Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer. / This thesis in Social Anthropology is based on interviews with three school-councelors. It´s about their experiences and perceptions of honour-related violence and oppression. Honour-problemacy has it´s roots in the dominance of the collective over the individual, patriarchal patterns and collision between cultures. The school has a large responsibility to see the exposed students, but there are different opinions on who are the exposed. Normally, girls are seen as the victims of the violence of the father and brothers in their families, but the experiences of school-councelors show that all individuals in families where honour-related violence and oppression exists, seems to be perticipants in the violence, and that the boys also can be the victims.

Titel: I Sverige omfattas alla kvinnor och flickor av mänskliga rättigheter–inte bara vissa. En kvalitativ studie om olika svenska aktörers arbete med hedersrelaterat våld. Författare: Therese Blomqvist Studiens syfte var att ta reda på hur olika aktörer i Sverige arbetar med hedersrelaterat våld, om de skiljer det från våld i nära relationer och ur vilket perspektiv de ser HRV, samt hur arbetet kan förbättras. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med fyra oberoende personer som arbetar med hedersrelaterat våld på olika organisationer och föreningar i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av begreppen könsperspektiv och kulturellt perspektiv. Resultatet har visat att de flesta intervjupersonerna särskiljer hedersrelaterat våld från våld i nära relationer och att de till stor del ser hedersrelaterat våld ur ett kulturellt perspektiv. Vidare har studien visat att detta kulturella perspektiv påverkar deras arbetsmetoder och att en del av förbättringarna som behöver göras inom fältet handlar om kulturella aspekter såsom en bättre integration och en ökad kompetens inom polisen. Även förändringar på strukturell nivå föreslogs av intervjupersonerna, som att samma regler ska gälla alla så att man inte har specifika badtider för kvinnor, vilket är ett exempel på könsperspektivet. Nyckelord: hedersrelaterat våld, kulturellt perspektiv, könsperspektiv, arbetsmetod, organisation. / Title: In Sweden all women and girls are included in the human rights–not just some. A qualitative study about different Swedish organization´s work with honour-related violence. Author: Therese Blomqvist The aim of this study was to examine how different organizations in Sweden work with honour related violence, if they separate it from domestic violence, how their work can improve and if the work can improve by seeing the honour related violence as a cultural phenomenon. To answer these questions a qualitative method have been used through out interviews with four independent professionals who work with honour related violence in different organizations and associations in Sweden. The interviews were analyzed by using the concept gender perspective and cultural perspective. The result showed that most of the participants separate honour related violence from domestic violence and that they mostly regard honour related violence from a cultural perspective. Furthermore, the study has shown that it affects their work methods and that some of the improvements that is necessary within the field are about cultural aspects, such as a better integration and higher competence within the police force. Also changes on a structural level such as the same rules should apply for everyone so there are no specific rule that separetes men and women when they bathe, which is an example of the gender perspective. Keywords: honour related violence, cultural perspective, gender perspective, work method, organization.

This Master Thesis investigates how the Swedish Newspapers Expressen and DN are using sources and expertise in their portrayal of honour related violence. Which sources are they using, and in which way are these sources being used? 40 articles written between January 1 2017 – March 31 2018 have been chosen for a qualitative analysis step one. In the second step 10 articles have been chosen for a deeper analysis. In the third step three journalists have been interviewed about the articles they have been written in the subject honour-related violence. The method frame analysis have been used. The results of the qualitative analysis shows for example that it is many of the articles that have a strong dramaturgy, and that the use of emotive words are different in various type of articles. The study also shows that the use of sources and expertise are different in DN than in Expressen, and that the use of sources and expertis are remarkable different from other kinds of articles in journalism. / I denna magisteruppsats undersöks på vilket sätt de två svenska dags- och kvällstidningarna DN ochExpressen skriver om hedersrelaterat våld, vilka källor de använder sig av och på vilket sätt dessa källor används. 40 artiklar skrivna mellan 1 januari 2017 – 31 mars 2018 har valts ut för det första steget i studien. I det andra steget görs en djupare kvalitativ analys av 10 artiklar. I det sista steget genomförs intervjuer med tre journalister på de utvalda tidningarna som skrivit flera artiklar om hedersrelaterat våld. Analyserna har genomförts med hjälp av metoden gestaltningsanalys (framing). Studien visar bland annat att användningen av källor och expertis skiljer sig åt mellan tidningarna, att många artiklar lätt kan placeras i en dramaturgisk modell, och att förekomsten av värdeladdade ord har olika betydelse beroende på vilken typ av artikel som skrivs. Studien visar även att källor och expertis i skildrandet av hedersrelaterat våld, på många sätt skiljer sig markant från andra ämnen inom journalistiken.

Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt anknutna arbeten definierar och hanterar ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Det för att öka kunskapen om utvecklingsområdet hedersrelaterat våld och förtryck i det sociala arbetets yrkesutövning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där empirin baseras på sex intervjuer, med sju yrkesverksamma respondenter inom socialt anknutna arbeten, vilka hanterar ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Det teoretiska begreppet som appliceras på studien är Karpmans dramatriangel (2014) för att kunna förklara, analysera och tolka vårt funna datamaterial. I studiens resultat fann vi att tidigare forskning och respondenternas uppfattning om definitionen av hedersrelaterat våld och förtryck delvis överensstämmer. Sammantaget definierar det som en kollektivistisk patriarkalisk struktur vars största tyngd ligger i kollektivets anseende. Vi belyser även den rådande konflikten som existerar inom forskningsområdet som utgår ifrån tre olika förklaringsmodeller om varför hedersrelaterat våld och förtryck uppstår. Vi kunde i våra respondenters svar finna nyanser av den kulturbetingade förklaringsmodellen. Med denna utgångspunkt görs sedan kopplingar till de yrkesverksammas bedömningar av hedersrelaterat våld och förtryck, som någonting som främst görs på grund av yrkeserfarenhet, livserfarenhet samt utifrån andra yrkesverksammas kunskap om ämnet. Utarbetade metoder används i vissa fall i form av socialstyrelsens modell PATRIARK samt egna modeller som de yrkesverksamma har skapat själva. Det är dock valfritt och således har vi inte funnit någon genomgripande metod för hur bedömningen och hanteringen av hedersrelaterat våld och förtryck sker. Resultatet pekar på ett omfattande behov av nationellt utarbetade riktlinjer och förhållningssätt i arbetet med hedersproblematik där alla kommuner i landet arbetar på samma sätt. / The purpose of this study was to investigate how professionals in social works define, assess and handle a matter regarding honor-related violence and oppression. This is to increase knowledge about the development area of honor-related violence and oppression in practice of social work. The study is a qualitative interview study, where the empirical data is based on six interviews with seven professional respondents within socially connected works that handle and assess matters related to honor-related violence and oppression. The theoretical concept applied to the study is Karpman's dramatriangle (2014) this in order to explain, analyze and interpret our found data material. In the study results we found that the earlier research and respondents 'perception of the definition of honor-related violence and oppression matched and defines it as a collectivist patriarchal structure whose main weight lies in the collective's perception. We will also highlight the current conflict that exists in the research area which is based on three different explanatory models of why-related violence and oppression, and in our respondents response we could find a nuanced answer in the cultural explanation model. With this as a starting point, connections to the professionally made assessments of honor-related violence and oppression then make connections as something primarily done because of professional experience, life experience and also from other professions 'knowledge of the subject. Developed methods are used in some cases in the form of “Socialstyrelsen” model “PATRIARK” and own models that the professionals have created themselves. However, this is optional and because of that, we have not found any exhaustive method for how the assessment and management of honor-related violence and oppression takes place. The result points to an extensive need for development of nationwide guidelines and approaches in the work on honor-related violence where all municipalities in the country

The purpose of this study is to examine the leaving process of girls, who have been exposed to honor-related violence and oppression, thereby creating knowledge to provide suitable and useful support for these women. The theories we have used in this study is shame, guilt and the process of role exit. In our qualitative study, content analysis is used as an analysis method. The study was conducted through analyses of five autobiographical stories written by women who have been exposed to honor-related violence and oppression in Sweden. The results of the study shows that Holmberg and Enanders (2011) theory of the leaving process isn’t designed and adapted to be applicable in an honorary context, which we with our study have contributed to make viable. Feelings of guilt and shame appear frequently in the women's stories. A conclusion we have drawn about honor related violence and oppression is that it is a complex phenomenon that is difficult to define, this result is in line with previous research.

Studien har syftat till att undersöka hur socialtjänsten hanterar ärenden rörande barnäktenskap. Detta har uppnåtts genom att studera Socialstyrelsens riktlinjer, metodstöd från utvalda kommuner samt genom att utföra intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten som handlägger ärenden som rör barnäktenskap. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de teoretiska perspektiven barnets bästa och feministiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att de studerade kommunerna enbart har metodstöd för hedersrelaterat våld, men inga upprättade rutiner eller metodstöd för ärenden gällande barnäktenskap. Återkommande är att socialtjänsten saknar struktur och verktyg i hur man bemöter barn som är utsatta för risker förknippade med barnäktenskap. För att barnen ska få det stöd och skydd som de har rätt till behöver socialtjänsten ha specifik kunskap om vad hedersrelaterat våld och barnäktenskap innebär. / The purpose of this study was to examine how the social services are handling cases concerning child marriages. This has been achieved by studying the guidelines of The National Board of Health and Welfare, guidelines formed by selected municipalities and by conducting interviews with professionals who handle cases concerning child marriage. The collected data has been analyzed from the theoretical perspectives: the best interest of the child and a feminist perspective. The results of the study show that the chosen municipalities only have guidelines for honour-related violence, but no established guidelines or routines for cases concerning child marriage. Recurring is that the social services lack structure and tools on how to deal with children who are exposed to risks associated with child marriage. In order for children to receive the support and protection to which they are entitled, the social services need to have specific knowledge of what honour-related violence and child marriage mean.

Aim: The aim of this study was to examine whether and, if so, how the child perspective forms a basis for the social workers work with young people/children who are exposed to honour-related violence/abuse. The following questions are specified; how do social workers describe their work with honour- related violence and oppression? How can the choices the social workers makes in the work with honour-related violence against children be understood in relation to the child perspective? Method: The study is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers at the social services. The results in this study have been analyzed with the help of theory childhood sociology and previous research. Result: The study results show that all interviewees experienced difficulties in the work of handling different cases. Among other things, they considered that with the information they receive, it is difficult to make a correct risk assessment. Interviewees experienced difficulties in the individuals changing their stories. The study also shows that the social workers try to help children become involved in issues that concern them and that they take into account the child's perspective and the child's best interests.

Studiens syfte var att undersöka skolors och skolkuratorers arbete med att uppmärksamma, förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Intervjuer genomfördes med sex skolkuratorer i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade varierande erfarenheter gällande skolans arbete med och kunskap om problematiken. En stor del av skolkuratorerna beskrev en avsaknad av en handlingsplan och riktade insatser specifikt mot hedersrelaterat våld och förtryck medan ett fåtal beskrev ett mer utvecklat och inriktat arbete mot problematiken. Mänskliga rättigheter och barnkonventionen visade sig vara grundläggande beståndsdelar i det förebyggande och motverkande arbetet och att kunskap och relationen till eleven är av vikt för att kunna uppmärksamma och upptäcka problematiken. Samverkan, organisatoriska faktorer samt sociala konstruktioner ansågs påverka handlingsutrymmet och arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visade även ett behov av ständig kompetensutveckling samt att det förebyggande och motverkande arbetet alltid måste utvecklas och uppdateras. / The aim of the study was to examine how schools and school counselors pay attention to, prevent and counteract honour related violence and oppression. Six school counselors were interviewed in a qualitative study. Results showed varying experiences regarding the school’s work with and knowledge of the problem. A majority described a lack of an action plan and specific interventions against honour related violence and oppression while a few described a focused work against the problem. Human rights and the Convention on the Rights of the Child were fundamental components of the preventive and counteracting work and that knowledge and the relationship with the student are important to be able to pay attention to and identify the problem. Collaboration, organizational factors and social constructions affected the work and discretion. The results demonstrate a need for constant competence development and that preventive and counteracting work must always be developed and updated.

The aim of this study is to examine how victims and perpetrators of honour-related violence are portrayed in discourses of Swedish administrative authorities who have a national mission to combat honour-related violence. Carol Bacchi’s what’s the problem represented to be is used as an analytical tool together with the concept of cultural and universalist speech. This is used to analyse the problem representations on which honour-related violence is based on, how victims and perpetrators of honor-related violence are portrayed and with what consequences. The analysis shows that there are three salient problem representations: “lack of knowledge”, “failed integration” and “inadequate cooperation”. The analysis also show how victims and perpetrators of honor-related violence are portrayed in both cultural speech and universalist speech in a complex and intertwined social construction.

The purpose of this essay is to use a systematic literature review to examine what previous research highlights about honor-related violence and oppression. With a focus on women's vulnerability, but also to study what definition the term “honour” has in previous research, as well how different forms of violence are used in the maintenance of honour. The method that was used to be able to compile previous research is a systematic literature review that drew inspiration from hermeneutics. The essay is based on previous research consisting of 20 scientific articles, which have been systemically analyzed in order to be able to answer the purpose of the study and questions that consist of themes,; Definition of “Honour” – honour as sexual purity, the male versus female honour, ÿeref and namus,; The influence of power structures – factors that work together to maintain honour, roles within the family and the ideal victim, patriarchal values, laws that limit women’s rights, honour within culture, religion and ethnicity,; What forms of violence are used/expressed – violence triggering factors, isolation methods and different forms of violence. The results show that honour related violence and oppression is a difficult to define problem with complex roots and deadly consequences. Where the order of power and gender, female sexuality, sexual purity, and reputation are decisive factors that make the woman a subordinate individual and she is marked by the culture of honour within the patriarchy as the bearer of the honour of the family and the community. A man’s honour is his alone, while a woman’s rests on the whole family. Violence that women are exposed to is of various forms ranging from latent violence, psychological and physical violence, socioeconomic and socially structured violence, as well as various isolations in everyday life. / Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av systematisk litteraturöversikt undersöka vad tidigare forskning framhåller om hedersrelaterat våld och förtryck, med fokus på kvinnors utsatthet, men även studera vilken definition begreppet “heder” har i tidigare forskning, samt hur olika maktstrukturer påverkar kvinnors utsatthet och vilka olika våldsformer används det i upprätthållandet av hedern. Metoden som användes för att kunna sammanställa tidigare forskning är en systematisk litteraturöversikt som hämtat inspiration från hermeneutiken. Uppsatsen utgår från tidigare forskning som består av 20 vetenskapliga artiklar, som systematiskt analyserats för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. I resultatet presenteras olika teman som är kopplad till studiens syfte och frågeställningar som består av teman; Definition på “heder” – heder som sexuella renhet, den manliga kontra kvinnliga hedern, ÿeref och namus,; Maktstrukturers påverkan- faktorer som samverkar för upprätthålla heder, roller inom familjen och det ideala offret, patriarkala värderingar, lag som begränsar kvinnans rätt, heder inom kultur, religion och etnicitet.; Vilka våldsformer används/uttrycks – våldsutlösande faktorer, isolerings metoder och olika våldsformer. Resultatet visar att hedersrelaterat våld och förtryck är en svårt definierad problematik med komplexa rötter och dödliga konsekvenser. Där maktordning och könstillhörighet, den kvinnliga sexualiteten, sexuell renhet och rykten är avgörande faktorer som gör kvinnan till en underordnad individ och hon är märkt av hederskulturen inom patriarkatet som bärare av familjens och gemenskapens heder. En mans heder är bara hans, samtidigt vilar kvinnans heder över hela familjen. Våld som kvinnor utsätts för är av olika former allt ifrån latent våld, psykisk- och fysiskt våld, socioekonomisk och socialt strukturerad våld, samt olika isoleringar i vardagslivet.