Ett syfte med denna studie har varit att undersöka elever upplevelser i årskurs 6 samt några klasser i årskurs 7 och deras upplevelser i omklädningsrummen före och efter lektionen i ämnet idrott och hälsa. Mer specifikt undersöktes om det finns elever som känner sig kränkta, vad det är för kommentarer som hörs i omklädningsrummet och om eleverna har förslag till förbättringar. Det andra syftet är att undersöka vad lärare idag gör för att bidra till ett tryggare omklädningsrum och vad de kan förbättra under idrottslektionerna. Jämförelser gjordes om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor, mellan årskurs 6 och årskurs 7 samt mellan skolor i en och samma kommun.     Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till både elever och lärare. I studien deltog 223 elever varav 121 pojkar och 102 flickor från 11 klasser i årkurs 6 och tre klasser i årskurs 7, samtliga svarade på enkäten. Elevernas enkät innehöll 13 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ medan lärarnas frågeformulär bestod av 10 frågor med enbart öppna svarsalternativ. Lärarna som deltog i studien var idrottslärare som arbetade med klasserna jag undersökte samt andra idrottslärare som arbetar på andra skolor. Detta gjordes för att få ett bredare resultat.  Resultatet visade att idrottslärarna arbetar mycket med att försöka skapa goda relationer till eleverna, variera utbudet på lektionerna för att skapa ett intresse hos eleverna, tydliga regler för att skapa trygghet, sprida glädje och god gemenskap för att få fler att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa.   Resultatet visade även att majoriteten av eleverna känner sig trygga och bekväma i omklädningsrummet. Flickorna känner sig mindre trygga och bekväma än pojkarna vilket även visar sig i att flickorna till större del vill ha chansen att duscha enskilt då flera nämner att de inte vill visa sig nakna med andra. Eleverna som deltagit i undersökningen är skonade från kränkningar om man bara ser till siffrorna, men kommentarerna från eleverna visar ett annat resultat. Resultatet skiljer sig något mellan de olika skolorna och skillnaden mellan årskurs 6 och 7 är främst att sjuorna är sämre på att duscha efter idrottslektionen på grund av att de inte känner sig bekväma i omklädningsrummet.   Slutsatsen är att det finns en hel del faktorer som gör att elever inte känner sig bekväma i samband med idrottslektionerna vilket leder till att de känner sig otrygga. Både lärare och elever har kommit med förslag som med relativt små medel kan förbättra upplevelserna i omklädningsrummet vilket med stor sannolikhet hade resulterat i att fler elever skulle duscha efter idrotten och öka elevers deltagande på lektionerna i idrott och hälsa.

No description available.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på elevers motivation till ämnet idrott och hälsa, och om denna motivation var relaterad till deras fritidsaktiviteter. Syftet var även att beskriva vad det är som påverkar elevers motivation i det centrala innehållet: lek, spel och idrotter. Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer där urvalet bestod av elever i årskurs 9. Hälften av eleverna var inte aktiva inom föreningsidrotten på sin fritid, medan den andra hälften var aktiva. Resultatet för denna undersökning visar att elevernas motivation påverkas av olika faktorer, men kompetens, tävlingsmoment och lagspel är gemensamma faktorer för samtliga elever som både kan öka och minska motivationen. Samtliga elever som är föreningsaktiva samt några få av de elever som inte är föreningsaktiva menar att deras fritidsaktiviteter påverkar motivationen positivt till ämnet idrott och hälsa. De resterande eleverna ansåg att deras fritidsaktiviteter inte påverkade deras motivation till ämnet. Samtliga elever var överens om att ämnet idrott och hälsa inte har inspirerat dem till att vara aktiva inom en föreningsidrott. Det resultat som framkom gällande det centrala innehållet visar att eleverna föredrar spel i undervisningen. Elevers motivation till utomhusundervisning påverkas starkt av väderförhållanden och val av aktivitet. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av elevernas motivation påverkas av olika typer av yttre reglering, detta syns tydligt i skalan för SDT. Undersökningens resultat visar även att elevgrupperna motiverades av liknande faktorer och att de grundläggande psykologiska behoven inom SDT är viktiga för motivationen oavsett bakgrund.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Forskning visar på att det fortfarande finns tydliga traditionella könsmönster i idrott och hälsa och lärare har svårt att se och bryta dem. Syftet med studien är därför att undersöka hur lärare kan arbeta med att bryta traditionella könsmönster i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna lyder därför: Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa att traditionella könsmönster kommer till uttryck i undervisningen? Vilka svårigheter, ur lärarnas synvinkel, finns det med att bryta traditionella könsmönster i undervisningen? Vilka verktyg använder sig lärare av för att bryta könsmönster i ämnet idrott och hälsa? Metod: Tre lärare i idrott och hälsa har deltagit i vår studie. Vi valde att göra en kvalitativ studie där tre lärare intervjuades och två av dem observerades. Vi observerade de två lärarna under tre lektioner vardera. Resultat: Lärarna anser att traditionella könsmönster uttrycks till exempel genom språk, grupperingar och erfarenheter av idrott och hälsa. Lärarna uttrycker också svårigheter med att bryta traditionella könsmönster i undervisningen som till exempel att tiden inte räcker till och för lite kunskap hos lärarna vad gäller genusrelaterade frågor. Lärarna anser att det är viktigt att diskutera genusrelaterade frågor. De menar att lärare endast ska utgå från vad som faktiskt står i läroplanen vilket innebär att lärare borde frångå de traditionella idrotterna till stor del och att våga utmana de traditionella könsmönster som finns. Slutsats: Lärare bör arbeta på ett sätt så att undervisningen neutraliseras vilket betyder att lärare bör frångå de traditionella idrotterna, fokusera mer på hälsa och skapa ett bra arbets- och dialogklimat där eleverna känner trygghet och vågar vara sig själva. / Abstract Aim and research questions: Research shows that there are still clear traditional gender patterns in physical education and teachers find it difficult to perceive and break them. The aim with the study is therefor to examine how teachers can work with breaking traditional gender patterns in physical education. The research questions are: How do teachers in physical education perceive that traditional gender patterns are expressed during teaching? What difficulties, from the teachers’ point of view, are there with breaking traditional gender patterns? What tools do teachers use for breaking traditional gender patterns in physical education? Method: Three teachers have taken part in our study. We chose to do a qualitative study where three teachers were interviewed and two of them were observed. We observed the two teachers during three lessons each. Results: The teachers think that traditional gender patterns are being expressed for example through language, groupings and experiences from physical education. The teachers also expressed difficulties with breaking traditional gender patterns while teaching, e.g. that the time is not enough and that teachers don't have enough knowledge in terms of gender-related issues. The teachers consider that it is important to discuss gender-related issues. They believe that teachers should base the education on what the curriculum actually says. This means that teachers largely should abandon the traditional sports, and dare to challenge the traditional gender patterns that exist.   Conclusions: Teachers should work in a way that neutralizes the education, which means that teachers should abandon the traditional sports, focus more on health and create a good work- and dialogue climate where the students feel safe and dare to be themselves.

Aim The aim of this study is to examine how teachers in secondary school work with dance in physical education and which didactic challenges of teaching that appear. The following three questions will help to answer the study’s aim. What and why do teachers choose a specific content in dance? How do teachers work with dance? Which didactic challenges do teachers face in dance practice? Method We have used a qualitative method to be able to answer our aim and questions. Therefore, we have chosen to interview seven physical education teachers who work with dance in secondary school. We used a selection method called the snowball effect. The interview guide had semi structured interview questions to be able to control the conversation with eventually follow-up questions.   Results The study shows that teachers have used the cultural form of dance most of the time, mainly traditional Swedish folk dances, such as “Bugg” and “Waltz”. The teachers felt that they had to motivate more in dancing compared to other fields in the subject, because of old gender stereotypes and norms. The teacher’s interest for dancing, in combination with the student influence and individual adjustment and digital instruments, are important parts to be able to motivate the students for dance practice. The study shows the learning links together with the teachers’ assessment of the students and therefore the students’ grade got in focus instead of the specific learning. The teachers in our study pointed out that it’s in the interaction between teachers and students, and between students where the ability for learning increase the most.   Conclusions The teachers didactic challenges are motivation and driving force for how they choose to work and which content they use in practice. The cultural dance form premiers in practice, while the expressive dance form barely exist based on the subject’s traditions. The teacher needs to be both positive and flexible. Student influence, individual adjustment and digital instruments are leading factors how to motivate students and therefore promote learnings. The learning is interpreted through students’ grades. The learning object is presented as unclear for both teachers and students. / Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i högstadiet arbetar med momentet dans i idrott och hälsa och vilka didaktiska utmaningar som uppstår i undervisningen. Följande tre frågeställningar ska hjälpa till att besvara studiens syfte. Vad och varför väljer lärare ett visst innehåll i dans? Hur arbetar lärare med dans? Vilka didaktiska utmaningar ställs lärare inför när de undervisar i dans? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Därmed har vi valt att intervjua sju stycken idrott och hälsalärare som arbetar med dans på högstadiet. Vi använde oss av urvalsmetoden snöbollseffekten. Intervjuguiden bestod av semistrukturerade intervjufrågor för att kunna styra samtalet med eventuella följdfrågor.   Resultat Studien visade att lärarna utför mestadels kulturella danser, främst traditionella svenska folkdanser som bugg och vals. Lärarna ansåg att de behövde motivera mer i dans jämfört med andra moment i ämnet, på grund av gamla stereotypa könsmönster och normer. Lärarens intresse för dans, tillsammans med elevinflytande, individanpassning och digitala hjälpmedel var viktigt för att motivera eleverna till undervisningen. I studien framkommer att lärandet har kopplats samman med lärarnas bedömning, vilket gjort att betyget har hamnat i fokus hos eleverna istället för själva lärandet. Lärarna i vår studie poängterade att det är vid interaktion mellan både lärare och elev, och mellan elever som störst möjlighet till att ett lärande sker.   Slutsats Lärarnas didaktiska utmaningar är motivationen och drivkraften till hur de väljer att arbeta och vilket innehåll de använder i undervisningen. Den kulturella dansformen premieras i undervisning medan den expressiva nästintill uteblir och det beror på ämnestraditioner. Läraren behöver vara både positiv och flexibel i sitt arbete. Elevinflytande, individanpassning och digitala hjälpmedel är ledande faktorer som stärker elevens motivation och därmed främjar dennes lärande. Lärandet tolkas till stor del genom elevernas betyg, då lärobjektet framställs som otydligt för både lärare och elever.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka en grupp lärares förhållningssätt till bollspel i ämnet idrott och hälsa i årkurs 6. Syftet var också att undersöka hur lärare kopplar bollspel till kursplanen. Insamlingen av data skedde genom intervjuer av fem lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. De svar som framkom genom intervjuerna granskades och analyserades. Resultatet visade att alla de intervjuade lärarna arbetar i block vilket innebär att alla områden i idrott och hälsa får lika mycket tid och bollspel är inte ett område som får mer eller mindre uppmärksamhet i detta sammanhang. Deras koppling till styrdokumenten och kunskapskraven är rörelse, spel, lek och idrotter som är det kriteriet som de utgick från när de valde att ha bollspel som innehåll i undervisningen. De ansåg även att elevernas motorik, rörelseutveckling och koordination utvecklas genom bollspel. Dessutom ansåg de att bollspel är ett bra verktyg som bidrar till elevernas utveckling i ämnet idrott och hälsa och ett bra sätt att bedöma elevernas rörelser, motorik och koordination.

Idrott & hälsa är ett speciellt ämne i skolan då lektionerna inte genomförs i ett traditionsenligt klassrum utan i olika miljöer både inomhus och utomhus. På senare år så har tiden för ämnet idrott & hälsa avtagit avsevärt i skolan. Syftet med den här studien var främst att undersöka hur eleverna själva uppfattar ämnet Idrott & hälsa. Vad har Idrott & hälsa för betydelse för eleverna samt hur skiljer det sig mellan pojkar och flickor? Resultaten visade att skillnaderna mellan pojkarna och flickorna inte är särskilt stora men att de båda är positivt inställda till undervisningen i ämnet Idrott & hälsa och att de generellt tycker att ämnet är roligt. Bollsporter upplevs som den roligaste aktiviteten medan dans och konditionsövningar tillhör de mindre uppskattade aktiviteter under idrottslektionerna. Både pojkarna och flickorna är överens om att lärarens engagemang, kunskap och roll är viktig i ämnet och att det är nyttigt med Idrott & hälsa samt att ämnet har väckt nya intressen och bidragit med ökad fysisk aktivitet. / Physical education is a special subject i school because the lessons are not taking place inside a traditional classroom, instead the lessons take place in different environments both indoors and outdoors. In recent years physical education has slowly decreased and as a result of that there are less physical education in schools. The purpose with this study is to find out how students experience physical education in school. What meaning does physical education have for students and how are the differencies between boys and girls? I have focused on the difference between genders in this study. The results shows that the differences between boys and girls are not that big, both genders have a positive mindset regarding physical education and thinks that it is a fun subject in school. Ball sports is perceived as the funniest activity while dance and conditioning exercises are the least appreciated activities in physical education classes. Both gender believes that the teacher’s commitment, knowledge and role are vital and that physical education is healthy and the subject has made them interested in new activities and contributed with increased physical activity.

Tidigare forskning visar att den fysiska inaktiviteten ökar hos barn och ungdomar. Detta kan medföra att det blir ännu viktigare att främja livslång fysisk aktivitet. Forskningen visar att det finns flertal faktorer som påverkar och avgör huruvida man väljer ett fysiskt aktivt liv eller inte. Skolan anses som den bästa möjligheten att kunna nå ut till alla, oavsett hur aktiv eller inaktiv du är, där idrottsämnet har en möjlighet att ge eleverna positiva upplevelser av att vara fysiskt aktiv. Studiens syfte är att undersöka hur idrottslärare arbetar i undervisningen för att väcka elevers intresse till fysisk aktivitet i åk 4-9. Studien är inriktad på en kvalitativ intervjustudie där sex stycken idrottslärare har intervjuats hur de arbetar i undervisningen på grundskolan. Resultatet visar att idrottslärarna roll som lärare har en stor påverkan hos eleverna att kunna främja deras intresse till fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa. Genom olika pedagogiska val och undervisningsstrategier så menar de intervjuade idrottslärarna att man kan väcka ett intresse att vara fysiskt aktiv där främsta lärandet är att eleverna ska fortsätta vara fysiskt aktiva i vuxen ålder. Det är viktigt att visa ämnets olika delar och möjligheter genom positiva upplevelser enligt idrottslärarna för att på sikt skapa ett livslång aktivt liv.

Tidigare forskning pekar på att det finns tydliga brister i utformning av en trygg miljö för eleverna under lektionen i idrott och hälsa och i omklädningsrummen. Särskilt tydligt blir det i idrottssalen där eleverna utelämnas på ett mer framträdande sätt. Vi lärare måste arbeta för att alla elever ska känna sig trygga på alla skolans områden och därför bör vi skaffa oss förståelse om vad eleverna upplever otryggt för att kunna arbeta förebyggande för att minska antalet elever som känner sig otrygga. Syftet med denna studie var att undersöka tryggheten i undervisningen i idrott och hälsa. Delsyftet med studien var att undersöka elevernas upplevelser av omklädningsrummet och förekomsten av kränkande behandling i samband med idrott och hälsa undervisningen. Studien genomfördes i årskurs 7-9 på två grundskolor i södra Sverige. Enkäterna besvarades av 74 flickor och 69 pojkar och den totala mängden enkäter blev 143. Metoden som användes var enkäter av både kvantitativ och kvalitativ art. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde ingen otrygghet i lärandemiljön och i omklädningsrummet. I omklädningsrummet visar vår studie på att kränkande behandling förekommer i liten mängd. Slutligen vill vi belysa att det finns elever som känner sig otrygga i undervisningen i idrott och hälsa och detta anser vi är ett problem.