Bakgrund: Av de som drabbas av plötslig hjärtstopp utanför sjukhus överlever endast några få. För att överleva krävs snabb start av hjärt-lungräddning och att snarast komma under behandling på sjukhus. Sjuksköterskan har en betydande roll i eftervårdena att förmedla kunskap och hopp då hjärtstoppet blir en traumatisk upplevelse som kommer att påverka det dagliga livet. Syfte: Att beskriva hur personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus skattar sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Metod: Genom ett deduktivt arbetssätt skapades en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda med kvantitativ metod. Resultat: De flesta klarade sin ADL självständigt och anpassade vardagen efter ork. Många hade en god mental funktion, men en stor del av speciellt yngre personer besvärades av oro och ångest. Socialt framkom att cirka hälften återgick till sitt arbete. Umgänge med familj och vänner samt en aktiv fritid var faktorer som påverkade livskaliteten positivt. Slutsats: Majoriteten av patienterna som överlevt plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus skattade sin livskalitet som god överlag. Detta är viktigt för sjuksköterskan att veta när hen möter dessa patienter och ävende närstående. Genom samtal kan hen förmedla kunskap och hopp om möjlighet till god livskalitet efter hjärtstopp.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn i cancer. Orsaken till att barn insjuknar i cancer är fortfarande okända. Diagnosen påverkar föräldrar och känslor av ilska och förtvivlan är vanligt förekommande känslor. Sjuksköterskans roll på en onkologisk pediatrisk avdelning är att ta hand om barnet såväl som föräldrarna och andra närstående. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av omvårdnaden inom den pediatriska onkologin. Metod: Detta arbete är en allmän litteraturöversikt. För att beskriva föräldrars upplevelser av omvårdnaden inom den pediatriska onkologin har sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och Academic Search Elite utförts, vilket resulterade i 15 artiklar som utgör resultatet. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Resultatet av denna allmänna litteraturöversikt beskriver hur föräldrars upplevelser av omvårdnad kan variera. Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att få adekvat information, att vara i en vårdande miljö samt föräldrars behov av skyddande faktorer. Slutsats: Föräldrar reagerar på olika sätt när deras barn insjuknar i cancer. Bland annat kan känslor av ilska och förtvivlan förekomma. Föräldrarna upplevde att vårdpersonal kunde underlätta deras upplevelse genom att ta hänsyn till och sträva efter att främja goda upplevelser av omvårdnaden. En tydlig och rak kommunikation ökade känslan av trygghet hos föräldrarna och vid professionell och personlig utformad vård upplevdes barnets sjukdom lättare att hantera. Vårdpersonal kunde hjälpa både det sjuka barnet och föräldrarna att skapa eller upprätthålla känslan av hopp vilket ansågs som en viktig del för tillfrisknandet.

Bakgrund Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Efter hjärtinfarkten kan personen uppleva kraftlöshet som inverkar på det dagliga livet och det finns en risk för återkommande hjärtinfarkt. Livsstilsförändring kan förbättra personens hälsa och minskar risken för återkommande hjärtinfarkt. För att lyckas implementera och upprätthålla livsstilsförändring behöver personen ha förståelse kring sin sjukdom och dess uppkomst. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur hopp påverkar personens förmåga att genomföra livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt. Metod Litteraturöversikt där 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med fokus på latent innehåll. Resultat De tre teman som identifierades var: ”Framtidstro”, ”Kunskap om sjukdomen och stöd” samt ”Acceptans och inställning”. Vårt resultat visar att hopp påverkar patientens förmåga till livsstilsförändring genom att personen får ett mål eller förhoppning om hur denne önskar att framtiden ska vara. Viljan att framtiden ska vara på ett särskilt sätt eller önskan att bli starkare eller få bättre hälsa motiverar personen att identifiera resurser och använda dessa för att implementera eller upprätthålla livsstilsförändring. Personens acceptans av och kunskap om sjukdomen ger en känsla av kontroll och att framtiden går att påverka vilket ger ökad tilltro till den egna förmågan att klara livsstilsförändring. Slutsats Hopp har en inverkan på personens förmåga till livsstilsförändring och hoppet kan påverkas både av personen själv och av dennes omgivning. Med en personcentrerad omvårdnad kan hoppet stärkas hos en person och förutsättningar skapas för att denne ska lyckas med livsstilsförändring. Förutom stöd från sjukvården och familj och vänner behöver personen även ha tro på sin egen förmåga och kunskap om sambandet mellan livsstil och hjärtinfarkt. En framtidstro kan skapa motivation hos personen att påbörja livsstilsförändring, men för att lyckas bibehålla dessa krävs att personen har hopp i formen av tron på att det denne gör idag kan påverka hälsan till det bättre.

Bakgrund I en del familjer runt om i världen diagnostiseras barn med cancer. Föräldrarna till det sjuka barnet ställs då inför en ny och utmanande livssituation när cancerdiagnosen träder in i deras liv. Ett flertal faktorer spelar in i hur konsekvenserna ter sig och hopp är en viktig del i processen. Syfte Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med cancer. Metod För detta arbete valdes litteraturöversikt som design vilken innefattar vetenskapliga artiklar. Detta för att kunna sammanställa befintlig forskning inom ämnesområdet. En kvalitetsgranskning samt integrerad analys genomfördes av dem artiklar som ingick i resultatet. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat Dataanalysen resulterade i fem teman: Psykologiska effekter, arbete och ekonomi, hoppets inverkan, påverkan på familjen och informationsbehov. De psykiska påfrestningar som majoriteten av föräldrarna uppgav i berörda studier var ångest, depression, rädsla, chock samt ovisshet. Många upplevde en ekonomisk börda samt en försämrad ekonomisk situation till följd av sitt barns sjukdom. Hopp visade sig ha en stark inverkan i bearbetningsprocessen där merparten föräldrar angav att hopp var väldigt viktigt. Positiva aspekter såsom stärkta familjerelationer framträdde. Kunskap kring sjukdomen, behandling och omvårdnad påvisades vara de områden flest föräldrar önskade information kring. Slutsats Att som förälder tvingas genomgå sitt barns cancersjukdom medför konsekvenser på flera plan. Psykiska påfrestningar som depression och ångest är vanligt förekommande och ekonomin kan drabbas hårt till följd av minskat antal arbetstimmar. Det sociala samlivet kan förändras på olika sätt och genom en ökad kunskap hos vårdpersonal kan föräldrarnas behov av information och möjlighet att känna hopp tillgodoses på ett professionellt och individanpassat sätt. Därmed kan den bästa möjliga vård bedrivas. Det framkom även att upplevelsen leder till positiva förändringar, såsom stärkta relationer och en ny syn på livet.

SAMMANFATTNING Bakgrund  En person som drabbas av stroke kan uppleva omvälvande känslor av förlust och minskad autonomi. Många drabbade personer tappar hoppet om att en förbättring kan ske vilket kan påverka rehabiliteringen negativt. Det är därför viktigt att belysa hur sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete med strokedrabbade patienter kan stödja friskfaktorer och därmed öka hopp hos patienterna för att uppnå ett snabbare tillfrisknande.    Syfte  Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan kan stimulera friskfaktorer för att öka känslan av hopp hos en person som drabbas av stroke.   Metod  En semistrukturerad intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med sex sjuksköterskor verksamma inom den somatiska slutenvården i Stockholms län.    Resultat  Studiens resultat tydliggör sjuksköterskans hoppfrämjande arbete som består av att skapa en känsla av delaktighet hos patienten vilket uppnåddes genom att främja samverkan samt respektera patientens önskemål. Resurser hos patienten identifierades och stimulerades genom att resurserna togs tillvara i ett stödjande klimat, likaså poängterades tillgängligheten gentemot anhöriga. Motivation var ytterligare en viktig faktor i omvårdnadsarbetet och vikten av att identifiera förlust av motivation framkom likväl som värdet av uppmuntran för att öka hopp hos patienten.   Slutsats  Sjuksköterskans förutsättning för att arbeta med friskfaktorer och öka hopp avgjordes av patientens delaktighet och resurser samt att arbetssättet var motiverande med utgångspunkt i det friska hos patienten. Även de anhöriga ansågs vara en resurs och skulle inkluderas i omvårdnaden.    Nyckelord: Friskfaktorer, Hopp, Sjuksköterskans arbete, Stroke

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan hopptiden på mark och hopptiden i det tekniska hoppet Flip på is för konståkare. Det sekundära syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan hopptiden i tekniska hopp på is och antal år i idrotten samt ålder. Finns det en korrelation mellan countermovement jump med armar (CMJa) på mark och tekniska hoppet Flip på is hos konståkare? Finns det en korrelation mellan hopptiden i Flip och antal år i idrotten samt ålder? Metod En kvantitativ metod användes för att få fram försökspersonernas hopptid på is och mark. 11 stycken konståkare medverkade i studien, 6 kvinnor och 5 män (20,9 ± 3,1 år). Försökspersonerna var skadefria, friska och hade fyllt 15 år. Ett krav för deltagande var att försökspersonerna utövat idrotten i minst åtta år samt att de kunde utföra en enkel Flip. Vid själva testtillfället fick försökspersonerna börja med att utföra tre stycken enkel Flip på is medan deras hopp filmades. Försökspersonerna fick sedan utföra tre stycken CMJ(a) där deras hopptid registrerades med hjälp av Ivarjump system. Resultat Resultatet visar på att det inte finns något samband i hopptiden mellan CMJ(a) och Flip(r = 0,17, p= 0,602 ). Det fanns inte heller något samband mellan hopptiden i Flip och ålder. Däremot påvisar resultatet att det finns en korrelation mellan hopptiden i Flip och antal år i idrotten (r = 0,821, p = 0,02). Slutsats Slutsatsen med studien är att det inte finns något samband mellan hopptid på mark och på is. Forskningsläget är fortfarande relativt litet område och fler studier behöver göras. Flertal studier menar att maximalstyrka i ben korrelerar med hopphöjden på mark men eftersom det inte finns en korrelation mellan hopptiden på mark och is behöver det göras mer studier som undersöker sambandet mellan maximalstyrka och hopptid på is. Resultatet visade även på att sambandet mellan antal år i idrotten (erfarenhet) och hopphöjd på is var stor. De tekniska färdigheterna verkar vara den dominerande faktorn för att kunna utnyttja benstyrkan i hoppen

Idag överlever cirka 80 % av de barn som drabbas av cancer men fortfarande finns de barn som inte kan botas och där behandlingen övergår i en palliativ fas. Inom den pediatriska vården är det viktigt med ett familjeperspektiv vilket innebär att hela familjen ska involveras i barnets vård. Det är av stor vikt att dessa familjer får bra stöd i situationen vilket är viktigt att sjuksköterskan bidrar med. Problem kan uppstå när sjuksköterskan har svårt att förstå föräldrarnas situation och därmed blir det svårt att individanpassa det stöd som föräldern verkligen behöver. Syftet med uppsatsen är att beskriva föräldrars uppfattningar av att vårda sitt cancersjuka barn i den palliativa vården. Examensarbetet är en litteraturstudie där 10 artiklar analyserats och sammanställts. Resultatet utgörs av tre teman ”Kommunikation”, ”Behovet av stöd” och ”Upprätthålla vardagen”. God och tydlig kommunikation är av största vikt för att föräldrar ska kunna känna sig delaktiga och involverade i sitt barns vård. Kommunikationen är en viktig grund i att föräldrar ska känna stöd och därigenom kunna bevara hoppet. Det är viktigt att föräldrarna får stöd från sjuksköterskan och övrig omgivning då de har fullt upp med sitt sjuka barn och att pussla ihop livets alla områden. I diskussionen fördjupas de mest framstående fynden ur resultatet med ny litteratur som förstärker och bekräftar de faktorer som verkar mest viktiga för de föräldrar som vårdar sitt cancersjuka barn i den palliativa vården.

När en person får diagnosen cancer kan detta innebär en stor kris för denne. Vilket kan leda till en känsla av hopplöshet. Därför blir hoppet en viktig resurs samt kraftkälla för personen som drabbats av cancer, en kraft som driver människan framåt. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om omvårdnadsåtgärder som främjar känslan av hopp till personer med cancer. Syftet besvarades utifrån de två frågeställningarna, Vilka omvårdnadsåtgärder främjar hopp samt hur kan sjuksköterskan omsätta de identifierade omvårdnadsåtgärderna i det dagliga omvårdnadsarbetet.Sammanställning av data gjordes genom en kunskapsöversikt. Analysen baserades på 10 identifierade artiklar, dessa låg sedan till grund för resultatet. Resultatet bestod av 8 slutkategoriervar av 5 innehöll omvårdnadsåtgärder så som samhörighet och stöd, omsorg, kommunikation och information, meningsfulla aktiviteter, minnen och kortsiktiga mål samt genom önskan och tro. Men även 3 slutkategorier som behandlade sjuksköterskans omsättande av omvårdnadsåtgärderna. Dessa var i form av relationen mellan sjuksköterskan och personen, kommunikation samt information. Resultatet har visat att sjuksköterskan kan använda sig av omvårdnadsåtgärder för att främja hopp hos personer med cancer. Men eftersom att hoppet är komplext krävs det att sjuksköterskan kan möta personens behov utifrån dennes förutsättningar. Detta för att omvårdnadsåtgärderna ska bli främjande för hoppet.

No description available.

Post activation potentiation (PAP) är ett fenomen genom vilket idrottslig prestation ökas som en följd av tidigare muskelkontraktioner. Tung styrketräning har visat sig ge en akut förbättring vid dynamiska aktiviteter som involverar samma muskelgrupper som styrketräningen. Syftet med denna studie var att undersöka kraftutvecklingsegenskaperna i underkroppen efter ett maximalt marklyftsprotokoll och två olika vilointervaller. Frågeställningar Kommer ett marklyftsprotokoll kunna ge en förbättrad prestation i längdhopp utan ansats? Vilket av experimentets vilointervaller är optimalt för användning av PAP vid hopp efter marklyft? Finns det någon korrelation mellan PAP och atleternas styrka? Metod Tio aktiva styrketräningsutövare (30.8 ± 5.9 år, längd 176.4 ± 7.8 cm, vikt 74.2 ± 12.11 kg) deltog i en experimentell studie bestående av tre delar. Vid första tillfället mättes deltagarnas 1 repetition maximum i marklyft. Vid det andra, respektive det tredje tillfället fick deltagarna utföra längdhopp både före ett marklyftsprotokoll och 2.5 (tillfälle 2), respektive 4 (tillfälle 3) minuter efter marklyftprotokollet. Resultat Ett marklyftsprotokoll där vikten ökas från 40 % till 100 % 1RM leder till en medelsnittökning i prestation i längdhopp utan ansats på 7,95 ± 8,86 cm, p=0,0195. Båda vilointervallerna visade sig vara lika gynnsamma för prestation i längdhopp efter marklyft. Det fanns ett måttligt positiv samband mellan PAP och deltagarnas styrka (r=0.43). Slutsats Den praktiska betydelsen av dessa resultat är att idrottare bör försöka genomföra tunga marklyft för att förbättra sin prestation i längdhopp utan ansats. Fler omfattande studier behövs för att mer detaljerat undersöka en optimal vilotid mellan marklyft och längdhopp, samt typen av atleter som kan ha mest nytta av ett protokoll som i föreliggande studie. / <p>Fristående kurs: Idrott III</p>