<p><p><strong>Syfte: </strong><strong><strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag noterade på </strong>OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre </strong><strong>oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken </strong><strong>utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av </strong><strong>syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar.</strong></p></p><p><strong>I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? </strong></p><p><strong>Har företagens omsättning någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden <strong>IAS 36 punkt 134?</strong></strong></p><p><strong>Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden <strong>IAS 36 punkt 134?</strong></strong></p><p><strong>Har bransch någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt <strong>134?</strong></strong></p><p><p><strong>Metod:</strong><strong>Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in </strong><strong>information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag noterade </strong><strong>på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband </strong><strong>mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler.</strong></p></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong><strong>Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens </strong><strong>efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar </strong><strong>att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende </strong><strong>och våra </strong><strong>oberoende variabler.</strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: <strong>Det vore intressant att undersöka andra oberoende <strong>variabler, göra en liknande </strong></strong></strong><strong>undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare </strong><strong>sanktioner vid dålig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle </strong><strong>förbättra efterlevnaden.</strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: <strong>Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning </strong></strong><strong>företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt </strong><strong>134.</strong></p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera vilka effekter införandet av internationellt gällande redovisningsregler har på den svenska redovisningen. Detta ska belysas genom studerandet av hur IAS 38 har påverkat redovisningen av varumärken.</p><p>Metod</p><p>Studiens kommer att bedrivas med en kvalitativ ansats där datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och skriftliga källor.</p><p>Slutsatser</p><p>Studien visar att implementeringen av IAS 38 ej görs på ett enhetligt sätt och att inte samma metoder för att värdera varumärken används av företagen vilket skapar problem med jämförbarheten mellan olika företag. Vidare visar studien att varumärken är en av de vanligaste tillgångarna som identifieras vid förvärv och att företagen oftast överväger en särskiljning av varumärket från goodwill vilket visar att implementeringen av IAS 38 är på god väg. Slutsatser som dras av studien är att det kommer att krävas tid och även en specialisering inom revisionsbranschen för att implementeringen av internationaliseringen ska få full effekt, vilket är att skapa enhetlighet, jämförbarhet och ett rättvisare värde på företaget på en internationell nivå.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of the thesis is to analyse what impact the current international accounting standards have on Swedish accounting. This will be illustrated through the study of the affect of IAS 38 on the accounting of brands.</p><p>Methodology</p><p>The thesis will be investigated through a qualitative approach with collected data from interviews and written sources.</p><p>Conclusion</p><p>The study shows that the implementation of IAS 38 is not carried out in a homogeneous way. The companies are not using the same methods in their valuations of brands and that causes problems when comparing different companies. Moreover, the essay demonstrates that the brand of a company is one of the most common assets identified in company acquisitions. That companies often consider a distinction between the brand and goodwill shows that IAS 38 is well on its way to be established. The conclusions drawn from this study are that for the implementation of the internationalization to succeed it will require both time and a specialization within the accountancy branch. The aim of the adaptation of IAS 38 is to create homogeneity, comparability and a more equal value of the companies on an international level.</p>

<p>Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.</p><p>Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar. Det faktum att skivbolag har monopol på sitt inspelade material och att utrymme för egna bedömningar finns vad det gäller värdering av tillgångar gör dessa intressanta att undersöka.</p><p>Studiens syfte är att beskriva redovisningspolicys för skivbolagens unika immateriella tillgångar musikkataloger och skivkontrakt samt om det finns skillnader mellan dem. Undersökningsobjekten är EMI, Bertelsmann, Universal, Edel, Warner, Univision och Sony. Studien har en kvalitativ ansats och utgår till störst del från sekundär data då bolagens årsredovisningar undersöks.</p><p>Författarna har kommit fram till att skivbolagen generellt är försiktiga vid aktivering och värdering av musikkataloger och skivkontrakt. Den tillgång som aktiveras av alla bolag samt anses vara den viktigaste är musikkataloger. Aktiverings- och värderingspolicys skiljer sig i övrigt mer eller mindre mellan bolagen. Bland annat är det endast tre bolag som aktiverar hela skivkontrakt, tre bolag som aktiverar förskott till artister och ett som aktiverar utgifter för mastertapes (inspelningskostnader).</p>

<p>Sedan 2005 har IFRS så som de antagits av EU varit de redovisningsstandarder noterade företag varit skyldiga att tillämpa vid upprättandet av sin koncernredovisning. Tanken med införandet av IFRS är att anpassa redovisningen till globaliseringen av finansmarknaderna och det internationella flödet av kapital. IASB har tilldelats ansvaret för utformningen och utvecklingen av IFRS.<strong> </strong>Införandet av IFRS har inneburit vissa förändringar gentemot tidigare redovisningsnormer. I IFRS standarder återfinns idag IAS 16, IAS 38 och IAS 39. I dessa standarder har företagen numera möjlighet att tillämpa ett alternativ till anskaffningsvärdemetoden, nämligen den s.k. omvärderingsmetoden. Metoden innebär att man kan värdera sina tillgångar till verkligt värde genom att göra en omvärdering av sina tillgångar vid bokslutet, under förutsättning att man uppfyller vissa krav. Införandet av värdering till verkligt värde grundar sig på att historiska anskaffningsvärden inte ger tillräckligt relevant information till analytiker och investerare. Anhängare till verkligt värde menar att värdet speglar verkligheten på ett ”riktigare” sätt i form av att man tar hänsyn till företagens värdeförändringar över tiden. Metoden har dock fått kritik från annat håll för att ha potentialen att frambringa missvisande resultat.</p>

No description available.

<p>Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde – något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007). Eftersom redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar är ett komplext område blir frågan vilken problematik revisorn möter vid granskningen av denna redovisning. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka svårigheter som föreligger för revisorn vid granskning av redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Teorin diskuterar revision och dess standarder men även problematiken kring immateriella tillgångar och verkligt värde vilket uppsatsens ämne sammanbinds med. För den empiriska undersökningen valdes tre stycken auktoriserade revisorer ut för djupgående intervjuer.</p><p>Studiens resultat visar på att revisorerna finner det svårt att granska företagens uppskattningar och beräkningar av verkligt värde på immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Det beror främst på de komplexa värderingsmodellerna men även på grund av bedömningsfaktorn i uppskattningarna och beräkningarna. Detta gör att revisorerna i större utsträckning måste ta hjälp av bland annat interna experter vilket innebär att granskningsprocessen tar längre tid. Slutsatsen är att revisorerna upplever att granskningsprocessen är förenad med svårigheter på grund av bedömningsfaktorn och immateriella tillgångars komplexa natur vilket ställer högre krav på deras kritiska bedömningsförmåga.</p>

<p>Under senare år har det från många håll hävdats att redovisningen är föråldrad och ger en felaktig bild av företagens värde. Kritiker menar att det inte finns någon koppling mellan ett företags redovisade värde och dess marknadsvärde. Detta beror främst på att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital består bland annat av humankapital, varumärke, patent, kundrelationer och informationssystem. Då ett varumärke kan anses vara en betydande tillgång i sig vill vi avskilja det från det intellektuella kapitalet och behandla det separat.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur intellektuellt kapital och varumärke kan aktiveras som tillgångar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetära värden det skulle ge. Vi avser även att undersöka vad en aktivering skulle kunna ha för nytta för föreningen.</p><p>Värdet på det intellektuella kapitalet i föreningen analyseras genom Skandianavigatorns fem fokuseringsområden, där humanfokus konstateras vara det mest centrala. Monetära värden på intellektuellt kapital och varumärke tas fram genom egna värderingsmodeller, och värdena uppskattas till 9 523 895 kronor respektive 1 949 500 kronor när man värderar dem separat. I balansräkningen justeras posterna däremot ner till 8 767 645 kronor respektive 1 193 250 kronor för att dubbelräkning inte ska ske. Nyttan med aktiveringen anser vi är relativt stor. Höga tillgångar kan tänkas ge en positiv bild av föreningen, vilket gör att företag kan bli villiga att satsa mer pengar i den. Det är också ett kvitto för beslutsfattarna i föreningen på det värde medlemmarna och varumärket har, vilket gör att de lättare kan avgöra hur stora satsningar som bör göras. Slutligen tycker vi att en utökning av redovisning är användbar för att kunna göra jämförelser med andra ekonomföreningar och mellan föreningens olika verksamhetsår.</p>

<p>Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gällande företagsförvärv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 Företagsförvärv och IAS 38 Immateriella tillgångar. De nya reglerna innebär bland annat att varumärken och andra immateriella tillgångar skall värderas separat från goodwill i balansräkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten av IAS 38 på svenska företags redovisning av immateriella tillgångar, med fokus på varumärken. Studien gäller företagens hantering av varumärken vid förvärv samt värderingsmetod för dessa. Undersökningen har gjorts genom studier av svenska börsnoterade företags årsredovisningar och en intervju med en auktoriserad revisor. Slutsatserna är att det är få företag som redovisar varumärken separat. Detta kan bero på höga värderingskostnader, obetydligt värde på varumärket eller av ointresse hos företagen. Det råder även brister i upplysningarna gällande hanteringen av varumärkena. Den vanligaste värderingsmetoden är dock Relief from Royalty som är en typ av kassaflödesmetod.</p>

Bakgrund: Bristen på information om immateriella tillgångar i den externa redovisningen har blivit alltmer påtaglig i takt med att dessa tillgångars betydelse ökat. Redovisningsrådet har för att reglera detta givit ut rekommendationen RR 15. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda vilket behov marknadsaktörerna har av redovisningen rörande immateriella tillgångar för att understödja deras beslutsfattande och om nuvarande lagstiftning och rekommendationer möjliggör en redovisning som motsvarar detta behov. Avgränsning: Skattemässiga effekter berörs ej. T illvägagångssätt: Information har samlats in från analytiker, kreditgivare samt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, genom personliga intervjuer. Resultat: Marknadsaktörerna efterfrågar relevant och tillförlitlig information om hur företag investerar i immateriella tillgångar. De strikta krav som återfinns i rekommendation RR 15 förefaller i grunden stämma överens med marknadsaktörernas inställning till hur immateriella tillgångar ska redovisas.

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde – något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg &amp; Lorentzon, 2007). Eftersom redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar är ett komplext område blir frågan vilken problematik revisorn möter vid granskningen av denna redovisning. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka svårigheter som föreligger för revisorn vid granskning av redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Teorin diskuterar revision och dess standarder men även problematiken kring immateriella tillgångar och verkligt värde vilket uppsatsens ämne sammanbinds med. För den empiriska undersökningen valdes tre stycken auktoriserade revisorer ut för djupgående intervjuer. Studiens resultat visar på att revisorerna finner det svårt att granska företagens uppskattningar och beräkningar av verkligt värde på immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Det beror främst på de komplexa värderingsmodellerna men även på grund av bedömningsfaktorn i uppskattningarna och beräkningarna. Detta gör att revisorerna i större utsträckning måste ta hjälp av bland annat interna experter vilket innebär att granskningsprocessen tar längre tid. Slutsatsen är att revisorerna upplever att granskningsprocessen är förenad med svårigheter på grund av bedömningsfaktorn och immateriella tillgångars komplexa natur vilket ställer högre krav på deras kritiska bedömningsförmåga.