Studiens syfte har varit att undersöka inkluderingen och exkluderingen av barn i behov av stöd på förskolan. Vi har även undersökt några verksamma pedagogers syn på barn i behov av stöd i verksamheten och hur de bemöter dessa. I början av arbetet har vi valt att introducera några av de problem som kan påträffas under barns tid på förskolan. Datainsamlingen har skett genom specialförskolor. Resultatet visade på att det finns stora skillnader men även likheter i arbetet med barn i behov av stöd. Studien visar på att det är pedagogernas synsätt och engagemang som har störst betydelse i arbetet med barn i behov av stöd.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt.

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare uttrycker sig om vilka begränsningar och svårigheter som barngruppens storlek får för genomförandet av ett pedagogiskt arbete som går i linje med läroplanen. För att undersöka detta har intervjuer med fem förskollärare ägt rum med intervjufrågor som har varit konstruerade för att kunna ge svar på syfte och frågeställningar. Resultatet har tydligt visat att barngruppens storlek har betydelse i viss mån när det gäller att följa läroplanens riktlinjer. Förskollärare upplever press att hinna se varje barn något som begränsar barnens inflytande och delaktighet, speciellt när barn i behov av stöd finns i barngruppen. Hur förskollärare väljer att organisera sin verksamhet och om det finns möjlighet att dela in barnen i smågrupper, så visade det sig att barngruppens storlek inte var ett lika stort problem. Det som visade sig ha en viktig roll i relation till hur barngruppens storlek uppfattades, var främst om det fanns barn i behov av stöd på avdelningen.

No description available.

I denna kvalitativa studie undersöktes lärares erfarenhet av, och inställning till, att använda motiverande samtal som extra anpassning inom distansundervisning för vuxna. Forskningsfrågorna handlade om ifall motivationsstödjande samtal genomfördes, lärares inställning till denna typ av extra anpassning, samt vilka konsekvenser lärare trodde av användandet av MI skulle få. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distanslärare inom vuxenutbildning. Resultaten visade att samtliga lärare hade erfarenhet av någon typ av motivationsstödjande samtal, men att man inte upplevde att det skedde på ett systematiserat sätt. Samtliga informanter ansåg att interaktionen med läraren var av stor betydelse för elevers motivation och prestation. Tidsåtgången framhölls som ett hinder för att kunna använda motivationsstödjande samtal mer, trots att informanterna trodde att det skulle kunna leda till att fler elever klarade sina kurser och fick stärkt självkänsla och motivation. Informanter ansåg att exempelvis elever med studiesvårigheter skulle kunna gynnas av anpassningen.

Denna studie har som mål att ta reda på pedagogers och specialpedagogers syn på sitt arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien är baserad på nio semistrukturerade intervjuer, sex intervjuer med pedagoger och tre intervjuer med specialpedagoger. Vi har utgått från ett dilemmaperspektiv kring specialpedagogik, mer beskrivande om dilemmaperspektivet kommer i teoridelen. Resultaten av denna studie visar på att pedagogerna utgår från tanken om ”en skola för alla” när de utgår från inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Men både pedagogerna och specialpedagogerna finner problemen med de stora barngrupperna, tidsbristen och kunskapsbristen. I delstudie ett pekar resultaten på att pedagogerna upplever en brist i resursfördelningen och att denna brist medverkar till problem då barnen inte får det stöd de är i behov utav. När det handlar om varför pedagoger bör sträva efter inkludering så lyfts mångfalden fram som positivt. Det är lika viktigt att även pedagoger, föräldrar och andra anställda samverkar och engagerar sig för att förverkliga inkluderingen av alla barn. För att pedagogerna ska känna trygghet i sitt arbetssätt vill några av pedagogerna ha mer utbildning inom olika diagnoser och arbetssätt. Detta är även något som framkommer från specialpedagogerna i delstudie två, då de berättar att bristen på kunskap kring olika diagnoser är det som påverkar att barnen inte blir inkluderade ”på riktigt”. Resultaten i delstudie två visar vidare att det finns en avsaknad av kompetens i förskolan. Vidare visar resultaten att det finns en tidsbrist, som påverkar barn i behov av särskilt stöd då pedagogerna inte hinner med att implementera förändringsarbete för att möta barnens behov. Ytterligare resultat pekar på att förskolan inte kan inkludera samtliga barn, då det är stora barngrupper och att dessa stora barngrupper påverkar samtliga barn.

No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande. Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mån att det är uppfattningar den är intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever på ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lärandet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrån dem. Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra är goda relationer, både med lärarna och andra elever. Även att få vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer. Förhoppningen med studien är att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som påverkar elever i behov av stöds skolsituation beroende på hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn på fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgå ifrån varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter från tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrån skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning är Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för båda är miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan någon uttalad pedagogisk inriktning. Jag har använt mig av en semistrukturerad intervju med fasta frågor. Förutsättningarna för förskolornas miljöer är mycket olika både när det gäller lokaler, tillgång till rum, storlek på rum, grovmotoriskt material, verkstad, ateljé, lekhall och våtrum. Det är skillnad i resultatet då det gäller synen och betydelsen för verksamheten, rörelesebehov och barn i behov av stöd. Det är en markant skillnad i informanternas uppfattningar och förhållningssätt hur de tänker och förhåller sig pedagogiskt när det gäller barn som behöver extra stöd.

No description available.