No description available.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: </p><p>- Vad är god kommunikation? </p><p>- Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? </p><p>- Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? </p><p>Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring. </p><p>Vi har kommit fram till att god kommunikation beror på hur budskapet framförs av sändaren, men större betydelse har mottagarens sätt att lyssna, uppfatta icke-verbala signaler samt sändarens och mottagarens engagemang. Vi har också funnit att lärare använder fysisk kontakt för att förstärka kommunikationen mellan dem och eleverna. Eftersom att vi kommunicerar mer med icke-verbala signaler som är både medvetna och omedvetna mynnar diskussionen ut i frågan om kommunikationen i framtiden kommer att försämras om vi inte är fysiskt närvarande med den vi kommunicerar.</p>

<p>Människors sätt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken står för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken består av röst, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arne Maltén (1998) menar att det är de icke-verbala uttrycken som är den största informationskällan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sådan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielärares icke-verbala uttryck ser ut under genomgång, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lärarna överlag var duktiga användare av de icke-verbala uttrycken. Vidare ansåg vi det intressant att höra av eleverna själva, vad som får dem att tycka att en genomgång är intressant. Vi valde att intervjua eleverna i grupper för att skapa ett så öppet samtal som möjligt. Utifrån elevernas svar fick vi ett innehållsrikt och intressant material. Eleverna angav flera bidragande faktorer till varför en genomgång blir intressant, i resultatdelen har de bildat kategorier. Några av dessa är; den ämnespassionerade och pedagogiska läraren, lärarens personlighet och sätt, den uppmuntrande och engagerade läraren samt lärarens röst och kroppsanvändning.. Resultatet från både observationerna och intervjuerna har analyserats och diskuterats i uppsatsens avslutande avsnitt.</p>

No description available.

Människors sätt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken står för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken består av röst, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arne Maltén (1998) menar att det är de icke-verbala uttrycken som är den största informationskällan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sådan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielärares icke-verbala uttryck ser ut under genomgång, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lärarna överlag var duktiga användare av de icke-verbala uttrycken. Vidare ansåg vi det intressant att höra av eleverna själva, vad som får dem att tycka att en genomgång är intressant. Vi valde att intervjua eleverna i grupper för att skapa ett så öppet samtal som möjligt. Utifrån elevernas svar fick vi ett innehållsrikt och intressant material. Eleverna angav flera bidragande faktorer till varför en genomgång blir intressant, i resultatdelen har de bildat kategorier. Några av dessa är; den ämnespassionerade och pedagogiska läraren, lärarens personlighet och sätt, den uppmuntrande och engagerade läraren samt lärarens röst och kroppsanvändning.. Resultatet från både observationerna och intervjuerna har analyserats och diskuterats i uppsatsens avslutande avsnitt.

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring. Vi har kommit fram till att god kommunikation beror på hur budskapet framförs av sändaren, men större betydelse har mottagarens sätt att lyssna, uppfatta icke-verbala signaler samt sändarens och mottagarens engagemang. Vi har också funnit att lärare använder fysisk kontakt för att förstärka kommunikationen mellan dem och eleverna. Eftersom att vi kommunicerar mer med icke-verbala signaler som är både medvetna och omedvetna mynnar diskussionen ut i frågan om kommunikationen i framtiden kommer att försämras om vi inte är fysiskt närvarande med den vi kommunicerar.

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom habilitering i Sverige. En kvantitativ ansats användes och data samlades in via en studiespecifik internetbaserad enkät. Resultatet visade att arbetsterapeuterna ansåg sig ha ett stort behov av kunskap om GAKK. Många av arbetsterapeuterna ökade sina kunskaper genom utbildningar, kurser och samverkan mellan professioner inom habiliteringsteamet. Olika typer och metoder knutna till GAKK användes och anpassades efter de individer arbetsterapeuterna arbetade med. Vikten av att se helheten i individens livssituation framkom. Med tanke på detta ger arbetsterapeuten även insatser med GAKK till individens omgivning och sociala nätverk. Slutsatser som utifrån resultatet kan dras är att arbetsterapeuternas användning av GAKK var beroende av individens förutsättningar och behov. En bild av hur GAKK kan användas av arbetsterapeuter inom dessa verksamheter har framkommit genom studien. Resurserna för insatser med GAKK ansågs av flera arbetsterapeuter som otillräckliga. Vidare forskning för att belysa om resursbrist kan vara en hindrande faktor för arbetsterapeuters insatser med GAKK och Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) vore därför av intresse.

With this research we aimed to seek how youth workers express their experience of counselling on the internet compared to traditional counselling face to face with a theoretical ground in semiotics and symbolic interactionism. Our questions were 1) How do youth workers describe their experiences from anonymous, faceless online counselling? 2) How do youth workers experience the differences between online counselling and the traditional face-to-face counselling? 3) Which possibilities and difficulties do they see in online communication with adolescents? We used semi-structed interviews with seven youth workers. Six of those are active in non-profit organisations, and one in social services. The results from our interviews showed that the interviewees saw that misunderstandings were more frequent on the internet, but that online counselling with adolescents still was easier than in the face-to-face meetings. To compensate for the non verbal part of communication in real life, symbols is seen as very important in online communication. The youth workers meant that the development of the on line counselling has opened a new arena. An arena where they get an opportunity to meet young people whom they don´t believe they would have met elsewhere. We found that this is a new, not fully developed culture with its own langue which we are about to learn. Once we understand and are capable of using this language new ways to meet with clients will be opened.

No description available.