The question of how "humanitarianism" became possible, and whether humanitarianism is a factor of power in today's world, and possible in the future, is answered against the backdrop of the problem of the world's moral indifference, and the difficulty of mobilizing empathy and commitment to other people's suffering in humanitarian disasters. A genealogical discourse analysis examines historical breakthroughs for humanitarianism, and how humanitarianism relates to human rights, in a moral-philosophical and sociological perspective, in a historical exposition, with the aim of tracing violations and leaps in the development of conditions and possibilities, which enabled the construction of a discourse of humanitarianism. Important prerequisites for humanitarianism to become possible, and the ideas of human rights, are a changed view of man during enlightenment, and her self-understanding, as an "ethical subject", as ground to rights, and that "humanity" was imagined to be a legal community that entails a moral responsibility of universal solidarity. A discourse of humanitarianism has been constructed which has become a factor of power in international politics to meet needs, that it costs to deviate from. A danger to the future is that humanitarianism, as an active protest against the world's suffering, is politicized and abused as a pretext for power ambitions. Whether humanitarianism is possible depends on the social and moral preconditions of international cooperation and idealism, and the belief that human progression is possible, and the attitude: ”We become more fully human via the manner in which we treat our fellows”.

Worldwide, the need for effective humanitarian aid is growing, and continuous aid such as commodity distribution plays a major role in ensuring sustained wellbeing. In literature, information and communication technology (ICT) has been recognized and suggested to enhance the performance and achieve higher social impact of humanitarian supply chains. Nevertheless, so far there has been little research on implementation practices and difficulties that can arise in the specific context. In pursuit of seizing the full benefits of ICT in humanitarian setting, there is an interest to further study ICT adoption among humanitarian practitioners, above all those in the most decentralized parts of the chain, which are more likely to be overlooked. This thesis aims to investigate what challenges arise when implementing an ICT trackability solution in local units of humanitarian supply chains. In this context, the concept of trackability was introduced to refer to monitoring of the downstream flow of a commodity until its intended beneficiary. Based on a thorough literature review at the intersection of Humanitarian Logistics, Supply Chain Visibility and ICT Adoption research, a substantiated theoretical context was built. Further, a case study on Colombian childcare centers, which serve as local service units of a national Food Aid Program aimed at early childhood, allowed for deep-going insights on the work of educators and the dynamics of such local humanitarian entities. Analysis of the empirical findings demonstrated the presence of numerous, both facilitating and inhibiting, ICT adoption antecedents. Five main challenges were identified: high workload, lack of technological skills, staff’s impact-oriented motivation in contrast to the tool’s broader efficiency goal, trackabilitiy’s monitoring nature as a threat to staff’s aspired autonomy, and deficient infrastructure. The study shows that these challenges can be interpreted as misalignments between the nature of attributes intrinsic to the humanitarian organization and that of the technological tool itself which is often shaped by commercial principles. The identified frictions could either be associated to a difference in operational reality or to diverging strategic goals, which mirror the overall discrepancies between commercial and humanitarian supply chains described in literature. The conclusion was drawn that the elucidated divide or incompatibility asks for bridging efforts in order to overcome implementation difficulties and seize the promising advantages of ICT in humanitarian setting. According to the findings, this should be done by enabling local practitioners rather than monitoring these. / Globalt ökar behovet av effektivt humanitärt bistånd, och kontinuerligt stöd såsom råvarudistribution spelar en viktig roll för att säkerställa ett fortsatt välbefinnande. I litteraturen har informations- och kommunikationsteknik (IKT) erkänts och föreslagits förbättra prestationen och höja den sociala påverkan hos humanitära försörjningskedjor. Å andra sidan, finns det hittills ringa forskning på praktisk implementering och utmaningar som kan uppstå i det givna sammanhanget. I strävan att ta vara på samtliga fördelar som IKT kan ha i humanitärt sammanhang finns det intresse att ytterligare studera införande och användning av IKT bland humanitära praktiker, främst i de mest decentraliserade delarna av kedjan, då dessa är mer sannolika att förbises. Examensarbetet syftar till att undersöka vilka utmaningar som uppstår vid implementering av en IKT lösning för spårbarhet i lokala enheter av humanitära försörjningskedjor. Baserat på en grundlig litteraturöversikt vid skärningspunkten för forskning kring humanitär logistik, försörjningskedjor och IKTs införande och användning skapades ett teoretiskt ramverk. Vidare har en fallstudie av colombianska daghem, som utgör de lokala serviceenheter av ett nationellt program för livsmedelsbistånd riktad till tidig barndom, bidragit till djupgående insikter i praktikernas arbete och dynamiken i sådana lokala humanitära enheter. Analysen av det empiriska materialet påvisade många, både underlättande och inhiberande, faktorer för IKT införande och användning. Fem huvudsakliga utmaningar identifierades: hög arbetsbelastning, brist på tekniska färdigheter, personalens motivation baserad i direkt social påverkan i kontrast till IKT lösningens bredare effektivitetsmål, kopplingen mellan spårbarhet och övervakning som ett hot för autonomi, samt bristande infrastruktur. Studien visar att dessa kan tolkas som motsättningar mellan attribut hos den humanitära organisationen och attribut för det tekniska verktyget som oftast är format utifrån kommersiella principer. De identifierade friktionerna kan antingen vara kopplade till en skillnad i operativ verklighet eller i divergerande strategiska mål, vilket speglar de övergripande skillnaderna mellan kommersiella och humanitära försörjningskedjor som beskrivs i litteraturen. Slutsatsen drogs att den uppenbara klyftan eller oförenligheten manar till överbryggande ansträngningar för att övervinna de implementeringssvårigheter som uppstår och för att ta vara på IKT’s lovade fördelar i humanitär miljö. Enligt resultaten bör detta göras med fokus på att stödja lokala utövare istället för att övervaka dessa.

Air power has shown its usefulness throughout many wars and has been an effective tool for military interventions during the last decades. How airpower should be applied has been a highly debated topic for as long as it has been around. However, its use in humanitarian interventions is comparatively unresearched. One theorist that have received a lot of attention is John Warden and his five-ring-model. The purpose of this thesis is to test Wardens theory in humanitarian interventions, in order to contribute with research on the use of airpower in humanitarian interventions. This thesis is a comparative case study examining two similar and successful humanitarian interventions, Operation Deliberate Force and Operation Odyssey Dawn/Unified Protector. Results show that Wardens theory can not explain the success of the use of airpower in the operations. There are however some interesting similarities between the two operations that could be the key to success in humanitarian interventions. Further research is required to investigate this conclusion. / <p>Uppsatsen skriven VT 2018 under Termin 4 Officersprogrammet 16-19 med inriktning mot flyg. Examen genomförs VT 2019.</p>

Air power has shown its usefulness throughout many wars and has been an effective tool for military interventions during the last decades. How airpower should be applied has been a highly debated topic for as long as it has been around. However, its use in humanitarian interventions is comparatively unresearched. One theorist that have received a lot of attention is John Warden and his five-ring-model. The purpose of this thesis is to test Wardens theory in humanitarian interventions, in order to contribute with research on the use of airpower in humanitarian interventions. This thesis is a comparative case study examining two similar and successful humanitarian interventions, Operation Deliberate Force and Operation Odyssey Dawn/Unified Protector. Results show that Wardens theory can not explain the success of the use of airpower in the operations. There are however some interesting similarities between the two operations that could be the key to success in humanitarian interventions. Further research is required to investigate this conclusion.

No description available.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur asylhandläggare på Migrationsverket uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme. Därtill hör även att utifrån den teoretiska ansatsen problematisera uppfattningarna för att undersöka om handläggarna kan förstås som neutrala verkställare enligt ett Weberianskt idealbyråkratiskt perspektiv eller snarare som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Michael Lipskys teori. Därutöver utgör en viktig del av syftet att problematisera utfallet av handläggarnas roll och handlingsutrymme för att belysa detta utifrån demokrati-, legitimitets- och rättssäkerhetsaspekter. Uppsatsen kan förstås som en fallstudie där metoden för undersökningen utgjorts av samtalsintervjuer. Det empiriska materialet utgörs således av intervjuer med sex asylhandläggare från två olika asylenheter i landet. Samtliga respondenter har erfarenhet av att handlägga ärenden med humanitära grunder. I uppsatsen har jag kommit fram till att sättet på vilket asylhandläggarna själva uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme främst kan relateras till en neutral verkställarroll enligt en Weberiansk modell. Den här uppfattningen är dock inte helt entydig, vilket exempelvis framkommer då vissa respondenter uppfattar att det faktiskt finns ett visst handlingsutrymme i utredningsarbetet. Det innebär att uppfattningen om rollen som neutral verkställare kan ifrågasättas. Trots att ett visst handlingsutrymme förekommer i utredningsarbetet, finns det dock en mycket tydlig juridisk styrning och därtill ett flertal olika kontrollmekanismer som sammantaget innebär att jag inte anser att asylhandläggarna bör förstås som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Lipskys teori. Kontrollmekanismerna och den tydliga styrningen som föreligger innebär också en ökad tilltro till möjligheterna att upprätthålla rättssäkerhet i myndighetsutövandet. Samtidigt pågår också arbetet med att öka insynen i Migrationsverket exempelvis genom att förtydliga bestämmelsen om humanitära skäl, vilket kan bidra till en ökad legitimitet. Vikten av den egna rollen och dess betydelse i ett vidare perspektiv är också något som markerats av flera respondenter. Asylhandläggarna uppfattar därmed att den egna rollen inte enbart syftar till att utreda och ge förslag till beslut i asylärenden; det handlar också om en roll i vilken strävan efter att bidra till upprätthållandet av legitimitet, demokrati och rättssäkerhet har en stor betydelse.

No description available.

The global business environment is rapidly changing, and with the emergence of a new landscape comes new challenges. Traditional supply chains have been reshaped in an attempt to better adjust to the ever-increasing globalization process. This has increased the complexity of logistics as supply chains now are global, multi-tiered and encompass a variety of activities and stakeholders. As a result, many organizations are struggling to fully monitor their supply chains due to the lack of visibility within the supply chain. This concerns not only commercial corporations but also humanitarian organizations in their quest to improve the situation for people in need. The purpose of this study was to explore the concept of Supply Chain Visibility and determine which factors that affect the level of visibility in a supply chain, and to investigate how humanitarian organizations can increase the level of Supply Chain Visibility during the last mile of delivery. The research was conducted by means of an extensive literature review and a case study in Zimbabwe. The case study included a mapping of the national supply chain and an assessment of the current level of visibility. Subsequently, the underlying issues that affect the current level of visibility were identified and analysed. The findings from the study show that the underlying activity and the antecedent of Supply Chain Visibility is information sharing between trading partners in the supply chain. The activity of information sharing is in turn determined by the level of connectivity and willingness. Connectivity measures the maturity of the technological means that an organisation possesses for the use of information sharing and willingness is a measurement of an organization’s attitude toward the act of information sharing. The attribute of the shared information, in terms of quality and quantity, is what finally determines the level of visibilityin a supply chain. For humanitarian organizations to increase the level of visibility during the last mile of delivery, the findings show that organizations must improve the attributes of the shared information. As information collection is often directly tied to the physical distribution of commodities, organizations must improve their transportation operations in order to increase the level of quality of the shared information. In the long run it is imperative that humanitarian organizations detach the information flows from the physical flows so that information is transmitted electronically from health facilities to the central information repository, rather than being collected by vehicle. Implementing a Logistics Management Information System based on the GS1 standards is therefore a necessity as it would allow for automatic information capture and dissemination among supply chain stakeholders. / Den globala marknaden förändras snabbt och i takt med att det affärsmässiga landskapet förändras kommer nya utmaning. Traditionella leverantörskedjor har oformaterats i ett försök att bättre anpassa sig till den ständigt ökande globaliseringen. Detta har lett till att komplexiteten inom logistikområdet ökat och leverantörskedjor är idag globala, flerskiktade och innefattar en mängd aktiviteter och aktörer. Som ett resultat av detta har många organisationer idag svårt att fullt ut övervaka sina leveranskedjor på grund av bristande insyn. Detta rör inte endast kommersiella företag utan även humanitära organisationer i deras strävan att förbättra levnadssituationen för människor i nöd. Syftet med den här studien var att utforska begreppet ”Supply Chain Visibility” och slå fast vilka faktorer som påverkar graden av insyn i leverantörskedjan, samt att undersöka hur humanitära organisationer kan öka graden av insyn i sina leveranskedjor under ”the last mileof delivery”. Studien genomfördes med hjälp en grundlig litteraturstudie och en fallstudie i Zimbabwe. Fallstudien inkluderade en kartläggning av den nationella leveranskedjan och en bedömning av den nuvarande nivån av insyn i denna. De underliggande problemen som påverkar den nuvarande nivån av insyn i leveranskedjan identifierades och analyserades slutligen. Resultaten från studien visar att den underliggande aktiviteten som föregår ”Supply Chain Visibility” är informationsdelning mellan aktörer inom leveranskedjan. Graden av informationsdelning beror i sin tur på konnektiviteten i leveranskedjan och på viljan hos enskilda aktörer att dela information med andra parter. Konnektivitet är ett mått på hur lämpade och sammankopplade de tekniska medel, som en organisation använder sig av, är för att dela information. Det som slutligen avgör vilken insyn, i leveranskedjan, som en aktör kan realisera är egenskaperna hos den delade informationen i termer av kvalitet och kvantitet. Studien visar att humanitära organisationer måste förbättra egenskaperna hos den informationsom delas, för att öka graden av insyn i leveranskedjan. Eftersom insamlandet av information ofta sker i samband med den fysiska distributionen av produkter måste humanitära organisationer fokusera på att förbättra och effektivisera dessa transportprocesser för att öka kvaliteten på informationen. På sikt är det därför helt centralt att informationsflödena skiljs från de fysiska flödena så att information kan överföras elektroniskt från kliniker till den centrala datalagringsenheten, istället för att samlas in med hjälp av distribueringsfordonen. Att implementera ett ”Logistics Management Information System” baserat på GS1 standarden är därför nödvändigt då det skulle tillåta automatisk informationsinsamling och informationsspridning mellan intressenter inom leverantörskedjan.

År 2005 enades FN’s medlemsländer om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades på tanken att en stats suveränitet inte är ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN’s säkerhetsråd igenom resolution 1973. Det innebar att en internationell koalition ledda av NATO upprättade en no fly zone över Libyen i syfte att skydda civilbefolkningen från Ghadaffiregimens övergrepp. Detta var första gången som FN och det internationella samfundet motiverat en militär intervention utifrån just Responsibility to protect. Det svenska bidraget till den internationella styrkan bestod av upp till åtta stycken JAS 39 Gripen med personal som endast fick bekämpa luft hot, alltså inte mål på marken. År 2002 när den svenska riksdagen för första gången beslutade att skicka en svensk militär styrka till Afghanistan förelåg inga liknande restriktioner gällande nyttjandet av vapen från de svenska soldaterna.Uppsatsen skall söka svar på huruvida den svenska insatsen i Afghanistan motiverades med samma värderingar som den i Libyen. Detta i syfte att kartlägga och problematisera Responsibility to protects betydelse för det svenska deltagandet i militära insatser. Det kommer genomföras via en kvalitativ, idékritiskt klassificerande textanalys av de riksdagsdebatter som förelåg insatserna med fokus på om värderingar från Responsibility to protect kan spåras i argumentationen.Resultatet är inte helt entydigt men argument med tydlig anknytning till Responsibility to protect påträffas i samtliga debatter som undersökts. Det går även att utröna en förändring i hur riksdagsledamöterna argumenterar för ett svenskt deltagande i en militär insats utomlands före, respektive efter, införandet av Responsibility to Protect. / In the year of 2005 the United Nations decided on an initiative called the Responsibility to Protect. The initiative was based on the thought that the sovereignty of a state isn’t a right, but a privilege. Its purpose was to help prevent crimes against the civilian population. Crimes like genocide, war crimes, crimes against humanity and ethnic cleansing.On march 17 2011 the UN security council authorized resolution 1973 which meant that an international NATO lead coalition could establish a no fly zone over Libya. This was done in order to protect the civilian population of Libya from the atrocities and assaults from the Gadhafi regime. This was the first time that the UN and the international community performed a military intervention motivated by the Responsibility to Protect. The Swedish contribution consisted of a force of up to eight JAS 39 Gripen, with personnel that were only authorized to engage targets in the sky, not on the ground. In 2002 the Swedish parliament decided to contribute with Swedish soldiers to Afghanistan. That time with the authorization to use deadly force if they needed to.This essay shall try and answer whether or not the Swedish military operation in Afghanistan was motivated by the same values as the one in Libya. This will be done in order to structure and problematize the concept of the Responsibility to Protect and how it may affect the Swedish contributions to international military interventions. This will be performed through a qualitative analysis of the protocols from the Swedish parliament that authorized and motivated the Swedish operations. The essay will focus on finding traces of values from the Responsibility to Protect from the arguments in the protocols.The results are not crystal clear, but arguments with a distinct connection to the Responsibility to Protect are found in all the protocols that are analyzed. The results of the analysis show a change of patterns in the way the Swedish parliamentarian’s debate for a Swedish contribution in international military operations since the Responsibility to Protect was initiated.

Humanitarian visas for asylum purposes have been widely discussed in recent years. With few alternatives at their disposal, refugees are forced to illegal and dangerous routes in their attempts to reach Europe. The aim of this study is to investigate the conditions for implementing humanitarian visas in Sweden and to clarify the consequences of Sweden's approach to humanitarian visas for third-country nationals in need of international protection. Using idea analysis as a method, the tenability of two official reports published by the Swedish Government is analyzed. By examining the assessments, an understanding of the conditions for introducing humanitarian visas in Sweden is established. In order to explore the implications of Sweden's position on the right of third country nationals to seek asylum, the study draws on a critical perspective on how migrants and refugees’ risk being subjected to violent border controls and how their legal status is subjected to various kinds of scrutiny.  Several shortcomings are identified in these reports and the conditions thus created for the introduction of humanitarian visas in Sweden. Although the need for more safe and legal routes to seek asylum and the consequences of Sweden's migration and asylum policy are highlighted, no national measures are recommended. Instead, it is recommended that Sweden should lobby for the introduction of humanitarian visas to the EU as a whole, with the overall aim of reducing the number of asylum seekers coming to Sweden in particular. Although it is commonplace for refugees to perish in search of safety, no practical measures are deemed essential to establish safe and legal routes for asylum seekers. State sovereignty thus continues to impede fundamental rights for all. Refugees and asylum seekers are severely affected by the uncertainty as to who is responsible for guaranteeing these fundamental rights. In an attempt to get these basic rights fulfilled, asylum seekers currently must resort to illegal acts at the risk of their lives. / Humanitära visum vid asylskäl har diskuterats flitigt de senaste åren. Med få alternativ till hands tvingas flyktingar ta till illegala och livsfarliga vägar i sina försök att ta sig till Europa. Syftet med studien är därför att utreda vilka förutsättningar som finns för att införa humanitära visum i Sverige samt att tydliggöra konsekvenserna av Sveriges inställning till humanitära visum för tredjelandsmedborgare som har ett internationellt skyddsbehov. Med idéanalys som metod granskas hållbarheten i två statliga offentliga utredningar. Genom att kritiskt granska de bedömningar som görs, skapas förståelse för vilka förutsättningar som finns för att införa humanitära visum i Sverige. För att utreda implikationerna som Sveriges inställning har på tredjelandsmedborgares rätt att söka asyl tar studien stöd av ett kritiskt perspektiv om hur människor på flykt riskerar att utsättas för våldsamma gränskontroller och hur deras juridiska ställning utsätts för olika typer av vågspel.  Flera brister identifieras i utredningarna och de förutsättningar som därmed ges för att införa humanitära visum i Sverige. Trots att behovet av fler säkra och lagliga vägar att söka asyl konstateras, samt att konsekvenserna av Sveriges migrations- och asylpolitik uppmärksammas, rekommenderas inte att några nationella åtgärder vidtas. I stället rekommenderas att Sverige ska framföra påtryckningar för att införa humanitära visum i EU. Ett övergripande mål är samtidigt att minska antalet asylsökande som söker sig till Sverige. Fastän det beskrivs hur människor på flykt omkommer i jakten på säkerhet, så bedöms inte nationella åtgärder vara nödvändiga för att införa säkra och lagliga vägar för asylsökande. Den statliga suveräniteten fortsätter således att utmana rätten till rättigheter för alla. Flyktingar och asylsökande drabbas framför allt av osäkerheten kring vem som är pliktbärare och oklarheter kring hur deras rättigheter ska tillförsäkras. För att försöka få sina rättigheter tillgodosedda tvingas de att ta till illegala handlingar med livet som insats.