Introduction Women’s soccer players need to train comprehensively to cope with the demands that exist during a soccer game. There are several studies on the relationship between muscle strength and jump and sprint ability. However, most studies are performed on male athletes.  Aim The aim of this study was to investigate the relationships between muscle strength and jump and sprint ability among elite female soccer players.  Method Nine female soccer players from a Swedish elite level team were included in the study. A quantitative approach in the form of a cross-sectional study was used. The participants performed a vertical jump, a drop jump, a 55-m sprint and a three-repetition maximum (3 RM) barbell squat test. Data collection took place at two different occasions, one at a track and field training facility for jumping and sprint tests, and one in the gym of the team facility for the squat test.  Results Significant correlations were observed between muscle strength and top running speed (r=0.77, p=0.15), 10-m (r=-0.66, p=0.05), 20-m (r=-0.73, p=0.03) and 30-m sprint time (r=-0.76, p=0.02). Muscle strength had non-significant correlation to drop jump (r=0.32, p=0.40) and vertical jump (r=0.40, p=0.28) performance.  Drop jump performance showed significant correlation with top running speed (r=0.72, p=0.03); similar correlation was not observed between vertical jump and top running speed (r=0.55, p=0.13). Sprints and jumping ability did not show a significant correlation; vertical jump and 10-m (r=-0.10, p=0.79), 20-m (r=-0.21, p=0.59) and 30-m sprint time (r=-0.31, p=0.42) respective drop jump and 10-m (r=-0.40, p=0.28), 20-m (r=-0.46, p=0.21) and 30-m sprint time (r=-0.55, p=0.13). Conclusion These results, with support from earlier research, indicated that greater lower body strength (quantified by 3 RM squat) was related to better top running speed and 10-m, 20-m and 30-m sprint time in female soccer players. On the other hand, jumping ability had a non-significant correlation to muscle strength, sprint time or top running speed, with the exception of drop jump performance and top running speed that had a strong correlation. / Introduktion Kvinnliga fotbollsspelare behöver träna allsidigt för att klara av de krav som finns under en fotbollsmatch. Det finns flera studier utförda på samband mellan styrka och hopp- och sprintförmåga. De flesta studier är däremot utförda på manliga idrottare.   Syfte Syftet med studien var att undersöka samband mellan styrka, hopp- och sprintförmåga hos elitidrottsaktiva kvinnliga fotbollsspelare.  Metod Nio (n=9) kvinnliga fotbollsspelare på elitnivå i Sverige tackade ja till att delta i studien. En kvantitativ ansats i form av tvärsnittsstudie användes för att svara på studiens syfte. Deltagarna utförde ett vertikalhopptest, ett drop jump, ett 55 meters sprinttest och ett tre repetition maximal (3 RM) knäböjstest. Datainsamlingen skedde vid två olika tillfällen varav ena var på en friidrottsanläggning för sprint och hopptester och andra i ett gym för knäböjstest.  Resultat Resultatet observerade att 3 RM skivstångsknäböj hade en stark signifikant korrelation med topphastighet (r=0,77, p=0,15) och acceleration 10 m (r=0,66, p=0,05), 20 m (r=-0,73,p=0,03) och 30 m (r=-0,76, p=0,02) och hade en svagare icke-signifikant korrelation med drop jump (r=0,32, p=0,40) och vertikalhopp (r=0,40, p=0,28). Topphastighet hade en signifikant korrelation med drop jump (r=0,72, p=0,03), liknande samband observerades inte med vertikalhopp (r=0,55, p=0,13). Hopptesterna noterade ingen signifikant korrelation till acceleration i studien; vertikalhopp och acceleration 10 m (r=-0,10, p=0,79), 20 m (r=-0,21, p=0,59) och 30 m (r=-0,31, p=0,42) respektive drop jump och acceleration 10 m (r=-0,40, p=0,28), 20 m (r=-0,46, p=0,21) och 30 m (r=-0,55, p=0,13). Slutsats Resultatet i studien ger en indikation till att högre relativ benstyrka, mätt med knäböj, har ett starkt samband till högre topphastighet och snabbare accelerationer upp till 30 m. Hoppförmåga har svagare samband med både styrka, acceleration och topphastighet. Undantag drop jump-test och topphastighet som har en stark korrelation.

No description available.

Bakgrund: När ett organs förmåga att tillgodose kroppens behov avtar medför detta en påverkan på patientens dagliga liv vilket kräver kontakt med hälso- och sjukvården. Sjukdomsbilden är komplex och organsviktens behandling blir i slutändan en organtransplantation. Transplantationsprocessen är lång och utgörs av behandlingar och undersökningar som påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt. Dock är efterfrågan på organ större än tillgången vilket medför väntan på obestämd tid för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på organtransplantation. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats och en med mixad metod. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Livet känns ständigt osäkert, uthållig kamp, support av nära nätverk med nio underkategorier. Diskussion: Livet i väntan på organtransplantation innebär ett stort lidande och begräsningar i vardagen. Begränsningarna i vardagen skapar ett behov av stöd från patientens omgivning däribland sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna stötta patienten under transplantation processen är det av stor vikt att förstå hur patienter upplever vardagen i väntan på organtransplantation. / Background: When an organ's ability to meet the body's needs decreases, this has an impact on the patient's daily life, which requires contact with the health service. The disease picture is complex and the treatment of organ failure eventually becomes an organ transplant. The transplant process is long and consists of treatments and screening that affect the body both physically and mentally. However, the demand of organs is bigger than the supply, which means waiting indefinitely for the patient. Aim: To describe patients' experiences of waiting for an organ transplant. Method: Literature-based study based on eleven scientific articles with a qualitative approach and one article with a quantitative approach and one with a mixed method. Results: The analysis revealed three categories; Life feels constantly insecure, enduring struggle, support from close networks with nine sub-categories. Discussion: Life while waiting for an organ transplant involves massive suffering and limitations in everyday life. The limitations of everyday life create a need of support from the patient's environment, including the nurse. In order for the nurse to be able to support the patient during the transplant process, it’s of big importance to understand how patients experience everyday life while waiting for an organ transplant.

Bakgrund Stroke är en vanlig sjukdom och är en av de vanligaste orsakerna till död i Sverige. Stroke är något som sker neurologiskt och kan leda till förlamning och andra problem. Hopp är något som kan leda till positiva konsekvenser hos patienter, uppgiftspecifik träning och emotionellt stöd kan leda till positiva konsekvenser hos patienterna.   Syfte Syftet är att beskriva betydelsen av hopp hos personer som genomgått stroke och ur anhörigas perspektiv   Metod Litteraturöversikt, där databaserna PubMed och Cinahl har använts, artiklar med patienter som haft stroke och anhöriga har inkluderats. Tio artiklar har sökts fram med hjälp av databaserna och delats upp i olika kategorier beroende på begrepp i artiklarna.   Resultat Begreppet hopp förekommer vid återhämtning efter stroke, rehabilitering och olika aktiviteter har betydelse för hopp om att gå vidare i livet. Vårdpersonal har en viktig roll när det kommer till att inge hopp till patienterna och även familjemedlemmarna behöver stöd och hopp så att de kan fokusera på sin familjemedlem. Holistiska metoder har en positiv inverkan på hopp om att bli bättre hos patienterna och innebär att man sett på hela hälsan, dvs helheten.   Slutsats Emotionella, existentiella faktorer, rehabilitering, vårdpersonal och familjemedlemmar är viktiga begrepp som förekommer inom det här området och har en inverkan på patienter med stroke. / Background Stroke is a common disease and one of the most common reasons for death in Sweden. It is a neurological disorder and can lead to disability and other problems. Hope is a something that can lead to positive consequences, specific training, rehabilitation and emotional support can lead to better outcomes.   Aim Describe the meaning of hope among patients that have been through stroke and their family members and relatives.   Method                                                                 Literature review, where the databases PubMed and Cinahl were used, articles with strokepatients and their relatives and families were included, the articles have been divided into different categories.     Results Hope is the most important factor when it comes to recovery, rehabilitation affect the hope, health care workers also plays an important role and family members also need support and hope to be able to focus on their family member. Holistic methods have a positive effect on the wellbeing and the hope to become better.   Conclusions Emotional, existential factors, rehabilitation, nursing staff and family members have an important role and impact on patients with stroke and their care.

Bakgrund Hopp innebär att vi fortfarande tror på en potentiell framtid. När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom orsakar sjukdomen ofta att känslor pendlar mellan hopp och hopplöshet inför de komplikationer som uppstår under sjukdomens gång. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad krävs familjefokuserad omvårdnad vid mötet med familjerna. Sjuksköterskan kan använda sig av föräldrarnas kunskap för att få en så bra relation till barnet som möjligt, samtidigt som föräldrarna behöver vägledas av sjuksköterskan. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan inge och bevara hopp hos föräldrar vars barn vårdas på sjukhus på grund av allvarlig sjukdom. Metod Denna litteraturöversikt baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Databassökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, där både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets bedömningsmall och analyserades med stöd av Kristenssons (2014) Integrerade analys. Resultat Fyra kategorier skapades; Sjuksköterskans behov av kunskap om hoppets betydelse för föräldrar, Sjuksköterskans samtalande, Stödjande och trygghetsskapande funktion, Anpassad information och utbildning samt Användning av strategier. Resultatet utvisar att hopp alltid finns närvarande hos föräldrarna - även om hoppet ibland upplevdes svårare att hålla fast vid. Föräldrarnas hopp består huvudsakligen av en förlitan om barnets tillfrisknande, och en önskan om att barnet skulle undgå allt för många negativa vårdupplevelser. Resultatet beskriver även att sjuksköterskan, beroende på föräldrarnas behov, kan ge anpassad information genom individualiserad utbildning och stöd. Slutsats Sammanfattningsvis visar resultatet att sjuksköterskan med hjälp av ett helhetsperspektiv och förmedlandet av olika hanteringsstrategier kan förbättra familjens välbefinnande och öka föräldrars känsla av hopp. Sjuksköterskan kan genom samtal, undervisning och anpassad information inge och bevara hopp till föräldrar vars barn vårdas på grund av allvarlig sjukdom utan att för den delen förmedla en felaktig bild av barnets prognos. / Background Hope means that we believe in a potential future. When a child is suffering from a critical illness the illness often triggers fluctuating feelings between hope and hopelessness due to complications during the treatment-process. Nurses ability to provide good nursing in the meeting with families requires family-focused care. The nurse can use parents' knowledge to develop the best possible relationship with the child meanwhile guiding the parents through the treatment process.  Aim The aim was to describe how the nurse can inspire and maintain hope within parents whose child is treated in a hospital due to critical illness. Method This literature review was based on 15 research articles. A database search was conducted through CINAHL and PubMed, from which both qualitative and quantitative studies were included. The articles were later quality-assessed in accordance to Sophiahemmet’s matrix and analyzed through Kristensson’s (2014) Integrated analysis.  Results Four categories were created; The nurse's need of knowledge about the meaning of hope to parents, The nurse´s conversational-, supportive- and comforting function, Adapted information and education and The use of strategies. The result shows that parental hope is constantly present, although it occasionally can be difficult to retain. Parental hope consists of a reliance in the child's recovery while hoping that the child won’t suffer through too many negative experiences. The result also describes how the nurse can provide customized information through individualized education and support.  Conclusions In summary, the result shows that the nurse, through a holistic perspective and the use of different coping strategies, can improve the family's wellbeing and sense of hope. Through conversations, education and adapted information, the nurse can inspire and maintain hope within parents whose children are treated due to critical illness without conveying an unrealistic image of the child's prognosis.

This bachelor thesis will demonstrate and explain the building of a jumping robot. This work took place during the Spring semester of 2019 and was finished in May. The scope was to build a foot sized robot that can regulate jumping force and angle, while maintaining the ability to land safely and with its right side up. This thesis required that the robot made use of sensors and microcontrollers. The electronics used for this robot was an Arduino UNO, an IMU and several servos. The code behind the jump was based on the switch case statement model. Jack was built with three subsystems in mind: Energy storage to use for jumping, Decoupling for releasing a variable amount stored energy quickly and Suspension for reducing impact on landing and to prevent tipping. The work resulted in a robot who could jump 6.5% of its body length, regulate jump power and land on its feet. In conclusion, even though some of the subsystems were successful, our model of an jumping robot is insufficient due to its low jump height. / Detta kandidatexamensarbete redovisar planeringen och byggandet av en robot som kan hoppa. Arbetet varade under vårterminen 2019 och slutfördes i maj. Arbetet krävde att roboten skulle använda sig av sensorer och mikroprocesser. Elektroniken som användes i arbetet var en Arduino UNO, en IMU och ett flertal servo motorer. Koden bakom hoppet baserades på switch case statementmodellen. Jack är byggd med tre delsystem åtanke: Energilagring för hoppet, Avkoppling för att avlösa en varierande mängd lagrad energi snabbt och Dämpning för att reducera stötar vid landning och för att förhindra att roboten välter. Arbetet resulterade i en robot som kan hoppa 6.5% av sin längd, regulera hoppkraften och landa utan att välta. Vi kom fram till, även om vissa delsystem var lyckade, att vår modell av en hoppande robot inte är tillräcklig på grund av sin låga hopphöjd.

som sjuksköterska är det oundvikligt under ens yrkesverksamma liv att inte komma i kontakt med döden och döendet. Kunskap om hur patienternas förmåga till att kunna känna hopp och hur detta kan stödjas av sjuksköterskan ter sig viktigt för att kunna erbjuda en hög kvalitativ vård i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka: Hur hopp kan inges/upplevas i livets slutskede samt syftade studien vidare till att undersöka om patienters upplevelser av hopp överensstämmer med frågorna i instrumentet Herth Hope Index (HHI-S)? Metod: tio kvalitativa artiklar granskades. Resultat: Fem kategorier tolkades kunna representera patienternas upplevelse av hopp: socialt stöd, mål, andlighet, syn på livet samt kommunikation. Fyra kategorier visade sig kunna representera hur sjuksköterskan kunde inge hopp: kommunikation, mål, syn på livet samt tid. Frågorna i den Svenska versionen av Herth Hope Index (HHI-S)jämfördes med de funna kategorierna i föreliggande litteraturstudie. Slutsats: Det ter sig viktigt att som sjuksköterska känna till vilka källor som kan bidra till hopp. Sådan kunskap kan bidra till en kvalitativ omvårdnad och en hoppfull patient. HHI-S tolkades kunna fånga övervägande del av de funna kategorierna med undantag av kommunikation. / As a nurse it´s unavoidable during one´s professional career not to get in touch with death and dying. Knowledge about patient´s ability to feel hopeful and how this can be supported by the nurse seems important to be able to offer a high quality care at the end of life. The purpose of this literature review was to answer the questions: How can hope be given/be experienced by patient´s at the end of life? The purpose was also to investigate if the patient´s experiences of hope are congruent with the questions in the instrument Herth Hope Index (HHI-S) and the patient´s experiences of hope. Method: This literature review is based on 10 articles with a qualitative design. Results: Five categories where found from the patient´s perspective which all can increase the experience of hope. These where: social support, goals, spirituality, view of life and communication. The following four categories where found from the nursing perspective: communication, goals, view of life and time. The questions in the Swedish version of the Herth Hope Index (HHI-S)were compaired to the categories found in this literature review. Conclusion: It seems important as a nurse to know which sources that can contribute to hope. That kind of knowledge can contribute to a high quality care and a hopeful patient. The HHI-S seemed to capture most of the found categories except for communication.

In this study I’ve conducted an analysis of Ernest Hemingway’s short story The Old Man and the Sea where my focus has been analyzing the main character Santiago and how and in what ways he can symbolize mankind’s great need of faith. The definition of what faith is and can be understood as is based on the theory called “worldview” or “philosophy of life”. The usage of this theory is because the faith I’m analyzing, through Santiago, is one that is unspecified and dynamic. I’ve used two methods to conduct my analysis, hermeneutics and close-reading. My analysis is divided into three headlines which follow the progress of the novels story, each with a specific theme: Santiago, destiny and death. To answer the leading research question, how and in what ways Santiago can symbolize faith, I’ve formulated analysis questions for each heading which I’ve answered by with citing the novel and interpretating what said quote may signify regarding my study’s purpose. My conclusion for the study is, simply put, that Santiago in matter of fact does symbolize man’s great need of faith. I’ve examined how complex faith is, how it can be experienced and the importance of its functionality. In other words, my analysis has resulted in another, perhaps new, image of what faith is and can be.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka känslor elever har kring klimatförändringar och ifall de känner hoppfullhet inför framtiden. Vi undersökte även hur eleverna upplever klimatundervisningen. De pågående klimatförändringarna är ett av mänsklighetens största hot vi står inför idag (IPCC, 2022). Den nuvarande situationen är oroväckande och det krävs omgående åtgärder. Det är därför av stor vikt att även den unga generationen har ett intresse och engagemang för frågor som rör klimatet. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs 6 genomförts som sedan analyserats genom en tematisk analys i sex steg. Resultaten från studien visar att eleverna anser klimatundervisningen som bristande då de saknar viss kunskap för individuella åtgärder samt att eleverna har svårt att minnas konkreta arbetsformer. Vidare fastställs att känslor som oro, ilska och sorg är vanligt förekommande bland eleverna. Vi möts även av uttryck som “det beror på”, “om vi tar oss samman”, “om vi inte gör något” och “om vi fortsätter såhär” när eleverna talar om framtiden vilket visar en medvetenhet om klimatförändringarna. Till sist konstateras att eleverna visar en relativt hoppfull syn på framtiden.

Abstract.Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ”Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola.När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset. Skollagens formulering tillsammans med ett historiskt perspektiv på utbildningens funktion påvisar bilden av att utbildning syftar till att säkra framtiden för samhället och för individen. Utbildningens möte med det sjuka barnets tankar kring sin sjukdom, sina rädslor och sin framtid formulerade vårt syfte. Således är syftet med studien att undersöka hur personer som varit allvarligt sjuka som barn resonerar kring att utbilda sig under sjukdomstiden, i relation till personens tankar om döden och framtiden. Materialet till studiens analys samlades in genom kvalitativa intervjuer med tre personer som tidigare varit allvarligt sjuka, samt med en förälder och en sjukhuslärare. Analysen visar att sjukhusskolan representerade något som intervjupersonerna ansåg var normalt, vilket visade sig vara det som inte förknippades med deras sjukdom. Intervjupersonerna upplever att de under sjukdomstiden inte ingått i skolans stora sammanhang och därför inte kunnat ta del av skolans normer och de jämnåriga kulturerna. Två perspektiv på utbildning lyftes. Ett där utbildning inte är nödvändig för att individens framtid ska säkras och ett annat som förmedlar en föreställning där utbildning sätts i samband med att som vuxen få, vad de anser är, ett bra arbete. I förhållande till intervjupersonernas osäkra framtid skapades deras rädslor. Intervjupersonernas egen vilja tillsammans med familjens sätt att förhålla sig till döden har avgjort vilka strategier som intagits för att mildra deras rädsla. Strategierna visade sig vara att fokusera på behandlingen och på att bli frisk. Denna strategi grundade sig i hur familjen förhöll sig till hoppet om en sjukdomsfri framtid.Nyckelord: Sjukhusskola, sjukdomstid, allvarligt sjuk, barn, cancer, utbildning, hopp, rädsla, framtid, döden. / English. When a child is suffering from a serious illness it may mean that they cannot participate in the education at their home school for a long period of time. The Swedish Education Act (Skollagen, 2010) explains that children in hospital care will be offered education in the hospital. The Education Act’s formulation along with a historical perspective on education indicates that the main purpose of education is to ensure the future of society and for the individual. The purpose of this study focuses on the sick child’s thoughts about their illness, their fears and their thoughts about the future discussed in relation to this image of education as future oriented. Thus, this study aims to examine how people who have been seriously ill as children conceive of the notion of educating themselves during their illness, in relation to the person’s thoughts about death and the future. The material for the analysis was gathered through interviews with three people who have been seriously ill, one parent and one hospital teacher. The analysis shows that the hospital school represented something that the respondents experienced as normal, which turned out to be something that is not associated with their disease. The respondents’ experience that they, because of the illness, were not included in the larger context of school and therefore could not take part in the school's norms and the peer cultures. Two perspectives were highlighted regarding education. One concerns the fact that education is not necessary to ensure the individual's future and another that conveys a notion that education is associated with getting (what the respondents considered) a good job as an adult. The respondents’ fears arose in relation to their uncertain future. Their own wills along with the family's way of relating to death decided the strategies taken to alleviate their fears. These strategies proved to be to focus on the treatment and becoming healthy. This strategy was based on how the family reacted to the hope of a disease-free future.Key words: Hospital school, time of disease, seriously ill, child, cancer, education, hope, fear, future, death.