Verksamheter arbetar för att erhålla en hög målkongruens, att alla anställda ska sträva mot verksamhetens gemensamma mål. Försäljningsverksamheter använder sig av belöningssystem som styrmedel och dessa kan utformas på olika sätt beroende på verksamhetens mål och syfte. I försäljningsverksamheter inom den privata tjänstesektorn är det vanligt förekommande med monetära belöningar i form av resultatbaserad lön för att öka säljarnas prestationer. Arbetslivslängden är samtidigt relativt låg inom branschen och därför upplever vi som författare det intressant att undersöka vilken typ av belöningen som egentligen motiverar en säljare att sträva efter verksamhetens mål. Samtidigt är utformningen av belöningssystemet också av vikt för att undersöka hur verksamheten arbetar för att öka målkongruens, att alla anställda ska sträva mot verksamhetens gemensamma mål. / Reward systems in organizations can be designed in different ways depending on what the purpose of the reward should be. In sales activities in the private service sector, it is common for the reward system to be designed through monetary rewards in commissions to attract sellers to sales. At the same time, working life is relatively low in the industry. Therefore, we as authors find it interesting to examine the type of reward that actually motivates a salesperson to strive for the business's goals. At the same time, the design of the reward system is also important for examining how the company works to increase goal congruence, and that all employees should strive towards the business' common goals.

Samtidigt som det råder en stor lärarbrist ökar antalet lärarstudenter som tar examen. I samband med debatten om låga lärarlöner tyder detta på att lärare motiveras av annat än pengar. Kommunala grundskolor, som en del av den offentliga sektorn, påverkas av begränsade resurser då dessa inte är vinstdrivande samt att de omfattas av större restriktioner gällande hur resurser får investeras. Då tidigare forskning antyder att monetära belöningar inte är främsta motivationsdrivaren för offentligt anställda återstår frågan vad de motiveras av och hur icke-monetära belöningar kan bidra till denna motivation. / Simultaneously with a great shortage of teachers there is an increase in the number of graduated teachers. This, in regards to the debate about the low teacher wages indicates that teachers are motivated by other factors than money. Public primary schools are affected by limited resources since they are not-for-profit, and are also facing comprehensive restrictions regarding how resources can be invested. Since previous studies have pointed towards monetary rewards not being the primary cause for motivation for public employees the question remains concerning what motivates them and how non-monetary rewards can contribute to this motivation.

<p>De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.</p>

De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.

Syftet med denna uppsats var att fastställa om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad påverkar vad de anställda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anställda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gällande icke-monetära belöningar. Det studerades även till vilken grad cheferna var medvetna om deras anställdas preferenser. Utifrån det teoretiska perspektivet ska de anställda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer såsom beröm, utveckling och ökad självständighet. Anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska då påverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar. Studien genomfördes på två fallföretag med en population utav 60 anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter samt 30 anställda med komplexa arbetsuppgifter med en svarsfrekvensen på 57%. Resultatet bekräftar att personer med komplexa arbetsuppgifter upplever inre motivation samt att personer med icke-komplexa arbetsuppgifter upplever yttre motivation. Det är snarare tillgången till en viss typ av motivation än själva arbetsuppgiftens komplexitetsgrad som avgör vad anställda motiveras av. / The purpose of this thesis was to determine whether and how the level of complexity within work task affects what employees are motivated by. Moreover, was the purpose to investigate what preferences the employees with different level of complexity in their work task had regarding non-monetary rewards. The degree to which the executives were aware of their employees preferences regarding non-monetary rewards was also examined. Based on theoretical perspectives should the employees with complex work tasks be motivated by intrinsic factors such as praise, growth and increased autonomy. The employees with non-complex work task should be affected by extrinsic factors such as salary and spontaneous material rewards. The study was carried out on two case companies with a population of 60 employees with non-complex work tasks and 30 employees with complex work tasks with a response rate of 57%. The results of this study confirm that people with complex work tasks experience intrinsic motivation whereas those with non-complex work tasks experience extrinsic motivation. The result concludes that it is the access to a certain kind of motivation rather than the complexity of work task which determines what the employee is motivated by.

Bakgrund: Kunskapsintensiva organisationer upplever svårigheter när det kommer till att behålla medarbetare och de tvingas således arbeta för att hantera den frivilliga personalomsättningen. Den svenska advokatbranschen genomgår förändring och medarbetare byter arbetsgivare i allt större utsträckning. Samtidigt pågår diskussioner kring huruvida monetära- och icke-monetära incitamentssystem påverkar medarbetarnas motivation, arbetstillfredsställelse och engagemang. Därav har intresset väckts för att studera huruvida incitamentssystem påverkar den frivilliga personalomsättningen inom advokatbyråer verksamma i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur incitamentssystem påverkar den frivilliga personalomsättningen inom advokatbyråer verksamma i Sverige. Metod: Studien innehar en kvalitativ forskningsstrategi och ett konstruktionistisktperspektiv. Arbetet följer en abduktiv ansats och en tematisk analys används viddata analysen. Syftet och forskningsfrågorna besvaras genom att utnyttja en flerfallsstudie på två olika advokatbyråer verksamma i Sverige, där 14 semi-strukturerade intervjuundersökningar ligger till grund för inhämtandet av det empiriska materialet. Slutsats: Studien påvisar att kunskapsintensiva organisationer bör utforma incitamentssystem med både monetära och icke-monetära incitament där en förståelse för att incitamentssystem kan påverka andra medarbetare än vad som var avsett är viktig. Monetära incitament tycks påverka arbetstillfredsställelsen men har begränsad effekt på medarbetarnas motivation och engagemang. De icke-monetära incitamenten tenderar att påverka den frivilliga personalomsättningen i större utsträckning / Background: Knowledge-intensive organizations experience difficulties when it comes to retaining employees and they are obliged to handle the voluntary turnover. The Swedish law branch of industry experiences a period of change where employees change employers to a greater extent. At the same time, there are ongoing discussions about how monetary- and non-monetary incentives affect employee motivation, job satisfaction and commitment. Therefore, it is interesting to study how incentive systems affect voluntary turnover in Swedish law firms. Purpose: The study aims to increase the understanding of how incentive systems affect the voluntary turnover in Swedish law firms. Methodology: The study is designed according to a qualitative research strategy and has a constructionist perspective. The work follows an abductive approach, and a thematic analysis is used when analyzing the data. The purpose and research questions are answered by utilizing a multiple-case study of two Swedish law firms, where 14 semistructured interviews generate the empirical material. Conclusion: The study shows that knowledge-intensive organizations should design incentive systems with both monetary and non-monetary incentives where an understanding that incentive systems can affect other employees than what was intended is important. Monetary incentives seem to affect job satisfaction but have a limited effect on employee motivation and commitment. The non-monetary incentives tend to affect voluntary employee turnover to a greater extent.

Inledning: Tidigare studier visar att det måste finnas en balans mellan monetära och icke-monetära belöningar. Då den offentliga sektorn finansieras med skattemedel är dock möjligheten till monetära belöningar begränsad vilket kan ha en påverkan på belöningssystemets balans. Studiens syfte är således att undersöka eventuella skillnader mellan monetära och icke-monetära belöningssystem kopplat till motivation samt hur balansen mellan dessa uppnås inom offentlig sektor. Litteraturgenomgång: Under denna rubrik upphämtas information om olika motivationsteorier som bland annat Maslow (1943) och Herzberg (1968) har gjort. Sedan upphämtas även information om motivationsteorierna Public Service Motivation och Self Determination Theory. Det ges även en genomgång på vad belöningssystem, monetära belöningar samt icke-monetära belöningar är samt en presentation av belöningssystem inom offentlig sektor.Metod: För att besvara studiens frågeställningar används en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Detta eftersom medarbetarnas upplevelser av belöningssystemet skulle undersökas. Urvalet består av ekonomer anställda i två svenska kommuner (Sunne/Torsby). Resultat: Studien visar att monetära belöningar inte har någon större påverkan på medarbetarnas motivation i deras dagliga arbete men att icke-monetära belöningar både påverkar deras prestation och effektivitet i arbetet. Bristande monetära belöningar kan dock vara en anledning till att lämna offentlig sektor. Analys, diskussion och slutsats: Slutsatsen dras att monetära belöningar är en förutsättning för att arbeta och för att inte känna missnöje och att den begränsade möjligheten till monetära belöningar inte har någon större inverkan på medarbetarnas motivation. De icke-monetära belöningar agerar däremot som motivatorer i större utsträckning och har en chans att nå medarbetarnas inre motivation. / Introduction: Former studies shows that it must be a balance between monetary and non-monetary rewards. The public service is financed with tax assets which sets an limitation of how much monetary rewards you can get, which also can affect the balance in the reward system. The study aims to explore if there are any differences between monetary and non-monetary rewards connected to motivation and how the balance between these can be achieved within the public service. Literature review: Within this heading are a few motivation theories, such as Maslow (1943) and Herzberg (1968) presented. The chapter also present information about the motivation theories Public Service Motivation and Self Determination Theory. Furthermore, explanations of the study’s central concepts reward system, monetary rewards and non-monetary rewards are given. This is followed by a presentation of previous research that examines different perspectives of public service reward systems. Method: To reciprocate the issues of the study, a qualitative approach through semi-structured interviews is applied. This because of the study’s purpose that aims to analyze the public service coworkers’ experiences of the reward system. The respondents are economists employed within two Swedish municipalities.Result: The study shows that monetary rewards have no significant impact on employees’ motivation in their daily work but that non-monetary rewards affect both their performance and efficiency in the work. However, lack of monetary rewards can be a reason to leave the public sector. Analysis, discussion and conclusion: It is concluded that monetary rewards are a prerequisite for working and not feeling dissatisfaction, and that the limited opportunity for monetary rewards has no major impact on employee’s motivation. The non-monetary rewards, on the other hand, act as motivators to a greater extent and have a chance to reach employees’ inner motivation.