Hos serviceföretag har det visat sig att personalstyrkan är en av de främsta konkurrensfördelarna gentemot konkurrenter. Motiverad personal är av stor betydelse för att behålla kompetensen inom företaget och därmed kunna erbjuda kunderna det de efterfrågar; så bra service som möjligt. I denna kvalitativa fallstudie undersöks motivationsarbetet som cheferna på Radisson Blu SkyCity Hotel använder för att motivera de anställda. För att se hur de anställda i sin tur motiveras av detta arbete undersöks även vad som motiverar de anställda i deras dagliga arbete. Genom intervjuer med 6 anställda, 2 ansvariga arbetsledare och 2 chefer har en bild av företagets motivationsarbete målats upp, samt hur de anställda blir motiverade. Motivationsarbetet går främst ut på icke-monetära belöningar, där framförallt positiv återkoppling och chans till vidareutveckling har visat sig vara det som motiverar de anställda i högst grad. Även monetära bonussystem används och dessa motiverar anställda som har möjlighet att ta del av dessa. Dock motiverar inte detta i lika hög grad som de icke-monetära belöningarna.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om faktorn pris påverkar konsumenter vid användning av bankens digitala tjänster. Metod: Vår studie är baserad på en kvantitativ forskningsmetod, som genomfördes medwebbaserade enkäter. Av de 164 påbörjade enkäterna, fick vi ut 162 representativa svar.Av insamlad empirisk data gjorde vi sedan en korrelationsanalys med hjälp avprogrammet SPSS. Analys: Studien visar att variabeln pris har en påverkan på kunder i valet av att användabankernas digitala tjänster. Pris tenderar att bli mindre framträdande då kunden uppleverett högt PU (upplevd användbarhet) eller PEOU (upplevd användarvänlighet). Förslag på vidare forskning: En replikation av denna studie hade varit intressant att semed ett annat urval. Vid genomförandet av denna studie har vi använt oss av ettbekvämlighetsurval, där större delen av respondenterna haft tidigare erfarenhet avinternetbanken. Teoretiskt och Praktiskt bidrag: Studien tydliggör att priset har en betydelse föracceptansen av ny teknologi, i detta fall internetbanken. Prisets betydelse är större hosde respondenter som inte tidigare haft någon erfarenhet av teknologin. Nyckelord: Internetbank, Technology acceptance model, TAM, Pris, Icke-monetärakostnader

Förmågan att motivera medarbetare har alltid varit en viktig fråga i alla olika typer av företag. Ett verktyg som kan användas för att skapa motivation bland de anställda är incitamentssystem, både monetära samt icke-monetära. Det finns inget tydligt svar i tidigare forskning kring vad för typ av incitamentssystem som uppfattas som mest effektiva när det kommer till att motivera anställda. Exempelvis har en del studier visat att monetära incitament så som bonus har en positiv effekt på motivationen på kort sikt. Samtidigt visar andra studier att monetära incitament inte alls fungerar. Således är syftet med denna studie att beskriva och analysera hur medarbetare upplever incitamentssystem med avseende på motivation. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en kvalitativ flerfallstudie i två olika företag där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. Studiens frågeställning: Hur upplevs incitamentssystem hos medarbetare inom olika branscher med avseende på motivation? Studien har visat att icke-monetära incitament har en betydande effekt på medarbetarnas motivation i båda fallföretagen. Vidare visar resultatet att de monetära incitamenten också upplevdes som viktiga, men det empiriska materialet gällande de monetära incitamenten följde inte samma röda tråd som de icke-monetära: ett av företagen upplevde de monetära incitamenten mer viktiga med avseende på motivation än det andra företaget. / The ability to motivate employees has always been an important question in all kind of companies. One way the create motivation among the employees is to use incentive systems, both monetary and non-monetary. There are no clear answers in previous theories what kind of incentive system that perceives as the most effective in terms of motivated employees. For example, some research has shown that monetary incentives such as bonus is an effective way to motivate employees in the short term, while others disagree. Accordingly, the purpose of the study is to describe and analyze how employees perceive current incentive systems in terms of motivation. To fulfill this purpose, we have done a qualitative multiple case study in two specific companies. The empirical material has been collected by interviews. The research question in the thesis is as follows: How are incentive systems perceived by employees in different line of businesses in terms of motivation? The empirical results show that non-monetary incentives have a significant impact on employees' motivation in both case studies. Furthermore, the monetary incentives perceived important as well in both case studies, but the empirical result indicated that monetary incentives didn’t follow the same consistent thread as it did in the non-monetary incentives: one of the case study perceived the monetary incentives as more important in terms of motivation than the other.

Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler är Putte i Parken som är en årlig musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK). Uppsatsen är uppbyggd av både primärdata från intervjuer samt sekundärdata från tidigare undersökningar om andra festivaler. Effekter som hyresintäkter och bidrag till festivalen har varit relativt enkla att finna och har kunnat omsättas i SEK medan flera av de övriga effekterna till stor del inte kan omvandlas en monetär enhet. Dessa effekter har ändå en stor betydelse för de konsekvenser som flytten inneburit, varav en viktig sådan effekt är att en stad känner stolthet för att festivalen arrangeras just där. De effekter som har kunnats omsättas till SEK har vägts mot varandra och visar i slutet av uppsatsen en riktning på vilka ekonomiska konsekvenser flytten inneburit. Sett till endast de monetära enheterna innebar flytten en vinst för Karlstad men en förlust för Karlskoga. Detta är dock inte hela sanningen då ingen av de icke-monetära effekterna är medräknade i analysen, om dessa räknas med blir det nästintill omöjligt att finna det exakta svaret på alla konsekvenser. / Every year a number of events around the world are arranged and cities are fighting to organize large events and festivals in their city. One of all these festivals is Putte i Parken, an annual music festival originally arranged in Karlskoga. The festival was however relocated to Karlstad in 2012, since Karlskoga was considered too small as the festival grew. This paper focuses on finding the economic consequences caused by the relocation of the festival and how the two municipalities were affected by it. Using a cost-benefit analysis, the different effects caused by the relocation was found, and then converted into a monetary unit (SEK). The essay consists of both primary data from interviews and secondary data based on previous studies performed on other festivals. Effects such as rental income and contribution to the festival were relatively easy to find and has been translated into SEK, while several other effects cannot be given a monetary unit. They are still of great importance though, since the impact of the relocation can not only be measured in monetary units. An important effect is the feeling of pride when the festival is held in your city. Effects possible to convert into SEK were weighed against each other in different scenarios and results showed a direction on the economic impact the relocation had. When consider only the monetary units, the translocation of the festival resulted in a profit for Karlstad but a loss for Karlskoga. However, this is not the whole truth as none of the non-monetary effects are included, when these are, it becomes almost impossible to find the exact answer to all consequences.

Kommunala bolag konkurrerar idag med privata bolag samtidigt som de fyller en samhällsfunktion. De styrs effektivare och mer modernt enligt New Public Managements idéer, vilket innebär en utmaning i fler intressekonflikter och tvetydiga krav och förväntningar på bolagen. Vi har studerat hur fem kommunala bolag balanserar sina monetära och icke-monetära incitament för att locka till sig och motivera kompetent arbetskraft för att kunna prestera i konkurrensen, och bakomliggande orsaker till detta. Känner bolagsledningen sig tvungen att utforma incitamenten enligt regelverk eller kommunala direktiv, eller är den fri att utforma incitamentsprogrammen som den vill? Resultatet visar att alla bolag i studien fortfarande, likt ”heloffentliga” bolag, lägger stor vikt vid de icke-monetära incitamenten, om än i olika utformning. I teorin finns inga hinder mot att fritt motivera sin personal monetärt utöver den fasta lönen, men i praktiken använder sig bolagen endast av monetära incitament i form av individuell lönesättning. Trots att bolagen har närmat sig den privata sektorn genom effektivare och modernare styrning och förvaltning, tyder detta på att balanseringen av monetära och icke-monetära incitament inte har skett i samma riktning. Bakomliggande orsak till detta är främst legitimitetsperspektivet - att bolagen tar hänsyn till samhällets förväntningar att uppträda ansvarsfullt. Bonusutbetalningar har visat sig skapa negativ uppmärksamhet då samhället, trots att förutsättningarna har ändrats, sedan gammalt förväntar sig annat av offentligt ägda bolag. Även branschtillhörighet uppges påverka utformningen, eftersom de kommunala bolagen delvis verkar inom relativt lågavlönade branscher där knappast privata bolag heller belönar monetärt. / Municipal companies are today competing with private companies whilst simultaneously contributing to societal needs. They are managed more efficiently to modern standards through the ideas of New Public Management. This is challenging due to increased conflicts of interests and ambiguous demands that pose expectations on the companies. We have been studying how five Swedish municipal companies are balancing their monetary and non-monetary incentives to attract and motivate competent manpower in order to be able to perform competitively. To create thorough research, we have also sought to understand the underlying reasons for this. Is the ii municipal company management forced by rules and owners demands to form the incentive programme in a certain way, or are they free to do what they feel is necessary to compete with companies in the private sector? The results show that the companies involved in our research are mostly like “all-public” companies, focusing mainly on the non-monetary incentives in different forms. In theory, there are no limitations against motivating the employees financially, however, in practice the companies are only using individual salaries as monetary incentives. Even though the companies have become closer to the private sector through effective and modern management practices, the balance of monetary and non-monetary incentives have not followed the same pattern. The underlying reason for this is the need to remain trustworthy in the view of the public. The companies are taking societal expectations into consideration, always striving to act in the best interests of the public. Nevertheless, the bonus payments have attracted negative attention due to opinions that public companies shouldn’t be paying out money that they would not have done previously. The industry affiliation is also said to be affecting the design of the incentive system, because the municipal companies are partly operating in low paid branches and therefore wouldn’t be giving financial rewards anyway.

Idag ställs det höga krav på arbetsgivare att utmärka sig från sina konkurrenter för att kunna attrahera rätt kompetens samt behålla nuvarande personal, för att på så sätt kunna bli konkurrenskraftiga. Organisationer som aktivt utvecklar och skapar ett attraktivt arbetsgivarvarumärke kan både behålla och locka till sig arbetstagare, vilket gynnar företagens employer branding såväl internt som externt. Syfte med denna studie var att undersöka anställdas erfarenheter och upplevelser av intern employer branding samt att identifiera eventuella förbättringsområden. En fallstudie genomfördes på ett anonymt tjänstemannaföretag som är verksamt inom privat sektor. En kvalitativ metod med ett målstyrt urval tillämpades för att besvara studiens syfte i form av sju semistrukturerade intervjuer. Vidare användes en tematisk analys då det var tydligt att specifika mönster och teman var återkommande under intervjuerna samt för att det är en flexibel analysmetod som fokuserar på att identifiera och analysera resultatet. Studiens resultat visade på att respondenterna ansåg att företaget är attraktivt och arbetar aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Anledningen till respondenternas upplevelser grundade sig i företagets goda kultur, att kollegorna gör det lilla extra för varandra, att det finns stora möjligheter till flexibilitet samt att det är varierande arbetsuppgifter. Utifrån resultatet identifierades tre utvecklingsområden. Det första området var att respondenterna ansåg att det är begränsade karriärmöjligheter på arbetsplatsen. Det andra utvecklingsområdet relaterades till arbetet kring feedbacksessioner som önskas ska återinföras och tillämpas i det dagliga arbetet. Den sista förbättringspunkten berör företagets lönemodell, där det var tudelade åsikter bland respondenterna om det utgör en motivationsfaktor eller om den förorsakar stress.

Right now a major generational change is taking place within the banking sector. The new generation entering the labor market is often referred to as generation Y and it consists of individuals born between 1980 and 1995. Previous research has shown that the banking industry as a whole put a widespread emphasis on monetary incentives within the reward system. At the same time several studies highlight that individuals from generation Y are rather motivated by primarily non-monetary incentives. The aim of this dissertation is to explain how various monetary and non-monetary incentives affect the motivation of bank employees from generation Y. A positivistic research philosophy has been used with a deductive approach and a quantitative research method. This study indicates that bank employees from generation Y are motivated by retirement savings as well as a personal mentor or chief who draws attention to their development. Their motivation is also affected to some degree by freedom to control their own time. This study even indicates that bank employees from generation Y primarily appreciate the following incentives along with the previously stated: Continuous training, career plan, discount on loans and pay increases The respondents in this study were mainly employees of banks where monetary incentives were not used to any great extent. This can be seen as a limitation as well as the fact that the respondents where solely employed within Swedish banks. Given this, there is a scope for further studies of generation Y within the banking sector. Research regarding which incentives bank employees from generation Y are motivated by, has so far been absent. This dissertation may be of value for banks that want to be at ease that they are doing everything to keep their employees highly motivated. / En stor generationsväxling sker just nu inom banksektorn. Den nya generationen som kommer in på arbetsmarknaden benämns ofta som generation Y och består av individer födda 1980-1995. Tidigare studier har visat att banker i hög utsträckning använder sig av monetära incitament när de vill belöna sina anställda, samtidigt finns det flera studier som framhäver  att  individer  ur  generation  Y  motiveras  av  framför  allt  icke-monetära incitament. Syftet  med  den  här  uppsatsen  är  att  förklara  hur  olika  monetära och  icke-monetära incitament påverkar motivationen hos bankanställda ur generation Y. En positivistisk forskningsfilosofi har använts tillsammans med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod. Uppsatsen indikerar att bankanställda ur generation Y motiveras av uppmärksammad utveckling från personlig mentor eller nära chef samt pensionssparande. Motivationen påverkas även i viss mån av frihet att styra sin egen arbetstid. Uppsatsen indikerar även att   bankanställda   ur   generation   Y   framför   allt   värdesätter   följande   incitament tillsammans med de som tidigare nämnts: Kontinuerlig vidareutbildning, karriärplan och rabatt på lån, lönepåslag. En begränsning med uppsatsen är att respondenterna i hög utsträckning var anställda på banker  där   monetära  belöningssystem  inte  används   i  någon  större  utsträckning. Uppsatsens respondenter kommer enbart från svenska banker vilket innebär att det finns utrymme för fortsatta studier av generation Y inom banksektorn ur ett globalt perspektiv. Forskningen om vilka incitament som motiverar bankanställda ur generation Y har hittills varit i stort sett obefintlig, därför kan den här uppsatsen vara av värde bland annat för banker  som  vill  försäkra  sig  om att  de  gör  allt  de  kan  för  att  hålla  sina  anställda motiverade.

Denna studie syftar till att få en ökad förståelse om belöningssystem och hur de är utformade på bank- och försäkringsbolag men också att se uppfattningar som finns kring vad anställda på bank- och försäkringsbolagen har för attityd till belöningssystem och ifall det är en motivation till att nå företagets mål. Två forskningsfrågor ligger till grund för att uppnå och besvara syftet av studien. Studien har en kvalitativ metodansats med en abduktiv ansats. Teorin berör bland annat områden som syftet med belöningssystem och välkända motivationsteorier. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer på två bank- och försäkringsbolag som sedan resulterade i en empiri där varje intervjus data har analyserats. Studiens empiriska material tillsammans med teorin resulterade i slutsatser om att belöningssystemen på de två företagen är uppbyggda på liknande grunder och har samma syfte samt att en kombination mellan monetära och icke-monetära belöningar fungerar bäst för att motivera anställda. / This study aims to gain increased understanding about the reward system and how it’s designed at Swedish bank and insurance companies but also to see perceptions about what employees of bank and insurance companies have for attitude to reward system and to see if there is a motivation to reach the company’s goals. Two research questions are the basis for achieving and answering the purpose of the thesis. The study has a qualitative method with an abductive approach. The theory covers areas such as the purpose of reward systems and well-known motivation theories. The data collection is done through semi structured interviews with two bank and insurance companies, which resulted in an empirical analysis where each interviews data has been analyzed. The empirical material of the study together with the theory resulted in the conclusion that reward systems at the two companies are structured on similar bases. They have the same purpose and that a combination of monetary and non-monetary rewards works best to motivate employees.

Utmaningarna med att befinna sig i en ständigt föränderlig bransch som mode- och textilindustrin har visat sig vara stora. Konkurrensen företag emellan ökar och kunder har därmed blivit allt mindre lojala till enskilda varumärken. För att bibehålla företagets konkurrensfördelar har strategier utvecklats för upprätthålla kundens lojalitet gentemot varumärket, bland annat i form av lojalitetsprogram. Tidigare forskning visar emellertid på inkonsekventa bevis kring hur effektiva dessa program faktiskt är och huruvida de leder till ökad kundlojalitet. Problemet har sin grund i att det finns en utbredd kunskapsbrist bland företag gällande hur man utformar ett väl fungerande lojalitetsprogram. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur detaljhandelsföretag som säljer textila produkter på den svenska marknaden kan utforma sina lojalitetsprogram för att främja kundlojalitet. Fokus ligger på medelstora till stora företag och hur de arbetar med öppna respektive stängda lojalitetsprogram samt hur de kan använda sig utav monetära och icke-monetära förmåner inom programmet. Vidare avser uppsatsen att få en inblick i de möjligheter och begränsningar dessa företag ser med avgiftsbaserade lojalitetsprogram. För att besvara frågeställningarna tillämpas en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskning i form av en innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att en öppen struktur kan vara lätt att implementera vid uppstarten av ett lojalitetsprogram. Men för att främja kundlojalitet och långsiktigt bygga relationer skulle ett stängt lojalitetsprogram kunna uppfattas som ett bättre alternativ. När det kommer till förmåner är icke-monetära förmåner bättre i avseendet att skapa en närmare relation till kunden och monetära förmåner positivt i den bemärkelsen att de resulterar i ett köp. En balans mellan dessa skulle därmed kunna resultera i en sann lojalitet gentemot varumärket. Företag ser flertalet möjligheter och begränsningar med att implementera en medlemsavgift. Till exempel tror de att avgifter skulle generera färre medlemmar. Men samtidigt finns det en tro bland företagen om att dessa medlemmar skulle bli mer lojala om de betalat för sitt medlemskap. / The challenges of operating within a constantly changing sector as the fashion and textile industry have proven to be extensive. Competitiveness between companies are increasing and customers have thus become less loyal to individual brands. In order to maintain the company’s competitive advantage strategies have been developed to keep customers loyal to the specific brand, often in the form of loyalty programs. However, previous research shows inconsistent evidence about the effectiveness of these programs and whether they actually lead to increased customer loyalty. The problem is based on the fact that there is a widespread lack of knowledge among companies regarding how to design a well-functioning loyalty program. Therefore, the purpose of this study is to investigate how retailers selling textile products on the Swedish market can design their loyalty programs to increase customer loyalty. Focus will be on medium to large companies and how they can work with open and closed loyalty programs as well as how they can make use of monetary and non- monetary rewards within the program. Furthermore, the study wishes to gain insight into the opportunities and limitations these companies recognize with fee-based loyalty programs. In order to answer the research questions, a combination of qualitative and quantitative research has been conducted in terms of a content analysis and semi structured interviews.   The study implies that an open structure can be easy to implement when launching a loyalty program. But in order to increase customer loyalty and build long-term relationships, a closed loyalty program could be perceived as a better option. When it comes to rewards, nonmonetary rewards are better in the sense of creating a closer relationship with the customer whilst monetary rewards often results in a completed purchase. A balance between these types of rewards could thus lead to true loyalty towards a brand. The companies acknowledge both possibilities and limitations in terms of implementing a membership fee. For example, they believe that incorporating fees would generate fewer members within the loyalty program. But at the same time there is a belief amongst the companies that the customers would become more loyal if they pay for their membership.

Samtidigt som klimatkrisen konstaterats har också hållbarhetsarbete i företag ökat, vilket kan användas som ett redskap för att anta de utmaningar som följer av ett mer komplext och transparent företagande. Tidigare forskning har haft ett huvudsakligt fokus på de monetära fördelarna med hållbarhetsarbete, men eftersom finansiella aspekter nödvändigtvis inte är den enda nyckeln till ett företags framgång är det intressant att även finna andra värden. Således är syftet med studien att skapa förståelse för vilka icke-monetära värden som kan skapas genom hållbarhetsarbete i företag. Det teoretiska ramverket omfattar fyra hållbarhetsteorier samt värdeskapandeteorin service-dominant logic. En kvalitativ metod har valts då området är relativt outforskat och studien syftar till att studera hållbarhetsarbete i olika sociala kontexter och tolka samband. Analysen har gjorts med utgångspunkt i åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts med respondenter i olika företag, kombinerat med det teoretiska ramverket. Studien visar att triple bottom line-rapportering varit ett initialt steg för att få företag att implementera hållbarhetsarbete, men inte tillräckligt för att hantera de utmaningar samhället står inför, där sättet att bedriva verksamhet kan behöva förändras. Med service-dominant logic som utgångspunkt för analysen har ett nytt sätt att se miljön som en aktör i ekosystemet genererats, då alla aktörer ska gynnas av tjänsteutbyten. Genom ömsesidigt värdeskapande inom ramen för de planetära gränserna kan doughnut-ekonomi uppnås, där fokus ligger på att långsiktigt frodas snarare än att expansivt växa. För att uppnå ett hållbart företagande är studiens respondenter eniga om att alla företag måste ta ansvar för miljön och argumenterar för att hållbarhetsarbete inte enbart medför marknadsmässiga fördelar, utan också värdesätts av anställda som upplever sitt arbete som betydelsefullt. Ett företag som tar ansvar genom hållbarhetsarbete och erbjuder en arbetsplats där anställda trivs blir en attraktiv arbetsgivare på en arbetsmarknad där arbetstagare blir allt mer medvetna om problematiken gällande miljön. Studien visar att hållbarhetsarbete ger företag möjlighet att lättare möta krav från aktörer, bidra till utvecklingen av samhället och forma en verksamhet där arbetstagare trivs. / At the same time as the climate crisis has been noted, sustainability work in companies has increased, which can be used as a tool to meet the challenges posed by a more complex and transparent way of doing businesses. Previous research has mainly focused on the monetary benefits of sustainability work, but since financial aspects necessarily are not the only key to business success, it is of interest to find other values as well. Thus, the purpose of the study is to create an understanding of the non-monetary values that can be created through sustainability work in companies. The theoretical framework consists of four sustainability theories as well as the value creation theory service-dominant logic. A qualitative method has been chosen, since the field is relatively unexplored and the purpose is to study sustainability work in different social contexts and interpret relationships. The analysis has been conducted with starting point in eight semi-structured interviews with respondents from different companies, combined with the theoretical framework. The study shows that triple bottom line reporting was an initial step to get businesses to implement sustainability work, but not enough to handle the challenges the society are facing, where the way to conduct business might need to change. With service-dominant logic as a starting point for the analysis, a new way of viewing the environment as an actor in the service ecosystem has been generated, since all actors should gain from service exchanges. Through mutual value creation within the frame of the planetary boundaries, doughnut-economy can be achieved, where the focus is on thriving rather than expansive growing. In order to achieve sustainable business, the respondents of the study agree that all companies must take environmental responsibility and argue that sustainability work do not only entail advantages on the market, but also to bring value to employees who experience their work as meaningful. A business which takes responsibility through sustainability work and offers a workplace where employees thrive, becomes an attractive employer on a labor market where workers are becoming more aware of the problems regarding the environment. The study shows that sustainability work gives companies an ability to easier meet actor demands, contribute to the development of the society, and conduct a business where employees thrive.