande faktorer till användandet är att det digitala hjälpmedlet är ett stöd för minnet och strukturen för läraren. Andra faktorer kan vara inre och yttre stress. Ett inkluderande perspektiv är en av motiveringarna för användandet liksom tillgängligheten av föreläsningsmaterialet före och efter föreläsningen. En förstudie i form av en enkät har gjorts, vilken följdes upp av djupintervjuer med sju stycken lärarutbildare.Enligt den socialkonstruktivistiska teorin så uppkommer och främjas kunskap i kollektivaprocesser. Digitala presentationer i undervisningen medverkar till att föreläsningarna blir envägskommunikation, vilket går emot ovan nämnda teori för främjande av bildande. Kulturer och roller i kulturen skapas genom typifiering och habitualisering och ett motspråk behövs för att bryta mönstret av läraren som envägskommunikatör där studenter ses utifrånett objektperspektiv. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Studiens syfte var att undersöka vilka digitala hjälpmedel samt hur de används av förskollärarna som stöd till barns språklärande i förskolans verksamhet. Semistrukturella intervjuer genomfördes av sex förskollärare från fyra avdelningar på en förskola. Av resultatet från intervjuerna framgår att digitala hjälpmedel används i varierande grad på de olika avdelningarna. Gemensamt för de intervjuade förskollärarna är att de ser de digitala hjälpmedlen som ett komplement till traditionella artefakter, att de ska ha ett syfte för barns lärande samt att digitala hjälpmedel kan skapa möjlighet till variation i aktiviteter. Min slutsats av studien är att det är förskollärarens motivation, intresse och engagemang som är avgörande för att barnen ska få ett lustfyllt språklärande genom de digitala hjälpmedel som tas in och används i verksamheten.

Denna studie avhandlar vilka behov som personer med ADHD har av digitala hjälpmedel, vilka hjälpmedel som finns tillgängliga på marknaden, samt vilka råd som finns att tillgå vid utveckling. Då studien syftar bidra med en utformning av ett digitalt verktyg som stödjer dessa individer i tidsplanering, så utförs även en litteraturstudie över hur sannolikhetsberäkning kan användas för att planera och förutsäga utgång av aktiviteter. En enkätstudie genomförs där personer diagnosticerade med ADHD får svara på frågor om vilka problem som de upplever vid planering, vilken erfarenhet som de har av planering med digitala hjälpmedel, samt vilka önskemål som de har på funktioner hos en applikation som stödjer planering. Studiens metoddel utreder även om det finns möjlighet att använda sig av tidigare insamlade dataset över en populations arbete med aktiviteter, samt metod för att samla in ny data. I studiens resultatdel presenteras en applikation för tidsplanering för den målgrupp som personer med en ADHD-diagnos utgör. Denna applikation är baserad på studiens litteraturstudie och resultatet av dess enkätstudie. I studiens del för diskussion avhandlas vilket behov som målgruppen beskriver, ett förslag på utformning av digitalt verktyg, vilka uträkningar som har varit aktuella för att användare ska få ut så mycket som möjligt av ett planerat arbetspass, samt hur långt ett produktivt arbetspass kan vara.

<p>Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt. Däremot så är det ändå inte självklart att ett hjälpmedel producerat utifrån detta blir en tillgång för eleverna. En lärdomsrik slutreflektion är att det textila ämnet har en stark tradition av ett arbetssätt som baseras på steg-för-steg instruktioner och att ett hjälp- eller läromedel som skulle innebära ett annat arbetssätt hade kanske tjänat den textila slöjdens elever bättre.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjälpmedel och metoder att tillgå. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger så att de kan få en viss kunskap om barn och elever med läs- och skrivsvårigheter. Det finns många bra sätt för att hjälpa dessa barn, vi har valt att lägga vår fokus på hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande åtgärder att använda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre år, där vi intervjuade åtta respondenter och gjorde 12 observationer. Vårt examensarbete är en kvalitativ studie. Våra respondenter i undersökningen har berättat att det går att hjälpa barn och elever med läs- och skrivsvårigheter om man använder sig av rätt metoder. Några betydelsefulla metoder kan vara ekoläsning, talböcker och talsyntes. Vidare kan vi fastställa att både våra respondenter och vår litteraturstudie visade att om man börjar arbeta redan i tidig ålder kan man motverka att barnen utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Detta med hjälp av de många bra åtgärder, metoder och hjälpmedel som finns.</p>

<p>Miniräknaren har under de senaste årtiondena kommit att användas som ett beräkningshjälpmedel inom allt fler områden ute i samhället och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att miniräknaren ska användas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat på om detta på något sätt påverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur lärare somundervisar i matematik ser på användningen av miniräknare i matematikundervisningen.</p><p>I litteraturstudien har jag genom att studera läroplanens mål och styrning, belyst några av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehåll. Genom att studera den forskning som finns gjord över miniräknaranvändning i matematikundervisning har jag fått en bild av de forskningsresultat som framkommit. Forskningen visar att elever som använt miniräknare regelbundet inte har sämre kunskaper i huvudräkning eller med papper och penna. Eleverna har en större förmåga att bedöma tals storlek och arbetar ofta inom ett större talområde än vanligt. De är bättre på att välja rätt räkneoperation och att plocka ut relevant information i textuppgifter.</p><p>Min empiriska studie, som gjorts genom intervjuer av verksamma matematiklärare, visar att lärarna accepterat miniräknaren men i de flesta fall med vissa reservationer. De arbetar efter en mer eller mindre planerad strategi. Miniräknaren används för att leverera svar, för att spara tid men också som pedagogiskt hjälpmedel. Lärarna i min studie uttrycker att eleverna påverkas negativt av användningen av miniräknare genom förlorad självtillit, missade kunskaper och avsaknad av eftertanke.Min studie visar att det finns en diskrepans mellan forskning och praktik.</p>