Många idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstår på grund av många olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nuläget befinner sig i en ekonomisk kris och läget är allvarligt. Därför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som påverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har även valt att studera ledningens agerande av problemet då deras inverkan har stor betydelse. För att få fram vår slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som är insatta i föreningens verksamhet och därmed fått ett kvalitativt resultat. Grundat på våra respondenters svar kom vi fram till att sponsringen är en oerhört viktig del för idrottsförningars ekonomi. En annan faktor som har stor betydelse för klubbens överlevnad är att intresset från publiken måste bestå oavsett det sportsliga resultatet. Den största anledningen till att den Damallsvenska klubben har ett underskott är att löneutvecklingen har stigit kraftigt de senaste åren. Då klubben gick upp i Damallsvenskan var de tvungna att börja betala ut lön till spelare och tränare för att kunna vara konkurrenskraftiga i serien, detta gjorde att lönekostnaderna ökade markant. Vi har även kommit fram till att ledningens arbete hade kunnat vara bättre då kommunikationen har varit bristfällig. För att föreningen inte ska hamna i en liknande situation igen arbetar klubben redan idag med att förbättra deras verksamhet genom att bli mer effektiva. Föreningen har tillsatt olika grupper för områden som till exempel marknadsföring, sponsring och publikarrangemang. Den ideella föreningen bör även göra en bättre budgetplanering än vad de gjort tidigare eftersom de fått göra om budgeten med jämna mellanrum. För att idrottsföreningen ska kunna fortsätta på elitnivå krävs det att deras ekonomi är stabil och hållbar.

The purpose of this paper is to view Karlstad Municipality and their financial support to non-profit organizations within equestrian sports. Despite the varying representatives of various equestrian sports in Karlstad, there seems to be a single beneficiary within the sport when it comes to financial support from the municipality.   The policies and plans concerning cultural development are directly compared to the Karlstad Municipality and its contribution to these organizations within equestrian sports. Through interviews and reports I have studied the process of financial support from the Karlstad municipality using an intersectionality theory based on Nina Lykkes guide on gender studies and feminist theory. Pierre Bourdieu’s theories on field, habitus and capital are also used as a method to enhance the understanding of equestrian sports and its role in modern Swedish society.   The conclusion is that the Karlstad Municipality is, for a several of reasons, promoting non-profit organizations within equestrian sports, which are operating as riding schools. Through the material I have processed, I have concluded that there are indeed some trends to be recognized. Equestrian sports have, in Swedish society, played only a minor role in spite of its popularity. The trend is, which I show in this thesis, that equestrian sports are becoming more significantly recognized in the field of popular sports. The Karlstad Municipality administers financial support to non-profit organizations such as riding schools working to reach goals and ambitions written in policies and plans concerning cultural development despite improvements that could be made for a more efficient path in achieving said goals and ambitions.

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler. Vi kommer också att titta på vilka problem man kan stöta på i förändringsprocessen och hur synen på festivalen förändras vid en större organisationsförändring.

The purpose of this bachelor essay is to describe and analyze budgeting in nonprofit organizations. To do that, we used a qualitative method and accomplished seven interviews in four different football clubs. Our idea is to create understanding by combine theory and empiric, and therefore we have an abductive research strategy. The subject of this essay is very topical in view of the recently emerging trend that Allsvenska football clubs are paying increasing deficit. This can have a major impact on the progress and must be stopped. The first step is to make a more realistic budget. The conclusions drawn from this essay suggest that it is not how the budget per se, but how to work from the planned budget that affects what results you gets in the end. The empirical data suggest that organizational form has no impact on how budget work is managed; it is the size that matters. This paper contributes to increased knowledge about the budget work related to Swedish club activities and to understanding of how the budget is used in a not very ordinary organizational form. You can find new fields of application of communication and coordination within the associations, and therefore we think that the budget is an interesting part of the economic work of associations engaged. This essay is hoped to arouse an interest to conduct further studies and work on the topic. / Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva och analysera budgetering i ideella föreningar. För att göra det har vi använt en kvalitativ metod och genomfört sju intervjuer i fyra olika fotbollsföreningar. Vår tanke är att skapa förståelse genom att röra oss mellan teorin och empirin och vi har således en abduktiv forskningsstrategi. Ämnet till denna uppsats är mycket aktuellt med tanke på den nyuppkomna trenden att Allsvenska fotbollsföreningar visar allt större underskott. Detta kan få stora konsekvenser om det fortskrider och måste därför stoppas. Första steget är att göra en mer realistisk budget. Slutsatserna som dras av detta arbete tyder på att det inte är hur budgeten läggs utan hur man arbetar utifrån den lagda budgeten, som påverkar vilket resultat man får i slutändan. Det empiriska materialet tyder på att organisationsformen inte har någon inverkan för hur arbetet med budget bedrivs. Utan att det är föreningens storlek som har betydelse. Denna uppsats bidrar till ökade kunskaper kring ämnet budget i Sveriges föreningsliv samt till ökad förståelse för hur budget används i ett inte helt vanlig organisationsform som det ej heller bedrivits särskilt många studier kring förut. Man kan hitta nya användningsområden för kommunikation och samordning inom föreningarna och därför tycker vi att budget är en intressant del av det ekonomiska arbete föreningarna bedriver. Denna uppsats hoppas väcka ett intresse för fortsatta studier och arbete kring ämnet.

<p>I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler. Vi kommer också att titta på vilka problem man kan stöta på i förändringsprocessen och hur synen på festivalen förändras vid en större organisationsförändring.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå ledarskapet hos ideella samt bolagsägda festivalorganisationer och skillnaderna mellan respektive parter, då det i Sverige har skett ett skifte när det kommer till vilken sorts organisationsform som dominerar marknaden. Forskningsfrågor: Hur skiljer sig ledarskapet i en föreningsdriven festivalorganisation från en bolagsdriven festivalorganisation? Metod: Till vår uppsats har vi använt oss av en induktiv ansats där vi hade ett öppet teoretiskt sinne när vi började med den empiriska insamlingen. Det tillät oss att finna mönster i det empiriska insamlade underlaget. Vi valde dessutom en kvalitativ metod för att kunna få personliga berättelser kring vår frågeställning. För att få empiriskt underlag till vår uppsats har vi intervjuat medlemmar från de ideella festivalorganisationerna Öland Roots och Eksjö Stadsfest. Vi har även valt att intervjua personer från de bolagsstyrda festivalerna Latitud 57 och Sweden Rock Festival. Teoretisk referensram: Uppsatsens teoretiska referensram omfattar den nya ledarskapsorienteringen med en inriktning mot distinktionerna transformativt och transaktionellt ledarskap samt distinktionen chefskap och ledarskap. Vi har även använt oss av teorier kring efterföljare samt teorin kring ideellt ledarskap. Slutsatser: I slutsatsen presenterar vi att vi ser vissa skillnader mellan ledarskapet i de fyra festivaler som vi valt att analysera. De ideella föreningarna tenderar att fokusera mer på ett ledarskap samt det transformativa ledarskapet medan de bolagsstyrda har ett möjligen tydligare transaktionellt ledarskap. Chefskapet kan kopplas till samtliga organisationer och dessa drag blir tydliga främst för att vi valt att analysera ledarskapet hos högt uppsatta människor inom de undersökta festivalerna och därmed blir chefsysslorna naturligt kopplade till ledaren.

Syftet med studien var att undersöka om medlemsengagemanget i Svenska Kennelklubbens ideella föreningar med sina totalt 280 000 medlemmar, förändrades under coronapandemin (2020–2022). Pandemin blev ett rekordår för Svenska Kennelklubben, då ovanligt många människor (i förhållande till tidigare år) valde att skaffa hund. Pierre Bourdieu och Robert Putnams teorier om socialt kapital används för att beskriva människors sociala (potentiella och faktiska) nätverk. I denna uppsats kopplas det sociala nätverket (och eventuell känsla av ensamhet under pandemin) till en möjlig drivkraft till ideellt engagemang samt chans att dämpa ensamhetskänslor. Tre hypoteser framställs och prövas i uppsatsen genom en kvantitativ enkätstudie med Svenska Taxklubben som stickprov till populationen (Svenska Kennelklubben). Resultatet visar bland annat hur varken engagemang eller socialt kapital ökade under coronapandemin med taxen/hunden som hjälp. Resultatet visar också hur det ideella föreningslivet kan anses vara på väg att dö ut, då svårigheter att rekrytera engagerade funktionärer ställer till det för föreningarna.

The purpose of this study was to highlight processes and experiences within the non-profit sport association about inclusion of para-athletes. The research questions were: How are the external processes about inclusion described within the non-profit sport association? How are the internal processes about inclusion described within the non-profit sport association? And what significance does the inclusion of parasport have for the non-profit sport association? The study was conducted by using a qualitative method with semistructured interviews with a total of seven respondents from six nonprofit sport associations in Sweden. The results showed that the non-profit sports associations are positive about the inclusion process. One of the reasons non-profit sport associations work with inclusion of para-athletes was to contribute to a better society where everyone has the right to practice sports. Important factors to be able to work with inclusion of people with disabilities were collaborations with local healthcare, special schools and habilitation clinics. Being able to seek economic support and also understanding of disabilities and patience. In conclusion, working with inclusion of para-athletes contributed to a lot of joy and greater understanding of other people's challenges, which in turn could contribute to a new way of performing sports.

<p>Swedish clubfootball of today involves more money than ever before. This development</p><p>depends on the higher interest for football in Sweden which generates more revenues from</p><p>audience and TV-contracts, which leads to more money from sponsors and an increasing</p><p>market for selling souvenirs. Despite the fact that the increasing interest has generated more</p><p>revenues, we can still see reports in the media about economic problems in some clubs. What</p><p>is the reason for this? Do the clubs have the ability and knowledge about economic control</p><p>that it takes to run such a business as the clubfootball in Sweden has become?</p><p>Purpose: The purpose of this study is to examine the economic control in a number of clubs</p><p>playing in the two Premier Divisons of the Swedish Football League. The purpose is also to</p><p>get a better understanding of how and why such problems occur and how to possibly prevent</p><p>them.</p><p>Method: We have used a qualitative study based on five interviews with representatives from</p><p>different football clubs in Sweden. The method has been chosen to give us a better</p><p>understanding for how the economic control works in the different clubs.</p><p>Theory: The theoretical framework of the study involves the context that non-profit</p><p>organizations and stock companies act in. Furthermore the study describes different theories</p><p>in the area of economic control with extra focus on budget.</p><p>Empirical foundation: The five interviews with representatives from AIK, Djurgården,</p><p>Hammarby, IFK Norrköping and Jönköping Södra IF constitutes the empirical foundation of</p><p>the study.</p><p>Conclusions: The study shows that all clubs use budget to control their economy. They all</p><p>believe that they have good control over their financial situation, which can be explained</p><p>partly by the introduction of the club license. The goals are still to reach good sport results</p><p>and the economy is seen as means to reach these goals. The study also shows that more</p><p>independence in the boards of the clubs could be something to strive for.</p> / <p>Svensk klubbfotboll är idag mer business än någonsin tidigare. Detta beror på det ökade fotbollsintresset i landet vilket lett till ökade publikintäkter, mer pengar från tv-avtal, som i sin tur leder till ökade pengar från sponsring och en ökad souvenirförsäljning. Samtidigt som det ökade intresset har genererat större intäkter nås vi titt som tätt av mediernas rapportering om att föreningar hamnat i olika typer av ekonomiska problem. Vad kan detta bero på? Har föreningarna verkligen de förutsättningar och den kunskap om ekonomisk styrning som krävs för att bedriva en så pass affärsmässig verksamhet som elitfotbollen i Sverige utvecklats till? </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistyrningen går till i ett antal elitsatsande svenska fotbollsföreningar, få en bättre förståelse för hur och varför ekonomiska problem kan uppstå i en fotbollsförening samt hur de kan förhindras. </p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer med representanter för olika elitsatsande fotbollsföreningar i Sverige. Metoden har valts för att ge en bättre förståelse för hur ekonomistyrningen fungerar i de valda föreningarna. Teori: Den teoretiska delen av uppsatsen består till en del av de förutsättningar som ideella föreningar och idrottsaktiebolag verkar inom. Dessutom beskrivs olika teorier inom området ekonomistyrning med fokus på budget. </p><p>Empiri: Empirin består av fem intervjuer med representanter för de allsvenska föreningarna AIK, Djurgården och Hammarby samt IFK Norrköping och Jönköping Södra IF från Superettan. </p><p>Resultat: Studien visar att budget är det ekonomiska styrverktyg som används. Föreningarna säger sig ha god kontroll över den ekonomiska situationen, vilket delvis kan förklaras av den så kallade elitlicensens införande. Dock är de primära målen sportsliga och ekonomin ses som ett medel att nå dessa mål. Studien visar även att fler oberoende ledamöter i föreningarnas styrelse skulle kunna vara något att sträva efter.</p>

Swedish clubfootball of today involves more money than ever before. This development depends on the higher interest for football in Sweden which generates more revenues from audience and TV-contracts, which leads to more money from sponsors and an increasing market for selling souvenirs. Despite the fact that the increasing interest has generated more revenues, we can still see reports in the media about economic problems in some clubs. What is the reason for this? Do the clubs have the ability and knowledge about economic control that it takes to run such a business as the clubfootball in Sweden has become? Purpose: The purpose of this study is to examine the economic control in a number of clubs playing in the two Premier Divisons of the Swedish Football League. The purpose is also to get a better understanding of how and why such problems occur and how to possibly prevent them. Method: We have used a qualitative study based on five interviews with representatives from different football clubs in Sweden. The method has been chosen to give us a better understanding for how the economic control works in the different clubs. Theory: The theoretical framework of the study involves the context that non-profit organizations and stock companies act in. Furthermore the study describes different theories in the area of economic control with extra focus on budget. Empirical foundation: The five interviews with representatives from AIK, Djurgården, Hammarby, IFK Norrköping and Jönköping Södra IF constitutes the empirical foundation of the study. Conclusions: The study shows that all clubs use budget to control their economy. They all believe that they have good control over their financial situation, which can be explained partly by the introduction of the club license. The goals are still to reach good sport results and the economy is seen as means to reach these goals. The study also shows that more independence in the boards of the clubs could be something to strive for. / Svensk klubbfotboll är idag mer business än någonsin tidigare. Detta beror på det ökade fotbollsintresset i landet vilket lett till ökade publikintäkter, mer pengar från tv-avtal, som i sin tur leder till ökade pengar från sponsring och en ökad souvenirförsäljning. Samtidigt som det ökade intresset har genererat större intäkter nås vi titt som tätt av mediernas rapportering om att föreningar hamnat i olika typer av ekonomiska problem. Vad kan detta bero på? Har föreningarna verkligen de förutsättningar och den kunskap om ekonomisk styrning som krävs för att bedriva en så pass affärsmässig verksamhet som elitfotbollen i Sverige utvecklats till? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistyrningen går till i ett antal elitsatsande svenska fotbollsföreningar, få en bättre förståelse för hur och varför ekonomiska problem kan uppstå i en fotbollsförening samt hur de kan förhindras. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer med representanter för olika elitsatsande fotbollsföreningar i Sverige. Metoden har valts för att ge en bättre förståelse för hur ekonomistyrningen fungerar i de valda föreningarna. Teori: Den teoretiska delen av uppsatsen består till en del av de förutsättningar som ideella föreningar och idrottsaktiebolag verkar inom. Dessutom beskrivs olika teorier inom området ekonomistyrning med fokus på budget. Empiri: Empirin består av fem intervjuer med representanter för de allsvenska föreningarna AIK, Djurgården och Hammarby samt IFK Norrköping och Jönköping Södra IF från Superettan. Resultat: Studien visar att budget är det ekonomiska styrverktyg som används. Föreningarna säger sig ha god kontroll över den ekonomiska situationen, vilket delvis kan förklaras av den så kallade elitlicensens införande. Dock är de primära målen sportsliga och ekonomin ses som ett medel att nå dessa mål. Studien visar även att fler oberoende ledamöter i föreningarnas styrelse skulle kunna vara något att sträva efter.