Syfte: De immateriella tillgångarna är svårvärderade och diffusa tillgångar. Det har länge pågått en diskussion angående huruvida hantering av de immateriella tillgångarna påverkar värderelevansen och användbarheten av de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka värderelevansen av de redovisade immateriella tillgångarna för kapitalmarknaden utifrån ett redovisningsperspektiv. Metod: Metoden grundas i Ohlson-modellen. Data från årsredovisningar har samlats in och sedan analyserats genom flera multipla regressioner och en korrelationsanalys.  Resultat & Slutsats:Resultatet av studien visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan de totala immateriella tillgångarna och aktiepriset. Resultatet av denna studie visar således att de redovisade totala immateriella tillgångarna ger värderelevant information till kapitalmarknaden. Dock visar sig endast posterna FoU och patent vara värderelevanta för kapitalmarknaden när värderelevansen av de immateriella tillgångarna uppdelat i specifika poster undersöks. Förslag till fortsatt forskning:  Ett fåtal tidigare studier undersöker tillförlitligheten av de redovisade immateriella tillgångarna. Då tillförlitlighet precis som värderelevans är en av de fundamentala egenskaper redovisningsinformation bör besitta är det intressant att även undersöka hur tillförlitlig kapitalmarknaden anser att de redovisade immateriella tillgångarna är. Då tidigare forskning hävdar att det är svårt att mäta de immateriella tillgångarna på ett tillförlitligt sätt vore det relevant att undersöka om detta stämmer. Uppsatsens bidrag: Studien ger bevis för att de totala redovisade immateriella tillgångarna är värderelevanta. Det huvudsakliga praktiska bidraget med studien är att den kan ge intressenter en bättre förståelse för hur redovisningsinformation om de immateriella tillgångarna påverkar aktiepriset.

Frågeställning: Vilken är den procentuella förändringen av goodwill och lönsamhet sedan införandet av IFRS 3 i de båda branscherna? Finns det ett samband mellan andelen goodwill och lönsamhet i de båda branscherna? Ökar eller minskar lönsamheten av goodwillnedskrivningar? Syfte: Syftet med vår studie är att med hjälp av analyser undersöka sambanden mellan goodwill och företagens lönsamhet samt få en ökad insikt i hur goodwillen och dess nedskrivning hanteras i de valda branscherna. Detta anser vi intressant då IFRS 3 har i syfte att ge internationella riktlinjer hur goodwillen ska redovisas, men på grund av subjektiva bedömningar uppstår skillnader som påverkar företagens lönsamhet. Studiens utfall kan vara av intresse för intressenter inom branscherna. Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ metod. En statistisk analys genomförts där vi testat signifikanta samband mellan variabler. Materialet till detta är sammanställt från nio företags årsredovisningar, under en tio års period. Resultatet studerades genom sammanställningar i diagram och med regressionsanalyser. Slutsats: Studien visade att i byggnationsbranschen har räntabiliteten minskat samtidigt som goodwillen har ökat. I telekommunikationsbranschen har räntabiliteten ökat samtidigt som goodwillen minskat. Detta sedan införandet av IFRS 3. Studien visade att det finns ett samband mellan lönsamhet och goodwill i de studerade branscherna. Inget signifikant värde uppnås på nedskrivningarnas påverkan på lönsamheten vilket gör att vi inte kan uttala oss om det finns ett samband mellan dessa. / Research questions:  What is the percentage change in goodwill and profitability since the introduction of IFRS 3 in the two sectors? Is there a relationship between the proportion of goodwill and profitability in both sectors? Increases or decreases the profitability of the goodwill impairment?  Purpose: The purpose of our study is that with help of analyzes examining the relationship between goodwill and business profitability and gain a greater understanding of how the goodwill and its impairment are being handled in the selected sectors. We consider this interesting since IFRS 3 has the purpose of providing international guidelines how goodwill should be reported, but because of subjective assessments arises differences that affect corporate profitability. The study's results may be of interest to stakeholders in the sectors. Method: This study was conducted by a quantitative method. A statistical analysis has been carried out where we test the significant relationships between different variables. The material for this essay is compiled from nine companies’ annual reports, between 2005 and 2014. The results were studied by summaries of graphs and regression analysis. Conclusion: The study shows that in the construction industry has the profitability fallen while the share of goodwill has increased. The telecommunications industry has increased the return on equity while the share of goodwill has decreased. The study showed that there is a correlation between profitability and goodwill in the industries studied. No significant value was achieved in impairments impact on profitability, which means that we can not express an opinion whether there is a connection between them.

IFRS 3 – Rörelseförvärv antogs 2005 i syfte att förbättra relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten för börsnoterade företag. Utfallet blev däremot att andelen goodwill ökade i stora svenska börsnoterade företag, vilket anses medföra en försämrad transparens i de finansiella rapporterna. Företag med ett lägre börsvärde tenderar att ha färre externa intressenter som ställer krav på genomlysningen av de finansiella rapporterna. Syftet med denna studie är därför att jämföra hur redovisningen skiljer sig åt avseende immateriella tillgångar vid rörelseförvärv mellan små och stora företag noterade i Sverige. 73 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq First North Premier har bearbetats och sammanställts. Resultatet har sedan jämförts mot tidigare studier genomförda på stora börsnoterade företag. Studiens resultat visar på att små noterade företag i jämförelse mot stora noterade företag: redovisar en större andel goodwill av köpeskillingen, specificerar i mindre utsträckning vad de förvärvade immateriella tillgångarna består av och har en större andel goodwill i relation till totala tillgångar. Däremot visar resultatet att det inte råder någon större skillnad mellan små och stora noterade företag när det gäller nedskrivning av goodwill. Ett förslag på framtida forskning som uppsatsförfattarna bedömer relevant är en kvalitativ forskningsansats som undersöker hur externa intressenter ställer sig till en hög andel goodwill respektive identifierbara immateriella tillgångar i företags balansräkningar.

Kontrollbalansräkningen är ett borgenärsskydd vars funktion är att särskilja livsdugliga företag från de som inte är det. Frågan om livsduglighet avgörs av företagets nettotillgångar. Vilka tillgångar som tas upp och hur tillgångarna värderas får därmed en avgörande betydelse för ett aktiebolags fortsätta existensen. Lagen ger ingen närmare beskrivning för hur redovisning av tillgångar ska ske, utan hänvisar till god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed blir således viktigt för att avgöra nettotillgångarnas storlek och i förlängingen företags livsduglighet. Särskilda problem inom redovisningen återfinns vid värdering av immateriella tillgångar. Studiens syfte är därför att undersöka hur immateriella tillgångar kan klassificeras och värderas enligt god redovisningssed i kontrollbalansräkningar.För att besvara studiens syfte gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Dokument som ansågs svara för god redovisningssed i form av RedR 2, K2, K3 samt rättsfall analyserades för att undersöka vad som torde vara de lege lata vid redovisning av immateriella tillgångar i kontrollbalansräkningar.Vår slutsats är att företag som i den ordinarie redovisningen tillämpar K2-regelverket i kontrollbalansräkningar har rätt att välja att redovisa immateriella tillgångar enligt K3-regelverket. Immateriella tillgångar med ett påvisbart försäljningsvärde som i den ordinarie redovisningen inte får tas upp kan redovisas i en kontrollbalansräkning. Utöver ovan slutsatser har även framförts vad som borde gälla de lege ferenda, då immateriella anläggningstillgångar i vissa fall torde kunna värderas till nyttjandevärde. / Program: Civilekonomprogrammet

Investeringar i varumärken är vitalt för värdeskapande och skapar stabilitet och identitet i företag. I många situationer är den ekonomiska effekten uppbenbar. Immateriella tillgångar är behäftade med problem rörande identifiering, värdering och presentation av internt upparbetade varumärken i balansräkningen. Svårigheten förknippas i första hand med brist på tillräckligt vägledande redovisningsstandarder. När det gäller förvärvade varumärken är vägledningen för värdering och presentation otillräcklig.Syftet med studien har varit att undersöka hur värdering av varumärken genomförs i praktiken. Tre värderingsspecialister från ledande revisionsbyråer har intervjuats. Utöver intervjuerna har tio börsnoterade bolags årsredovisningar undersökts i syfte om att upptäcka skillnader i värderingen.Studien visar att det huvudsakligen finns tre metoder för uppskattning av värdet i varumärken. Metoderna är kostnadsbaserad, inkomstbaserade och marknadsbaserade. Den intäktsbaserade är den mest förekommande i praktiken för värdering av varumärken. De viktigaste parametrarna som beaktas vid värdering är framtida försäljningsprognoser, utvecklingskostnader för varumärket, framtidsutsikter, marginalnivåer och marknadsföringskostnader.Slutsatser som dragits utifrån studien är att (a) tillämpning av olika värderingsmetoder genererar varierande uppskattningar av värdet i varumärken. (b) De parametrar som beaktas för respektive modell är också varierande. (c) Variationer i uppskattningarna av varumärkets värde skapar problem med principen kring jämförbarhet. (d) Vidare är det ytterst komplext att tolka på vilket sätt varumärket skall identifieras och därmed separeras från goodwill.Den kritiska reflektionen i studien ledde fram till slutsatsen att skillnaderna i hanteringen av internt genererade och externt förvärvade varumärken är emot huvudprincipen jämförbarhet och tillgångsredovisning (IASBs ramverk). För att undvika skillnader i redovisningen av tillgångar som är av samma natur borde kostnader för internt genererade och förvärvade tillgångar hanteras på samma sätt. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Att driva ett företag innebär att investera pengar i en framtid som är osäker men som förhoppningsvis kommer att ge en vinst. Företag behöver kapital för att kunna investera i bland annat marknadsföring, lager, forskning, utveckling och utbildning av personal. När ett företag är i behov av finansiering vänder de sig ofta till banker för att låna pengar. Banken gör en kreditbedömning för att besluta om företaget blir beviljad krediten eller inte. Vid kreditgivning vill långivare inte använda immateriella tillgångar som en säkerhet eftersom de ser immateriella tillgångar som riskfyllda.  Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapen för hur banker bedömer kreditgivning till företag med en stor andel immateriella tillgångar. Metod: Vår studie genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade personer som är anställda hos Swedbank, Nordea, Handelsbanken, SEB och Länsförsäkringar. Resultat och slutsatser: Företag inom datorspelsbranschen behöver bevisa för banker att de inte är en bransch som är utsatt och löper risk för att hamna i konkurs. Bankerna är intresserade av att få tillbaka de pengar som de har lånat ut. Därför är det viktigt att visa banken en god återbetalningsförmåga oavsett vilken bransch företaget tillhör. / Background: Running a business means investing money in a future that is uncertain but which will hopefully yield a profit. Companies need capital to be able to invest in marketing, warehousing, research, development and training of staff. When a company is in need of funding, they often turn to banks to borrow money. The banks make a credit assessment to decide whether the company is granted the credit or not. When granting credit, lenders do not want to use intangible assets as collateral due to their view on intangible assets as risky. Purpose: The purpose of this study is to increase knowledge of how banks assess credit granting to companies with a large proportion of intangible assets. Method: Our study was conducted through qualitative interviews. We interviewed people who are employed by Swedbank, Nordea, Handelsbanken, SEB and Länsförsäkringar. Results & conclusions: Companies in the computer game industry need to prove to banks that they are not an industry that is exposed and are at risk of falling into bankruptcy. The banks are interested in getting back the money they have lent. Therefore, it is important to show the bank a good repayment ability regardless of which industry the company belongs to.

<p>Problem: Hur arbetar olika banker med att särskilja immateriella tillgångar med begränsad nyttjandetid från goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillämpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgångar?</p><p>Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.</p><p>Metod: Studien består av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjälp av en intervju, granskande av årsredovisningar och e-postfrågor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen består av artiklar, broschyrer och böcker. De inhämtades från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola.</p><p>Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgångar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra. Detta betyder att IASB har kommit en bit på väg vad gäller harmoniseringen mellan företag, åtminstone vad gäller de undersökta bankerna. För att komma längre i harmoniseringsprocessen krävs det att de får större förståelse för vikten av att immateriella tillgångar redovisas på rätt sätt.</p> / <p>Research Issue: How do various banks work to distinguish intangible assets with limited amortization from goodwill, are there differences between how it is applied in practice before and after the introduction of IFRS 3? What are the problems in treatment of intangible assets?</p><p>Purpose: This study has the purpose to study how companies have adapted to the new rules IFRS 3.</p><p>Method: One empirical and one literature study were made. The empirical data collection was carried out by means of an interview, review of annual reports and e-mail questions were sent to representatives of the inquired banks. The literature consists of articles, brochures and books. They were found in databases and the library at Mälardalen University.</p><p>Results and Conclusion: Before IFRS 3 the banks treated intangible assets rather differently, but after the implementation their treatment became more similar. This means that the IASB has made some progress in terms of harmonization the accounting standards between companies, at least for the inquired banks. In order to advance further in the harmonizing process, it requires that the banks gain more understanding of the importance that intangible assets are accounted properly.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Datum: 2008-06-04</p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi</p><p>Författare: Kristina Andersson Anette Titze</p><p>Enköping Västerås</p><p>Handledare: Matti Skoog, universitetslektor</p><p>Titel: Immateriella tillgångars värde i två företagsspecifika situationer</p><p>konkurs relaterat till företagsförvärv</p><p>Problem: Intressenter som verkar kring ett företag måste kunna få en</p><p>helhetsuppfattning om dess värde. Redovisningsteoretiker har länge</p><p>ansett att immateriella tillgångar bör redovisas i större omfattning i</p><p>balansräkningen, både de som kan aktiveras enligt regelverket samt</p><p>de osynliga så som personalen. Svårigheten med att värdera dessa</p><p>tillgångar är med andra ord ett problem, därav den fortgående</p><p>debatten. Därför är det intressant att studera hur tillgångarna behåller</p><p>sitt värde i händelse av konkurs, sett i relation till företagsförvärv.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att diskutera problematiken kring</p><p>värderingen av de immateriella tillgångarna och studera i vilken</p><p>utsträckning värdet behålls i förvärvs- respektive konkurssituationer.</p><p>Metod: Författarna har använt regelverk, relevant litteratur, samt artiklar</p><p>inom området där värderingsproblematik har diskuterats. Vidare har</p><p>primärdata samlats in i form av handlingar från företag där konkurs</p><p>har avslutats och intervjuer med sakkunniga inom området för att</p><p>kunna studera praxis. Studien har således en kvalitativ ansats.</p><p>Slutsats: De immateriella tillgångarnas värden påverkas olika då det gäller</p><p>huruvida de behåller sitt bokförda värde i händelse av konkurs och</p><p>företagsförvärv. I konkurs tenderar denna tillgång att tappa hela sitt</p><p>bokförda värde, vilket är viktigt för företagets intressenter att känna</p><p>till. Särskilt de intressenter med säkerhet i företagets tillgångar. Vid</p><p>företagsförvärv behålls det bokförda värdet och kan till och med öka,</p><p>vilket har betydelse för tidigare ägare till företaget då denne erhåller</p><p>betalning även för företagets osynliga resurser.</p><p>Sökord: Immateriella tillgångar, konkurs, värdering, intressenter</p> / <p>Abstract</p><p>Date: 2008-06-04</p><p>Level: Bachelor thesis in business administration</p><p>Authors: Kristina Andersson Anette Titze</p><p>Enköping Västerås</p><p>Advisor: Matti Skoog, Lecturer</p><p>Title: The value of intangible assets in mergers and bankruptcy situations</p><p>Problem: Stakeholders operating on a company must be able to get the full</p><p>ramifications of its value. Researchers have long believed that</p><p>intangible assets should be reported to a greater extent on the balance</p><p>sheet, both those that can be activated under the regulatory</p><p>framework and the invisible, for example the company staff. The</p><p>difficulty in valuing these assets is a problem, hence the continuing</p><p>debate. Therefore, it is interesting to study how the assets will retain</p><p>its value in the event of bankruptcy, in relation to acquisitions.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to discuss the problem of valuation of</p><p>the intangible assets and to study the extent to which the value is</p><p>retained in mergers and bankruptcy situations.</p><p>Method: The authors have used the regulatory framework, relevant literature,</p><p>and articles in the area where the problem regarding valuation have</p><p>been discussed. Furthermore, the raw data collected in the form of</p><p>documents from companies in which the bankruptcy has been</p><p>completed and interviews with experts in the field to study the</p><p>practice. The study therefore has a qualitative approach.</p><p>Conclusion: The intangible asset values are affected different in terms of whether</p><p>they retain their book value in the event of bankruptcy and</p><p>acquisitions. In bankruptcy they tend to lose their book value, which</p><p>is important for the company's stakeholders to know. In particular,</p><p>those stakeholders with security in the company's assets. At</p><p>acquisitions the book value is retained and may even increase, that is</p><p>relevant to the former owner of the company when receiving</p><p>payment for the company's invisible resources.</p><p>Keywords: Intangible assets, bankruptcy, valuation, stakeholders</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Mälardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vårterminen 2008.</p><p>Datum: 2008-06-04</p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp</p><p>Författare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.</p><p>Titel: Att mäta människor – en fallstudie på ett nordiskt byggföretag</p><p>Handledare: Matti Skoog, universitetslektor</p><p>Problem:Humankapital är svårt att mäta eftersom företaget varken kan äga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstår vid bestämmandet av vad som är relevant att mäta och hur man ska mäta det för att uppnå högre prestation.</p><p>Syfte:Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie fördjupa förståelsen av hur organisationer internt mäter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.</p><p>Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen på företaget NCC.</p><p>Slutsats:Humankapital är svårt att mäta men med hjälp av mätinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mätningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mätningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt påverkar dock inte den strategiska nyttan.</p><p>Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mäta, kunskap, kompetens, immateriella tillgångar.</p> / <p>Abstract</p><p>Diploma work in management accounting, School of Business at Mälardalen University, Bachelor thesis in business administration, spring term 2008.</p><p>Date:2008-06-04</p><p>Level:Bachelor Thesis in Business Administration, 15 credits.</p><p>Authors:Carolina Ampuero and Martin Sloberg.</p><p>Title: To measure people – a case study on a Nordic construction company</p><p>Supervisor: Matti Skoog, senior lecturer.</p><p>Research Issue: It is difficult to measure human capital because companies cannot own nor control this resource. The problem arises when deciding what is relevant to measure and how they measure it to achieve higher perfomance.</p><p>Purpose:The purpose of the study is to deepen the comprehension of how organizations measure and analyze their human capital internally and which potential consequences it can have for the organizations’ management through a case study.</p><p>Method:This bachelor thesis is based upon a qualitative method using semi-structured interviews with employees of NCC.</p><p>Conclusions:It is difficult to measure human capital but with the measurement instrument Humankapitalindex (HKI), the measurement can be simplified. The utility of HKI sometimes drops completely or partly locally due to negative measurement factors. Even though the utility sometimes drops locally, the strategic utility is unaffected.</p><p>Keywords:Human capital, intellectual capital, measure, knowledge, competence intangible assets.</p>

<p>Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste åren vilket de flesta affärsmän är medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att värdera ett företags framtida kapacitet istället för att fokusera på historiska händelser. Problemet är dock att intellektuellt kapital är ett relativt nytt begrepp och många definitioner fluktuerar på marknaden, vilket försvårar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn på det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som går att finna i IT-företagens årsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det går att urskilja två typologier av begreppets innebörd. Den ena typologien ser enbart humankapitalet som en del av det intellektuella kapitalet medan den andra typologien även inkluderar strukturkapitalet i begreppet. Både företag och analytiker anser att det är relevant att redovisa intellektuellt kapital. All den information som analytikerna efterfrågar går dock ej att finna i företagens årsredovisningar. Företag och analytiker ser ett problem i att det är svårt att jämföra den information som ingår i det intellektuella kapitalet mellan företag. IT-företagen är mer positiva till någon form av standardisering av redovisning av intellektuellt kapital medan analytikerna anser att den anarki som råder i dagsläget är att föredra då ”best practice” kan utvecklas. Vår rekommendation är att det bör utformas fasta definitioner på beräkning av nyckeltal som ingår i begreppet intellektuellt kapital.</p>