Sverige var första land i världen att år 1979 förbjuda all form av misshandel av barn. Sedan dess har acceptansen för våld mot barn minskat, men utövandet av våld mot barn pågår fortfarande. Att ha en positiv inställning till våld mot barn är associerat med utövandet av våld mot sina barn. Litteraturen är delvis bristfällig, men acceptansen för föräldrars våld mot sina barn verkar vara lägst i västländerna. Denna studie ämnade undersöka allmänhetens uppfattningar om våldsutövande mammor och pappor, och skillnader i dessa uppfattningar mellan kvinnor och män samt vårdnadshavare och icke-vårdnadshavare. En vinjettstudie med webbenkäter genomfördes där deltagarna (N = 226) fick läsa ett fiktivt scenario med antingen en våldsutövande mamma eller pappa och därefter ta ställning till frågor och påståenden om scenariot. Resultaten visade att kvinnor uppfattade händelsen som allvarligare jämfört med män, och vårdnadshavare uppfattade händelsen som allvarligare jämfört med icke-vårdnadshavare. Resultaten var motstridiga vad gäller uppfattningen om våldsutövande mammor eller pappor. Resultaten diskuterades tillsammans med tidigare forskning, teorin om ideala offer och ideala förövare samt feminina och maskulina könsnormer. / Sweden was the first country in the world to ban all forms of child abuse in 1979. Since then, the acceptance of violence against children has decreased, but the practice of violence against children still continues. A positive attitude towards violence against children is associated with parents perpetrating violence against their children. The literature is partly inadequate, but the acceptance of parental violence against their children appears to be lowest in the western countries. This study aimed to investigate the public’s perceptions of abusive mothers and fathers, and differences in these perceptions between women and men as well as guardians and non-guardians. A vignette study with online questionnaires was conducted where the participants (N = 226) had to read a fictional scenario with either a violent mother or father and then take a position on questions and statements about the scenario. The results showed that women perceived the event as more severe compared to men, and guardians perceived the event as more severe compared to non-guardians. The results were conflicting regarding the perception of abusive mothers or fathers. The results were discussed together with previous research, the theory of ideal victims and ideal perpetrators and feminine and masculine gender roles.

Recent years have brought the private and non-profit sectors closer together in terms of cross-sectional collaborations. As businesses have become more involved in communities, initiatives such as employee volunteering (EV)—where employees are encouraged to volunteer by their employers—are becoming more popular and are receiving more scholarly attention. However, the question still remains as to whether the main reasons behind cooperation are related to strategy: does interaction and communication in EV mirror a more ideal- or strategic approach? As EV programmes (EVPs) bring together actors with different world-views and perspectives, much can be learned from studying their interaction. The present study examined the nature of communication in EV and whether this communication reflects a strategic (based on self-interest) or ideal (corresponding to Habermas’s ideal speech situation and stakeholder dialogue) approach. In addition, the study looked at factors that, according to participants, facilitate improved communication and understanding in EV. The findings indicate that communication in EVPs largely reflected the strategic approach. However, the ideal approach is still apparent in some situations and can successfully be used given the right conditions--for example, in situations of long-term collaboration with increased experience when participants invest time, resources and motivation in building relationships. Time and honesty was also important factors. However, a range of barriers made collaboration more difficult. Pursuit of strategic short-term solutions and shortage of resources and time may hinder important dialogue and understanding.

Våld i nära relation och grov kvinnofridskränkning är aktuella frågor som har fått stort utrymme i media på senare år. Syftet med den här studien är att undersöka om det framkommer mönster och beskrivningar av hur målsäganden (brottsoffren) och de tilltalade (gärningspersonerna) framställs och beskrivs i förundersökningsprotokoll med tillhörande domar avseende grov kvinnofridskränkning. Tidigare forskning förklarar orsakerna till mäns våld mot kvinnor utifrån olika vetenskaper, så som socioekologiska faktorer, biologiska förklaringar och ur ett könsmaktsperspektiv. Teorierna som använts i den här studien är Nils Christies teori om det ideala brottsoffret och den ideala gärningspersonen samt teorin om genus. Förundersökningsprotokollen och domarna har textanalyserats och diskursanalys har använts för att fokusera på diskurserna och maktrelationerna inom den. Resultatet bekräftar mycket av tidigare forskning främst att majoriteten av gärningspersonerna tenderar att ha ett kontrollerande och svartsjukt beteende och att brottsoffren kunde beläggas skuld för våldet. Samtidigt som teorin om det ideala offret och gärningsperson inte uppfylldes på alla kriterium. En majoritet av brottsoffren hade nämligen det ekonomiska överläget över gärningspersonerna som i flera fall var arbetslösa. Flera av brottsoffren försökte att rädda relationen för att de älskade sina män så innerligt. Kontrollerande gärningspersoner och kärleksfulla brottsoffer.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur våldsbrottsoffer porträtteras inom svensk textbaserad media och att studera eventuella genusskillnader för dessa beskrivningar. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av 24 tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen. Analysen och kodningen tog sitt stöd i Butlers teori om genus och Christies teori om det ideala offret. Vi fann flera likheter och skillnader mellan de kvinnliga- respektive manliga offren. Största likheten var porträtteringen av offren som värdiga och legitima offer, trots att ingen av de 24 fallen egentligen föll under den mest stereotypa bilden av ett brottsoffer. Den skillnad vi fann mest intressant var männens uppnådda legitimitet och värdighet trots att flertalet påvisade en viss tvivelaktig livsstil. / The purpose of this bachelor thesis was to study how Swedish text- based media constructed their portrayal of victims suffering from criminal violence and also to see if there were any gender differences in these portrayals. The study was made by using a qualitative content analysis based on 24 newspaper articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen. The analysis and coding took support from Butler’s gender- theory and Christie’s “ideal type victim”- theory. The analysis resulted in multiple similarities and differences between the female- and male victims. The greatest similarity was the portrayal of the victims as legitimate, although none of the 24 cases fell under the most stereotypical portrait of a crime- victim. The most interesting difference in the results was that the men’s obtained legitimate and dignity despite several showed some kind of doubtful lifestyle.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) är ett komplext fenomen somnyligen fått utökat utrymme inom svensk debatt och politik. Tidigareforskning visar att det saknas förståelse för hedersrelaterat våld utanförramarna av kulturella perspektiv. Vidare leder detta till en otillräcklig ochsimplifierad bild av fenomenet. Forskning visar även att behandlare somhjälper och vårdar hedersvåldsutsatta kvinnor bemöter klienten utifrån sinaföreställningar. Föreställningar om individer av annan kultur är oftageneraliserande och påverkar kvalitén på given hjälp och vård. Syftet meddenna studie är att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete medhedersvåldsutsatta kvinnor. Vi ämnar även att undersöka vilka föreställningarom kvinnorna som framkommer ur socialarbetarnas beskrivning av arbetet.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med socialarbetare inomfältet av HRV framkom att det idag finns fler hinder än möjligheter i detpraktiska arbetet. Resultatet av denna studie visar att den hedersvåldsutsattakvinnan generaliseras då hon sällan blir förstådd utanför kontexten av henneskultur. Därigenom blir våldet hon utsätts för förminskat med tiden. Dettabeskrivs främst ha grund i att det hjälpande och stöttande arbetet utförs undertids- och resursbrist. Därför är det av vikt att den hjälpsökandehedersvåldsutsatta kvinnan får professionella möten där vikt läggs påinkludering och individuella behov. Resultatet visar att kvinnan som kännersig förstådd stannar kvar i det professionella samarbetet och har större chansatt bryta sig från våldet inom hennes familj.