Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007 Titel:I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion Författare:Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsats Examinator:Magnus Ring Handledare: Åke Nilsén Syfte:Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. Frågeställning:Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion? Metod:I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. Slutsatser:I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. Nyckelord:Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.

Denna studie handlar om hur emotioner synliggörs och värderas i rättsprocessen. Studien behandlar och analyserar tre stycken rättsfall mellan år 2009 och år 2017. Samtliga rättsfall innefattar sammateman i form av bevisvärdering i sexualbrottmål. Frågeställningarna utgår därför ifrån vilka emotionsnormersom återfinns i domar för respektive gärningsman och brottsoffer. Frågeställningarna tar också upp vilka känslor som syns och vems känslor som uppvisas. Materialet har analyserats med hjälp av Hoschilds teori om emotionsregler samt Nils Christies teori om det ideala offret. Metoden för arbetet har varit kvalitativ innehållsanalys för tolkandet av domarna. Resultatet för arbetet visade att olika typer av känslor uppvisas samt att de i olika fall ligger till grund för ett juridiskt beslutsfattande.

The aim of this essay was to examine how crime victims are portrayed in the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. Previous research has shown that the media tends to focus on the dramatic aspect of a criminal incident, and the victim is often portrayed in a positive way and the perpetrator in a negative. The material of this essay consisted of twelve news articles from four different murder cases, which has been analyzed with a content analysis. The theoretical points of this essay were the theory about The ideal victim and The framing theory. The results from the analysis showed that crime victims are often portrayed as innocent and in a positive way. Although, if the victim used to have a deviant behavior, he was portrayed in a more negative way. The conclusions of this essay were that the two newspapers portrayed the victims fairly similarly and focused on the positive characteristics of the crime victim. In general, Aftonbladet had a more descriptive and dramatic portrayal of the victim than Dagens Nyheter. / Syftet med denna uppsats var att närmare studera hur brottsoffer gestaltades i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Tidigare forskning har visat på att media tenderar att fokusera på dramatiken i händelsen där offer ofta gestaltas som positiva och gärningspersoner som negativa. Uppsatsens material bestod av tolv nyhetsartiklar från fyra olika mordfall som analyserades med en innehållsanalys. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter var teorin om det ideala offret och gestaltningsteorin. Resultatet från analysen visade att brottsoffren till stor grad gestaltades som positiva och oskyldiga i nyhetsartiklarna. Däremot om offret sen tidigare hade ett avvikande beteende gestaltades personen på ett mer negativt sätt. Slutsatserna från uppsatsen var att båda tidningarna gör relativt lika gestaltningar där fokuset ligger på brottsoffrets positiva egenskaper. Aftonbladet gestaltade i överlag brottsoffren mer beskrivande och dramatiskt än vad Dagens Nyheter gjorde.

Syftet med studie var att analysera, beskriva och jämföra fyra kommuners handlingsplaner mot våld i nära relationer med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån genus och teorin om det ideala offret. Analysen av handlingsplanerna visade att våld i nära relationer beskrevs som ett komplext våld som inte går att hitta en ensam orsak till utan att det handlar om flera olika orsaker. I handlingsplanerna beskrivs vidare våld i nära relationer som ett våld som mestadels kvinnor utsätts för, detframkommer även att våldet sker i alla typer av relationer och samhällsklasser. Kvinnan beskrivs i handlingsplanerna som det svagare könet vilket stämmer in på vår genusteori av Harding och den symboliska processen. Det finns också en konstruktion av kvinnan som det ideala offret och en reproducering av normer och attityder som ger en stereotypisk föreställning om våld i nära relationer, i de kommunala handlingsplaner vi analyserade. / The purpose of the study was to analyse, describe and compare fourmunicipal action plans against intimate partner violence with the help of qualitative content analysis. Based on gender and the theory of the ideal victim. The analysis of the action plans showed that intimate partner violence was described as a complex act of violence and there is not only one ulterior cause, it is about several ulterior causes. In the action plans is the intimate partner violence described as a repeated act of violence to which most women are exposed to, but they also state that the violence occurs in all types of relationships and in all classes of society. The woman is described in the municipal action plans as the weaker sex, which is in line with our gender theory by Harding whit the symbolic process. There is a one-sided constructionof the woman as the ideal victim and a reproduction of norms and attitudes as a stereotypical conception of intimate partner violence, in themunicipal action plans we analysed.

Studiens syfte var att undersöka valmanifest och hur politiker som röstades in i riksdagen år 2022 konstruerar utsatthet, brottsoffer och brottsofferideologier och vilka redan existerande diskurser som texterna bygger på. Som metod användes Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visade att utsatthet konstrueras i termer av (o)trygghet vilket reproducerar existerande diskurser från media. Brottsoffer konstruerades främst som kvinnor, unga och hela allmänheten. Uppmärksammade brottstyper var mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och gängkriminalitet. Brottsoffren bedömdes vara ideala vilket kan osynliggöra icke ideala offer, stereotypisera ideala offer som en homogen grupp med likartade behov, samt stärka bilden av offer som sårbara. Genom att konstruera hela befolkningen som potentiella offer kan det ingjuta rädsla och riskera att urvattnabegreppet brottsoffer. De mest framträdande brottsofferideologierna var omsorgideologin och vedergällningsideologin. Det råder konsensus bland partierna om ett stärkt brottsofferperspektiv, men ändå förefaller fokuset hamna på gärningsmannen och inte brottsoffret. / The study aims to investigate election manifestos from 2022 by how swedish politicans contructs vulnerability, crime victims and crime victim ideologies and which pre-existing discourses that are prevailing. Fairclough's critical discourse analysis was used as a method. The result showed that vulnerability is constructed in terms of (un)safety, which reproduces existing discourses. Victims were constructed as women, young and the general public. Mentioned crimes were men's violence against women, honor-related violence and gang crime. The victims deemed to be ideal, which can make non-ideal victims invisible, stereotype victims as homogeneous and strengthen the image of victims as vulnerable. By constructing the entire population as potential victims, it can instill fear and risk losing the concept of crime victims. The prominent victim ideologies were the ideology of care and retribution. There is consensus for a strengthened victim perspective,yet it appears to rather focus on the perpetrator and not the victim.

Syftet med denna studie var att undersöka hur offer och förövare beskrivs och framställs av programledarna för ett urval av svenska true crime-podcasts, utifrån teorin om ideala offer samt genusteori. En kvalitativ innehållsanalys av tematisk karaktär genomfördes på olika avsnitt av poddarna “Spöktimmen” och “Mord Mot Mord”, i vilka fyra teman kunde urskiljas; ”oskyldiga offer”, ”starka offer”, ”galna förövare” samt ”osannolika förövare”. Resultatet visade att sättet som offer och förövare framställdes i poddarna till stor del överensstämde med stereotypa föreställningar av offer och förövare samt män och kvinnor, men att dessa stereotyper i vissa fall också utmanades. Vidare framställdes kvinnliga och manliga offer respektive förövare på ett sätt som bekräftade tidigare forskning. Vår slutsats var att stereotypa föreställningar om offer och förövare samt män och kvinnor var vanligt förekommande i våra valda podcast-avsnitt, men att kontext spelade en avgörande roll för hur offren och förövarna framställdes av programledarna. / The purpose of this study was to examine how victims and offenders are portrayed by the hosts of Swedish true crime podcasts. Through a thematic analysis of different episodes of the podcasts "Spöktimmen" and "Mord Mot Mord", and by applying Christie’s theory of the ideal victim as well as a gender theoretical perspective, four themes could be identified; "innocent victims", "strong victims", "mad offenders", and "unlikely offenders". The result showed that the way they were portrayed largely corresponded to stereotypical representations of both victims and offenders as well as men and women, but that these stereotypes in some instances were challenged. Furthermore, female and male victims and offenders were portrayed in a way that confirmed previous research. Our conclusion was that stereotypical representations were common in our chosen podcast episodes, but that context played a central role in the way the victims and offenders were portrayed by the podcast hosts.

En del personer ses inte som brottsoffer i allmänhetens ögon trots att de är ett brottsoffer i juridisk mening. De som begår brott och de som blir utsatta för brott är ofta samma personer, vilket kallas överlappningen mellan brottsoffer och förövare. Polisen har kontakt med brottsoffer och kriminella personer dagligen och deras uppdrag är att göra skillnad för brottsoffer, att minska brottsligheten och att öka tryggheten. Syftet med studien var att försöka förstå hur polisen uppfattar kriminella personer som utsätts för brott. Studien hade en kvalitativ ansats och information samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem poliser i Mellansverige. Vad gäller polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer visade resultatet att en överlappning mellan brottsoffer och förövare var vanligt. Vidare beskrev de begreppet brottsoffer i juridiska termer vilket innebar att allmänna föreställningar om brottsoffer inte verkade påverka polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer. Sett till polisens resonemang om kriminella jämfört med icke-kriminella personer återfanns en skillnad i polisens bemötande. Polisen uppgav även att det fanns en skillnad mellan kriminella och icke-kriminella personer i form av trovärdighet samt avståndstagande från polisen och rättsprocessen.

No description available.

Nyhetsmedia är samhällets länk till kunskap och förståelse om brott, och de har makten att påverka denna förståelse, bland annat genom hur de porträtterar brottsoffer. Ett potentiellt nytt fenomen inom gängkriminaliteten i Sverige, som framhävts i nyhetsmedia, under 2023 är att gängvåldet riktats mot de gängkriminellas anhöriga. Denna studie ämnar undersöka hur nyhetskällorna Aftonbladet, Expressen och TV4 porträtterar olika brottsoffer för dödligt skjutvapenvåld beroende på om de har en anhörig med koppling till gängkriminalitet eller inte. Studien tillämpar en tematisk analys på sammanlagt 78 webbartiklar för fyra olika brottsoffer, två brottsoffer med anhöriga kopplade till gängkriminalitet och två brottsoffer utan sådan koppling. I analysen används teorin om ideala offer och stigmatiseringsteorin som teoretiska ramverk för att placera nyhetsartiklarna i ett sammanhang. Studiens resultat visar att porträtteringen av brottsoffer skiljer sig mellan nyhetskällorna. Aftonbladet skildrar i stor utsträckning brottsoffrens personlighet, medan Expressen är mer selektiv i porträtteringen av brottsoffren. Slutligen är TV4:s porträttering, utöver ålder och kön, knapphändig. Det påvisas således inga skillnader i Aftonbladets porträtteringar vare sig de är anhöriga till gängkriminella eller ej. Expressen å andra sidan porträtterar brottsoffren som är anhöriga till gängkriminella som mer avpersonifierade än icke-anhöriga brottsoffer. Det går däremot inte att dra några slutsatser om eventuella skillnader i TV4:s porträttering.

No description available.