Syftet med examensarbetet är att granska vilka värdeförändringar införandet av IFRS 3 fått för redovisningen av goodwill. I min uppsats har jag använt mig av en kvantitativ metod, där årsredovisningar har granskats från fyra olika företag inom bankbranschen. Uppsatsen har en deduktiv ansats.Årsredovisningarna har studerats vartannat år under tidsperioden 1997 till 2017. Datamaterialet har sedan ställts samman i summeringstabeller för de enskilda bolagen och för den gemensamma branschen, där ett medelvärde togs fram. Summeringstabellerna användes för att göra datamaterialet mer överblickbart. Värdena från summeringstabellerna användes slutligen i ett t-test. I t-testet ställdes värdena före och efter införandet mot varandra för att se om ett samband fanns för införandet av IFRS 3 och ökande goodwillposter. Resultatet från t-testet blev att endast ett av de fyra undersökta bolagen hade ett samband mellan ökande goodwillposter och införandet av IFRS 3, således har tre av fyra bolag inget samband.Bidraget från min uppsats är en översikt om hur den generella värdeförändringen för svenska banker varit i och med införandet av IFRS 3, utifrån de redovisade värdena för goodwill. / The purpose of this study is to review possible value changes on corporate goodwill due to the adoption of IFRS 3. In my study I have a quantitative method, annual accounts from four different companies in the Swedish bank industry have been reviewed. The study has a deductive approach.The annual accounts have been reviewed every other year within the period 1997 to 2017. The data has been summarized in tables for each company and for the joint industry. The tables were used to make the data become more transparent. Finally, the data has been used in a t-test. In the t-test the values from before and after the adoption was compared, to see if there is a connection between the adoption of IFRS 3 and increasing goodwill. The final result from the t-test indicated that only one out of the four reviewed companies showed a connection between increasing goodwill and the adoption of IFRS 3, thus, three of four companies showed no connection.The contribution from my study is an overview of how the general value change has been for Swedish banks due to the adoption of IFRS3, based on the reported values of goodwill.

Titel: Goodwillredovisningens värderelevans i de börsnoterade bolagens finansiella rapporter. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lisa Renvall och Daniella Sajfi Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2021-Juni Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida en goodwillnedskrivning på svenska bolag noterade på Stockholmsbörsen påverkar deras värdering Metod: Denna uppsats präglas av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Data har samlats in via alla börsnoterade bolagens årsredovisningar på Stockholmsbörsen, Large, Mid och Small Cap mellan åren 2005 - 2019. Vidare har ytterligare data samlats in via databasen Thomson Reuters Eikon. Med hjälp av de sammanställda data har en korrelations - regressionsanalys samt ytterligare t-tester om goodwillposten utförts.  Resultat & slutsats: Hypotesprövningarna kunde stödja alla tre hypoteser som formulerades. Resultaten visade på att en goodwillnedskrivning inte har någon effekt på aktiekursen. Hypotes två och tre testade om goodwillposten tagit en större andel av totala tillgångar mellan 2005–2019 samt att goodwillnedskrivningen minskat mellan dessa år, vilka vi fann stöd till.  Examensarbetets bidrag: Studiens resultat bidrar till ökat kunskap kring goodwillpostens betydelse i börsnoterade bolagens balansräkning. Den bidrar med kunskapen att en goodwillnedskrivning inte har någon signifikant effekt på aktiekursen. Resultaten bidrar även till en pågående stor diskussion mellan olika redovisningsorgan. Förslag till fortsatt forskning: Första förslaget till vidare forskning är att utföra studien i andra länder eller kombinera andra länder med Sverige. Denna studie har endast utförts i Sverige och resultat är därför endast applicerbara på den svenska marknaden. Men för vidare forskning kan studier med utländska bolag göras för att förstå deras tankesätt kring goodwillposten. Ett annat förslag är att använda så kallade avkastningsmodeller som har i syfte att visa aktieprisets förändring över tid. / Title: The goodwill accounting value relevance in the listed companies' financial reports. Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration  Author: Lisa Renvall and Daniella Sajfi Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2021 – June  Aim: The purpose of the study is to examine whether a goodwill impairment on Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange affects their valuation. Method: This essay is characterized by a quantitative research method with a deductive approach. Data has been collected via all the listed companies' annual reports listed on NASDAQ Stockholm, Large, Mid and Small Cap between the years 2005 - 2019. Furthermore, additional data has been collected from the Thomson Reuters Eikon database. Using the compiled data, a correlation, regression analysis and further t-tests regarding the goodwill were performed. Result & Conclusions: The hypothesis test could support all three hypotheses. The results showed that a goodwill impairment has no effect on the share price. Hypothesis 2 and hypothesis 3 tested whether goodwill took a larger share of the total assets between the years 2005-2019 and that the goodwill impairments decreased between these years in which we found support for. Contribution of the thesis: The results of the study contribute to increased knowledge about the importance of goodwill in the listed companies' balance sheet. It contributes with the knowledge that a goodwill impairment has no significant effect on the share price. The results also contribute to an ongoing major discussion between different accounting bodies. Suggestions for future research: The first proposal for further research is to carry out the study in other countries or combine other countries with Sweden. This study has only been performed in Sweden and results are therefore only applicable on the Swedish market. But for further research, studies with foreign companies can be done to understand their way of thinking about goodwill. Another proposal is to use so-called return models that aim to show the change in share prices over time.

Within professional football, their business today is run like corporations and in their balance sheets, the post intangible assets are growing from year to year. Since the end of the 1990s the economy for football clubs has grown rapidly when it concerns their income growth but also when it relates to their growth in income related to sales of football players. Through the influence of international accounting regulations have the football clubs the option to capitalize on transfer fees as intangible assets. To capitalize transfer fees as intangible assets when acquiring a football player means that the transfer fee is recorded as an asset in the balance sheet and is then written off after the length of the contract. The purpose of this study is to examine how the football clubs in Allsvenskan accounts for transfer fees and which influence the two different accounting methods, capitalizing or expensing, have on their result and equity. The football club’s equity is in focus in this review depending on the rules of the Swedish Football Association which claims that positive economic equity is required to receive a license. The study will examine football clubs that are part of the 2021 season of Allsvenskan and football clubs that have been participating in Allsvenskan during the last five years. This essay intends to contribute to the discussion on the choice of accounting method by studying a more economically results-oriented approach than what previously been researched and written about in essays. To examine the choice of accounting method was proven to be quite uncomplex in those cases where an annual account was readily present. However, the other part of the study was more complex, where we created our own analytical model to calculate the differences between capitalizing and expensing transfer fees as an accounting method. All information is assembled from the football club’s official annual reports. The study shows that most football clubs participating in Allsvenskan choose to capitalize on transfer fees and consequently account for them as intangible assets in their balance sheet. The study shows with its case, studies that during a 5-year period there is a difference in both result and equity between the two accounting methods. If one examines specific years in these cases the study shows that the economic outcome is quite different between the two accounting methods. / Inom den professionella fotbollen drivs verksamheter som företag och i deras balansräkningar blir posten immateriella tillgångar allt större år för år. Sedan slutet av 90- talet har fotbollens ekonomi blivit mer omfattande när det gäller intäkter för klubbar men även i sambandet - försäljning av fotbollsspelare. Med påverkan av internationella regelverk men även av interna regelverk har klubbarna möjligheten att aktivera övergångssumman som en immateriell tillgång. Att aktivera en övergångssumma som en immateriell tillgång vid ett spelarförvärv innebär att den tas upp som en tillgång i balansräkningen och sedan skrivs av planenligt under kontraktslängden.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur klubbarna i Allsvenskan redovisar sina spelarförvärv samt vilken påverkan val av redovisningsmetod, aktivering eller kostnadsföring, har på klubbarnas ekonomi i form av resultat och eget kapital.Det egna kapitalet ligger i fokus med tanke på de krav som Svenska Fotbollsförbundet ställer på sina elitklubbar. Studien kommer undersöka deltagande klubbar 2021 och samtidigt även klubbar som har deltagit i Allsvenskan under en femårsperiod.  Att undersöka redovisningsmetoden visade sig vara enkelt i de fall det gick att få tag på årsredovisningar. Däremot så var den andra delen av studien mer komplex, där vi skapade en egen analytisk modell för att beräkna skillnader mellan aktivering och kostnadsföring som redovisningsmetod. All data om klubbarna är inhämtad från deras egna årsredovisningar.  Studien visar på att majoriteten av de allsvenska klubbarna väljer att aktivera sina spelarförvärv och således redovisa dem som immateriella tillgångar i balansräkningen. Studien visar med hjälp av fall på att det under en femårsperiod finns en viss skillnad ekonomiskt emellan dessa redovisningsmetoder. Går man in på specifika år i dessa fall visar studien på att det kan skilja en hel del i ekonomisk påverkan emellan redovisningsmetoderna.

No description available.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur kunskap rör sig till, inom och från ett universitetsnära avknoppningsbolag utifrån frågeställningen: vilka faktorer påverkar flödet av kunskap mellan universitet och avknoppningsbolag? Denna övergripande frågeställning besvaras därefter utifrån tre delfrågor: vilken funktion har patentering och publicering i vetenskapliga tidskrifter i flödet av kunskap mellan universitet ochavknoppningsbolag?; vilken funktion har tyst kunskap i samarbetet mellanavknoppningsbolag och universitet?; och vilken påverkan har immateriella tillgångar (såsom rykte, legitimitet och trovärdighet) på hur kunskap rör sig i samarbetet mellan avknoppningsbolag, universitet och industri? Studien utgörs av en fallstudie av FoU-bolaget SweTree Technologies AB och dess samarbete med investeringsbolaget och forskarkollektivet Woodheads AB. Frågeställningarna besvaras utifrån åtta semistrukturerade intervjuer med Woodheadsforskare, en immaterialrättsjurist och personer med tidigare involvering i SweTree Technologies AB. Analysen centreras kring följande teman: samarbetet Woodheads/SweTree; den dubbelriktade pilen; immateriella tillgångar samt avgränsningen mellan forskning och kommersialisering. Avslutningsvis kan vi konstatera att immateriella tillgångar upprätthåller samarbetet och ger alla aktörer tillgång till nödvändigtyst kunskap genom exempelvis rekrytering. Den tysta kunskapen spelar därefter en väsentlig roll i att bedriva en effektiv verksamhet inom både forskning och kommersialisering. Patentering är likaså nödvändigt för att kunskap ska nå fram till näringslivet. Slutligen är publicering ett medel som styrker bolagens trovärdighet och legitimitet. Vi upptäckte därutöver en dualitet i forskarnas förhållningssätt till å ena sidan privat och offentlig kunskap som berör forskningens meritsystem där publicering är meriterande medan patentering inte ärdet. Å andra sidan upptäcktes en gränsdragning mellan forskning och kommersialisering som i själva verket överlappar men av forskarna hålls åtskilda av politiska skäl liksom egentrovärdighet.

Denna studie syftar till att anpassa Skogsviks konkursprediktionsmodell från 1987 för svenska små och medelstora företag (SMEs). Studien fokuserar även på hur nya redovisningsstandarder för immateriella tillgångar påverkar modellen. Genom att inkludera ett nyckeltal som speglar förhållandet mellan immateriella tillgångar och totala tillgångar (IA) i den justerade modellen, möjliggör studien en jämförelse med Skogsviks Modell. Detta för att utvärdera nyckeltalets relevans i förutsägelsen av konkursrisk för SMEs och undersöka den justerade modellens prediktionsförmåga. Studien undersöker även vilka av Skogsviks Modells variabler som är effektiva för att förutspå konkurs för SMEs. Denna studie bidrar till forskning om redovisningsbaserade konkursprediktionsmodeller för SMEs inom ramen för svensk redovisningspraxis. Modellen skapas genom en probit regression och utvärderas sedan genom två valideringstester, Receiver Operating Characteristic (ROC) och Cumulative Accuracy Profile (CAP). Analysen omfattar data från 544 svenska företag, varav 81 har gått i konkurs. Resultaten visar att den justerade modellen, med nyckeltalet IA, har en högre prediktionsförmåga för SMEs jämfört med Skogsviks Modell utifrån dagens redovisningsstandarder för immateriella tillgångar. Studien bekräftar även att nyckeltalen ROA (Avkastning på totala tillgångar), ETA (Eget kapitalandel) och IA (Immateriella tillgångar i relation till totala tillgångar) är effektiva indikatorer för att förutspå konkursrisken för svenska SMEs idag.

Titel: Resultatmanipulering vid VD-byte - En kvantitativ studie om big bath på Stockholmsbörsen Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämne företagsekonomi  År: 2024, maj Författare: Vanja Bodlund, Wilma Haglund Handledare: Asif M Huq Nyckelbegrepp: Resultatmanipulering, Big bath, VD-byte, Goodwillnedskrivning, Nedskrivningar, Forskning och utveckling, Immateriella tillgångar, Positiv redovisningsteori, IFRS.  Syfte: I studien undersöks det om ett företags redovisning förändras genom resultatmanipulering, i form av big bath. Syftet är således att studera om det föreligger något samband mellan nedskrivning av goodwill, FoU-utgifter samt andra immateriella tillgångar och VD-byte.  Metod: I studien används en kvantitativ metod där korrelationstest samt regressionsanalyser har använts för att besvara studiens hypoteser.  Teoretisk ansats: Hypoteserna formuleras utifrån teorin om big bath, agentteorin samt positive accounting theory. IFRS regelverk bidrar till förståelse av redovisning gällande nedskrivningar samt de incitament företag har att påverka redovisningen.  Empirisk grund: I uppsatsen studeras företag noterade på Stockholmsbörsens Small Cap, Mid Cap och Large Cap mellan åren 2010–2023.  Resultat och slutsats: Studien finner inget signifikant samband mellan nedskrivningar och VD-byte. Slutsatsen blir således att svenska börsnoterade bolag inte utför big bath vid byte av verkställande direktör. Testerna har dock visat signifikanta samband mellan de olika nedskrivningsposterna samt totala tillgångar, avkastning på tillgångar samt skuldsättningsgrad. / Title: Earnings management during CEO change - A quantitative study of big bath on the Stockholm Stock Exchange Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Year: 2024, May Author: Vanja Bodlund, Wilma Haglund Supervisor: Asif M Huq Key words: Earning management, Big bath, CEO change, Goodwill write-down, Write-downs, Research and development, Intangible assets, Positive accounting theory, IFRS. Purpose: The study investigates whether a company's accounting is changed through earnings manipulation, in the form of a big bath. The purpose is thus to study whether there is any connection between write-down of goodwill, R&D expenses and other intangible assets and CEO change. Method: The study uses a quantitative method where correlation tests and regression analyzes have been used to answer the study's hypotheses. Theoretical approach: The hypotheses are formulated based on the big bath theory, agent theory and positive accounting theory. IFRS regulations contribute to the understanding of accounting regarding write-downs and the incentives companies must influence accounting. Empirical basis: The essay studies companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Small Cap, Mid Cap and Large Cap between the years 2010-2023. Results and conclusion: The study finds no significant relationship between write-downs and CEO changes. The conclusion is thus that Swedish listed companies do not carry out big baths when changing the managing director. However, the tests have shown significant relationships between the various write-downs and total assets, return on assets and leverage.

The growing globalization within the business world and of capital market are contributing to a need of further harmonize accounting practices. This is because the differences in the accounting rules created differences in the financial outcomes. In 2005, all members within EU decided to move from a rule-based framework to a principle-based framework. A transition to the international regulations, International Financial Reporting Standards (IFRS), created better conditions for companies and stakeholders. With the aim to minimize the discrepancies in accounting practices, the European standard setting body, IASB aligned with the American standard setting body, FASB in a harmonization project to create a common and harmonized framework. The project started in 2002, and IASB and FASB corporation towards a common goal of an improved comparability of the financial statements by a uniform set of accounting standards. The purpose of this dissertation is to analyze the similarities and differences between IASB:s and FASB:s accounting for intangible assets and their attitude to the developments in the international harmonization process. We have conducted a study to what extent the different standards are harmonized in relation to each other. To fulfill this purpose the study has been performed from an abductive approach with a comparative design where we have classified different quots from each framework. The character of the analysis is qualitative and we chose to study four areas within each framework fair value, useful life, depreciation and impairments. Based on the information from the economic literature and scientific articles we used the dimensional theory to demonstrate how harmonized the standards are in relation to each other. The results show that there has been a harmonization between the IASB:s and FASB:s rules, however, disparity remain in terms of cultural and institutional differences. The analysis shows that IFRS:s are more rule-based than principle-based compared to US GAAP in terms of intangible assets. We think that a standard should include both rules and principles. / Det sker en ständig globalisering inom företagsvärlden, inte minst inom kapitalmarknadsområdet. I denna process har skillnader mellan regler kring olika redovisningssystem inte följt med i samma takt. Skillnader mellan olika redovisningssystem har påvisats skapa skillnader i finansiella utfall. Denna företeelse har i sin tur framkallat ett behov av att skapa ett harmoniserat redovisningssystem. År 2005 beslutade sig därför samtliga medlemsländer inom EU att en övergång från ett regelbaserat regelverk till ett alltmer principbaserat regelverk skulle äga rum. Övergången till det internationella regelverket, International Financial Reporting Standards (IFRS), skulle hjälpa till att skapa de förutsättningar som krävdes för en samstämmighet inom området. Konceptet riktade sig främst mot företag och intressenter som var verksamma på den internationella marknaden. För att praktiskt kunna minimera redovisningsskillnader mellan olika redovisningssystem ingick den internationella normgivaren IASB, tillsammans med den amerikanska normgivaren FASB, i ett konvergeringsprojekt. Syftet var att skapa ett gemensamt och harmoniserat regelverk. Projektet mellan IASB och FASB inleddes år 2002 för att arbeta mot ett gemensamt mål om en förbättrad jämförbarhet mellan de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka och analysera skillnaderna mellan IASB:s och FASB:s hantering av immateriella tillgångar, samt hur de ställer sig till utvecklingen inom den internationella harmoniseringsprocessen. Utifrån detta syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie då vi anser att denna forskningsform ger oss möjligheten till att besvara våra forskningsfrågor. I vår undersökning har vi studerat i vilken grad de olika standarderna harmoniserar med varandra. För att uppfylla syftet har studien genomförts utifrån en abduktiv ansats, med en komparativ design, där vi har klassificerat utdrag från vardera regelverk. Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsansats där fyra områden valts ut och analyserats. Områdena består i redovisning av verkligt värde, nedskrivningar, avskrivningar och nyttjandeperiod. Utifrån ekonomisk litteratur och vetenskapliga artiklar, har vi med hjälp av dimensionsteorin, kunnat visa i vilken mån regelverken är harmoniserade. Resultatet visar att det har skett en harmonisering mellan IASB:s och FASB:s regelverk, dock kvarstår det kulturella och institutionella skillnader. Analysen visar att IFRS är mer regelbaserad än principbaserad i förhållande till US GAAP vad det gäller immateriella tillgångar. Slutsatsen motsäger alltså den generella bilden av att US GAAP är regelbaserad och IFRS är principbaserad. Slutligen går utvecklingen inom harmoniseringen mot att utövaren får användning av sitt professionella omdöme och att regleringarna blir mer klara och flexibla. Enligt vår mening är det mest effektivt att en standard innehåller både regler och principer.

Titel: Sambandet mellan en goodwillnedskrivning och framtida ekonomiska utfall Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Gullholm och Malin Karlsson Handledare: Fredrik Hartwig Datum: Juni - 2019  Syfte: Syftet med studien är att identifiera om en nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 har effekter på framtida utfall såsom kassaflöde, resultat och utdelning i svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm och NGM. Metod: Denna kvantitativa studie tillämpar en hypotetisk-deduktiv forskningsansats och har ett positivistiskt synsätt som vetenskaplig utgångspunkt. Den data studien baseras på samlas in från databasen Thomson Reuters Eikon och bearbetas sedan i SPSS där korrelations- samt regressionsanalyser genomförs. Utifrån dessa analyser besvaras studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien finner inte några statistiskt signifikanta resultat som ger belägg för att en nedskrivning av goodwill leder till ett lägre framtida kassaflöde eller en lägre framtida utdelning. Däremot visar studiens resultat att en goodwillnedskrivning påverkar företags resultat negativt året efter nedskrivningen. Uppsatsens bidrag: Studien ger ett teoretiskt bidrag genom att belysa att det föreligger samband mellan en nedskrivning av goodwill och framtida ekonomiska utfall. Resultaten avseende kassaflöde och utdelning skiljer sig från tidigare forskning medan studien kan bekräfta tidigare forskningsresultat som finner att en nedskrivning av goodwill har en negativ påverkan på företags resultat. Vidare ger studien ett praktiskt bidrag då resultaten kan vara användbara för investerare och analytiker. / Title: The relationship between a goodwill impairment and future financial outcomes Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anna Gullholm and Malin Karlsson Supervisor: Fredrik Hartwig Date: June - 2019 Aim: The purpose of the study is to identify whether an impairment of goodwill according to IAS 36 has effects on future outcomes such as cash flow, earnings and dividends in Swedish companies listed on Nasdaq Stockholm and NGM. Method: This quantitative study applies a hypothetical-deductive research approach and has a positivistic approach as a scientific starting point. The data this study is based on is gathered from the database Thomson Reuters Eikon and is then processed in SPSS where correlation and regression analyses are performed. Based on these analyses, the purpose of the study is answered. Result and conclusions: The study does not find any statistically significant results that provide evidence that an impairment of goodwill leads to a lower future cash flow or a lower future dividend. On the other hand, the results from the study show that a goodwill impairment affects companies' earnings negatively the year after the impairment. Contribution of the thesis: The study gives a theoretical contribution by illustrating that there is a correlation between an impairment of goodwill and future financial outcomes. The results relating to cash flow and dividends differ from previous research while the study can confirm previous research results that finds that an impairment of goodwill has a negative impact on companies' earnings. Furthermore, the study provides a practical contribution, as the results can be useful for investors and analysts.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation. Ett delsyfte är att undersöka om det finns någon skillnad i andelen intellektuellt kapital hos företag i kunskapsbaserade branscher jämfört med företag i icke kunskapsbaserade branscher. Metod: Detta är en kvantitativ studie på företag som är börsnoterade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien genomförs på totalt 307 företag, efter bortfall. Datan samlas in från företagens årsredovisningar från 2017 med hjälp av Thomson Reuters Datastream. I studien utförs en korrelationsanalys, multipel regressionsanalys och ett oberoende t-test. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett svagt positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation som är icke signifikant och därför kan bero på slumpen. Resultatet visar också att företag i icke kunskapsbaserade branscher besitter en större andel intellektuellt kapital än företag i kunskapsbaserade branscher. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att det finns ett svagt positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation som dock inte är signifikant. Vidare är bidraget att företag i icke kunskapsbaserade branscher besitter mer intellektuellt kapital än företag i kunskapsbaserade branscher. Förslag till vidare forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att använda en annan indelning av kunskapsbaserade och icke kunskapsbaserade branscher. Med tanke på svårigheterna att mäta intellektuellt kapital kan också ett annat mått på intellektuellt kapital användas i vidare forskning. / Aim: The aim of the study is to investigate whether there is a relation between intellectual capital and corporate performance or not. Another aim of the study is to investigate if there is any difference in the portion of intellectual capital between companies belonging to knowledge based industries and companies belonging to non knowledge based industries. Method: This is a quantitative study on companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Data from 307 companies were used in this study, and the data were collected from the companies annual reports from 2017 using Thomson Reuters Datastream. This study applies a correlation analysis, multiple regression analysis and an independent t-test. Result and conclusion: The study shows a weak positive relationship between intellectual capital and corporate performance which is not significant which means it could depend on coincidences. The result also shows that companies in non knowledge based industries possess more intellectual capital than companies in knowledge based industries. Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to use a different classification of knowledge based and non knowledge based industries. Due to the difficulties of measuring intellectual capital a different measure of intellectual capital can be used in further research. Contribution of the thesis: The contribution of the study is that there is a weak positive relation between intellectual capital and corporate performance which is not significant. Furthermore, companies in non knowledge based industries possess more intellectual capital than companies in knowledge based industries.