Problemställning: År 2005 trädde IFRS 3 – Rörelseförvärv, vars syfte är att reglera rapporteringen av rörelseförvärv, ikraft. Denna standard innehöll även nya regler om identifiering av immateriella tillgångar som innebär att sådana i större utsträckning ska särskiljas från goodwill. Trots detta visar tidigare studier att beloppet av goodwill i genomsnitt motsvarar mer än hälften av köpeskillingen. Det var även så att av 92 förvärvande bolag år 2016 saknade 52 specifikationer av identifierade immateriella tillgångar. Dessa två förhållanden leder till informationsasymmetri som får konsekvenser för kapitalmarknaden. Syfte: Syftet är att undersöka branschmässiga skillnader mellan företag i olika branscher på den svenska börsen gällande fördelning av köpeskilling på tillgångsslagen finansiella och materiella, immateriella samt goodwill vid rörelseförvärv. Studien syftar även till att undersöka om det finns skillnader gällande vilka typer av immateriella tillgångar som presenteras. Forskningsfrågor: Skiljer sig branscherna åt gällande fördelningen av köpeskilling på finansiella och materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill? Vid rörelseförvärv, vilka olika typer av immateriella tillgångar identifierar företagen i de olika branscherna? Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och bygger på en sammanställning av samtliga rörelseförvärv år 2016, genomförd av Björn Gauffin. Det empiriska materialet har statistiskt bearbetats med en variansanalys och sedermera analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat: I samtliga branscher, förutom i materialbranschen, hänfördes cirka 50 % av köpeskillingen till goodwill. Det finns signifikanta skillnader mellan branschen Material och branscherna Hälsovård, Informationsteknologi och Telekomoperatörer gällande fördelning av köpeskillingen på finansiella och materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill. Kundrelaterade immateriella tillgångar var den typ som förekom mest frekvent i samtliga branscher förutom materialbranschen. Kunskapsbidrag: Resultatet överensstämmer med tidigare studier: det går ej att bekräftabranschpraxis gällande fördelning av köpeskillingen vid rörelseförvärv. / Presentation of the problem: In 2005, IFRS 3 – Business Combinations, which aims to regulate the reporting of business combinations, became effective. This standard also included rules on the identification of intangible assets, to be more comprehensively distinguished from goodwill. Nevertheless, previous studies show that the amount of goodwill on average equals more than half of the purchase price. It was also the case that 52, of the 92 acquiring companies in 2016, lacked specifications of identified intangible assets. These two conditions lead to information asymmetry that has consequences for the capital market. Purpose: The purpose is to examine whether there are differences between Swedish listed companies in different industries regarding Purchase Price Allocations. The purpose is also to examine whether there are differences regarding identifications of intangible assets. Research questions: Do the companies in different industries differ regarding allocation of purchase price on financial and tangible assets, intangible assets and goodwill? What different types of intangible assets do companies in different industries identify? Methodology: The study has a quantitative research strategy and is based on a compilation of acquisitions made by listed Swedish companies during 2016. The empirical data have been statistically processed using a variance analysis and subsequently analyzed using the theoretical reference frame. Results: In all industries except one, approximately 50 % of the purchase price was attributed to goodwill. There are only significant differences between a limited number of industries regarding the allocation of the purchase price of financial and tangible assets, intangible assets and goodwill. Customer-related intangible assets were the most frequently occurring in all industries except in the materials industry. Contributions to knowledge: The results of the study are consistent with previous studies: it is not possible to confirm that there are industry practices regarding the allocation of the purchase price for business combinations.

Alla kommuner har investerat eller är i behov av investeringar, vissa mer än andra. Idag blir immateriella investeringar allt mer väsentliga för alla typer av organisationer, kommuner är inget undantag. För att en investering ska genomföras går kommuner igenom processer som har en stark relation till politiken. Tidigare studier om immateriella investeringar är redan väldigt tunn, kommunala immateriella investeringar är även mer tunn. Syftet med denna studie är att förbättra kunskapen om hur investeringsprocessen i kommunala immateriella investeringar går till, även ge en översiktlig bild på hur hela investeringsprocessen går till vid immateriella investeringar. Det som visats i studien är att det finns faktorer som påverkar kommunerna bland annat vilken syn de har på immateriella investeringarna, vad kommunen är i för situation vad gäller politiken, in- eller utflyttnings takten. Med vår analys hoppas vi att det klargjorts hur den kommunala immateriella investeringsprocessen går till inom kommuner. / All municipalities have invested or are in need of investments, some more than others. Today, intangible investments are becoming more important for all types of organizations, municipalities are no exception. In order for an investment to be implemented, municipalities go through processes that have a strong relationship with politics. Previous studies on intangible investments are already very thin, municipal intangible investments are even thinner. The purpose of this study is to improve the knowledge of how investment appraisals regarding municipal intangible investments are carried out, and also to provide an overview of how the entire investment process is carried out with these kinds of investments. What has been shown in the study is that there are factors that affect the municipalities, such as their view of intangible investments, the municipality's situation in terms of politics, the rate of immigration or emigration. With our analysis, we hope that it has been clarified how the municipal intangible investment process takes place with inmunicipalities.

Immateriella tillgångar är hos många företag mycket värdefulla. Det kan röra sig om patent, varumärken eller know-how för att nämna några. Inte sällan är immateriella tillgångar även en bidragande faktor till höga resultat. Know-how är i sin tur en unik tillgång dels på grund av avsaknaden av ett registreringsförfarande, dels eftersom det rör sig om företagshemligheter som inte är kända för utomstående. Det tillhör vardagen för företag att dela information mellan olika delar i verksamheten för att på så sätt öka produktiviteten och bidra till ökade intäkter. Utgångspunkten för framställningen är att ett företag i land X delar information, via telefon, med ett företag i land Y, vilket resulterar i ökade intäkter för företaget i land Y. Att information delas via telefon är inte uppseendeväckande, men situationen blir intressant ut ett skatterättsligt perspektiv just eftersom know-how utgör en såpass värdefull tillgång. En mer intressant blir det i de fall som överföringen inte dokumenteras eftersom det i slutändan skulle kunna resultera i skattemässiga fel. I de fall de involverande företagen är i intressegemenskap, skulle även reglerna avseende internprissättning kunna aktualiseras. Möjligen är det juts i en sådan situation, i vilket värdet inte lämnar företaget på samma sätt som vid en överföring till ett utomstående företag, som de stora läckagen sker. Det är även relevant att beakta digitaliseringens effekter på samhället och på juridiken, exempelvisi form av förslaget om ett införande av begreppet digital närvaro i den internationella sktaterätten som grund för beskattning för att ersätta det fasta driftstället. Genom BEPS-projektet som presenterats av OECD och G20 har steg tagits gällande hanteringen av bland annat digitaliseringens utmaningar inom skatterätten samt internprissättning i förhållande till immateriella tillgångar. Huruvida projektet kommer få önskad effekt i praktiken samt är tillräckligt för att motverka uteblivna skatteintäkter för staterna återstår att se. Viktigt i typsituationen är framförallt relationen mellan gällande rätt, tillämpningen av gällnade rätt och slutligen bevisbördan. Det handlar således om ett teoretiskt problem respektive praktiska lösningar. Vad som i teorin kan anses problematiskt visar sig nämligen inte sällan mer komplicerat i praktiken.

På Stockholmsbörsen under 2019 skedde i genomsnitt 355 612 handelsavslut per dag och under Corona-året 2020 slogs flera rekord i antalet avslut, bland annat den 12 mars då över 1 400 000 stycken gjordes på den svenska Stockholmsbörsen (Avanza, 2020). Något som påverkar investerare till att göra avslut på börsprodukter är naturligtvis nyheter kring bolagen, framför allt nyheter kring årsredovisningen. En bra årsrapport har i generella termer historiskt fått investerare att vilja köpa fler aktier i ett bolag, medan en dålig rapport har fått dem att vilja sälja av sina andelar (Lopez & Rees, 2002, s.155). Några typer av tillgångar som anses ha blivit särskilt svåra att bedöma efter regelverket IFRS intåg är goodwill och immateriella tillgångars avskrivnings- och nedskrivningsmetoder,då dessa bygger på en delvis subjektiv bedömning av framtida kassaflöden kopplade till tillgången. Det har även lett till att det blivit svårare för investerare att göra jämförelser mellan bolags tillgångar och användningen av dessa på marknaden (Hoogendoorn, 2006, s.24). Studien grundar sig utifrån tidigare forskning som analyserat bolag som befinner sig i tillstånd där det tycks föreligga starka incitament till resultatmanipulering, till exempel bolag i stigande resultattrend eller rapporterat ett resultat just över noll, även kallat loss avoidance. Då den tidigare forskningen främst riktat in sig på nyckeltalet periodiseringar finner vi det intressant att även utforska andra nyckeltal som potentiellt kan användas i liknande syften.Denna studie ämnar undersöka om det förekommer tendenser hos de svenska bolagen som är listade på börslistorna large cap och small cap att använda avskrivningar av immateriella tillgångar för att undvika bryta stigande resultattrender som varat i minst 3 åreller att undvika att rapportera en förlust.Syftet är vidare att undersöka om det förekommer skillnader i avskrivningar av immateriella tillgångar mellan företag med starka incitament, där bolagen harkategoriseratssom loss avoidance-bolag och stigande resultattrend-bolag.Studien visar ett resultat där det kan finnas svenska bolag på börslistan large cap som använder sig av immateriella tillgångar med hjälp av storleken på avskrivningar för att undvika att brytaen stigande resultattrend som varar i minst 3 år.Med detta sagt, har studien också kommit fram till att det inte förekommer något samband för stigande resultattrend vad gäller börslistan small cap. Studien visar också att det kan finnas svenska bolag på börslistan large cap och small cap som använder sig av immateriella tillgångar med hjälp av avskrivningar för att undvika att rapportera en förlust. För large cap-bolagen finner vi ett starkt samband för detta, medan det för small cap-bolagen inte finns något samband i vår utförda studie.

Standarden IAS 38 reglerar redovisningen av immateriella tillgångar och publicerades första gången år 1998. I dagens företag ses en ökad användning av immateriella tillgångar, vilket ger upphov till nya redovisningsfrågor och utmaningar. Studien ämnar undersöka på vilket sätt IAS 38 tillämpas av techbolag, och hur redovisningen påverkar jämförbarheten av företagens finansiella rapporter. Undersökningen genomförs genom en kvalitativ intervjuundersökning med tre företag och två auktoriserade revisorer. Studiens resultat indikerar på att det finns ett tolkningsutrymme inom IAS 38 och att standarden inte är anpassad till dagens företag och immateriella tillgångar. Det här kan bidra till negativa konsekvenser för jämförbarheten av företags finansiella rapporter och påverkar externa intressenter. Sammanfattningsvis indikerar studien på ett upplevt behov av en uppdatering av IAS 38 för att bättre återspegla dagens samhälle och bemöta de behov som råder i nutida företag. Följaktligen skulle en uppdatering bidra till att säkerställa redovisningens relevans och funktion i samhället.  Nyckelord: Redovisningens funktion, informationsasymmetri, intressenter, jämförbarhet, immateriella tillgångar, IAS 38

An accounting issue that has received attention is the issue of identification of intangible assets in acquisitions. This is because the company's result can be different depending on how much the company chooses to identify intangible assets separated from goodwill. As the practice for identification of intangible assets lacks clarity, companies are able to account for this in different ways. In this study, the manner in which identification of intangible assets are managed by companies listed on Swedish multilateral trading facilities and the manner in which companies distribute the purchase sum on net tangible assets, intangible assets and goodwill in comparison with listed companies is examined. The study emanates from a systems approach and is descriptive. It seeks to describe the concerns relating to identification of intangible assets in acquisitions rather than creating general conclusions. It alos emanates from a quantitative method where data is gathered from annual reports from the companies in question for the year 2012. The result showed that listed companies identified more intangible assets separated from goodwill. At the same time it was not possible to determine if this depended on whether or not the companies listed on multilateral trading facilities were better or worse than listed companies in the accounting of acquisitions. It also emerged that the information concerning acquisitions in annual reports left much to be desired. To improve the identification of intangible assets, clearer practice is required as well as auditors speaking up on the issue. / Ett uppmärksammat redovisningsproblem är identifiering av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Företagets resultat kan bli annorlunda beroende på hur företaget väljer att identifiera immateriella tillgångar skilt från goodwill. Då praxis kring identifiering av immateriella tillgångar saknar tydlighet lämnas utrymme för företag att redovisa immateriella tillgångar på olika sätt. I studien undersöks hur identifiering av immateriella tillgångar hanteras av företag på svenska Multilateral Trading Facilities (MTF) och hur dessa företag fördelar köpeskillingen på netto materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill i jämförelse med börsnoterade företag. Studien utgår ifrån ett systemsynsätt och är deskriptiv. Uppsatsen syftar därför till att beskriva problematiken kring identifiering av immateriella tillgångar vid ett företagsförvärv snarare än att skapa generella slutsatser. Studien utgår från en kvantitativ metod där data samlas in från årsredovisningar för de aktuella företagen för år 2012. Resultatet visade att börsnoterade företag identifierade mer immateriella tillgångar skilt från goodwill. Samtidigt gick det inte att avgöra om det berodde på att företag på MTF:er var bättre eller sämre än börsnoterade företag i redovisningen av företagsförvärv. Utöver detta framkom dessutom att informationen kring företagsförvärv i årsredovisningen lämnar mycket att önska. För att förbättra identifieringen av immateriella tillgångar krävs tydligare praxis samt att revisorerna vågar säga ifrån.

<p><strong>Bakgrund: </strong>När IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag år 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgångar och goodwill, som uppstod vid förvärv, skulle redovisas på ett mer transparent och jämförbart vis än tidigare. De studier som gjorts på området har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att jämföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvärvade immateriella tillgångar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angående samma tillgångar. Vidare syftar studien till att ge svar på varför eventuella skillnader, mellan sättet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgångar, förekommer.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Studien har klassificerats som explorativ då den syftar till att undersöka ett relativt outforskat område. Kvalitativ metod har använts och data har samlats in genom intervjuer med både varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner på svenska börsföretag. Även årsredovisningar har använts som datamaterial.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsatser: </strong>Det föreligger skillnader mellan varumärkesnyckelpersoners uppfattningar om företagens varumärken och den information som presenteras i företagens årsredovisningar. Mellan företagens varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner föreligger även skillnader i uppfattningarna om vad ett varumärke egentligen är. Kommunikationen mellan dessa har identifierats som en bidragande orsak till att varumärkesnyckelpersonernas uppfattningar om företagens varumärken skiljer sig från informationen som presenteras i årsredovisningarna.</p> / <p><strong>Background: </strong>When IFRS became mandatory for listed Swedish companies there were expectations that intangible assets and goodwill, deriving from business combinations, would be accounted for in a more transparent and comparable manner. Recent studies have shown that these expectations have not been entirely been fulfilled.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Aim: </strong>The purpose of this study is to compare how listed companies identify and report acquired intangible assets with the perceptions held by key personnel, concerning the assets. Furthermore, the study aims to provide answers to why any differences between the way of accounting and key personnel perceptions of intangible assets, are present.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>The study was classified as exploratory as it seeks to explore a relatively unexplored area. Qualitative methodology was used and data were collected through interviews with key personnel, both within brands and accounting. Financial statements have also been used as a data.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results: </strong>There are differences between key brand personnels’ perceptions of the companies’ brands and the information presented in financial statements. There are also differences concerning what a brand really is, between key brand personnel and key accounting. The communication between these two kinds of key personnel has been identified as a contributing factor to why there are differences between the key brand personnels’ perception of brands and the information presented in the companies’ financial statements.</p>

<p>Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvärdera Ryals (2005) formel för värde­ring av kundrelationer. Med hjälp av formeln beräknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln är funktionell för ändamålet kundvärdering är den centrala frågeställningen. Resultaten som framkommer ty­der på att en utgångspunkt för värdering av kundrelationer med hjälp av enbart monetära faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bättre Customer Lifetime Value per kvadratmeter än välkända butiker med stora butiksytor. Viktiga ickemonetära faktorer är ekonomisk styrka vid förhandlingsbordet och kund­attraktion. För att på lång sikt skapa ett framgångsrikt koncept krävs det att såväl monetära som ickemonetära faktorer tas med i beräkningarna för att kunna göra en korrekt bedömning av en kundrelations verkliga värde.</p>

Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvärdera Ryals (2005) formel för värde­ring av kundrelationer. Med hjälp av formeln beräknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln är funktionell för ändamålet kundvärdering är den centrala frågeställningen. Resultaten som framkommer ty­der på att en utgångspunkt för värdering av kundrelationer med hjälp av enbart monetära faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bättre Customer Lifetime Value per kvadratmeter än välkända butiker med stora butiksytor. Viktiga ickemonetära faktorer är ekonomisk styrka vid förhandlingsbordet och kund­attraktion. För att på lång sikt skapa ett framgångsrikt koncept krävs det att såväl monetära som ickemonetära faktorer tas med i beräkningarna för att kunna göra en korrekt bedömning av en kundrelations verkliga värde.

Bakgrund: När IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag år 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgångar och goodwill, som uppstod vid förvärv, skulle redovisas på ett mer transparent och jämförbart vis än tidigare. De studier som gjorts på området har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut. Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvärvade immateriella tillgångar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angående samma tillgångar. Vidare syftar studien till att ge svar på varför eventuella skillnader, mellan sättet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgångar, förekommer. Metod: Studien har klassificerats som explorativ då den syftar till att undersöka ett relativt outforskat område. Kvalitativ metod har använts och data har samlats in genom intervjuer med både varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner på svenska börsföretag. Även årsredovisningar har använts som datamaterial. Slutsatser: Det föreligger skillnader mellan varumärkesnyckelpersoners uppfattningar om företagens varumärken och den information som presenteras i företagens årsredovisningar. Mellan företagens varumärkesnyckelpersoner och redovisningsnyckelpersoner föreligger även skillnader i uppfattningarna om vad ett varumärke egentligen är. Kommunikationen mellan dessa har identifierats som en bidragande orsak till att varumärkesnyckelpersonernas uppfattningar om företagens varumärken skiljer sig från informationen som presenteras i årsredovisningarna. / Background: When IFRS became mandatory for listed Swedish companies there were expectations that intangible assets and goodwill, deriving from business combinations, would be accounted for in a more transparent and comparable manner. Recent studies have shown that these expectations have not been entirely been fulfilled. Aim: The purpose of this study is to compare how listed companies identify and report acquired intangible assets with the perceptions held by key personnel, concerning the assets. Furthermore, the study aims to provide answers to why any differences between the way of accounting and key personnel perceptions of intangible assets, are present. Method: The study was classified as exploratory as it seeks to explore a relatively unexplored area. Qualitative methodology was used and data were collected through interviews with key personnel, both within brands and accounting. Financial statements have also been used as a data. Results: There are differences between key brand personnels’ perceptions of the companies’ brands and the information presented in financial statements. There are also differences concerning what a brand really is, between key brand personnel and key accounting. The communication between these two kinds of key personnel has been identified as a contributing factor to why there are differences between the key brand personnels’ perception of brands and the information presented in the companies’ financial statements.