Forskning har visat att pojkar gynnas i ämnet idrott och hälsa och att bollspel är den mest förekommande aktiviteten på idrott och hälsa-lektioner, detta utan stöd från de kunskapskrav som finns i ämnet. Utifrån detta valdes en kvantitativ metod för att undersöka elevers attityd till momentet bollspel i ämnet idrott och hälsa och se om denna attityd samverkar med attityden till ämnet samt att undersöka om det finns skillnader mellan flickors och pojkars attityd. I studien har 118 elever fyllt i en enkät och dessa svar har sedan behandlats. Resultatet visar att pojkar är mer positivt inställda till bollspel och till ämnet idrott och hälsa i jämförelse med flickor. Resultatet visar att de elever som tycker om momentet bollspel är mer positiva till ämnet i jämförelse med de som inte tycker om momentet bollspel.   Som slutsats dras att det finns skillnader mellan pojkars och flickors attityd till bollspel och ämnet idrott och hälsa samt det finns ett samband mellan elevers attityd till bollspel och till ämnet idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa tillämpar en formativ bedömning. Vi vill utifrån två av de didaktiska frågorna när och hur undersöka hur lärare i idrott och hälsa använder sig av formativ bedömning, i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet vilken innefattar 100 poäng. Följande frågeställningar ska hjälpa till att besvara syftet: När tillämpas formativ bedömning av lärare i idrott och hälsa? Hur tillämpar lärare i idrott och hälsa formativ bedömning?   Metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervjustudie med verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet, där vi genomfört både enskilda intervjuer och en gruppintervju. Vi skickade mail till 30-talet gymnasieskolor och fick svar av sex lärare inom idrott och hälsa som ställde upp på en intervju.    Resultat Samtliga lärare som deltagit i studien har en gemensam syn på formativ bedömning, där de menar att det är den kontinuerliga processen som är viktig. Lärarna i studien tillämpar den formativa bedömningen i den vardagliga undervisningen genom olika metoder såsom feedback, reflektion, självbedömning och kamratbedömning. I den formativa bedömningen är det  tillämpningen av feedback och den individuella utvecklingen som är i centrum.   Slutsats Flera lärare antyder att användandet av den formativa bedömningen inom idrott och hälsa är den bedömningsmetod som fungerar bäst i den dagliga undervisningen. Lärarna menar att det är utvecklingen och hur eleverna tillämpar kunskapen som bedöms. Något vi även kan konstatera som är gemensamt för de intervjuade lärarna är att det är viktigt att syftet med undervisningen är klarlagt för eleverna, detta bidrar till att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande. / Aim The purpose of the study is to examine how teachers in physical education apply a formative assessment. We want from using two of the didactic questions "when" and "how" examine how physical education teacher use formative assessment, in the course "Idrott och hälsa 1" in upper secondary school, which includes 100 points. The following questions should help to answer the question: When do teachers apply formative assessment in physical education? How do teacher apply formative assessment in physical education? Method The object of study was investigated through interviewing teachers in physical education in upper secondary school, we conducted both individual interviews and group interviews. We sent mail to the 30th century, upper secondary school and received the reply of six teachers of physical education who we interviewed. Results What we can observe through the this study is that all the teachers who participated have a common understanding of formative assessment, formative assessment is a continuous process. The teachers in the study apply the formative assessment in everyday teaching through various methods such as feedback, reflection, self-assessment and peer assessment. In the formative assessment it is the application of feedback and individual development which is most important. Conclusions Several teachers suggest that the use of the formative assessment is the assessment method that works best in physical education. The teachers believe that it is the development and how students apply the knowledge is most important in the assessment. Something that is common to the interviewed teachers is that it is important that the purpose of lessons is clear to the students, this helps students take responsibility for their own learning.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar och intresse för fysisk aktivitet i skolan.I dagens samhälle kan vi i media läsa larmraporter om att barn och ungas vikt ökar samtidigt som den fysiska aktiviteten minskar. Aldrig förr sägs barn tillbringat så mycket tid framför datorn som nu. Skolan har en viktig roll i att förmedla en värdegrund som eleverna sedan kan ta med sig i sin ryggsäck inför livets alla prövningar. I Sverige är dock antalet idrottstimmar få och kring detta har en del kritiska röster höjts. För studien användes en kvantitativ metod i form av en enkät. Enkäten bestod av 11 frågor som totalt 64 elever svarade på. Två olika skolor deltog i undersökningen. Eleverna gick i årskurs 3 och årskurs 6. Resultatet visade på att de tillfrågade eleverna hade en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan, de ansåg sig själva förstå syftet med idrott och hälsa i skolan och majoriteten svarade att de ville ha fler idrottstimmar i skolan. Elevernas fritid visade i resultatet på att de oftare och under längre tid satt framför datorn under helgen än under vardagarna. Dock angav alla svarande i undersökningen att de mer eller mindre var fysiskt aktiva under fritiden.

Motivation contributes to increased learning where a number of factors like student participation, interest and relationship between students and teachers play a crucial role. The aim of the study was to examine what makes motivated students feel motivated or unmotivated during physical education class. Furthermore the study describes different factors that students feel are important and how these affect their motivation. Qualitative interviews  with eight students were conducted. Students that we intervjued were very interested and motivated to physical education. The theoretical perspective we used was Organismic Integration Theory. The analysis of the results showed that students were motivated by different factors in physical education class, and the conclusions were that the students motivation effects their participation in substance,  and that a variety of teaching content had great influence on their motivation.

Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa gör för att inkludera funktionsnedsatta elever i den ordinarie ämnesundervisningen. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens deltagare bestod av fyra idrotts- och hälsalärare verksamma vid fyra olika gymnasieskolor i södra Sverige. I resultatet framkom det att det är viktigt att alla elever inkluderas i den ordinarie ämnesundervisningen, oavsett om eleverna har en funktionsnedsättning eller inte. Resultatet visade att det finns resurser för lärare i idrott och hälsa att inkludera elever med funktionsnedsättningar i ämnesundervisningen. Studiedeltagarna förklarade följaktligen att en idrotts- och hälsalärare måste vara kreativ. Slutligen påvisade resultatet att omständigheterna med att inkludera funktiosnedsatta elever i den ordinarie undervisningen, handlar om anpassning av undervisningen lektionsinnehållet så att det passar samtliga elever och andra elevers beteende. Studiedeltagarna berättade att elever som är ”störiga” försvårar inkluderingsprocessen. Resultat analyserades med utgångspunkt i Foucaults begrepp: subjektets konstituering och hans idéer om makt. Analysen visade bland annat att det som förr antagligen betraktades som det ”normala” beteendet under lektionerna i ämnet, numera räknas som avvikande.

Denna studie undersöker hur fyra lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa 1. Vidare behandlar den hur lärarna i studien använder sig av dessa tolkningar i sin undervisning och betygsättning. Insamling av empiri skedde genom en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i ämnet idrott och hälsa 1. Empirin analyserades sedan med hjälp av Lindes (2012) läroplansteori som behandlar läroplanen i tre olika arenor, formuleringsarenan-, transformerings- och realiseringsarenan. Resultatet visar att det finns både likheter och olikheter i lärarnas tolkning och användning av ämnesplanen för idrott och hälsa 1. I tolkningen av det centrala innehållet var samtliga lärare. Däremot används denna tolkning inte av en del av lärarna då det enligt dessa lärare saknas resurser för att realisera tolkningen. När det gäller kunskapskraven existerar det delade meningar om det finns svårigheter med tolkningen, och att det ofta finns en del svårigheter att sätta ord på kunskapskraven. Denna studie visar…Bedömningsstödet, framtaget av Skolverket har fått ett stort genomslag i lärarnas tolkning och användande av kunskapskravet som fått en styrande makt över det centrala innehållet.

Media och tidigare forskning skildrar att lärare har dåliga arbetsförhållanden. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasielärares och högstadielärares i idrott och hälsa upplevelser samt förståelse av arbetsmiljön. För att uppnå syftet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med 7 stycken lärare i idrott och hälsa. Resultatet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teorier om KASAM samt Ulf P. Lundgren och Urban Dahllöfs teorier om ramfaktorer. Resultatet visar att arbetsmiljön upplevdes som god exempelvis med ett varierat utbud av fysiska platser att bedriva undervisning på, en öppen och förtroendefull social arbetsmiljö samt att lärare känner sig delaktiga i bestämmelser på skolan. Dock kan arbetsmiljön ibland upplevas mindre bra exempelvis att den är högljudd, sliten och att det kan uppstå vissa fall av konflikter mellan elever. Lärarna beskriver även att deras handlingsmöjligheter är sämre i någon av aspekterna som tid, scheman och grupper. Arbetsmiljön inverkar på undervisningarna genom exempelvis större krav på organisation och planering. Slutsatsen är att studien skiljer sig från tidigare forskning och medias skildring av lärares dåliga arbetsförhållanden. Dock visar studien  viktiga komponenter skolan kan arbeta med för att förbättra sin arbetsmiljö, exempelvis den organisatoriska arbetsmiljön. Om arbetsmiljön är hanterbar, begriplig och viktigast av allt meningsfull, kan det uppstå ett välbefinnande på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus konstrueras i ämnet idrott och hälsa.Ytterligare ett syfte var att genom feministisk poststrukturell teori analysera vilka diskursersom framträder i lärarnas tal om genus i undervisningen. Studien var en kvalitativundersökning med en egenkonstruerad intervjuguide. Respondenterna i undersökningen varverksamma gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa. Det var sex gymnasielärare från tre olikaskolor i södra Sverige som deltog i undersökningen, lärarnas utsagor utgjorde svaren tillstudiens resultat. Respondenternas svar analyserades utifrån tematisering och diskursanalys.Den teoretiska utgångspunkten i denna studie var feministisk poststrukturalism. Resultatetvisade att lärare menar att det finns biologiska skillnader på flickor och pojkar och att detmissgynnar flickor i många sammanhang eftersom pojkarna anses vara starkare och snabbare.Studiens resultat pekade även på att lärare förser flickor och pojkar med olika attribut, omvad som anses vara flickigt och pojkigt. En diskurs som framträdde i förhållande till hurpojkar och flickor konstrueras var det biologiska könet. Det innebär att konstruktionen avpojkar och flickor handlar om biologiska skillnader. En annan framträdande diskurs varsocialt kön, att flickor och pojkar är på ett visst sätt, tycker om olika saker och förses medspecifika egenskaper. Analysen i denna studie visade även att det fanns motstridiga diskurseri lärares tal om pojkar och flickor, där resultatet visade att lärarna förklarar att de vill ochförsöker ha ett könsneutralt tänk.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs 4-6 bemöter elever som är ombytta, men inte deltar aktivt på lektionerna i idrott och hälsa. Syftet är även att undersöka hur lärare arbetar för att öka det aktiva deltagandet under lektionerna. Studien är baserad på både observationer av och intervjuer med tre lärare vid två olika tillfällen. Resultatet av undersökningen visar att lärarnas bemötande varierar, men att de ofta har en medvetenhet som grund för sitt agerande. Däremot visar studien att lärarna inte noterade samtliga elever som var inaktiva. Gemensamt för samtliga lärare är att de försöker planera undervisningen utifrån elevernas intressen och att de försöker anpassa aktiviteterna till eleverna på olika sätt. Resultatet har analyserat utifrån läroplansteorin.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur friluftslivsundervisning bedrivs på vissa centralt belägna högstadieskolor i en svensk storstad. Frågeställnigarna som tagits fram för detta är: Spelar idrottslärarnas syn och tidigare erfarenheter av friluftsliv någon roll när det gäller utformningen av friluftslivsundervisningen? Vilka faktorer upplever idrottslärarna påverka utformandet av friluftslivsundervisningen? Hur ser den faktiska friluftslivsundervisningen ut på skolorna som jag har valt att undersöka? Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ramfaktorteorin. För att ta reda på detta har kvalitativa och semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fyra lärare i idrott och hälsa från en svensk storstad har intervjuats. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats. Resultatet av analysen visar: Att lärarnas tidigare erfarenheter av friluftsliv skiljer sig vilket även gäller deras friluftslivsundervisning.  Att tid, skolans läge och skolans ekonomi är de faktorer som mest står i vägen för friluftslivsundervisning.  Att lärarnas undervisning inte berör alla delar gällande friluftsliv i ämnets centrala innehåll. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning. Nyckelord: Friluftsliv, Idrottslärare, Idrott och hälsa, Ramfaktorteori, Undervisning / The purpose with this qualitative interview study is to examine how outdoor education is conducted in certain centrally located high schools in a large Swedish city. The questions that have been produced to answer that is: Does the PE-teacher’s view and earlier experiences on outdoor life matter in their design of outdoor education? Which factors does the PE-teachers experience affect the design of outdoor education? How does the actual outdoor education on the schools that I have examined look like? The study has its theoretical point in the frame factor theory. To find out this, qualitative and semi structured interviews has been used as method.  Four PE-teachers from a large Swedish city has been interviewed. The interviews has then been transcribed and analyzed. The result of the analysis show: That the teacher’s earlier experiences of outdoor life differ and so do also the teachers outdoor education. That time, school location and school economy are the prime factors that prevent outdoor education. That the teachers teaching don’t contain all parts about outdoor life in the physical education curriculum. The result of the study confirms earlier research. Keywords: Frame factor theory, Outdoor life, PE-teacher, Physical education, Teaching