Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling. Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta. Dialysberoendet påverkade relationen till närstående. Betydelsen av delaktighet i behandlingsbeslut, planering och genomförande beskrevs som en känsla av självständighet och ökad egenkontroll. Möjlighet till njurtransplantation sågs som ett hopp. Slutsats: De hälsovinster som de dialysberoende patienterna beskrev genom möjlighet till delaktighet och självständighet, ansågs medverka till ökad livskvalitet – i väntan på hoppet om njurtransplantation.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin. Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen. Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar. Han har börjat tro. Sonja har också genomgått en förändring. Mötet med Raskolnikov har lett till att hon har börjat betrakta verkligheten med ett realistiskt synsätt. Hon har även kommit till insikt om att lidandet är ett ofrånkomligt faktum. Resultatet av den teologiska föreningen leder till en ny sorts teologi, som jag valt att kalla hoppets teologi. En teologi som förenar föreställningar från båda trosinriktningar.

Background: In previous studies on the subject hope it has been revealed that hope is an important condition for the experience of health, quality of life and well-being. In the literature hope is described as a great support in life that is vital for a person's life and for how the person manages to become afflicted with a fatal disease. Within palliative care the 6S: s is a person-centered model for care that is directed towards the promotion of patient´s participation, relief from suffering and enablement of well-being and support of the patient and his or her family members. Aim: To describe how patients find hope in their situation in palliative care, and to examine whether there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and with patients' experiences of hope. Methods: This degree project is literature study. Analysis was made using a deductive analysis with the 6 s:n theory as a theoretical reference frame. Results: The patients were hoping for cure, to live with hope, symptom management and they found hope in activities, symbols and metaphors, dreams and fantasies, humor, spirituality, self-determination, control, relationships, strategies and goals. After the result analysis to this degree project it appeared that all factors of hope corresponded with the dimensions of the 6 S: s: Self-image, Self-determination, Social relationships, Symptom relief, Context and Strategies. Discussions:It has been found that to have hope is important for patients in palliative care as it enables them to deal with their situation and experience meaning, well-being and safety at end of life. It has also been demonstrated that there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and patients' experiences of hope. Thus, the model can be assumed to facilitate a more systematic way to integrate conversations about hope and accordingly to promote hope among patients in palliative care.

Syftet var att belysa hur hopp upplevs av patienter i palliativ vård. Bakgrunden uppmärksammar att ca 90 000 patienter i palliativ vård dör i Sverige varje år. Dessa patienter upplever flera dimensioner av smärta, både fysiska och psykiska. Hopp beskrivs som något som kan leda patienter mot mer positiva mål och handlingar och är därför av stor betydelse för deras välmående. Metoden för studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. Analysen är utförd med en induktiv ansats. Utefter likheter som identifierades fastställdes 17 subkategorier, sex kategorier och två övergripande teman. Resultatet belyser hur hopp uttrycks hos patienter i palliativ vård. Oförändrat hopp, omvandlande hopp, strategiskt hopp, övervinnande hopp ochvardagsnära hopp var kategorier som framkom som hoppingivande. I kontrast till hoppet fanns där också en hopplöshet. Hopplösheten identifieras som ett hinder för hopp vilket ökade passiviteten och känslan av hjälplöshet. Konklusion av studien är att upplevelsen av hopp uttrycks på olika sätt genom vårdförloppet. Det finns flera kategorier som är återkommande i tidigare forskning. De flesta fynden identifieras som hoppingivande och visade sig ge ökad livskvalitet för patienter. Emellertid, så saknas det forskning kring hur patienter ville bli bemötta i sitt hopp. / The aim of this study was to highlight how hope is experienced by patients in a palliative care context. The background notes that about 90 000 palliative patients die in Sweden each year. The patients in palliative care experience several dimensions of pain, both physical and psychological. Hope is described as something that can lead patients towards more positive goals and actions and is therefore of great importance for their wellbeing. The method of this study is a general literature study based on qualitative research. The analysis is performed with an inductive approach. Following similarities identified 17 subcategories, six categories and two overall themes that where established. The result illustrates how hope is expressed in palliative care patients. Unchanged hope, transformational hope, strategic hope, overcoming hope and everyday hope were categories that emerged as hopeful. In contrast to the hope there were also a hopelessness. The hopelessness was identified as an obstacle to hope which increased passivity and the feeling of helplessness. The conclusion of this study is that the experience of hope is expressed in different ways through the care process. There are several categories that are recurring in earlier research. Most discoveries are identified as hopeful and proved to increase the quality of life for patients in the palliative care context. However, there is no research about how patients would like to be treated regarding their hope.

Bakgrund: Innebandy är en intensiv sport där snabba upprepade accelerationer och riktningsförändringar är viktiga ingredienser för framgång. Även om både förflyttningssnabbhet och uthållighet är viktiga för prestationen i innebandy, finns inga studier som undersöker hur de relaterar till varandra och andra viktiga fysiska kvaliteter. Syfte: Att beskriva kvinnliga elitinnebandyspelares fysiska egenskaper och undersöka korrelationen mellan snabbhet i förflyttningar, aerob uthållighet, maximal styrka och explosivitet. Metod:19 kvinnliga elitinnebandyspelare i åldern (medel (SD)) 21,8år (±2,15), längd 168,8cm (±5,8) långa och vikt 65,9 kg (±6,3), rekryterades till studien. Ett testbatteri genomfördes över två dagar och bestod av snabbhetstester (Acc10, Acc20m, Pro-agility), explosivstyrketester (SLH, SJ, CMJ, CMJ:A), maximalstyrketest (IPU) och aerob uthållighet (Beeptest). Korrelationen mellan testresultaten analyserades. Resultat: Det fanns starka korrelationer mellan förflyttningssnabbhet och prestationen explosiv styrka, utom mellan vertikalhopp med armsving (CMJ:A) och snabbhet i riktningsförändringar (Pro- agility). Isometrisk styrka (IPU) relaterade endast signifikant till snabbhet i riktningsförändringar (Pro-agility), vilket också aerob uthållighet (Beeptest) gjorde. Slutsats: För kvinnliga elitinnebandyspelare finns ett samband mellan explosiv styrka och snabbhet i alla förflyttningar, medan maximalstyrka endast verkar relatera till snabbhet i riktningsförändringar. Arbetsförmågan i aerob uthållighetsarbeten verkar inte påverka prestationen i snabbhet negativt, utan på den här prestationsnivån kan båda utvecklas till tillräcklig nivå. / Background: Floorball is an intense sport where rapid repeated accelerations and changes of direction are important ingredients for success. Although both the locomotion speed and endurance are essential for achievement in floorball, there are no studies examining how they relate to each other and other important physical qualities. Objective: To describe female elite Floorball player's physical properties and examine the correlation between locomotion speed, aerobic endurance, maximum strength and explosiveness. Method: 19 female elite Floorball players age (mean (±SD)) 21, 8 years (±2.15), height 168, 8 cm (±5.8) and weight (65.9 kg±6.3), were recruited to the study. A test battery was conducted over the span of two days and consisted of tests of locomotion speed (Acc10, Acc20, Pro-agility), explosive strength (SLH, SJ, CMJ, CMJ:A), maximum strength (IPU) and aerobic endurance (Beep test). The correlation between the test results were analyzed. Results: There were strong correlations between locomotion speed performance and explosive strength, except between vertical jump with arm swing (CMJ) and speed in changes of direction (the Pro agility). Isometric strength (IPU) significantly related to the speed in changes of direction (the Pro agility), as did aerobic endurance (Beeptest). Conclusion: For female elite Floorball players there seems to be a correlation between explosive strength and quickness in all types of locomotion, while the maximum strength only seems to relate to the speed in changes of directions. Work ability in aerobic endurance tasks does not seem to affect performance in locomotion speed, and at this performance level both can be developed to a sufficient level.

Vi lever i ett samhälle där bilder ständigt ökar i betydelse. Viktiga och växande kommunikationskanaler är hemsidor på internet och sociala medier.  Företag och organisationer använder ofta sin hemsida för att förmedla vilka värden företaget eller organisationen vill stå för. Det blir då viktigt att inte bara förmedla fakta utan även få fram önskad känsla i budskapet. Det är inte alltid lätt att veta hur man ska uttrycka sig i visuell form för att förmedla den känsla man vill framhäva, det är svårt att veta hur bilden påverkar och styr oss som betraktare. I min undersökning så tar jag upp frågan om hur man kan utrycka sig i visuell form för att förmedla känslor över webben med hjälp av bilder och layout.  Specifikt så har jag valt att i min undersökning studera hur man kan förmedla hopp på en cancerorganisations hemsida. Tidigare forskning om definitionen av en bild och interaktionen mellan betraktare och bild ligger till grund för min undersökning. Utifrån min fråga om hur man kan förmedla hopp, så har jag gjort en diskursanalys av hemsidor för organisationerna Cancerfonden och Ung Cancer. En enkät och en gruppintervju har gjorts för att se hur dessa hemsidor uppfattas av olika målgrupper när det gäller förmågan att förmedla känslan av hopp. Undersökningens slutsatser har sedan använts för att gestalta en ny projekt-hemsida som ska drivas av en liknande organisation, Barncancerfonden.  En preliminär version av denna hemsida presenteras och de specifika elementen diskuteras baserat på tidigare litteratur och undersökningens resultat. / We live in a society where images are increasingly growing in importance. Important new communication channels are websites on the Internet and social media. A website is often used by companies and organizations to communicate the values ​​of the company or organization. It then becomes important to not only convey facts but also produce the desired sense of emotion. It is not always easy to know how to express oneself in a visual form to convey the feeling you want to emphasize since it is difficult to know how the image affects and guides us as viewers. In my investigation I will take up this issue in order to discuss how to convey emotions over the web using pictures and layout. Specifically, I have chosen in my study to examine how to convey a sense of hope through a cancer organization's website. Previous research on the definition of an image and the interaction between viewer and image is the basis for my investigation. Based on my basic question about conveying hope I have made a discourse analysis of two existing websites. A questionnaire and a group interview have also been carried out in order to see how these websites are perceived by different target groups with regard to the ability to convey the feeling of hope. A comprehensive discussion of the results is reported. The conclusions of the investigation have then been used to design a new prototype website for a similar organization, the Children's Cancer Association. The preliminary version of this website is presented and the specific parts of this website are discussed based on previous literature and the results of the investigation.

Bakgrund: De intrinsica fotmusklerna (IFM) har potential att påverka idrottslig prestation som hopp, sprint samt balans direkt genom påverkan av muskelstyrkan eller indirekt genom påverkan på det mediala-longitudinella fotvalvet. Ett växande antalet studier visar samband mellan träning av IFM och idrottslig prestation, dock råder ingen konsensus och motstridiga resultat finns. Syfte: Syftet med studien var att kritiskt granska litteratur och undersöka det aktuella vetenskapliga kunskapsläget för sambandet mellan muskelstyrka i IFM och friska individers sprint- och hopprestanda samt balans. Metod: En litteratursökning med noga valda sökord genomfördes i fyra databaser. Efter genomgång av in- och exkluderingskriterier inkluderades 10 studier vilka kvalitetsmässigt bedömdes med Joanna Briggs Institute granskningsmall för tvärsnittsstudier. En narrativ syntetiserande analys genomfördes. Resultat: Kvalitén i inkluderade studier bedömdes i genomsnitt vara medelgod. Det som främst drog ner betyget var hanteringen av confounders och användandet av ej valida mätinstrument. Generellt visade inkluderade studier på ett samband mellan tåflexor styrka/storlek och hopp- och sprintprestanda samt balans. Svårigheten att isolerat mäta IFM försvårar möjligheten att utreda IFMs betydelse för inkluderade studiers utfallsmått. Slutsats: Genomförd litteraturstudie visar möjliga samband mellan styrka/tåflexorstorlek och prestation i hopp och sprint såväl som balans. För att nå en ökad förståelse för hur IFM påverkar idrottslig prestation och balans behövs en större kunskap om hur IFM styrka direkt eller indirekt kan mätas isolerat och hur muskelstorlek kan översättas till styrka. Genomförd litteraturgranskning stödjer ett redan identifierat behov av valida mätinstrument för att nå en ökad förståelse av IFMs betydelse för idrottslig prestation och balans. / Background: The intrinsic foot muscles (IFM) have the potential to improve sprint, jump and balance performance by direct muscle power or indirectly by supporting the medial longitudinal arch. A growing number of studies show the association between exercising the IFM and athletic performance. However, there is no consensus if athletes can benefit from IFM training and inconsistent results are published. Aim: The aim of this study was to conduct a critical systematic review to evaluate the current knowledge of the association between IFM strength and performance in jump sprint and balance in healthy individual’s. Methods: Four data bases were searched for eligible studies. After screening for exclusion and inclusion criteria ten studies were included. The scientific quality was analyzed using the Joanna Briggs Institute ”Critical Appraisal tools” for Cross Sectional Studies, and a narrative synthesis was conducted. Results: The average quality score for the included studies was “moderately good”. The main reason for the low scores was insufficient attention to confounders and the use of non-valid instruments. An association was found in most of the studies between toe flexor strength/size and jump, sprint and balance performance. Difficulties in selectively measuring the IFM activity complicated the possibility to evaluate the impact of IFM on studied outcome measures. Conclusion: The presented study shows an association between toe flexor strength/size and athletic performance. However, to understand how IFM strength training affects athletic performance, both directly and indirectly, more studies focused on how to measure the IFM using valid methods for isolated IFM measures of strength and size is needed.

Bakgrund: När patienter vårdas i sen palliativ fas är existentiellt lidande något som kan drabba patienterna oavsett om de vårdas på vårdavdelningar, genom hemsjukvård eller på specialiserad palliativ vårdavdelning. Detta kan innebära att de behöver få stöd och lindring i sitt existentiella lidande av vårdpersonalen då existentiella behov ska bli mötta för att dessa patienter ska erhålla en god livskvalitet. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med existentiellt lidande i sen palliativ fas. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes.Resultat: Efter analysen framkom två teman och sex subteman. Temat Meningsfullt vårdande inkluderar Att få patienterna att öppna upp genom förtroendefulla relationer och Att hitta sätt att stödja patienterna. Temat Utmaningar i vårdandet inkluderar Att finna en balans i sin professionella roll, Att identifiera existentiellt lidande, Att hantera svåra samtal och Att begränsas av yttre förutsättningar. Slutsats: Vårdpersonalen använder enkla medel i omvårdnaden såsom att enbart dela tystanden vilket ger ett meningsfullt vårdande men möjligheterna att identifiera och lindra patienternas existentiella lidande hämmas av tidsbrist och patienternas mentala och fysiska hälsa. Även vårdpersonalens egen dödsrädsla och tron att deras kunskaper brister eller att samtal om döden ökar lidandet minskar möjligheterna för att lindra existentiellt lidande. / Background: Existential suffering can afflict patients in late palliative phase, regardless whether they are cared for in a ward, receive home healthcare or in a specialized palliative care unite. This may mean that health professionals need to support the patients and provide relief in their existential suffering since meeting their existential needs is important in order for the patients to receive a good quality of life. Aim: To describe health professionals' experiences of caring for patients with existential suffering in late palliative phase. Method: A qualitative approach, through a literature study with a descriptive synthesis. Results: After the analysis two themes and six subthemes emerged. The theme Meaningful caring includes Getting the patients to open up through trustful relationships and Finding ways to support the patients. The theme Challenges in caring includes Finding a work-life balance, Identifying existential suffering, Managing difficult conversations and Being limited by external conditions. Conclusion: Nursing actions such as solely sharing the silence resulting in meaningful caring are often used but time restraints and the patients’ overall health conditions limits the possibilities to identify and ease their existential suffering. Additionally, health professionals' death anxiety and experienced knowledge gaps or beliefs that death conversations increase suffering limits the possibilities to ease existential suffering.

Background: To perform general warm-up prior to athletics is widely recognized and has adocumented effect on performance. Lower extremity injuries are commonly occurring forsoccer, handball, volleyball, and floorball players. Injury prevention exercises decreases therisk for musculoskeletal injuries, supposing good compliance exists. Whether injurypreventive exercises may increase performance is to this day unclear. Aim: The aim of the study was to compare performance measured in vertical jump height ofathletes after injury preventive exercises and general warm-up. Methods: Experimental study with a cross-sectional design. 17 active soccer, handball,volleyball, and floorball players between 20-32 years were recruited through conveniencesampling. Data was collected occurred by measurement of maximal vertical height done bycountermovement jump (CMJ) on an electronic contact mat. Results: No statistically significant differences regarding vertical jump height wereidentified when comparing injury preventive exercises and general warm-up. Conclusion: The result from the study suggests that male soccer and handball players maybenefit from performing injury prevention exercises instead of general warm-up prior tomaximal vertical jumps due to the decreased risk for injury while the effects of general warmup still emerges. Further research within the subject is necessary to investigate whetherinjury prevention exercises may replace general warm-up prior to more complexperformances such as sports. Further research on others than male handball and soccerplayers should be conducted.

Background: Palliative care aims to alleviate the suffering and bring quality of life to patients who have an incurable disease diagnosis. Patients who are in need of palliative care can usually experience different dimensions of pain. Suffering in the form of existential pain can lead to strong emotions such as death anxiety and hopelessness. Several studies have shown that existential pain is not as noticed as other dimensions of pain and thus increased knowledge is needed about this form of pain. Aim: The aim of the study was to describe the nurse's experience of nursing for patients with existential pain in end-of-life care. Method: A literature review conducted with a qualitative approach. Ten articles were identified and analyzed using a thematic analysis. Result: Two themes and four subthemes were identified. Existential care with subthemes communication between nurse and patient and person-centered care. The second theme was emotional challenge with subthemes conveying hope and approach towards patients. Conclusion: The delivering of existential care in the case of existential pain can be considered challenging for the nurse where many aspects and dimensions must be taken into consideration, such as the nurses’ feelings of exhaustion and powerlessness. / Bakgrund: Palliativ vård har i syfte att lindra lidandet och förbättra livskvalitén hos patienter som har en obotlig sjukdomsdiagnos. Patienter som är i behov av palliativ vård kan oftast uppleva olika dimensioner av smärta. Lidande i form av existentiell smärta kan leda till starka känslor som dödsångest och hopplöshet. Flera studier har påvisat att den existentiella smärtan inte är lika uppmärksammad som övriga dimensioner av smärta och därmed behövs utökad kunskap kring denna form av smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patienter med existentiell smärta vid vård i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomförd med kvalitativ ansats. Tio artiklar identifierades och analyserades med en tematisk analys. Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. Existentiell omvårdnad med subteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt personcentrerad vård. Det andra temat var emotionell utmaning med subteman förmedla hopp och bemötande gentemot patienter. Slutsats: Förmedling av existentiell omvårdnad vid existentiell smärta kan anses vara utmanande för sjuksköterskan där fler aspekter och dimensioner bör beaktas, som exempelvis känslor av utmattning och maktlöshet hos sjuksköterskan.