Ett hjärtstopp innebär att hjärtat har förlorat sin pumpförmåga och leder till döden utan behandling. Denna behandling innefattar bröstkompressioner, inblåsningar med luft och ofta också defibrillering och läkemedel. Årligen inträffar ett stort antal plötsligt oväntade hjärtstopp på sjukhus och ibland finns anhöriga på plats när hjärtstoppet inträffar. Enligt internationella riktlinjer rekommenderas att anhöriga erbjuds möjlighet att närvara under återupplivningen men studier påvisar att de oftast hänvisas ut ur rummet. Orsakerna till det kan variera, sjuksköterskorna kan vilja skydda anhöriga mot de skrämmande syner de anser att hjärt-lungräddning kan innebära, de kan känna sig iakttagna och ifrågasatta samt vara rädda för att bli anmälda. Studier visar att det finns fördelar för anhöriga med att närvara, exempelvis kan de få ett bättre sorgearbete utav möjlighet att få vara med sin kära i det som kan vara den sista stunden i livet. Detta kan öka deras förståelse och hantering av det som hänt, oavsett utgång. För att förstå och förklara denna diskrepans mellan befintliga riktlinjer och sjuksköterskors syn på anhörigas närvaro under HLR är det viktigt att beskriva sjuksköterskors upplevelse av anhörignärvaro.   Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att ha anhöriga närvarande i en hjärt-lungräddningssituation på sjukhus.   Metoden som valdes var en kvalitativ deskriptiv metod. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide, med sjuksköterskor från en akutmottagning och en kardiologisk avdelning på ett sjukhus i Sverige. Analysen utfördes med en manifest kvalitativ innehållsanalys.   I resultatet framkom tre kategorier som beskrev sjuksköterskornas upplevelse av anhörigas närvaro. Den första kategorin, ” Organisation och kultur som påverkar anhörigas närvaro” belyste att faktorer som exempelvis arbetssituation, hierarki, arbetsrutiner och en anhörigansvarig person påverkade sjuksköterskans upplevelse. I nästkommande kategori, ”Sjuksköterskor reflekterar över konsekvenser för anhöriga” framträdde att sjuksköterskorna kunde se fördelar för anhöriga eftersom de fick möjlighet att bevittna vad som hände, men även nackdelar eftersom de kunde uppleva det skrämmande. I den tredje kategorin, ”Sjuksköterskors känslor påverkas om anhöriga närvarar” framkom att sjuksköterskorna kunde uppleva både positiva och negativa effekter relaterat till anhörigas närvaro. Samtidigt som sjuksköterskorna upplevde det lättare att prata med anhöriga efter avslutad HLR och att anhöriga kunde delge uppgifter som inte fanns angivna i journalen, kunde det upplevas stressande att vara iakttagen och att det fanns en oro för att bli anmäld av anhöriga.   Slutsatsen blev att sjuksköterskorna upplever det meningsfullt för anhöriga att få vara närvarande under HLR men att en person bör utses till anhörigansvarig. När anhöriga närvarar kan sjuksköterskan uppleva tillfredsställelse eftersom anhöriga ser att allt som kan göras också görs, men också oro och rädsla för att bli ifrågasatt eller anmäld om inte allt gjorts enligt HLR-algoritmen. Sjuksköterskornas upplevelse påverkas även av organisatoriska och kulturella faktorer såsom arbetssituation, hierarki, arbetsrutiner och utrymme.

Sudden Cardiac arrest affects 6,000 people annually in Sweden outside hospitals. Of these, only 10 percent survive. Early initiation of cardiopulmonary resuscitation (CPR) is required to survive a sudden cardiac arrest. Many people today feel insecure about how to act and perform CPR where chest compressions are the most important part of the procedure. The compressions are often much harder to perform for a long period of time since it is extremely physically demanding. Good compressions are performed on average of two minutes before the quality of the pace and depth deteriorates. This is a big problem as professional help from an ambulance takes an average of 12 minutes. During this time, it is extremely important that CPR can be maintained. Which means that most people are not able to carry out CPR with good quality for the required time. During the project's development year, an overall concept has been developed so that more people can act and perform CPR. Through the results of the project, the hope is that more lives can be saved annually. The concept contains an aid that will make it easier to perform compressions while performing CPR, a website to spread knowledge about the product and its area. The result also includes an implementation plan for how the product is to be implemented in society. The product halves the force required to perform compressions and increase the quality by helping to maintain the right depth and pace. As a complement to the defibrillator, HLR-Hjälpen will be located at places around the community, to be able to perform good compression while waiting for ambulance personnel. The results have been produced after thorough interviews with experienced organizations, companies and professional groups who face cardiac arrest in their everyday lives. The need for the product is rooted in a wide range of people with extensive experience in CPR. / Hjärtstopp drabbar årligen 6000 personer i Sverige utanför sjukhusen. Av dessa överlever endast 10 procent. Tidigt igångsatt Hjärt-lungräddning krävs för att överleva ett hjärtstopp. Många människor känner sig idag osäkra hur de ska agera och utföra HLR där bröstkompressioner är den viktigaste delen, men också oerhört fysiskt krävande. Bra kompressioner utförs i genomsnitt två minuter innan kvaliteten gällande takt och djup försämras. Detta är ett stort problem då professionell hjälp av ambulans dröjer i genomsnitt 12 minuter. Under denna tid är det oerhört viktigt att HLR kan upprätthållas. Det innebär alltså att de flesta inte klarar av att genomföra HLR med god kvalité under den tid som krävs. Under projektets utvecklingsår har ett helhetskoncept utvecklats för att fler ska kunna agera och utföra HLR, och på så sätt öka antalet liv som årligen kan räddas. Konceptet innehåller ett hjälpmedel som ska underlätta att utföra kompressionerna vid HLR, en hemsida för att sprida kunskap om produkten och området samt en implementeringsplan för hur produkten ska implementeras i samhället. Produkt halverar kraften som krävs för att utföra kompressioner samt höjer kvalitén genom att bidra till att rätt djup och takt hålls. Som ett komplement till hjärtstartaren ska HLR-Hjälpen sitta på platser runt om i samhället, för att möjliggöra att bra kompressioner kan utföras i väntan på ambulanspersonal. Resultatet har tagit fram efter grundliga intervjuer med erfarna organisationer, företag och yrkesgrupper som möter hjärtstopp i sin vardag. Behovet av produkten är förankrat hos ett brett spektrum av personer med stor erfarenhet av HLR.

The aim of this study is to investigate attitudes among relatives and Emergency Department staff, concerning relatives possible presence during resuscitation. Seven scientific articles revises in the studys method. The articles have been searched for in CINAHL, Elin and PubMed. Articles have been analysed using Polit, Beck and Hungler (2001) instructions to evaluate scientific quality. The findings of this study show there it seems no longer appropriate routinely excluding relatives from family presence during resuscitation. Research shows that relatives wish to be given an option to be presence during resuscitation, and a choice to take part. / Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka uppfattningar hos anhöriga och akutvårdspersonal, angående anhörigas eventuella närvaro vid återupplivningsförsök. Sju vetenskapliga artiklar granskas i studiens metod. Artiklarna har sökts i databaserna CINAHL och Elin samt sökmotorn PubMed. Granskningen av artiklarna har följt Polit, Beck och Hungler (2001) anvisningar för att bedöma den vetenskapliga kvalitén. Resultatet i denna studie visar att det inte längre finns skäl att enbart rutinmässigt utesluta alla anhöriga från att närvara vid familjemedlemmars återupplivningsförsök. Forskning visar att det finns anhöriga som vill erbjudas tillfället att få närvara vid återupplivningsförsök, samt att få göra ett frivilligt val om de vill medverka.

Bakgrund: Tidigare har närstående inte tillåtits att närvara vid hjärt-lungräddning (HLR) men diskussionen har ökat i omfattning. European Resuscitation Council och American Heart Association förespråkar närståendes närvaro men trots detta tillåter många länder inte detta. Sveriges sjukhus inrapporterade 2586 hjärtstopp år 2014. Närstående upplever lidande när en nära blir sjuk, vilket kopplas till familjefokuserad omvårdnad där de närstående och patienten ska ses som en helhet. Här läggs det vikt vid socialt stöd som har betydelse för en individs hälsa, en sjuksköterska kan vara lämplig som stödjande person. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av att ha närstående närvarande vid HLR. Metod: En litteraturöversikt har gjorts innehållande 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskor känner oro för hur närstående påverkas av att bevittna HLR, att de ska ingripa i återupplivningsarbetet. Sjuksköterskor uppfattar stöd till närstående som väsentligt för att möjliggöra närvaro vid HLR. Närstående uppfattas påverka den sociala och fysiska miljön. Riktlinjer för sjuksköterskor behövs. Konklusioner: Sjuksköterskor uppfattar att det saknas förutsättningar för närstående att närvara vid HLR. Med en stödperson för de närstående och tydliga riktlinjer kan detta främjas. Däremot finns det hinder så som arbetsmiljö som försvårar möjligheten för närståendes närvaro. / Background: Earlier, relatives’ weren ́t allowed to be present at cardiopulmonary resuscitation (CPR) but nowdays the topic is highly relevant. European Resuscitation Council and American Heart Association recommends this practice. However, many countries don ́t allow this. In 2014, 2586 cardiac arrests were reported in Swedish hospitals. Relatives are suffering when loved ones becomes ill, which is linked to family-centered care where relatives and patient should be seen as a whole. This places emphasis on social support which ́s important to peoples health. A nurse may be suitable as a support person. Purpose: The purpose of this literature review was to describe nurses' perceptions of having relatives present during cardiopulmonary resuscitation. Method: A literature review was made containing 12 scientific articles with both quantitative and qualitative approach. Results: Nurses are concerned about how relatives are affected by witnessing CPR, that they may interfere in the resuscitation efforts. Nurses perceive that support for the relatives are essential. Relatives are perceived to have impact on the social and physical environment. Guidelines for nurses are needed. Conclusions: Nurses perceive that with staff who can support the family and with the availability of guidelines and a well-functioning work environment it ́s possible to have relatives present during CPR.

Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Under senare år har majoriteten av sjuksköterskorna gått från negativ inställning till positiv för närståendes närvaro vid HLR. Att närstående varit närvarande i de fall där HLR inte varit lyckad trodde sjuksköterskorna kunde underlätta det kommande sorgarbetet. Sjuksköterskorna trodde att närstående lättare kunde acceptera det plötsliga dödsfallet om de fick beröra, ta farväl och vara ett stöd den sista stunden i livet för sin familjemedlem. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna behålla sin positiva upplevelse till närståendes närvaro vid HLR på akutmottagning krävs utvecklings–och förbättringsarbete. I detta arbete krävs både teoretisk och praktisk utbildning inom området. Samt etablering av de internationella riktlinjerna till lokala riktlinjer. / Background: Among nurses in emergency department is a difference of opinion regarding the issue of relatives being present during cardiopulmonary resuscitation. This can depend on the nurse have positive or negative experience of the situation. Since several years international guidelines are written to recommend relatives being present but in general they are not used. The aim: Of this study was to explain nurse’s experiences of relative’s presence during cardiopulmonary resuscitation in emergency department. Method: A literature review in which 12 qualitative and quantitative scientific papers have been reviewed. Results: During the last years most parts of the nurses changed their opinion from negative to positive regarding to relatives being present at CPR. If relatives been present when CPR wasn´t successful the nurses believed could help the coming grieving process. Nurses believed that relatives easier could accept the sudden death if they were able to touch, to say goodbye and share the last moments in life with their family member. Conclusion: To maintain the nurse positive experience of relative presence during CPR in emergency department needs development- and improvement work. This work needs both theoretical and practical education. And also there are needs to establish the international guidelines to local guidelines.

<p>Aim: The aim was to investigate the ambulance nurses experiences during a specific ambulance missions that led to usage of LUCAS ™.Method: Participating ambulance nurses were randomly assigned from a total sample group of 12 women and 39 men. Five women and five men participated. Qualitative interviews were conducted, where the Critical Incident Technique approach was used. Collected interviews were valued using qualitative content analysis.Result: Interview texts were divided into three domains, 10 subcategories could be identified which were sorted into three categories. A theme was finally formulated.The initial alarm data from SOS Alarm is important for the ambulance nurses preparation. There where cardiac arrest situations when the work went well, as well as situations where problems arose. The informants expressed that they should practice on LUCAS ™ to a greater extent than they now are doing. Staff in the emergency room, some time was perceived as stressful and they did not listen. The informants expressed frustration with the major administrative tasks after a LUCAS™ case, on the other hand, the "team spirit" where highlighted, they solve the task together.Conclusion: Developments during ambulance missions where LUCAS ™ will be used depends on, alarm data, resources, situation at the scene, planning, roles, supervision, handling of LUCAS ™ and Case Report Form, relatives and viewer reactions, the receipt at the emergency department and finally that ambulance staff cooperates after the LUCAS ™ mission.</p> / <p>Syfte:<strong> </strong>Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser under ett bestämt ambulansuppdrag som ledde fram till begagnande av LUCAS™.</p><p>Metod: Deltagande ambulanssjuksköterskor lottades ur en total urvalsgrupp bestående av 12 kvinnor och 39 män. Fem kvinnor och<strong> </strong>fem män deltog. Kvalitativa intervjuer genomfördes, där Critical Incident Technique metoden användes. Insamlade intervjudata värderades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultat:<strong> </strong>Intervjutexten kunde delas in i tre domäner, 10 underkategorier kunde identifieras som sorterades i tre kategorier. Slutligen formulerades ett tema. De initiala larmuppgifter från SOS Alarm är viktiga för ambulanssjuksköterskornas förberedelser. Det förekom hjärtstoppssituationer där arbetet gick bra, likväl situationer där problem uppstod. Informanterna uttryckte att de borde öva på LUCAS™ i större utsträckning än de gör i nu läget. Vid en del situationer upplevdes mottagande personal på akutmottagningen som stressade och att de inte lyssnade. Betecknande för informanternas upplevelser vad gäller de administrativa uppgifterna efter LUCAS™ uppdraget var inte positivt, dock betonades "team work".</p><p>Slutsats: Utvecklingen under ambulansuppdrag där LUCAS™ kommer till användning är beroende av; larmfakta, resurser, situationen på plats, planering, roller, arbetsledning, hanterandet av LUCAS™ och Case Report Form, anhöriga och åskådares reaktioner, mottagandet på akutmottagningen och slutligen att ambulanspersonalen samarbetar efter LUCAS™ uppdraget.</p>

Sammanfattning Studien handlar om seniorer och deras upplevda kunskaper inom hjärt- lungräddning.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ta reda på om seniorer i Stockholms kommuner har den kunskap som krävs för att rädda en annan persons liv vid hjärtstopp. Vidare var syftet att beskriva de sorters begränsningar som upplevs av seniorer vid utförandet av hjärt- lungräddning. Studiens frågeställningar var: - Vilken kunskap har seniorer idag om hjärt- lungräddning? - Upplever seniorer att det finns begränsningar med att utföra hjärt- lungräddning?   Metod För att kunna besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ undersökning i form av en enkät där målpopulationen var seniorer över 65 år och sex av 26 Stockholms kommuner representerades. Telefonkontakt upprättades med föreningar och besök anordnades för enkätutlämning. Ett kvalitativt inslag i form av två intervjuer genomfördes för att få instruktörernas syn på seniorers kunskaper och begränsningar. Intervjufrågorna behandlade här samma ämnen som seniorerna haft i sin enkät.   Resultat Analysen av enkätsvaren visade att intresset för utbildning inte skiljer mellan könen. Män har dock en större tendens till att agera vid nödfall än kvinnor. Skillnader mellan åldersgrupper kunde ses då 70 % i åldern 65 till 75 år och 30 % av 75 till 85-åringarna var intresserade att gå en HLR-utbildning. Av 111 individer kunde 44,3 % se sig själva utföra hjärt- lungräddning vid en nödsituation och de är även medvetna om vikten att ringa 112 innan HLR påbörjas. Resterande del är rädda för att göra fel och ser åldern som ett handikapp. Vad åldern som handikapp betyder vet vi inte. Instruktörerna påpekade dock att de kan ha svårt för att utföra djupa bröstkompressioner under lång tid och att ta sig ner på golvet.   Slutsats Det vi kunde se på resultaten var att det fortfarande fanns en stor andel seniorer som inte kunde hjärt- lungräddning. Hur ska man då locka dessa individer till utbildningar… Kan en lösning vara att omforma utbildningarna till seniorernas fördel?

Aim The aim of this study was to find out how the research that has changed CPR training developed from a historical perspective. The question at issue was: When the recommendations for chest compressions/ventilation, defibrillator and education have been changed, what kind of research led to the development? Method To fulfill the aim of this study we chose a review process. First we read the international guidelines for cardiopulmonary resuscitation (CPR) published by the American Heart Association (AHA), from year 1980 until year 2010. Secondly we chose the most important changes that had been made within the issues we had selected, then we examined the research that had supported these issues. Studies that had resulted in a change of adult basic CPR were used. Developments in health care and so-called advanced CPR were excluded as well as studies that included CPR for two performers. No exclusions of older studies were made since this is a historical review. Results The development of CPR has been going on for many centuries and the goal has been to increase the survival rate from sudden cardiac arrest. This has led to numerous studies of different nature. In 1974 AHA published the first national guidelines and research has since developed an internationally recognized CPR procedure. It strives towards simplicity both in the performance of chest compression/ventilation and in the use of a defibrillator. The aim within CPR education has been to go from the education being lecture-based into education-based with more hands-on practice and greater frequency in refresher training.  A great success for CPR has been the introduction of the automated external defibrillator (AED) and its spread in the community. Conclusions After having examined the researches we have come to the conclusion that parallel progress in many areas are required to change and improve CPR procedure and associated education. The experimental research that is necessary in some parts of medicine is complex, given the ethical decisions that need to be done in a matter of life and death. AHA along with international experts in the field have been pushing the development in CPR research forward. / Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur forskningen som har förändrat hjärt- lungräddningsutbildningen ser ut, ur ett historiskt perspektiv. När rekommendationerna för bröstkompressioner/ventilation, defibrillator och utbildning har förändrats, vad finns det för forskningsunderlag som har lett fram till utvecklingen? Metod För att uppfylla studiens syfte valde vi ett reviewförfarande. Vi utgick från de internationella riktlinjerna för hjärt- lungräddning (HLR), publicerade av det amerikanska HLR - rådet American Heart Association (AHA) från år 1980 till år 2010. Utifrån riktlinjerna urskiljde vi de enligt oss viktigaste förändringarna inom de delar vi valt att fokusera på och därefter granskade vi forskningen som stött dessa. Studier med resultat som påverkat utveckling inom HLR för allmänheten användes. Förändringar innefattande avancerad HLR för sjukvård samt HLR för två utövare selekterades bort. Exkludering av äldre studier gjordes inte, då detta är en historisk tillbakablick. Resultat Utvecklingen inom HLR har pågått under många århundraden och strävan efter att öka överlevnad vid plötsligt hjärtstopp har lett till mängder av studier av varierande karaktär. AHA publicerade de första nationella riktlinjerna år 1974 och genom forskning har sedan dess ett internationellt vedertaget HLR-förfarande tagits fram. Det strävar mot enkelhet både vid utförandet av ventilation/bröstkompressioner och i användandet av defibrillator. Målet med utvecklingen inom HLR-utbildning har varit att effektivisera genom att gå från föreläsningsbaserad undervisning, till mer praktisk träning med högre frekvens. En stor framgång för HLR har varit införandet av automatiserade defibrillatorer (AED) och dess spridning i samhället. Slutsats Granskning av forskning visar att det har krävts framsteg parallellt inom många områden för att förändra och förbättra HLR-förfarandet och tillhörande utbildning. Den experimentella forskning som är nödvändig inom vissa delar av medicin är komplex i och med de etiska ställningstaganden som behöver göras när det handlar om liv och död. AHA har varit den organisation som stått bakom och tillsammans med experter från hela världen utfört den forskning som drivit hjärt- lungräddningen framåt.

Aim: The aim was to investigate the ambulance nurses experiences during a specific ambulance missions that led to usage of LUCAS ™.Method: Participating ambulance nurses were randomly assigned from a total sample group of 12 women and 39 men. Five women and five men participated. Qualitative interviews were conducted, where the Critical Incident Technique approach was used. Collected interviews were valued using qualitative content analysis.Result: Interview texts were divided into three domains, 10 subcategories could be identified which were sorted into three categories. A theme was finally formulated.The initial alarm data from SOS Alarm is important for the ambulance nurses preparation. There where cardiac arrest situations when the work went well, as well as situations where problems arose. The informants expressed that they should practice on LUCAS ™ to a greater extent than they now are doing. Staff in the emergency room, some time was perceived as stressful and they did not listen. The informants expressed frustration with the major administrative tasks after a LUCAS™ case, on the other hand, the "team spirit" where highlighted, they solve the task together.Conclusion: Developments during ambulance missions where LUCAS ™ will be used depends on, alarm data, resources, situation at the scene, planning, roles, supervision, handling of LUCAS ™ and Case Report Form, relatives and viewer reactions, the receipt at the emergency department and finally that ambulance staff cooperates after the LUCAS ™ mission. / Syfte: Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser under ett bestämt ambulansuppdrag som ledde fram till begagnande av LUCAS™. Metod: Deltagande ambulanssjuksköterskor lottades ur en total urvalsgrupp bestående av 12 kvinnor och 39 män. Fem kvinnor och fem män deltog. Kvalitativa intervjuer genomfördes, där Critical Incident Technique metoden användes. Insamlade intervjudata värderades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjutexten kunde delas in i tre domäner, 10 underkategorier kunde identifieras som sorterades i tre kategorier. Slutligen formulerades ett tema. De initiala larmuppgifter från SOS Alarm är viktiga för ambulanssjuksköterskornas förberedelser. Det förekom hjärtstoppssituationer där arbetet gick bra, likväl situationer där problem uppstod. Informanterna uttryckte att de borde öva på LUCAS™ i större utsträckning än de gör i nu läget. Vid en del situationer upplevdes mottagande personal på akutmottagningen som stressade och att de inte lyssnade. Betecknande för informanternas upplevelser vad gäller de administrativa uppgifterna efter LUCAS™ uppdraget var inte positivt, dock betonades "team work". Slutsats: Utvecklingen under ambulansuppdrag där LUCAS™ kommer till användning är beroende av; larmfakta, resurser, situationen på plats, planering, roller, arbetsledning, hanterandet av LUCAS™ och Case Report Form, anhöriga och åskådares reaktioner, mottagandet på akutmottagningen och slutligen att ambulanspersonalen samarbetar efter LUCAS™ uppdraget.

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att delta vid olika typer av larm med kritiskt sjuka patienter. Vid dessa larm samarbetar anestesisjuksköterskan med andra professioner i ett interprofessionellt team och tillsammans ställs de inför utmaningen att vårda patienter i en utsatt situation. Tidigare forskning är knapphändig gällande anestesisjuksköterskors erfarenhet av dessa situationer. Således finns ringa kunskap om deras upplevelser av larmsituationer. Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av att gå på larm. En kvalitativ ansats med ostrukturerade forskningsintervjuer har använts för att svara på syftet. Tio anestesisjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades sedan genom en induktiv innehållsanalys. I resultatet utkristalliserades tre kategorier; En utvecklande utmaning, Larmteamets möjligheter och hinder och Patientrelationen kommer i andra hand. Utifrån dessa tre kategorier framkommer att anestesisjuksköterskor som deltar vid larm utvecklar sin professionella förmåga i takt med erfarenhet. För dem är larmdeltagandet en positiv utmaning som även innehåller etiska och existentiella reflektioner. Vidare framkommer det att informella kollegiala samtal är en värdefull del av anestesisjuksköterskors utveckling av förmågan att hantera larmsituationer. För att det interprofessionella larmteamet ska fungera väl i den stressade larmsituationen anser anestesisjuksköterskor att det krävs en tydlig ledare, gemensam struktur, rak kommunikation och förmåga att hantera interna konflikter. Detta är i enlighet med tidigare forskning om teamarbete som visar att dessa egenskaper leder till ett välfungerande larmteam. Samspelet och samarbetet med anestesiläkarna är en väsentlig och viktigt aspekt för anestesisjuksköterskors trygghetskänsla vid larm. Det framkommer att relationen till de oerfarna anestesiläkarna stundtals innefattar maktspel och hierarki, vilket till viss del motsäger forskning som pekar på att det så kallade syster-doktor-spelet är på väg att försvinna. Gällande patientbemötande strävar anestesisjuksköterskor efter en god empatisk vårdrelation till patienten men begränsas i larmsituationen av patientens medicinska tillstånd.