This master’s thesis compares the OECD transfer pricing recommendations with the transfer pricing rules of the US. The main focus is the ethical pharmaceutical industry and intangible property, in particular marketing intangibles. The Glaxo case is used to illustrate how the US takes advantage of areas of uncertainty to increase the country’s tax revenue. The US shows little consideration for the OECD’s objectives of having a set of universally applicable transfer pricing rules. The purpose of this master’s thesis is to explain and analyze why the IRS took a new approach on marketing intangibles in the Glaxo case, evaluate the global effect of the Glaxo case, and discuss how similar situations should be dealt with in the future. The natural forum to achieve universally harmonized transfer pricing rules is the OECD. When the OECD fails to provide adequate recommendations, the US and other countries take matters into their own hands by constructing rules deviating from the recommendations of the OECD. These rules tend to put the countries’ interests first creating a competitive international transfer pricing community harmful to MNEs. The consequence is a negative effect on global trade and investment. In the Glaxo case the US took advantage of the area of uncertainty regarding intangible property and marketing intangibles to serve its own purpose and came up with a new approach on marketing intangibles. This approach has consequences for all MNEs with affiliates in the US and distributors outside the US. The new approach states that the value of a product is attributable to the marketing activities conducted by a US subsidiary rather than to R&D carried out by a UK parent. The new approach may affect distributors outside the US since the value they have can be allocated to a US affiliate conducting marketing and sales activities. The ethical pharmaceutical industry depends on intangible property and R&D is the most important value-driver in this industry. In addition, the characteristics of the ethical pharmaceutical industry are such that ethical pharmaceutical companies are priority targets of the IRS’s audits. If the IRS’s new approach prevails, the negative consequences for the ethical pharmaceutical industry as well as the society as a whole may be severe. There are three main conclusions and recommendations in this master’s thesis. First, the Member countries of the OECD have to respect the principle of transfer pricing as neutral concept. Second, tax authorities must take into consideration the sound business reasons of MNEs and understand their need for tax predictability. Finally, it is in the interest of all countries to cooperate and establish a uniform interpretation and application of transfer pricing thereby avoiding double taxation and creating a balance in the international transfer pricing community. / Denna magisteruppsats jämför OECD:s rekommendationer gällande internprissättning med de amerikanska internprissättningsreglerna. I uppsatsen fokuserar författarna på internprissättningsproblematiken gällande immateriella tillgångar i läkemedelbranschen, med särskilt fokus på den typ av immateriella tillgångar som uppstår genom försäljning och marknadsföring (marketing intangibles). USA använder sig av områden där rättsläget är osäkert för att öka sina skatteintäkter. För att illustrera detta beskrivs och analyseras Glaxo-fallet. USA visar på så sätt lite hänsyn till ett av OECD:s viktigaste mål; att skapa en universellt harmoniserad tolkning och tillämpning av internprissättning för att motverka dubbelbeskattning och öka möjligheten för multinationella företag att förutse och planera sin skatt. Syftet med denna magisteruppsats är att förklara och analysera varför den amerikanska skattemyndigheten (IRS) valde en ny inställning till marketing intangibles i Glaxo-fallet, utvärdera den globala effekten av Glaxo-fallet och diskutera hur liknande situationer bör hanteras i framtiden. OECD är det mest lämpliga instrumentet för att skapa en internationell konsensus på internprissättningsområdet. Eftersom internprissättning av transaktioner som involverar immateriella tillgångar och särskilt marketing intangibles utgör ett osäkert område med endast lite vägledning från OECD finns det stort utrymme för länder att skapa egna regler och rättspraxis på området. När länder som USA tar saken i egna händer och skapar sina egna regler inom internprissättning tenderar de att sätta sina egna intressen i första rummet. Konsekvensen blir en internationell internprissättningsmiljö där konkurrensen om de multinationella företagens vinster är stor, vilket skadar den internationella handeln och investeringsviljan hos företag. Det är just detta som skett i Glaxo-fallet. Resultatet av Glaxo-fallet blev en ny inställning till hanteringen av denna typ av transaktioner, något som USA länge eftersökt för att lösa problemet med en minskande skattebas. Den nya amerikanska inställningen får konsekvenser för alla multinationella företag med företag i intressegemenskap i USA och distributörer utanför USA. USA sänder nu ut en signal att värdet av en produkt inte styrs utav de år av forskning och utveckling som krävdes för att skapa ett patent av det brittiska moderbolaget i Glaxo-fallet. Istället är det de immateriella tillgångar som uppkommer av försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter som tillför en produkt det egentliga värdet. I Glaxo-fallet innebar detta att en majoritet av vinsten av försäljningen av läkemedlet Zantac skulle hänföras till det amerikanska dotterbolaget och därmed beskattas i USA. Inställningen innebär att distributörer utanför USA kan komma att påverkas genom att värdet de tillfört genom forskning och utveckling eller andra viktiga funktioner kan bli mindre betydelsefullt än värdet som tillförs av marknadsföring. Läkemedelsbranschen är beroende av immateriella tillgångar för att kunna fungera och forskning och utveckling är den mest betydelsefulla värdeskapande funktionen inom industrin. Företag i läkemedelsbranschen är dessutom mycket benägna att hamna i blickfånget för internprissättningsrevisioner. Om den nya amerikanska inställningen vinner mark är det mycket troligt att konsekvenserna blir allvarliga både för läkemedelsindustrin och för samhället i stort. I denna magisteruppsats har författarna antagit tre huvudsakliga slutsatser med rekommendationer. Den första är att OECD:s medlemsländer måste respektera principen om en neutral inställning till internprissättning. Som en andra slutsats kan sägas att skattemyndigheter måste beakta de affärsmässiga skälen till de transaktioner som företas av multinationella företag och förstå multinationella företags behov av förutsebarhet beträffande beskattning. Slutligen ligger ett internationellt samarbete i alla länders intresse och en internationell konsensus gällande tolkning och tillämpning av internprissättning skapar balans och motverkar dubbelbeskattning.

This master’s thesis discusses and analyzes difficulties in transfer pricing methods’ applicability to intangibles. With basis from the OECD Transfer Pricing Guidelines and the U.S. regulations, this thesis investigates applicable methods in legislation, theory, recommendations, case law and how they are applied in practice. The OECD Guidelines do not provide an exact solution to the valuation of a transfer of intangibles between controlled parties. It refers to the arm’s length principle to determine whether the price set for a transfer between controlled parties is the same, as unrelated parties would have paid, under the same circumstances. The best method rule used in the U.S. has no preferred order of application although it provides specific methods to be applied to intangibles. In the U.S., as in most countries (and recommended by the OECD), the Comparable Uncontrolled Price/Comparable Uncontrolled Transaction methods are considered most reliable if comparables can be identified. The profit split method is recommended if there are no comparable transactions available and is applicable to non-routine intangibles. Other methods that require comparables are however used in the application of the profit split method to set an arm’s length price on routine functions. This method will probably become more popular in the future since it is not as dependent on comparables as most other transfer pricing methods. There are several other methods and approaches to the arm’s length principle, which shows the complexity of intangibles and the ambition to find some form of standard. This master’s thesis has identified the problems with most of the methods applied to intangibles relying on comparables to some extent. The comparability factors concerning intangibles are a problem, as they are difficult to apply strictly and a frequent problem is the limited access to information. A majority of available agreements published in databases are strongly focused on U.S. based enterprises transactions and rarely disclose all the required details. As a result, the comparables used become less reliable since the geographical area, size of the enterprise and functions compared seldom are comparable with the tested party or transaction. In some industry sectors, it is almost impossible to find independent comparables, especially for non-routine intangibles. The discrepancy between theory and practice is shown through the usage and acceptance by tax authorities and courts, of comparables without sufficient comparability. This simplified and practical approach to transfer pricing derives from the limited availability of information and the need to avoid unreasonable requirements on the MNEs to produce transfer pricing benchmarking in particular and documentation in general. / Denna magisteruppsats diskuterar och analyserar svårigheterna med internprissättningsmetoders tillämplighet på immateriella tillgångar. Med utgångspunkt från OECD:s riktlinjer och de amerikanska reglerna, undersöker denna uppsats lagstiftningen, teorin, rekommendationer och rättsfall rörande tillämpliga metoder och hur de tillämpas i praktiken. OECD:s rekommendationer ger ingen direkt lösning på värderingen av transaktionen av immateriella tillgångar mellan parter i intressegemenskap. Den hänvisar till armlängdsprincipen för att avgöra huruvida priset på en transaktion mellan kontrollerade parter är samma som okontrollerade parter skulle ha betalat under samma omständigheter. Best method rule som används i USA ger inget krav på i vilken ordning metoderna ska användas även om den omfattar särskilda metoder som skall tillämpas på immateriella tillgångar. I USA, liksom i de flesta länder (och rekommenderat av OECD), anses Comparable Uncontrolled Price/Comparable Uncontrolled Transaction metoderna vara de mest tillförlitliga om jämförbara transaktioner kan identifieras. Profit split metoden rekommenderas om det inte finns några jämförbara transaktioner tillgängliga och kan användas på icke rutinmässiga immateriella tillgångar. Andra metoder som kräver jämförbara transaktioner används dock vid tillämpningen av profit split metoden för att bestämma ett armslängdsmässigt pris på rutinmässiga funktioner. Denna metod kommer troligen att bli mer populärt i framtiden eftersom den inte är lika beroende av jämförbara transaktioner som de flesta andra internprissättningsmetoder. Det finns flera andra metoder och strategier för att bestämma ett armlängsmässigt pris vilket visar immateriella tillgångars komplexitet och ambitionen att hitta någon form av standard. Denna magisteruppsats har påvisat problematiken med att de flesta metoder som tillämpas på immateriella tillgångar använder i viss utsträckning jämförbara transaktioner. Kompabilitetskraven på de jämförbara immateriella tillgångarna utgör ett problem eftersom de är svåra att tillämpa strikt och ett återkommande problem är den begränsade tillgången till information. En majoritet av de tillgängliga avtalen publiceras i databaser som är starkt fokuserad på amerikanska företags transaktioner och sällan ges alla nödvändiga uppgifter. Detta resulterar i sämre tillförlitlighet på de jämförbara transaktionerna, eftersom det geografiska området, storleken på företagen och dess funktioner sällan är jämförbara med de testade parterna eller transaktionerna. I vissa branscher är det näst intill omöjligt att hitta oberoende jämförbara transaktioner, särskilt för icke-rutinmässiga immateriella tillgångar. Skillnaden mellan teori och praktik visas genom användandet, skattemyndigheters och domstolars accepterande, av transaktioner utan tillräcklig jämförbarhet. Detta förenklade och praktiska tillvägagångssätt beror på den begränsade tillgången på information och behovet av att undvika orimliga krav på multinationella företag att producera jämförbarhetsanalyser och dokumentation till internprissättningen

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME. Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade. Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna. Genom det juridiska synsättet har vi undersökt lagar, regler och rekommendationer och genom det analytiska har vi försökt att så objektivt och fullständigt som möjligt försökt att urskilja vilka skillnader som finns mellan K3 och de befintliga regelverken och rekommendationerna. Resultatet av vår studie visar att det finns skillnader mellan K3 och de befintliga regelverken och rekommendationerna. I många fall sker avvikelser både till lagstiftningen och de befintliga rekommendationerna, men det förekommer även i vissa delar skillnader på grund av översättningen från IFRS for SME till svenska.

Samhället går mot en mer tjänsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fått en större betydelse för företagens ekonomier. Några av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgång och finns med i företagens balansräkningar.   När företag är i behov av kapital ser bankerna till företagens balansräkningar för att göra en kreditbedömning. De måste då bedöma immateriella tillgångar.    - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgångar?  - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut?   Syftet med studien är att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgångar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut. En kvalitativ studie har genomförts där datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter från tre olika banker.   Två av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men dessa är med och påverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta är att företag med för stor andel immateriella tillgångar får svårare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader. Den sista banken sätter ett ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men värderar ned dessa med ett schablonmässigt avdrag. Konsekvensen blir att företag med stor andel immateriella tillgångar har bättre möjlighet att bli beviljade kredit. Vid större krediter finansierar banken dock inte med en lika stor del av investeringen. / Society is moving towards a more service oriented and knowledge intensive production which has led the intangible resources to a major factor in companies’ economies. Some of the resources meet the criteria for an asset and is included in corporate balance sheets. When companies are in need of capital banks look to corporate balance sheets to make a credit assessment. Then they have to assess intangible assets.    - How does creditors assescompanies intangible assets?  - What significance does this assessment have on credit decisions?   The purpose of this study is to describe how creditors assess intangible assets and the significance of this assessment for credit decisions.   A qualitative study has been conducted in which data was collected through interviews with respondents from three different banks.   Two of the studied banks assess no monetary value on intangible assets, but these affect the overall assessment of a company. The significance of this is that companies with a high proportion of intangible assets have harder to be granted credit and punished with higher costs. The last bank puts a monetary value on intangibles, but devaluates them with a flat rate deduction. The consequence is that firms with high proportion of intangible assets have better chances of being granted credit. For larger credits, the bank doesn't finance an equal amount of the investment.

Bakgrund: Enligt Gauffin & Nilsson råder det ingen enhetlighet för hur immateriella tillgångar redovisas i samband med företagsförvärv. IFRS 3 infördes år 2005 och innebar stora förändringar för företagen avseende redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Syfte: Då mycket tyder på att det inte råder någon enhetlighet i företags sätt att redovisa förvärvade immateriella tillgångar, avser denna studie att granska tänkbara bakomliggande faktorer till de skillnader som existerar. Studien vill finna eventuella skillnader mellan företagen och vidare utreda vad skillnaderna kan bero på. Med företag avses utvalda företag som nyligen gjort företagsförvärv. Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med företag som nyligen gjort företagsförvärv samt intervjuer med revisorer. Resultat: Studien har identifierat fyra tänkbara bakomliggande faktorer till att det inte råder en enhetlighet i redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv: Definiering, Identifiering, Värdering och Vägledning. / Background: According to Gauffin & Nilsson, there is a lack of uniformity regarding the accounting of intangible assets. IFRS 3 was introduced in 2005 which brought changes for companies concerning accounting of intangible assets in acquisitions. Aim: Because of the lack of uniformity regarding the accounting of intangible assets, this study will examine possible reasons for the existing differences. The study will identify the differences between companies in order to further investigate the reasons behind these differences. Completion: The study is based on a qualitative method, through interviews with companies that recently have made acquisitions and audit firms. Result: The study has identified four possible underlying factors causing the differences between companies; Definition, Identification, Valuation and Guidance.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar. Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt. Två teorier som utgår från att företagsledningen agerar egennyttigt, och försöker maximera sin egennytta, är Principal/Agent-teorin och Positive Accounting Theory (PAT). Eftersom övervärdering av goodwill relativt immateriella tillgångar är ett sätt att driva upp resultatet, vilket anses gynna företagsledningen, är det intressant att undersöka om dessa båda teorier kan erbjuda förklaringar till övervärderingen av goodwill. Denna studie försöker bringa klarhet i vilken av dessa två teorier som bäst förklarar hur IFRS 3 tillämpas i praktiken, vad avser den relativa fördelningen mellan goodwill och immateriella tillgångar. Vi studerar hur alla förvärvande företag på Stockholmsbörsen år 2010 har gjort fördelningen, och gör regressionsanalyser för att bedöma om det finns något samband mellan den relativa fördelningen och företagens storlek och skuldsättningsgrad, två faktorer som är centrala för företagsledningens beteende enligt såväl PAT som Principal/Agent-teorin. Sammanfattningsvis går det inte att styrka något sådant samband, varken till stöd för PAT eller för Principal/Agent-teorin. Det är intressant, eftersom flera tycker sig se ett samband, men kanske inte förvånande, eftersom PAT och Principal/Agent-teorin motsäger varandra helt i frågan om sambanden är positiva eller negativa. Vi har dock svaga indikationer på att PAT kanske förklarar bättre hur IFRS 3 tillämpas på mycket stora företag, medan Principal/Agent-teorin kanske kan förklara bättre upp till en viss storleksgräns.

Organisation/Organisation Författare/Authors Växjö Universitet Marcus Gunnarsson Ekonomihögskolan Olof Palmquist Växjö University School of Management and Economics Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner Rolf G Larsson Titel och undertitel/Title and subtitle Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market Sammanfattning Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning. Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar. Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet. Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar. Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen. Nyckelord Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal Key Words Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2006 Svenska/Swedish 37 Internet: http://www.vxu.se/ehv

<p>This master’s thesis compares the OECD transfer pricing recommendations with the transfer pricing rules of the US. The main focus is the ethical pharmaceutical industry and intangible property, in particular marketing intangibles. The Glaxo case is used to illustrate how the US takes advantage of areas of uncertainty to increase the country’s tax revenue. The US shows little consideration for the OECD’s objectives of having a set of universally applicable transfer pricing rules. The purpose of this master’s thesis is to explain and analyze why the IRS took a new approach on marketing intangibles in the Glaxo case, evaluate the global effect of the Glaxo case, and discuss how similar situations should be dealt with in the future.</p><p>The natural forum to achieve universally harmonized transfer pricing rules is the OECD. When the OECD fails to provide adequate recommendations, the US and other countries take matters into their own hands by constructing rules deviating from the recommendations of the OECD. These rules tend to put the countries’ interests first creating a competitive international transfer pricing community harmful to MNEs. The consequence is a negative effect on global trade and investment.</p><p>In the Glaxo case the US took advantage of the area of uncertainty regarding intangible property and marketing intangibles to serve its own purpose and came up with a new approach on marketing intangibles. This approach has consequences for all MNEs with affiliates in the US and distributors outside the US. The new approach states that the value of a product is attributable to the marketing activities conducted by a US subsidiary rather than to R&D carried out by a UK parent. The new approach may affect distributors outside the US since the value they have can be allocated to a US affiliate conducting marketing and sales activities. The ethical pharmaceutical industry depends on intangible property and R&D is the most important value-driver in this industry. In addition, the characteristics of the ethical pharmaceutical industry are such that ethical pharmaceutical companies are priority targets of the IRS’s audits. If the IRS’s new approach prevails, the negative consequences for the ethical pharmaceutical industry as well as the society as a whole may be severe.</p><p>There are three main conclusions and recommendations in this master’s thesis. First, the Member countries of the OECD have to respect the principle of transfer pricing as neutral concept. Second, tax authorities must take into consideration the sound business reasons of MNEs and understand their need for tax predictability. Finally, it is in the interest of all countries to cooperate and establish a uniform interpretation and application of transfer pricing thereby avoiding double taxation and creating a balance in the international transfer pricing community.</p> / <p>Denna magisteruppsats jämför OECD:s rekommendationer gällande internprissättning med de amerikanska internprissättningsreglerna. I uppsatsen fokuserar författarna på internprissättningsproblematiken gällande immateriella tillgångar i läkemedelbranschen, med särskilt fokus på den typ av immateriella tillgångar som uppstår genom försäljning och marknadsföring (marketing intangibles). USA använder sig av områden där rättsläget är osäkert för att öka sina skatteintäkter. För att illustrera detta beskrivs och analyseras Glaxo-fallet. USA visar på så sätt lite hänsyn till ett av OECD:s viktigaste mål; att skapa en universellt harmoniserad tolkning och tillämpning av internprissättning för att motverka dubbelbeskattning och öka möjligheten för multinationella företag att förutse och planera sin skatt. Syftet med denna magisteruppsats är att förklara och analysera varför den amerikanska skattemyndigheten (IRS) valde en ny inställning till marketing intangibles i Glaxo-fallet, utvärdera den globala effekten av Glaxo-fallet och diskutera hur liknande situationer bör hanteras i framtiden.</p><p>OECD är det mest lämpliga instrumentet för att skapa en internationell konsensus på internprissättningsområdet. Eftersom internprissättning av transaktioner som involverar immateriella tillgångar och särskilt marketing intangibles utgör ett osäkert område med endast lite vägledning från OECD finns det stort utrymme för länder att skapa egna regler och rättspraxis på området. När länder som USA tar saken i egna händer och skapar sina egna regler inom internprissättning tenderar de att sätta sina egna intressen i första rummet. Konsekvensen blir en internationell internprissättningsmiljö där konkurrensen om de multinationella företagens vinster är stor, vilket skadar den internationella handeln och investeringsviljan hos företag. Det är just detta som skett i Glaxo-fallet.</p><p>Resultatet av Glaxo-fallet blev en ny inställning till hanteringen av denna typ av transaktioner, något som USA länge eftersökt för att lösa problemet med en minskande skattebas. Den nya amerikanska inställningen får konsekvenser för alla multinationella företag med företag i intressegemenskap i USA och distributörer utanför USA. USA sänder nu ut en signal att värdet av en produkt inte styrs utav de år av forskning och utveckling som krävdes för att skapa ett patent av det brittiska moderbolaget i Glaxo-fallet. Istället är det de immateriella tillgångar som uppkommer av försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter som tillför en produkt det egentliga värdet. I Glaxo-fallet innebar detta att en majoritet av vinsten av försäljningen av läkemedlet Zantac skulle hänföras till det amerikanska dotterbolaget och därmed beskattas i USA. Inställningen innebär att distributörer utanför USA kan komma att påverkas genom att värdet de tillfört genom forskning och utveckling eller andra viktiga funktioner kan bli mindre betydelsefullt än värdet som tillförs av marknadsföring. Läkemedelsbranschen är beroende av immateriella tillgångar för att kunna fungera och forskning och utveckling är den mest betydelsefulla värdeskapande funktionen inom industrin. Företag i läkemedelsbranschen är dessutom mycket benägna att hamna i blickfånget för internprissättningsrevisioner. Om den nya amerikanska inställningen vinner mark är det mycket troligt att konsekvenserna blir allvarliga både för läkemedelsindustrin och för samhället i stort.</p><p>I denna magisteruppsats har författarna antagit tre huvudsakliga slutsatser med rekommendationer. Den första är att OECD:s medlemsländer måste respektera principen om en neutral inställning till internprissättning. Som en andra slutsats kan sägas att skattemyndigheter måste beakta de affärsmässiga skälen till de transaktioner som företas av multinationella företag och förstå multinationella företags behov av förutsebarhet beträffande beskattning. Slutligen ligger ett internationellt samarbete i alla länders intresse och en internationell konsensus gällande tolkning och tillämpning av internprissättning skapar balans och motverkar dubbelbeskattning.</p>

<p> </p><p>This master’s thesis discusses and analyzes difficulties in transfer pricing methods’ applicability to intangibles. With basis from the OECD Transfer Pricing Guidelines and the U.S. regulations, this thesis investigates applicable methods in legislation, theory, recommendations, case law and how they are applied in practice.</p><p>The OECD Guidelines do not provide an exact solution to the valuation of a transfer of intangibles between controlled parties. It refers to the arm’s length principle to determine whether the price set for a transfer between controlled parties is the same, as unrelated parties would have paid, under the same circumstances.</p><p>The best method rule used in the U.S. has no preferred order of application although it provides specific methods to be applied to intangibles. In the U.S., as in most countries (and recommended by the OECD), the Comparable Uncontrolled Price/Comparable Uncontrolled Transaction methods are considered most reliable if comparables can be identified.</p><p>The profit split method is recommended if there are no comparable transactions available and is applicable to non-routine intangibles. Other methods that require comparables are however used in the application of the profit split method to set an arm’s length price on routine functions. This method will probably become more popular in the future since it is not as dependent on comparables as most other transfer pricing methods.</p><p>There are several other methods and approaches to the arm’s length principle, which shows the complexity of intangibles and the ambition to find some form of standard.</p><p>This master’s thesis has identified the problems with most of the methods applied to intangibles relying on comparables to some extent. The comparability factors concerning intangibles are a problem, as they are difficult to apply strictly and a frequent problem is the limited access to information. A majority of available agreements published in databases are strongly focused on U.S. based enterprises transactions and rarely disclose all the required details. As a result, the comparables used become less reliable since the geographical area, size of the enterprise and functions compared seldom are comparable with the tested party or transaction. In some industry sectors, it is almost impossible to find independent comparables, especially for non-routine intangibles.</p><p>The discrepancy between theory and practice is shown through the usage and acceptance by tax authorities and courts, of comparables without sufficient comparability. This simplified and practical approach to transfer pricing derives from the limited availability of information and the need to avoid unreasonable requirements on the MNEs to produce transfer pricing benchmarking in particular and documentation in general.</p><p> </p> / <p> </p><p>Denna magisteruppsats diskuterar och analyserar svårigheterna med internprissättningsmetoders tillämplighet på immateriella tillgångar. Med utgångspunkt från OECD:s riktlinjer och de amerikanska reglerna, undersöker denna uppsats lagstiftningen, teorin, rekommendationer och rättsfall rörande tillämpliga metoder och hur de tillämpas i praktiken.</p><p>OECD:s rekommendationer ger ingen direkt lösning på värderingen av transaktionen av immateriella tillgångar mellan parter i intressegemenskap. Den hänvisar till armlängdsprincipen för att avgöra huruvida priset på en transaktion mellan kontrollerade parter är samma som okontrollerade parter skulle ha betalat under samma omständigheter.</p><p>Best method rule som används i USA ger inget krav på i vilken ordning metoderna ska användas även om den omfattar särskilda metoder som skall tillämpas på immateriella tillgångar. I USA, liksom i de flesta länder (och rekommenderat av OECD), anses Comparable Uncontrolled Price/Comparable Uncontrolled Transaction metoderna vara de mest tillförlitliga om jämförbara transaktioner kan identifieras.</p><p>Profit split metoden rekommenderas om det inte finns några jämförbara transaktioner tillgängliga och kan användas på icke rutinmässiga immateriella tillgångar. Andra metoder som kräver jämförbara transaktioner används dock vid tillämpningen av profit split metoden för att bestämma ett armslängdsmässigt pris på rutinmässiga funktioner. Denna metod kommer troligen att bli mer populärt i framtiden eftersom den inte är lika beroende av jämförbara transaktioner som de flesta andra internprissättningsmetoder.</p><p>Det finns flera andra metoder och strategier för att bestämma ett armlängsmässigt pris vilket visar immateriella tillgångars komplexitet och ambitionen att hitta någon form av standard.</p><p>Denna magisteruppsats har påvisat problematiken med att de flesta metoder som tillämpas på immateriella tillgångar använder i viss utsträckning jämförbara transaktioner. Kompabilitetskraven på de jämförbara immateriella tillgångarna utgör ett problem eftersom de är svåra att tillämpa strikt och ett återkommande problem är den begränsade tillgången till information. En majoritet av de tillgängliga avtalen publiceras i databaser som är starkt fokuserad på amerikanska företags transaktioner och sällan ges alla nödvändiga uppgifter. Detta resulterar i sämre tillförlitlighet på de jämförbara transaktionerna, eftersom det geografiska området, storleken på företagen och dess funktioner sällan är jämförbara med de testade parterna eller transaktionerna. I vissa branscher är det näst intill omöjligt att hitta oberoende jämförbara transaktioner, särskilt för icke-rutinmässiga immateriella tillgångar.</p><p>Skillnaden mellan teori och praktik visas genom användandet, skattemyndigheters och domstolars accepterande, av transaktioner utan tillräcklig jämförbarhet. Detta förenklade och praktiska tillvägagångssätt beror på den begränsade tillgången på information och behovet av att undvika orimliga krav på multinationella företag att producera jämförbarhetsanalyser och dokumentation till internprissättningen</p><p> </p>

<p>Organisation/Organisation Författare/Authors</p><p>Växjö Universitet Marcus Gunnarsson</p><p>Ekonomihögskolan Olof Palmquist</p><p>Växjö University</p><p>School of Management and Economics</p><p>Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor</p><p>Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner</p><p>Rolf G Larsson</p><p>Titel och undertitel/Title and subtitle</p><p>Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market</p><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.</p><p>Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.</p><p>Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet.</p><p>Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen.</p><p>Nyckelord</p><p>Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal</p><p>Key Words</p><p>Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S</p><p>Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages</p><p>2006 Svenska/Swedish 37</p><p>Internet: http://www.vxu.se/ehv</p>