<p>Bakgrund: Humanitär hjälp innebär att hjälpa människor att överleva under kritiska förhållanden, så som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att åka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade områden kan vara påfrestande men ses ändå som positivt. De möter många olika kulturer och synsätt och får anpassa sitt bemötande därefter.</p><p>Syftet: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat område.</p><p>Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade områden intervjuats.</p><p>Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsätt är något som sjuksköterskorna måste hantera dagligen i sitt arbete som hjälparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna är en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna måste acceptera patienternas synsätt, lyssna aktivt och vara närvarande för att kunna hjälpa dem.</p><p>Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjälpa andra människor var en av de viktigaste orsakerna till att de åkte på uppdrag. Även om de kände frustration över att de inte kunde hjälpa alla på ett bra sätt så motiverades de ändå av att se framstegen i sitt arbete. Bemötandet gick oftast bra om sjuksköterskan kunde acceptera lokalbefolkningens synsätt.</p>

Bakgrund: Humanitär hjälp innebär att hjälpa människor att överleva under kritiska förhållanden, så som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att åka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade områden kan vara påfrestande men ses ändå som positivt. De möter många olika kulturer och synsätt och får anpassa sitt bemötande därefter. Syftet: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat område. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade områden intervjuats. Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsätt är något som sjuksköterskorna måste hantera dagligen i sitt arbete som hjälparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna är en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna måste acceptera patienternas synsätt, lyssna aktivt och vara närvarande för att kunna hjälpa dem. Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjälpa andra människor var en av de viktigaste orsakerna till att de åkte på uppdrag. Även om de kände frustration över att de inte kunde hjälpa alla på ett bra sätt så motiverades de ändå av att se framstegen i sitt arbete. Bemötandet gick oftast bra om sjuksköterskan kunde acceptera lokalbefolkningens synsätt.

The objective of the study is to identify and evaluate possibilities for aligning a small company’s strategy with the needs of a market consisting of NGOs. By doing so enabling further development of products and services to achieve a high fit to the market needs.

<p>Denna uppsats är en studie av de dokument som Regeringen och Sida skrivit om det humanitära biståndet, hur Regeringen och Sida ser på humanitärt bistånd, vad de anser att det humanitära biståndet är etc. Det finns även en jämförelse mellan Regeringens och Sidas syn på det humanitära biståndet och den syn på humanitär bistånd som framträder i dokument om det humanitära biståndet i samband med Tsunamikatastrofen.</p><p>Analysen belyser de diskurser som framträder i samtliga dokument i kombination med teorier om bistånd och makt. Tyngdpunkten i analysen hamnar på hur Regeringen och Sida ser på det humanitära biståndet; om det är långsiktigt eller kortsiktigt, hur det ser på biståndsmottagarna och vilka som får del av det humanitära biståndet</p>

Denna uppsats är en studie av de dokument som Regeringen och Sida skrivit om det humanitära biståndet, hur Regeringen och Sida ser på humanitärt bistånd, vad de anser att det humanitära biståndet är etc. Det finns även en jämförelse mellan Regeringens och Sidas syn på det humanitära biståndet och den syn på humanitär bistånd som framträder i dokument om det humanitära biståndet i samband med Tsunamikatastrofen. Analysen belyser de diskurser som framträder i samtliga dokument i kombination med teorier om bistånd och makt. Tyngdpunkten i analysen hamnar på hur Regeringen och Sida ser på det humanitära biståndet; om det är långsiktigt eller kortsiktigt, hur det ser på biståndsmottagarna och vilka som får del av det humanitära biståndet

Förekomsten av partier med en högerpopulistisk ideologi har ökat i EU-länder sedan sent 1900-tal. Utifrån denna förändring har resonemang kring möjliga effekter av uppgången blivit mer aktuella än någonsin. Ökningen av högerpopilism i Europa väcker frågor om hur det påverkar några av världens största humanitära biståndsgivare. Humanitärt bistånd ges för akut stöd i en kris. Syftet med den här uppsatsen är att bidra till kunskap om hur högerpopulism påverkar EU-länders vilja att ge humanitärt bistånd. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen lyder: Vilken påverkan hade högerpopulism på mängd humanitärt bistånd från EU-länder 2000-2022? Uppsatsens hypotes vilar på Cas Muddes teori om exkluderande högerpiopulistiska partier. Studien genomförs med hjälp av kvantitativ multivariat regressionsanalys med fixerad effekt och nyttjar 621 observatioiner. Uppsatsens resultat tyder på att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan den beroende variabeln humanitärt biståndsgivande och den oberoende variabeln högerpopulism. Alltså, att om ett EU-land har en högre andel högerpopulism i det nationella parlamentet kommer de tendera att ge mindre humanitärt bistånd. Ytterligare tyder resultatet på att det finns variationer i effekten mellan olika geografiska områden inom EU. Uppsatsens resultat bidrar till möjligheter att resonera kring den framtida utvecklingen i EU området inom givande av humanitärt bistånd.

Denna magisteruppsats bekräftar Mark Duffields teori om att liberala länder från västvärlden använder humanitärt bistånd som ett biopolitiskt verktyg. Detta gör de i syfte att kapsla in och kontrollera överflödsbefolkningar i den underutvecklade världen så att de inte kan utgöra ett hot mot den egna säkerheten. Uppsatsen är en teoribekräftande fallstudie som med analysdiskurs som metod undersöker Sidas egna strategirapporter på tio afrikanska länder, vilka är mottagare av det svenska biståndet. Studiens teoretiska ramverk bygger på nio begreppsdefinitioner, vilka även ligger till grund för Duffields egen forskning på det studerade fenomenet. Tillsammans med diskursanalysen bildar detta teoretiska ramverk ett kraftfullt analysinstrument som har fungerat väl i analysen av Sidas strategirapporter, vilka utgör studiens empiriska urval. Förutom att bekräfta Duffields teori, synliggörs även diskrepansen mellan Sidas implementeringar av demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet; och biståndsberoende befolkningarnas ovilja att adoptera värderingar som dikteras av andra än dem själva och som positionerar dem som subjekt åt västvärldens uppfostrande förmyndarskap. / This one-year master’s thesis is a theory-confirming case-study on strategy reports from the Swedish humanitarian aid organization Sida. Its aim is to test Professor Mark Duffield’s theory, which suggests that humanitarian aid is a biopolitical instrument that is used by Western liberal nations in order to contain and control populations in the under-developed world. The theoretical framework is built on Duffield’s nine theoretical statements that are also used as analysis instruments in this study. The method that is used is discourse analysis and it has worked well together with the theoretical tools that are used for the analysis. The main finding is that Sida in its practice is acting as the biopolitical instrument in such way that Duffield suggests. His theorizations are hence considered to be confirmed. My analysis shows that there are gaps between Sida’s strategy plans that are conducted in order to democratize the peoples of the under-developed countries, and the under-developed people’s own will to be represented as subjects to the Western World’s dominance and educative trusteeships.Keywords: Biopolitics, development, discourse, humanitarian aid, liberalism, security

Syftet med uppsatsen är att svara på om det finns några särkilda avvägningar som aktualiseras när de folkrättsliga frågorna om humanitärt tillträde i den humanitära rätten hanteras. Uppsatsen diskuterar även säkerhetsrådets mandat gällande humanitärt tillträde vid väpnad konflikt.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ha arbetat i u-land genom organisationen Läkare utan gränser. Studien genomfördes som en intervjustudie baserad på semistrukturerade frågor. Fyra sjuksköterskor som under de senaste två åren arbetat i u-land deltog i studien. Resultatet visade att viljan att rädda liv i kombination med spänning och äventyr motiverade sjuksköterskorna att arbeta. Innan uppdragen fick sjuksköterskorna gå en förberedande kurs genom Läkare utan gränser. De tyckte att det var bra att ha yrkeserfarenhet innan uppdragen. Arbetsuppgifterna handlade mycket om att utbilda och handleda lokalbefolkningen samt att organisera arbetet och det stämde inte alltid överrens med sjuksköterskornas förväntningar. Alla upplevde någon form av stress och frustration. Gemensamt var stressupplevelsen av att ha ett stort ansvar. Rädsla för smitta vara inget som förekom bland sjuksköterskorna då de använde sig av basala skyddande medel. Mötet med den nya kulturen och befolkningen upplevdes som både positivt och negativt. I studien framkom positiva upplevelser av att göra någonting för folket ute i världen. Negativa aspekter i volontärarbetet var bristen på resurser, det stora ansvaret och känslan av att inte räcka till. Sjuksköterskorna som deltog i studien rekommenderade intresserade sjuksköterskor att arbeta i u-land. Det är viktigt att som person vara flexibel, ödmjuk och ha människokärlek och man växte som människa.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ha arbetat i u-land genom organisationen Läkare utan gränser. Studien genomfördes som en intervjustudie baserad på semistrukturerade frågor. Fyra sjuksköterskor som under de senaste två åren arbetat i u-land deltog i studien. Resultatet visade att viljan att rädda liv i kombination med spänning och äventyr motiverade sjuksköterskorna att arbeta. Innan uppdragen fick sjuksköterskorna gå en förberedande kurs genom Läkare utan gränser. De tyckte att det var bra att ha yrkeserfarenhet innan uppdragen. Arbetsuppgifterna handlade mycket om att utbilda och handleda lokalbefolkningen samt att organisera arbetet och det stämde inte alltid överrens med sjuksköterskornas förväntningar. Alla upplevde någon form av stress och frustration. Gemensamt var stressupplevelsen av att ha ett stort ansvar. Rädsla för smitta vara inget som förekom bland sjuksköterskorna då de använde sig av basala skyddande medel. Mötet med den nya kulturen och befolkningen upplevdes som både positivt och negativt. I studien framkom positiva upplevelser av att göra någonting för folket ute i världen. Negativa aspekter i volontärarbetet var bristen på resurser, det stora ansvaret och känslan av att inte räcka till. Sjuksköterskorna som deltog i studien rekommenderade intresserade sjuksköterskor att arbeta i u-land. Det är viktigt att som person vara flexibel, ödmjuk och ha människokärlek och man växte som människa.