Syftet med uppsatsen är att svara på om det finns några särkilda avvägningar som aktualiseras när de folkrättsliga frågorna om humanitärt tillträde i den humanitära rätten hanteras. Uppsatsen diskuterar även säkerhetsrådets mandat gällande humanitärt tillträde vid väpnad konflikt.

<p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur asylhandläggare på Migrationsverket uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme. Därtill hör även att utifrån den teoretiska ansatsen problematisera uppfattningarna för att undersöka om handläggarna kan förstås som neutrala verkställare enligt ett Weberianskt idealbyråkratiskt perspektiv eller snarare som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Michael Lipskys teori. Därutöver utgör en viktig del av syftet att problematisera utfallet av handläggarnas roll och handlingsutrymme för att belysa detta utifrån demokrati-, legitimitets- och rättssäkerhetsaspekter.</p><p>Uppsatsen kan förstås som en fallstudie där metoden för undersökningen utgjorts av samtalsintervjuer. Det empiriska materialet utgörs således av intervjuer med sex asylhandläggare från två olika asylenheter i landet. Samtliga respondenter har erfarenhet av att handlägga ärenden med humanitära grunder.</p><p>I uppsatsen har jag kommit fram till att sättet på vilket asylhandläggarna själva uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme främst kan relateras till en neutral verkställarroll enligt en Weberiansk modell. Den här uppfattningen är dock inte helt entydig, vilket exempelvis framkommer då vissa respondenter uppfattar att det faktiskt finns ett visst handlingsutrymme i utredningsarbetet. Det innebär att uppfattningen om rollen som neutral verkställare kan ifrågasättas. Trots att ett visst handlingsutrymme förekommer i utredningsarbetet, finns det dock en mycket tydlig juridisk styrning och därtill ett flertal olika kontrollmekanismer som sammantaget innebär att jag inte anser att asylhandläggarna bör förstås som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Lipskys teori. Kontrollmekanismerna och den tydliga styrningen som föreligger innebär också en ökad tilltro till möjligheterna att upprätthålla rättssäkerhet i myndighetsutövandet. Samtidigt pågår också arbetet med att öka insynen i Migrationsverket exempelvis genom att förtydliga bestämmelsen om humanitära skäl, vilket kan bidra till en ökad legitimitet. Vikten av den egna rollen och dess betydelse i ett vidare perspektiv är också något som markerats av flera respondenter. Asylhandläggarna uppfattar därmed att den egna rollen inte enbart syftar till att utreda och ge förslag till beslut i asylärenden; det handlar också om en roll i vilken strävan efter att bidra till upprätthållandet av legitimitet, demokrati och rättssäkerhet har en stor betydelse.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att klarlägga begreppet synnerligen ömmande omständigheter i den svenska utlänningslagen. Uttrycket ”synnerligen” visar att tillämpningsområdet är snävt och att den ska användas väldigt restriktivt. Detta visas tydligt i 5 kap. 6 § UtlL där det anges att ett bifall endast kan komma ifråga om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund. Det har varit viktigt för lagstiftaren att åstadkomma en tydlig skiljelinje mellan olika tillståndsgrunder, bl.a. för att bestämmelser av mer undantagskaraktär inte skall bli huvudregler.</p><p>För att beviljas uppehållstillstånd krävs således att en sammantagen bedömning görs av de personliga förhållandena. Vid en sådan bedömning ska alla omständigheter vägas samman. Det kan vara så att de enskilda omständigheterna inte är tillräckliga för ett uppehållstillstånd, men tillsammans kan de utgöra en grund för att beviljas uppehållstillstånd.</p><p>Vid bedömning om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter ska det som lagtexten anger ”särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet”.</p><p>I förarbetena står det klart att ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att bevilja uppehållstillstånd. I hälsotillstånd ingår hela hälsoskalan, graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmåga. Det beaktas om det är skäligt att vården ges i Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. För att det ska vara rimligt att utlänningen erhåller vård från Sverige måste hänsyn tas till om utlänningen kan få adekvat vård i hemlandet eller i ett annat land där han eller hon ska sändas till. Även om Sverige skulle kunna erbjuda bättre vård än vad som kan erbjudas i hemlandet måste man ta hänsyn till Sveriges ekonomiska konsekvenser vid den samlade bedömningen.</p><p>Migrationsöverdomstolen har fastställt i två parallella mål att det inte är möjligt att bevilja allvarligt sjuka utlänningar uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter när det finns både vård och medicin i hemlandet. Att de sjuka måste själva bekosta den nödvändiga behandlingen förändrar inte heller saken.</p><p>Förhållanden som medför en särskild anknytning till Sverige kan leda till uppehållstillstånd. Detta gäller speciellt i ärenden som rör barn där anknytningen har uppkommit t.ex. genom att barnet har gått i en svensk skola och därmed anpassat sig till det svenska samhället. Migrationsöverdomstolen uttalade sig att ”utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer som inte har medsökande barn enbart på grund av lång tillgodoräkningsbar vistelsetid, med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, närmast är obefintligt.”.</p><p>Förutom utlänningens anpassning till Sverige måste man ta hänsyn till hemlandet t.ex. familjemedlemmar som finns kvar och den tid utlänningen har levt i hemlandet. Detta gäller även andra länder som kan bli aktuella vid ett avslag.</p><p>När det gäller barn får uppehållstillstånd beviljas även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer.</p>

Syftet med denna uppsats är att klarlägga begreppet synnerligen ömmande omständigheter i den svenska utlänningslagen. Uttrycket ”synnerligen” visar att tillämpningsområdet är snävt och att den ska användas väldigt restriktivt. Detta visas tydligt i 5 kap. 6 § UtlL där det anges att ett bifall endast kan komma ifråga om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund. Det har varit viktigt för lagstiftaren att åstadkomma en tydlig skiljelinje mellan olika tillståndsgrunder, bl.a. för att bestämmelser av mer undantagskaraktär inte skall bli huvudregler. För att beviljas uppehållstillstånd krävs således att en sammantagen bedömning görs av de personliga förhållandena. Vid en sådan bedömning ska alla omständigheter vägas samman. Det kan vara så att de enskilda omständigheterna inte är tillräckliga för ett uppehållstillstånd, men tillsammans kan de utgöra en grund för att beviljas uppehållstillstånd. Vid bedömning om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter ska det som lagtexten anger ”särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet”. I förarbetena står det klart att ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att bevilja uppehållstillstånd. I hälsotillstånd ingår hela hälsoskalan, graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmåga. Det beaktas om det är skäligt att vården ges i Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. För att det ska vara rimligt att utlänningen erhåller vård från Sverige måste hänsyn tas till om utlänningen kan få adekvat vård i hemlandet eller i ett annat land där han eller hon ska sändas till. Även om Sverige skulle kunna erbjuda bättre vård än vad som kan erbjudas i hemlandet måste man ta hänsyn till Sveriges ekonomiska konsekvenser vid den samlade bedömningen. Migrationsöverdomstolen har fastställt i två parallella mål att det inte är möjligt att bevilja allvarligt sjuka utlänningar uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter när det finns både vård och medicin i hemlandet. Att de sjuka måste själva bekosta den nödvändiga behandlingen förändrar inte heller saken. Förhållanden som medför en särskild anknytning till Sverige kan leda till uppehållstillstånd. Detta gäller speciellt i ärenden som rör barn där anknytningen har uppkommit t.ex. genom att barnet har gått i en svensk skola och därmed anpassat sig till det svenska samhället. Migrationsöverdomstolen uttalade sig att ”utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer som inte har medsökande barn enbart på grund av lång tillgodoräkningsbar vistelsetid, med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, närmast är obefintligt.”. Förutom utlänningens anpassning till Sverige måste man ta hänsyn till hemlandet t.ex. familjemedlemmar som finns kvar och den tid utlänningen har levt i hemlandet. Detta gäller även andra länder som kan bli aktuella vid ett avslag. När det gäller barn får uppehållstillstånd beviljas även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer.

Rådande teoribildningar inom det marindiplomatiska området är skrivna utifrån ett stormaktsperspektiv, där staternas storlek på flotta samt ambitionsnivå med den marina diplomatin skiljer sig åt i jämförelse mot en småstat och dess perspektiv.   Med utgångspunkt i Edward Luttwaks marindiplomatiska teori kommer jag att anlägga ett svenskt perspektiv på det subtila förhållningssätt på den marina diplomatin som är rimlig i förhållande till vårt lands storlek på flotta samt de ambitionsnivåer som är rimliga för en småstat. En småstats teori, kommer att beskrivas och prövas mot det svenska sjöförsvarets förehavanden under åren 1945-1950. Denna teori, småstaters stödjande inducering kategoriseras i stöd till humanitära insatser, stöd till civil sjöfart och handel samt till örlogsbesök. Analysen visar att de handlingar som sjöförsvaret genomförde under denna tidsperiod finner en överrensstämmelse i de nya kategorierna av induceringsteorin.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde. Metod: I denna studie har tre intervjuer genomförts. För att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor behöver har insamlad data analyserats genom manifest innehållsanalys. Resultat: Genom analysen framkom tre huvudkategorier: Förberedande kunskaper &amp; färdigheter; Situationer på plats samt Ledning på plats. I kategorin Förberedande kunskaper &amp; färdigheter beskriver respondenterna den kunskap de anser vara nödvändig innan uppdragets början. Det var viktigt att ha teoretisk kunskap om bland annat vitala parametrar och infektionssjukvård. Erfarenhet av att vårda sjuka barn framkom som viktigt. Inom Situationer på plats beskrivs de olika arbetsuppgifter och roller respondenterna haft under respektive uppdrag. Varierande problem och utmaningar framkom, bland annat att behoven ofta översteg resurserna. Ledning på plats beskriver respondenternas återkommande roller som arbetsledare och chef. Det handlade bland annat om att kunna fatta beslut, att ha ansvar och kunna samverka med såväl kollegor som myndigheter. Slutsats: Resultatet i denna studie tyder på att ledarskap är en av de viktigaste kompetenserna i humanitära insatser. Grundutbildningen till sjuksköterska i Sverige är tillfredställande och ger rätt teoretiska kunskaper för att kunna arbeta med katastrofsjukvård. Utöver en god teoretisk kunskap anses erfarenhet av framförallt pediatrisk omvårdnad vara viktigt för arbetet i humanitära insatser. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie kan användas för att utveckla kursplaner i sjuksköterskeutbildningen och förberedande utbildningar för humanitära insatser. / Background: Disasters can be of natural cause or be man made. No matter the cause of the disaster nurses will play a significant role in disaster nursing and international humanitarian operations. The work sets high demands on the individual's competence. Results from several studies around the world show that nurses often feel their education is not sufficient to be able to deal with the problems that may arise in a disaster area. Aim: The purpose of this study was to explore what knowledge and competence nurses consider necessary in order to work optimally in a disaster area. Method: In this study, three interviews were conducted. To explore what knowledge and competence nurses need, the collected data was analyzed through manifest content analysis. Findings: The analysis revealed three main categories: Preparatory knowledge &amp; skill; Situations on site and Management on site. In the category Preparatory knowledge &amp; skills the respondents describe the knowledge they consider necessary before the beginning of the mission. It was important to have knowledge of, among other, vital parameters and infection care. Experience of caring for sick children emerged as important. Within Situations on site the different roles and tasks the respondents had during each mission was described. Various problems and challenges emerged, among other that needs often exceeded the resources. Management on site describes the respondents recurring roles as supervisors and managers. These included being able to make decisions, to have responsibility and to be able to interact with both peers and authorities. Conclusion: The result of this study suggests that leadership is one of the most important competencies in humanitarian operations. The nursing education in Sweden is satisfying and it provides the right theoretical knowledge to work with disaster nursing. In addition to good theoretical knowledge, experience of especially pediatric care is of importance for the work in humanitarian operations. Clinical impact: The result of this study can be used to develop curricula in nursing education and preparatory courses for humanitarian operations.

The following study is about how non-profit organizations in Sweden with focus on social services utilize strategic planning in their organizations. Furthermore, the thesis addresses the existential challenges associated with the strategic planning process. In addition, the study also takes the possible benefits of strategic planning process into consideration. With help of interviews and previous research the thesis has managed to gain plentiful information regarding the strategic planning process, its possible challenges as well as the benefits associated with the process. After analyzing both the empirical and theoretical materials, the study has come to the conclusion that strategic planning is an integral factor for the non-profit organizations' success. This is because the strategic plan aids the non-profit organizations when it comes to defining its goals as well as achieving them. In addition, the strategic planning process creates a sense of community in the organizations. Conversations and discussions that arise during the process are valuable and create cohesion. However, there are some potential challenges as well pertaining to the strategic planning process, which are addressed in the study later. Despite all the possible challenges all non-profit organizations that have been interviewed state that the benefits of the strategic plan outweigh the costs generated by creating and implementing the strategic plan.

Despite knowledge being recognised as a valuable resource for organizations, there is limited research on knowledge management and knowledge sharing in the humanitarian- and development sector. Trying to fill this gap, this study aimed to examine how employees in an international Non-Governmental Organization in the humanitarian- and development sector, experienced the internal knowledge sharing, within their working organization. As well as aspects that affect knowledge sharing, what difficulties and opportunities there are, and the role of tacit and explicit knowledge for their knowledge sharing. The study was conducted as a hybrid of a cross sectional study and a case study with a qualitative approach and was based on the theoretical framework of the SECI-model, its processes and ba. Empirical data was generated through qualitative interviews with seven employees from a humanitarian- and development organization called organization X, in the context of a developing country in sub-Saharan Africa. Qualitative thematic analysis was used for analysing the empirical data based on research and the SECI-model. The result demonstrates that explicit knowledge is prominent in organization X because the employees are governed by documents and other explicit sources. The result also showed that the employees experience that there is trust and willingness to share knowledge, but that there is a lack of knowledge management strategy which affects knowledge sharing processes.

Just nu är miljontals människor världen över i akut behov av hjälp och stöd. Det finns idag en stor mängd humanitära välgörenhetsorganisationer som arbetar med just detta. Deras verksamhet är beroende av att privatpersoner går in och stöttar, vilket innebär att organisationernas kommunikation utåt är avgörande för att kunna nå dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur olika annonstyper inom humanitära välgörenhetsorganisationer påverkar människor. I en pilotstudie identifierades tre olika annonstyper som använts i denna studie. För att se om någon av annonstyperna fick en starkare respons användes en kvantitativ enkät där 70 respondenter svarade. För att undersöka hur bild och text i annonstyperna påverkade mottagare genomfördes nio kvalitativa intervjuer. I både enkät och intervjuer fick de som deltog se de tre olika annonstyperna och svara på frågor kring dessa. Resultatet av studien visar att de tre annonstyperna väcker olika känslor och reaktioner hos olika människor, samt att en för hög exponering av en viss annonstyp kan leda till att mottagaren inte påverkas i lika hög utsträckning. Detta tyder på att en varierad kommunikation är den mest effektiva för att humanitära välgörenhetsorganisationer ska kunna påverka så många människor som möjligt.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) planerar att etablera ett permanent fältkontor i Doolow i So-malia. Syftet med denna rapport är att tillhandahålla förslag till MSB på hur detta skulle kunna utformas gällande vatten- och sanitetshantering, baserat på frågeställningarna: ”Vilka metoder för vatten- och sanitetshantering användsav MSB på fältkontor? Vid få eller avsaknad av metoder, finns det andra metoder som skulle kunna fungera och i så fallvilka?” och ”Vilka metoder, såväl som MSB använder som andra, lämpas sig bäst på ett fältkontor i Doolow, Somalia?”.Med utgångspunkt i en litteraturstudie har MSB:s metoder undersökts. Inom gråvattenhantering verkar MSB inte ha några generella metoder men för övriga delar av vatten- och sanitethantering har MSB sådana för hanteringen. Ut-ifrån dessa metoder utfördes sedan en utvärdering av de presenterade metoderna. Detta resulterade i två förslag för vatten- och sanitetshanteringen på fältkontoret i Doolow. De två lösningarna skiljer sig åt i att den ena undersöker envattenbaserad toalettlösning och den andra en torr. Gemensamt för de två presenterade förslagen är vattenhanteringen.För extraktion av grundvatten bör det ske med en submersibel pump. Därefter föreslås att vattenkvalitétsindikationersåsom pH, klor och arsenik med flera testas innan reningsmetod väljs. Rekommenderade reningsmetoder är reversibelosmos, koagulering-flockning eller en kombination av UV-strålning, mikrofiltrering samt aktivt kol vid behov. Vidareföreslås att vatten lagras i betongtankar och distribueras med centrifugalpumpar. En hällspoltoalett föreslås som det vattenbaserade sanitetsalternativet, tillsammans med separation av svartvattnet ge-nom en septiktank. Slammet från septiktanken kan därefter renas med samkompostering och avloppsvattnet renas med en anlagd våtmark. I det fall att toalettvalet resulterar i ett utan vatten, rekommenderas urinseparerande torrtoaletter (UDDT) med uppsamling och behandling i uttorkningskammare, alternativt upphöjd dubbel VIP-latrin. Gråvattenre-ning föreslås oberoende av val av sanitetslösning, och det renade gråvattnet kan därefter gå till spolvatten alternativt bevattning av odlingsmarker, beroende på vilket av alternativen som väljs. Det torra sanitetsförslaget rekommenderasstarkare med hänsyn till att inte påfresta de vattentillgångar som finns i Doolow.