Ideella föreningar är idag viktiga aktörer på det samhällsekonomiska planet tillsammansmed den offentliga och privata sektorn. Redovisning i ideella föreningar i en svensk kontexthar under de senaste decennierna hamnat i skymundan bakom den kommersiellaredovisningen i företag när det kommer till tidigare forskning inom området. Den tidigareforskning som har gjorts har visat på att ideella föreningar har haft en varieranderedovisningspraxis innan det fanns en reglering om hur föreningarna skulle rapportera sinfinansiella ställning, inte minst gällande hur intäkter och kostnader skulle redovisas. Under2000-talets första decennium uppkom allmänna råd och vägledningar utfärdade avBokföringsnämnden för att utveckla god redovisningssed för både företag och ideellaföreningar, samt för att underlätta redovisningsarbetet för dessa. År 2014 infördes K3, ettregelverk för upprättande av koncernredovisning och årsredovisning. Syftet med K3 var attdet skulle ge ytterligare vägledning och råd i den finansiella rapporteringen för både företagoch ideella föreningar för att kunna ge en mer rättvisande bild av den finansiella ställningen.Denna studies syfte är att undersöka hur införandet av K3 har påverkat intäkts- ochkostnadsredovisningen för ideella föreningar i Sverige genom en kvantitativ metod, där eninnehållsanalys genomfördes för att kunna besvara detta. Urvalet i studien utgjordes av 44ideella föreningar som är medlem i branschorganisationen Giva Sverige, vilka ärinsamlingsorganisationer. För att se hur K3 har påverkat intäkts- och kostnadsredovisningenjämfördes föreningarnas årsredovisning för åren 2013 och 2020, där indikatorer baseradepå K3 användes som både berörde vilka intäkts- och kostnadsposter de redovisade ochhuruvida det fanns upplysning i noterna om redovisningsprinciper för intäkterna respektivekostnaderna.För att kunna besvara studiens frågeställning togs hypoteser fram samt teorier som kankopplas till studiens resultat. Teorier som användes var institutionell teori och isomorfism,vilka båda kunde kopplas ihop med studiens slutgiltiga resultat. Hypoteserna användes föratt se om det fanns en statistiskt säkerställd skillnad utifrån antal uppfyllda indikatorer frånK3 år 2013 och 2020, vilket gjordes genom ett t-test. Utfallet av testet visade att fanns enstatistiskt säkerställd skillnad mellan de olika åren, där föreningarna uppnådde flerindikatorer 2013 jämfört med 2020.Slutsatsen är att K3 har förändrat intäkts- och kostnadsredovisningen för de ideellaföreningarna utifrån antal uppfyllda indikatorer. Studien kom även fram till attredovisningen för intäkter och kostnader är mycket tydligare och mer strukturerad för år2020 jämfört med 2013. Det teoretiska och praktiska bidraget för studien är att den bidrarpå det sätt att undersöka den förändring som skett för föreningar det senaste decenniet, inomfältet för redovisningsteori och praxis. Det praktiska bidraget är att föreningar kan få enförståelse hur intäkts- och kostnadsredovisningen sett ut historiskt samt medvetandegöraom att redovisningen av intäkter och kostnader har idag blivit mer enhetlig bland deföreningar som granskats, vilket kan innebära att jämförbarheten mellan dem underlättas.

Inledning: Bistånd ger förutsättningar för att människor skall få lika möjligheter samt leva ett värdigt liv. Då majoriteten av biståndsverksamheter i Sverige bedrivs av skattemedel ställs stora krav på att kontrollera hur dessa pengar används. Det är av vikt att granska och kontrollera att samtliga biståndsinsatser håller hög kvalitet och ger goda resultat, samt att biståndets funktion inte hämmas. Den aktuella samhällsdiskussionen om små biståndsorganisationers bristande effektivitet och hur skärpta administrations- och rapporteringskrav samt nya syrningsmedel påverkar utvecklingsarbetet ligger till grund för intresset att genomföra detta arbete. Nya krav på styrning tar inte biståndsorganisationernas storlek i beaktning vilket betyder att strängare administrations- och återrapporteringskrav kan påverka organisationer på olika sätt beroende på storlek. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka effekter resultatstyrning får för små biståndsorganisationers utvecklingsarbete. Metod: Detta arbetes metoddesign har förankrats i ett kvalitativt genomförande. Detta betyder att tillvägagångssättet är av beskrivande natur som först identifierar och sedan ger förklaring till både kategorier samt modeller som skildrar en särskild sanning enligt fenomenografin. Semistrukturerade intervjuer används som val för insamling av data. Resultat: Respondenterna kunde delas in i två olika grupper där den ena gruppen anammade en resultatorienterad styrning och den andra en processorienterad styrning. Den första gruppen såg mindre svårigheter kring de ökade kraven som ålagts biståndsorganisationer medan den sistnämnde gruppen ansåg att de ökade kraven inte höjde marginalnyttan.  Slutsats: En samlad bild av resultatet gör gällande att de nya kraven är en naturlig del i att ge allmänheten en inblick i vad deras skattemedel används till. Kraven skildrar också ett försök att försöka minimera korruption och andra missförhållanden. Dock höjs ett varningens finger till att snävheten och kortsiktigheten kring resultatstyrning kan leda till att den bredare holistiska bilden kring bistånd kan gå förlorad då dess effekter inte låter sig mätas på ett kvantifierbart sätt. / Introduction: Aid creates the conditions for every person's right and opportunity to live a dignified life, but since the majority of aid activities in Sweden are financed by tax funds, there are great demands to control how the taxpayers' money is used. It is important to review and verify that all aid efforts are of high quality and produce good results, and that the function of aid is not hampered. The current social discussion about the lack of efficiency of small aid organizations and how stricter administration, reporting requirements and new funding means affect development work is the basis for the interest in carrying out this work. New governance requirements do not take the size of aid organizations into account, which means that stricter administration and reporting requirements affect different sized organizations in varying degrees.   Aim: The study aims to investigate performance management effects on the development work that small aid organizations do.   Method: The method design of this work has been anchored in a qualitative implementation. This means that the approach is of a descriptive nature that first identifies and then provides explanations for both categories, as well as models that depict a particular truth according to phenomenography. Semi-structured interviews were used for data collection.   Result: The respondents could be divided into two different groups where one group adopted a result-oriented control and the other a process-oriented control. The first group saw minor difficulties regarding the increased requirements imposed on aid organizations, while the latter group considered that the increased requirements did not increase the marginal benefit.   Conclusion: An overall picture of the result states that the new requirements are a natural part of seeking to give the public an insight into what their tax assets are used for. The claims also portray an attempt to try to minimize corruption. However, a warning is raised that the narrowness and short-term view of performance management can lead to the loss of the broader holistic picture of aid as its effects cannot be quantitatively measured.

Inledning: Svenska fotbollsklubbar står inför ett redovisningsval vid hanteringen av externt förvärvade spelare. Tidigare studier om redovisningsval har vanligtvis gjort antaganden om vilken logik som ligger bakom valet av redovisningsmetod, snarare än att undersöka hur beslutsfattarna faktiskt resonerar. Problemformulering: Vilken logik ligger bakom svenska elitfotbolls- klubbars val av redovisningsmetod för externt förvärvade fotbollsspelare? Syfte: Syftet med studien är att undersöka och förklara logiken bakom valet av redovisningsmetod när det gäller externt förvärvade spelare i svenska elitfotbollsklubbar. Metod: Idealtyper används för att belysa de bakomliggande logikerna i fyra redovisningsteorier. Idealtyperna används för att förklara det empiriska materialet som har samlats in genom intervjuer med beslutsfattare i olika klubbar. Resultat och slutsats: Studien visar att fotbollsföreningar resonerar olika när det gäller redovisingsbeslut. De mer etablerade klubbarna, som i sin tur även har mer omfattande förvärvskostnader, tenderar att aktivera sina köp. Sammantaget är det tydligt att det sällan går att förklara ett beslut utifrån endast en logik. Det krävs en kombination av flera teorier för att förklara vilken logik som ligger bakom ett redovisningsval. / Introduction: Swedish football clubs are required to make a choice regarding accounting when they acquire players externally. Previous studies on accounting choices usually make assumptions regarding the underlying logic about the choice of accounting method, instead of examining how decisionmakers reflect and reason about their choice Problem: What logic lies behind Swedish elite football clubs’ choice of accounting method regarding externally acquired players?Purpose: The purpose of the study is to investigate and explain the logic behind the choice of accounting method when football clubs acquire players externally in Swedish elite football clubs. Method: Ideal types are used to illustrate the underlying logic of four accounting theories. The ideal types are used to explain the empirical material that has been collected through interviews with decision-makers in different clubs. Results and conclusion: The study reveals that football associations reason differently regarding accounting decisions. The more established clubs, which in turn also have major transfer fees, tend to capitalize their players. To summarize it is rarely possible to explain a accounting choice based on just one logic. It requires a combination of theories to explain which logics an accounting choice is based on.

Sedan den gällande skattelagstiftningen för ideella föreningar implementerades 1977 har allmännyttiga elitidrottsföreningar haft en skatterättslig särställning mot andra verksamhetsformer i Sverige. Detta på grund av att allmännyttiga idrottsföreningar har varit skattebefriade för intäkter som har nära anknytning till föreningens verksamhet. Det är i dagsläget oklart hur vissa intäkter med anknytning till idrottsföreningarnas kommersiella verksamhet, som intäkter från medierättigheter, ska hanteras skatterättsligt. Detta eftersom beskattningen av dessa intäkter ännu inte är specifikt reglerad genom lagstiftning. Elitidrottsföreningar har numera möjligheten att genom en bolagisering av elitverksamheten ändra verksamhetsform, vilket sker när föreningen beslutar att flytta elitverksamheten från föreningen till ett idrottsaktiebolag. Ett förfarande som särskiljer den professionella elitverksamheten från den ideella verksamheten men även medför att elitverksamheten hamnar i en annan skatterättslig situation. I denna masteruppsats har författaren i syfte att utreda hur den nuvarande skattelagstiftningen för ideella föreningar är anpassad för att belysa elitidrottsföreningarnas skatterättsliga situation utifrån beskattningen av intäkter från medie- och reklamrättigheter, samt redogöra hur en ändring av skattelagstiftningen skulle kunna formuleras. Uppsatsen ämnar även klargöra för vilka skillnader som kan föranleda en förenings beslut att flytta sin elitverksamhet till ett idrottsaktiebolag och om en bolagisering kan vara fördelaktig för föreningen. I analysen kommer författaren fram till slutsatsen att en ny skattelagstiftning för beskattningen av idrottsföreningars intäkter är nödvändig. En sådan lagstiftning bör enligt författaren förslagsvis inkludera bestämmelser som reglerar att intäkter från medierättigheter och reklamrättigheter förvärvade från ett externt bolag ska vara skattefria upp till ett visst belopp. Författaren kommer även fram till slutsatsen att det för större elitidrottsföreningar, förutsatt att ingen lagändring sker, finns vissa argument som talar för att en bolagisering av elitverksamheten kan vara fördelaktig för elitidrottsföreningar med betydande omsättning från kommersiella inslag. Skulle däremot ny lagstiftning som innebär att intäkter från medie- och reklamrättigheter blir skattefria för idrottsföreningar införas, finns det skäl som talar för att ett fortsatt bedrivande av en elitidrottsförening i verksamhetsformen ideell förening förefaller mer gynnsam. / This Master Thesis addresses and analyses how tax legislation affects Swedish sports organizations. The current tax legislation for sport organizations, implemented in 1977, allows elite sport organizations to operate under laws designed for non-profit sport organizations. This legislation does not take into account the significant increase in revenue for elite sports organizations through the commercialization of elite sports including income from media, advertising and merchandising rights. At this time, sports organizations have the option of changing their organizational structure by separating the elite organization from the rest, through a process that in Swedish is referred to as “Bolagisering”. This is achieved by the elite organization becoming a sporting limited company enabling the organization to clearly distinguish its elite organization from its non-profit part of the organization.  Through analysis of relevant legal texts, cases and literature, the author comes to the conclusion that new tax legislation, which is better adjusted to the more commercialized world of sports, is absolutely necessary. The author’s suggestion is that new tax legislation ought to include legal rules that state that revenue from television and commercial rights earned from another company should be exempted from tax up to a certain amount, while the exceeding revenue should be taxed to a percentage equivalent to the Swedish company taxation. Furthermore, the author comes to the conclusion that based on the current tax legislation for sports organizations, an incorporation of the organization’s elite team could be beneficial for the major Swedish elite sports organizations with significant revenue from commercial sources. Among the major reasons for this is the current uncertainty regarding the taxation of television rights as well as the differences regarding VAT between the two organizational forms explained within this Master Thesis. However, if new tax legislation which states that earnings from television and commercial rights should be exempt from tax would be implemented in the future, it is likely that an incorporation of a sports organization will not be as beneficial for sport organizations with significant revenue from these types of revenue sources.

Allmännyttiga ideella föreningar är en samling av människor med gemensamma intressen som arbetar för allmänhetens nytta. Verksamheten kräver resurser för att drivas vilket oftast genereras av samhället i form av bidrag och donationer. Därav blir ideella föreningar beroende av intressenter som tillför resurser för att kunna driva en ideell verksamhet. Beroendet kräver i sin tur att ideella föreningar anses vara legitima. Föreningar använder därför strategier för att skapa och bevara legitimitet, varav årsredovisningar är ett av verktygen som används. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur allmännyttiga ideella föreningar använder årsredovisningar för att skapa och bevara legitimitet. En kvalitativ innehållsanalys har utförts på tio allmännyttiga ideella föreningars årsredovisningar genom en undersökningsmodell för att identifiera koder, nyckelord och meningsbärande enheter i ett kodningsschema. Undersökningsmodellen bygger på tidigare forskning kring fyra olika strategier som är; informera, anpassa, ändra och manipulera. Resultatet av studien visar att allmännyttiga ideella föreningar informerar, anpassar, ändrar eller manipulerar genom årsredovisningarna för att skapa och bevara legitimitet. Studiens teoretiska bidrag är en mer teoretiskt utvecklad modell för en fortsatt framtida forskning. Studiens sociala bidrag är att bidra med en förståelse för hur allmännyttiga ideella föreningar skapar och bevarar legitimitet genom årsredovisningen. / Public non-profit organizations are groups of people with common interests working towards specific goals. To be able to operate, the organizations require resources generated by the society through gifts and donations. Therefore, the organizations are dependent on the stakeholders to be able to survive the market. Organizations also require that the society assumes the non-profit organizations to be legitimate. Legitimacy can be created and maintained through various strategies, including annual reports as one of the tools to do so. The purpose of the study is to create an understanding of how public non-profit organizations uses annual reports to create and maintain legitimacy. A qualitative content analysis is adapted on ten annual reports of public non-profit organizations through a research model to identify codes, keywords and meaningful components in an encoding scheme. The research model is based on previous research on four different strategies; inform, adapt, modify and manipulate. The results of the study indicate that public non-profit organizations inform, adapt, modify or manipulate in order to create and maintain legitimacy through the annual reports. The study’s theoretical contribution is a further developed theoretical model for future research. The study’s social contribution is to contribute with an understanding of how the public non-profit organizations in Sweden create and maintain legitimacy through annual reports.

Bakgrund: Majoriteten av landets golfklubbar drivs som ideella föreningar där syftet är att främja medlemmarnas gemensamma intresse. Ekonomin kan trots det ideella syftet ses som en viktig beståndsdel för ideella föreningar. Där regelbundna uppföljningar är att föredra för att undvika en sämre ekonomisk situation. Då ekonomistyrningens syfte ämnar till att uppnå ekonomiska mål kan det fordras anpassning av styrningsverktygen för att kunna applicera dem på den ideella verksamheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ekonomiska styrningsverktyg anpassas till ideella föreningar som har medlemmarnas intresse i fokus. Metod: Tillvägagångssättet utgår från en kvalitativ metod, där studien genomförts på ideella golfklubbar. Det empiriska materialet har inhämtats från fyra semi-strukturerade intervjuer, med klubbchef från respektive golfklubb. Materialet har därefter analyserats utifrån en komparativ metod för att upptäcka skillnader och likheter mellan respondenterna. Slutsats: Studien visar att ekonomiska styrningsverktyg till viss del måste anpassas till den ideella verksamheten, där anpassningen sker efter medlemmarnas intresse. Anpassning görs till budgetarbetet, möjligheten till att öka rörliga intäkter, att investeringsbedömning görs utan möjlighet till intäktsberäkning, samt ideella föreningars olika finansieringsmöjligheter. / Background: The majority of swedish golf clubs are run as non-profit organizations where the purpose is to work for the members' common interest. Despite the non-profit purpose, the economy can be seen as an important element for non-profit organizations where regular follow up is preferable to avoid a bad economic situation. Since the purpose of management control is to achieve financial goals, adaptation may be required to apply the control tools to non-profit organizations. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how management control tools are adapted to non-profit organizations that have the members' interest in focus. Method: The approach is based on a qualitative method and the study was conducted at non-profit golf clubs. The empirical material has been collected from four semi- structured interviews with the club manager from each golf club. The material has then been analyzed on the basis of a comparative method for detecting differences and similarities between the respondents. Conclusion: This study shows that management control tools in some parts have to be adapted to non-profit organizations and is adapted after the members' interest. Adaptation is made to the budget process, the possibility to increase variable income, that the investment analysis is made without the possibility of revenue calculation and to the different financing possibilities for non-profit organizations.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI. Även genom att bidra till inträde i arbetslivet och möjliggörande av informella socialakontakter mellan svenskar och invandrare bidrar organisationerna till integ­ration,samt genom att bidra till förståelse och kunskap om den svenska kulturen ochdet svenska samhällsystemet.

Ideella föreningars existens är beroende av motiverade volontärer men de har sällan möjlighet att använda sig av monetära ersättningar som exempelvis löner och bonusar som vinstdrivande företag. Syftet med denna studie är därav att öka förståelsen kring hur informella och formella motivationssystem kan vara utformade i ideella föreningar och hur det påverkar volontärers motivation. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där en av Sveriges största Friskis & Svettis-föreningar valts som studieobjekt. En inledande genomgång av teoretiskt ramverk resulterade i studiens fokus på tre grundbehov; social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande. Dessa användes som utgångspunkt för studien och med inspiration från en abduktiv ansats justerades innehållet i kategorierna under studiens gång. Utifrån intervjuer med sex respondenter från olika områden och hierarkiska nivåer drogs slutsatsen att motivationssystem i ideella föreningar kan vara utformade efter social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande, varför benämningarna på kategorierna återfinns i analysen. Studiens resultat visar vidare att motivationssystem med denna uppbyggnad kan öka motivationsnivån hos volontärer som redan drivs av självbestämd inre motivation men inte hos det fåtal som drivs av yttre motivation. Detta tillsammans med att motivationssystem i ideella föreningar kan bestå av ett högt antal åtgärder för att motverka att volontärer säger upp sig över dagen står i kontrast med de vinstdrivande företag som motiverar anställda med hjälp av löner.

Alla behöver vara med och bidra till hållbar utveckling. Under senare tid har det blivit allt viktigare att arbeta kring hållbarhetsfrågor för att främja hållbar utveckling. I tidigare forskning har det framkommit att organisationer som använder intressentengagemang i hållbarhetsredovisningen kan utvinna fördelar. Något som dock inte tidigare har studerats är hur organisationer av typen ideella idrottsföreningar kan använda hållbarhetskommunikation som verktyg för att utvinna fördelar som resurser från intressenter och för att leda sitt hållbarhetsarbete framåt. Studien grundar sig i legitimitetsteorin och intressentteorin för intressenters tryck på föreningar och med en egenupparbetad analysmodell undersöks hållbarhetskommunikation som verktyg utifrån institutionella teorins begrepp decoupling och coupling. Syftet med studien är att få en förståelse för hur kommunikation av hållbarhetsarbete kan användas som verktyg i ideella idrottsföreningar. Studien bidrar till att förstå hur det annorlunda tryck ideella idrottsföreningar upplever på grund av sin mer legitima karaktär inverkar på vilket verktyg hållbarhetskommunikation blir. Studiens syfte har lett till frågeställningarna: Hur inverkar trycket från intressenter på ideella idrottsföreningar att använda hållbarhetskommunikation för att erhålla resurser? Hur används hållbarhetskommunikation som verktyg i ideella idrottsföreningar för att erhålla mer legitimitet och arbeta mer strukturerat med hållbarhet? Studien har genomförts genom fallstudie att studera en typ av ideella idrottsföreningar vilket har varit ridsportföreningar. Material har samlats in genom intervjuer med representanter från utvalda föreningar och studie av sociala medier som källa till att bekräfta informationen från intervjuerna som triangulering. Studien visar att ridsportföreningar i första hand inte använder hållbarhetskommunikation som ett verktyg för att erhålla resurser. Hållbarhetskommunikationen används snarare i föreningarna som ett verktyg som leder deras hållbarhetsarbete framåt. Studien visade även tydligt att det tryck som kommer från intressenter att arbeta med hållbarhet kom i princip enbart från de interna intressenterna. / Everyone is needed to contribute to sustainable development. It has been more important over the years to work with sustainability to promote sustainable development. Previous research explores organizations use of stakeholder engagement in sustainability reporting and its benefits. Organizations in the type of non-profit sports associations haven’t been researched before in its ways of using sustainability communication as a tool. A tool to gain recourses from stakeholders and in using it for development of the association’s sustainability work. This study is based on legitimacy theory and stakeholder theory for understanding in stakeholders demand on associations and with the analysis model is sustainability communication examined as a tool on the basis of the concept of decoupling and coupling in the institutional theory. The purpose of this study is to create an understanding in how communication of sustainability work is used as a tool in non-profit sports associations. The study contributes to understanding what the sustainability communication as a tool becomes in non-profit sports associations that experience a different demand from stakeholders than other types of organizations because of its already legitimate character. The purpose of this study resulted in the research questions: How does the pressure from stakeholders on non-profit sport associations affect the use of sustainability communication to earn resources? How is sustainability communication used as a tool in non-profit sport associations for obtaining legitimacy and leading sustainability work forward? The study implemented case study as a method of studying one type of non-profit sports association, where equestrian associations was selected. Data material was collected through semi-structured interviews and social media was examined to validate the information in a way of triangulation. The study shows equestrian associations main reason to use sustainability communication as a tool is not to gain recourses. It is rather used in the associations to lead sustainability work forward. The study also shows the pressure from stakeholders are internal than external in sustainability work for the equestrian associations.

Background and research issue: The financial result in a non-profit organization is of secondary importance when the organization is missing a purpose to make profit. Instead, the organization’s work to accomplish its mission is of greater importance for the stakeholders. The annual report is a significant document for the organization in strengthening the accountability to its stakeholders. Previous research in the non-profit field argues that the non-profit sector meets difficulties in being accountable to a range of stakeholders and in measuring the organizations performance in terms of output and outcome. Furthermore, previous literature in the non-profit field have focused on understanding the performance measurement practices of non-profits. Less explored is how non-profits use performance measures and if the measures give any essential value. Purpose: The purpose of the essay is to generate detailed knowledge about and compare how Swedish non-profit organizations report their performance in the annual report to strengthen the accountability to their stakeholders. Method: The study is based on a qualitative method. Through a multiple comparative case study, primary data were used based on semi-structured interviews with six non-profit organizations and secondary data based on the organizations’ annual reports. Empiricism: The empirical evidence shows that four performance perspectives were reported by the majority of the associations, which was as follows: input, output, capacity and inter-organizational networks. Result: The results of the study show that the majority of the organizations report the more traditional measures input and output in their annual report. There is therefore a clear connection between the performance measures that the organizations report and the accountability that the study has identified, a functional accountability. The results of the study also show that there is still a challenge in reporting performance regarding outcome and public value. Accordingly, the results highlight difficulties for non- profit associations to design tools to measure these two perspectives that are connected to a social accountability towards stakeholders. / Bakgrund och problemformulering: Ideella föreningar kanliksom vinstdrivande företag vara bokföringsskyldiga och omfattas av olika regelverk för hur den löpande bokföringen ska avslutas. Då dessa föreningar saknar ett vinstsyfte blir det finansiella resultatet mindre intressant. Ett resultat kopplat till hur föreningen verkar för sitt ändamål blir istället av vikt för organisationens intressenter. Genom att organisationer mäter och rapporterar om sin prestation legitimerar de sin verksamhet och stärker redovisningsansvaret gentemot sina intressenter. Tidigare forskare menar att den ideella sektorn möter svårigheter i att stärka redovisningsansvaret gentemot flera intressenter och i att mäta faktisk prestation i form av resultat och effekter. Prestationsmätning har dominerats av normativa argument för vad organisationer bör inkludera i sin mätning av prestation, vad för mått de ideella organisationerna faktiskt använder och huruvida måtten tillför någon nytta är mindre studerat. Syfte: Uppsatsens syfte är att generera detaljerad kunskap om och jämföra hur ideellaföreningar redovisar sin prestation i årsredovisningen för att stärka redovisningsansvaret till sina intressenter. Metod: Studienär baserad påen kvalitativ metod. Genom enkomparativflerfallsstudieanvändes dels primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med sex ideella föreningar, och sekundärdata i form av föreningarnas årsredovisningar. Empiri: Studiens empiri visar på att fyra prestationsperspektiv redovisades av majoriteten av föreningarna, vilket var följande: insatser, verksamheten som skapats av insatserna organisationen fått, kapacitet samt nätverk. Resultat: Studiens resultat påvisar att majoriteten av organisationerna redovisar de mer traditionella måtten insatser och verksamheten som skapats av insatserna i sin årsredovisning.Det förekommer därför en tydlig koppling mellan prestationsmåtten som organisationerna redovisar och det redovisningsansvar som studien identifierat, funktionellt redovisningsansvar. Studiens resultat påvisar även att det kvarstår en utmaning i att redovisa prestation gällande resultatet av aktiviteterna samt åstadkommande av samhällsnytta. Därmed belyser resultatet svårigheter för ideella föreningar att utforma verktyg för att mäta dessa två perspektiv somär kopplade till ett socialt ansvar gentemot intressenterna.