The aim of this study is an exploration of cooperation between the law enforcement forces and local authorities responsible for the organisation of the social services, working with young crime victims and their needs of assistance. Interviews with three members of the police department and four member of the social services were conducted. An organization theory perspective and ”The ideal victim” concept are forming the background for a thematic analysis of the gathered data. While divergent attitudes are revealed in the data, the results show an overall positive effect of closer cooperation between the organizations on favorable well-being of the victims. Lack of communication and understanding of the commonality of goals are potentially disruptive sources. However, ”The ideal victim” concept as guideline doesn´t appear to substantially support the empirical results.

Nyheter och media har ett stort inflytande på människors liv då de bidrar med att upprätthålla föreställningar om sociala företeelser i samhället. Medias rapportering av ämnet brott drivs på av samhällets fascination. Syftet med studien är att undersöka samt belysa eventuella likheter och skillnader i framställningen av två mordoffer i en kvällstidning. Morden begicks på olika platser i Sverige, de var en ung kvinna och en ung man. Studiens material innefattas av 62 nyhetsartiklar från en kvällstidning som analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt är Nils Christies teori om det “ideala brottsoffret” samt intersektionalitetsperspektivet. De appliceras i analysen för att få en fördjupad bild samt förståelse för mordoffers framställning i media. Resultatet i analysen påvisar att båda mordoffren porträtteras som svaga och oskyldiga, däremot skiljer det sig hur denna framställning förmedlas. I framställningen av det kvinnliga offret betonades det i beskrivningen att hon var oskyldig och fysiskt underlägsen sin förövare. Det manliga offret beskrivs istället som oskyldig och med egenskaper som förknippas med ett barn. Utifrån studiens resultat går det att utläsa intersektionella skillnader i kön, etnicitet och plats i medias framställning av två mordoffer.

No description available.

I denna uppsats har syftet varit att studera hur seriemördaren Jeffrey Dahmer och hans offer porträtteras i den nyproducerade Netflix-serien Dahmer - Monster: Berättelsen om Jeffrey Dahmer (2022a). Detta motiveras av intresset att få en bredare förståelse för hur verkliga händelser skildras i true crime-genren. Frågeställningen som legat till grund för denna studie är: “Hur skildras Jeffrey Dahmer som mer eller mindre (o)mänsklig, och hur skildras detta i relation till hans offer?”. Som teoretiskt ramverk har Goffmans framing-teori, det intersektionella perspektivet och Christies ideala offer använts. Mot denna bakgrund bestod det analyserade materialet av 10 stycken avsnitt som bearbetades utifrån en tematisk innehållsanalys, med inriktning på det semiotiska och paratextuella i materialet. Resultatet delades in i tre övergripande teman; Den fördömde/De fördömda, Att flörta med det groteska och Rödluvan och den (o)stygga vargen. Studiens resultat visar att Jeffrey skildras som mer mänsklig än omänsklig och att det konkurrerar med skildringen av hans offer och deras offerskap.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka förändringen av brottsrapporteringen mellan två svenska tidningar från två olika tidsperioder. För att uppnå syftet har vi valt att utgå från två uppmärksammade brottsfall, Jeanette Johansson 1969 och Lisa Holm 2015. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ textanalys och med utgångspunkt i medielogik, det ideala offret samt ett genusperspektiv. De analyserade tidningarna är Dagens Nyheter och Aftonbladet, som båda under en längre tid uppmärksammande kvinnornas försvinnande och mord. Eftersom det skiljer sig nästan 50 år mellan de två fallen är det intressant att se om det finns några skillnader eller likheter, gällande tidningarnas tillvägagångssätt i rapporteringen om de två kvinnorna. Resultatet av undersökningen visar både skillnader och likheter mellan de två tidningarna och där vi kan se en skillnad gällande tidsperioderna. 1969 visas mindre hänsyn till offret än 2015, till exempel genom mängden fotografier och spekulationer. Dock är det fortfarande tydligt att tidningarna både 1969 och 2015 använder sig av liknande berättartekniker, men i varierande grad, och där Aftonbladet från båda tidsperioder särskilt utmärker sig. / The purpose of this study is to examine the change in crime reporting between two Swedish newspapers from two different time periods. To achieve the purpose, we have chosen two high-profile criminal cases, Jeanette Johansson in 1969 and Lisa Holm in 2015. Which we carried out with the help of a qualitative text analysis and through the theories of media logic, the ideal victim, and a gender perspective. The analyzed newspapers are Dagens Nyheter and Aftonbladet, both of which for a long period of time drew attention to the disappearance and murder of the two women. Since there are nearly 50 years between the two cases, we find it interesting to further examine whether there are any differences or similarities between the cases, regarding the newspapers approach in the news reporting of the two women.  The result of the examination shows both differences and similarities between the two newspapers and where we can see a clear difference regarding the time periods. The newspapers in 1969 shows less consideration for the victim than in 2015, for example the number of photographs and speculations. However, it is still clear that the two newspapers in both 1969 and 2015 use similar storytelling techniques to varying degrees, where Aftonbladet especially stand out from both time periods.

The purpose of the study was to investigate how a plaintiff's story is valued in rape convictions and to see what could affect the credibility and reliability of the plaintiff and defendant. The study used 40 rape convictions from Svea Hovrätt distributed between 2017 and 2021, which were read through several times based on content analysis. The results were analyzed on the basis of theories such as the ideal victim, critical victimology and with a social constructionist perspective. Previous research in the same field was also used. The results of the study showed that there were no major differences between the years, but a small difference could be sensed where the bearing in the plaintiff's story weighed heavier in 2021 than 2017. What affected the reliability and credibility depended on whether it was the defendant or plaintiff. An indication of negative discrimination could also be noted concerning racialized persons, which mostly turned out to be due to language difficulties. / Syftet med studien var att undersöka hur en målsägandes berättelse värderas i våldtäktsdomar och för att kontrollera vad som kunde påverka trovärdigheten och tillförlitligheten för målsägande och tilltalad. I studien användes 40 våldtäktsdomar från Svea Hovrätt fördelade mellan 2017 och 2021, vilka lästes igenom flertalet gånger med utgångspunkt i innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån teorier som ideala offret, kritisk viktimologi och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Även tidigare forskning inom liknande områden användes. Studiens resultat visade att det inte fanns större skillnader åren emellan men det kunde anas en liten skillnad där bäringen i målsägandes berättelse vägde tyngre 2021 än 2017. Vad som påverkade tillförlitligheten och trovärdigheten var beroende av om det gällde den tilltalade eller målsäganden, vilket kunde synas i bedömningen av trovärdighet och tillförlitlighet vid berusning. En antydan till negativ särbehandling kunde också noteras rörande rasifierade personer vilket mestadels visade sig bero på språksvårigheter. / <p>En ambitiös uppsats uppsatts med intressant delvis juridisk dock även kriminologiskfrågeställning. Omfattande empiri. Delvis adekvat men möjligen lite väl omfattande och därför något spretigt teorival. Adekvat val av metod. Till uppsatsens obetingade styrkor hör att både kvalitativ ochkvantitativ metod används Välskriven även om visa språkliga skavanker kan observeras. Det förhållandevis ringa antalet fall samt analysmetoden har ger inte författarna möjligheteratt till fullo besvara uppsatsens frågeställningar. Bl.a. kunde man inte vänta sig attförändringar över tiden skulle kunna upptäckas om de inte var mycket dramatiska. Jag skulle också önska mer djupgående och integrerad avslutande diskussion. Men min sammanlagda bedömning är dock att det är en bra uppsats.</p>

Alla personer som utsätts för brott har rätt till stöd och hjälp efter sin viktimisering. Dock verkar samhällets utpräglade könsroller kunna påverka mäns vilja och benägenhet att söka och acceptera den hjälp som erbjuds av Brottsofferjouren. Syftet med föreliggande studie är att förstå hur stödpersoner på Brottsofferjouren uppfattar och bemöter manliga brottsoffer. Studien antar en kvalitativ ansats och utgår från fem intervjuer med stödpersoner från Brottsofferjourens olika lokala verksamheter i Sverige. Under intervjuerna ställdes frågor om hur stödpersonerna definierar ett brottsoffer, hur deras bemötande ser ut och om detta bemötande skiljer sig åt beroende på om den stödsökande är man eller kvinna. Den tematiska analysen av datamaterialet visade att stödpersonerna har ambitionen att bemöta alla brottsoffer lika, oavsett könstillhörighet. Stödpersonerna upplevde dock att färre män än kvinnor aktivt söker stöd efter att ha blivit utsatta för ett brott. Män upplevdes även överlag ha svårare att öppna upp sig och uttrycka känslor vid kontakt med Brottsofferjouren. Studiens slutsats är att män som utsätts för brott är mer komplexa i sitt offerskap än kvinnor. Med anledning av detta kan det finnas ett värde i att bemöta manliga brottsoffer annorlunda och utveckla det nuvarande stödet för att bättre tillgodose mäns könsspecifika behov

This thesis explores to which extent and how a book of exercises made for the subject of modern languages (Spanish) offers support for the pupils' creation of L3+ ideal future selves. By using content analysis and from recommendations of how to create exercises based on Dörnyei and Henrys theories of L2 and L3 future selves, the learning material has been reviewed looking for six themes: "Persons: the self", "persons: others", "places and social contexts" "feelings", authentic matieral" and "possibilities". This study shows a substacial presence (42%) of exercises containing one or more of these themes. The sheer number and variety of these exercises can offer a regular and recurrent support for the pupils experimenting with L3+ ideal future selves. By way of illustrations, contextualization, guiding questions and with the contextual support of the textbook formed as a coherent fictional story many of the exercises are designed to help bring the fantasies and visions to life.

Studiens syfte var att undersöka pressens rapportering gällande sexuellt våld. Särskilt fokus lades på hur pressen beskrev könstillhörighet, etnicitet och rättsväsendet. Vi undersökte även pressens rapportering i relation till Nils Christies teori om ideala offer. Detta studerades genom en kritisk diskursanalys och i studien har vi analyserat 100 artiklar om sexuellt våld från fyra rikstäckande svenska tidningar under perioden 1 april 2009 till 1 april 2016. Analysen resulterade i att tre övergripande diskurser identifierades. Dessa diskurser valde vi att benämna gärningspersonen som kalkylerande och manipulativ, brottsoffrens utsatthet och rättsväsendets brister. Resultaten visade att såväl gärningspersoner som offer beskrevs stereotypt i största delen av materialet och att könstillhörighet ofta var centralt i dessa beskrivningar. Vi fann också att rättsväsendet ifrågasattes och ofta framställdes på ett negativt sätt. De viktigaste slutsatserna var att stereotypa framställningar, makt och nyhetsvärde var närvarande i pressens rapporteringar. / Title: Sexual violence – as described in the Swedish press The purpose of this study was to examine the press coverage concerning sexual violence. Particular focus was placed upon the descriptions of gender, ethnicity and the justice system. Furthermore we did also examine the press coverage in relation to Nils Christies theory of ideal victims. This was examined by the use of critical discourse-analysis and in the study we analyzed 100 articles concerning sexual violence taken from four swedish nationwide issued magazines during a period dating from 1st of April 2009 until 1st of April 2016. The analysis resulted in the identification of three overall discourses which we chose to name the calculating and manipulative perpetrator, the vulnerable victim and judicial shortcomings. The results showed that both perpetrators and victims were described in a stereotypical way throughout most of the material and that gender often were a central part of these descriptions. We also found that the justice system were questioned and often portrayed in a negative way. The most important conclusions were that stereotypical portraying, power and newsworthiness were present in the press coverage.

<p>Abstrakt </p><p>Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007</p><p>Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion</p><p>Författare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson </p><p>Dokument: C-uppsats</p><p>Examinator: Magnus Ring </p><p>Handledare: Åke Nilsén</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. </p><p>Frågeställning: Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion?</p><p>Metod: I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. </p><p>Slutsatser: I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. </p><p>Nyckelord: Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.</p>