Varumärket – vår tids viktigaste tillgång. Det är en immateriell tillgång som erbjuder ettexklusivt värde för konsumenten och en möjlighet för företag att utmärka sig från sinakonkurrenter. I genomsnitt upp till 50 % av ett företags balansräkning kan bestå avvarumärket och det beskrivs som lika viktigt som produktens kvalité. Immateriella tillgångarär dock svåra att identifiera och på grund av detta uppstår svårigheter vid erkännande ochkapitalisering. Det saknas även en aktiv marknad för varumärken, vilket försvårarvärderingsprocessen. För att underlätta värderingen har standarder så som IAS 38, IFRS 3 ochISO 10668 framtagits. I dessa finns bland annat definitioner, erkännandekriterier och metoderför beräkning av varumärkets värde.Med detta som utgångspunkt är studiens huvudsyfte att analysera värdering av varumärken ipraktiken. Syftet är också att undersöka hur redovisningsstandarder som ISO 10668, IFRS 3IAS 38 underlättar för professionen vid värdering. För besvara syftet har intervjuer på tre avde största revisionsbyråerna utfösts. Studiens empiri består även av en textanalys av sju olikaföretags årsredovisningar, med syfte att undersöka hur de har värderat sina varumärken.Teorin visar att det finns flera olika värderingsmetoder, där studien presenterar fem av dessa.Resultatet av studien visar att de framtidsorienterade metoderna är de som främst används vidvärdering av varumärken. Relief from royalty är den metod som är vanligast bland deinkomstbaserade tillvägagångssätten. Metoden innebär att man beräknar hur mycket företagettjänar på att äga varumärket istället för att leasa det och få en royaltyavgift, därav namnet,relief from royalty. Det är även möjligt att beräkna värdet med hjälp av förväntade framtidakassaflöden.Slutsatsen i denna studie är bland annat att varumärken utgör en viktig del av företagensbalansräkning, att inte erkänna de skulle ge en felaktig bild av företaget. Även om varumärkeär svårt att definiera och värdera är det bättre att redovisa ett något felaktigt värde än att inteerkänna det alls. Standarderna IAS 38 och IFRS 3 utgör ett ramverk som stödjer ochunderlättar värderingen. Det framkommer dock att ISO 10668 sällan används i praktiken.Metoder som inriktar sig på framtida uppskattade värden är osäkra eftersom de till stor delinnebär bedömningar av händelser som inte har inträffat. Värdering enligt dettatillvägagångssätt ger mer relevanta värden än vid historiska kostnader som bas. Beloppenanses dock brista i tillförlitlighet. För att årsredovisningarna ska kunna vara både relevantaoch tillförlitliga är studiens slutsats att man vid värdering av varumärken bör använda två ellerfler värderingsmetoder. Blir resultatet likvärdigt vid beräkning enligt båda metoder är dettroligt att beloppet är tillförlitligt. / Program: Civilekonomprogrammet

Uppsatsen undersöker hur väl resultat och bokförda värden förklarar marknadsvärde och avkastning för bolag noterade på Stockholmsbörsen under perioden 1999-2017. Vidare undersöker uppsatsen om värderelevansen av resultat och bokförda värden skiljer sig mellan hög- och lågteknologiska bolag samt om införandet av IFRS har påverkat värderelevansen. Justerad förklaringsgrad för tre regressionsmodeller används för att undersöka värderelevansens förändring över tid. Undersökningen visar att värderelevansen av resultat har minskat. Värderelevansen av bokförda värden av tillgångar och skulder, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, har ökat. Alla tre modellerna visar, förutom i ett fall, på högre värderelevans för högteknologiska bolag än för lågteknologiska bolag. Vid en jämförelse av perioden innan införandet av IFRS och perioden efter har värderelevansen av resultat minskat, medan värderelevansen av bokförda värden, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, ökat under samma tidsperiod. / This thesis examines the explanatory power of earnings and book values for market value and stock return for firms noted on the Nasdaq Stockholm exchange during the period 1999-2017. Further, this thesis examines if the value-relevance of earnings and book values differs between high-tech and low-tech firms, and if the implementation of IFRS has affected the value-relevance. The coefficient of determination of three regression models is used to examine the change in value-relevance over time. The examination shows that the value-relevance of earnings has declined. The value-relevance of book values of assets and liabilities, and of earnings and book value of equity, have increased. All three models show, except in one case, higher value-relevance for high-tech firms than for low-tech firms. A comparison of the periods before and after the implementation of IFRS shows that the value-relevance of earnings has declined, while the value-relevance of book values, and of earnings and book values combined, have increased.

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar har uppmärksammats av bland annat standardsättarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör läggas på identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder. Syfte: Studien ska beskriva den kontext där internt upparbetade immateriella tillgångar förekommer, och därmed bidra till en förståelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmässigt, inom branschen konsumentvaror och -tjänster. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjänster som har internt upparbetade immateriella tillgångar. Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjänster använder sig av både formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av den osäkerhet som råder vid bedömning. Existensen av tumregler påverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken på företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgångar. Branschen anser att det finns svårigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 är tillräcklig överlag. / Background: The inconsistency, in the management of internally generated intangible assets, is addressed by the standard setters IASB, AASB, ASBJ and by the Swedish organization RFR. RFR argue that more attention should be placed on the identification and recognition of internally generated intangible assets, this due to their significant increase and impact on companies and customers. Aim: The study is describing the context in which internally generated intangible assets exist. Hence, contributing to an understanding of how their characteristics and identification are treated in accounting, in the consumer goods and service industry. Completion: The study has a qualitative approach and is based on interviews with companies with internally generated intangible assets in the consumer goods and service industry. Result: The consumer goods and service industry use formal and informal heuristics in order to identify internally generated intangible assets due to the uncertainty in the assessment. The existence of heuristics is affected by the following factors; key personnel, experience, company size and size of the internally generated intangible assets. The industry perceives difficulties in the existing regulations, but finds IAS 38 to be, overall, adequate.

BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter. Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande. Därmed ska BEPS action 8 se till att bolag inte kompenseras endast på grund av att de är den legala ägaren av immateriella tillgångar. Transaktioner innehållande immateriella tillgångar ska prissättas med den metod som ger det mest tillförlitliga priset. Vid sidan av de traditionella prissättningsmetoderna medger OECD i rapporten, användandet av alternativa prissättningsmetoder baserade på exempelvis ekonomiska beräkningar. Uppsatsförfattarna anser att det trots uttalade problem finns förutsättningar att uppnå uppsatta mål. Detta på grund av ökade möjligheter till vinstallokeringar baserade på bidragande till värdeskapande. Den kritik som uppsatsförfattarna presenterar baseras på en risk för en ökad börda och osäkerhet för koncerner då bedömningarna vad som krävs för att skapa värde, är subjektiv och även på grund av den osäkerhet som uppstår vid tillämpningen av alternativa prissättningsmetoder. / BEPS is an OECD project, initiated by G20. The purpose of the project is to prevent base erosion and profit shifting through tax structures where profits are shifted to low tax jurisdiction. More specifically this thesis addresses BEPS action 8 and its work on transfer pricing aspects of intangibles. The purpose of this thesis is to investigate if the prerequisites exist to achieve the stated goals within action 8 and also to investigate problems that can affect the achievements. The goals of OECD with action 8 are ensure that transfer pricing of intangibles is not used to separate taxable income from the value creation activities. To achieve this OECD wants to ensure that the performance of functions, the use of assets and risk-taking is compensated since this is deemed to create value. Therefore OECD sets out to ensure that companies are not compensated only because of the fact that they are the legal owner of an intangible asset. Transactions with intangible assets shall be priced with the transfer pricing method that results in the most reliable arm’s length price. In addition to the traditional transfer pricing methods OECD states that alternative methods can be used if they result in the most reliable arm’s length price. The authors of this thesis consider that prerequisites exist to achieve the stated goals within BEPS action 8. This is primarily based on increased possibilities to ensure that profit allocations are made based on value creation. The criticism that the authors presents is based on the risk of increased burdens and an increased insecurity for MNEs since the assessments regarding what MNEs need to create value is subjective. Criticism is also based on the insecurity that arises when the alternative transfer pricing methods are used.

I den moderna ekonomin är organisationens individer centrala för verksamheten. Den ekonomiska utvecklingen har gått från ett industribaserat samhälle till ett företagsklimat med mer komplexa behov och högre kompetenskrav på anställda. Personalens kunskap, erfarenhet och effektivitet utgör ofta en mycket viktig tillgång, framför allt för kunskapsföretagen i tjänstesektorn. De anställdas kännedom och förmåga att skapa värde för organisationen kategoriseras i redovisningen som företagets humankapital. Trots humankapitalets ökande betydelse så får inte organisationens personal tas upp som en tillgång i årsredovisningen, vilket leder till att intressant information uteblir och organisationens faktiska värde osynliggörs. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur omfattningen av humankapitalredovisningen ser ut i svenska företag för att jämföra kunskaps- och industriföretag samt att analysera humankapitalredovisningens utveckling över tid. För att besvara syftet granskas årsredovisningar från 12 börsnoterade företag, varav 6 kunskapsföretag och 6 industriföretag. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då det utifrån årsredovisningarna tolkas hur företagen har valt att redovisa sitt humankapital, både i text och i siffror, som sedan poängsätts i en scoreboard. Översiktligt kan resultatet sammanfattas med att det råder en skillnad i omfattningen av humankapitalredovisningen mellan kunskaps- och industriföretag. Det är främst uppgifter gällande medarbetarna som åtskiljer organisationstypernas årsredovisningar. Humankapitalredovisningen har också blivit något mer omfattande över den undersökta tidsperioden. / In the modern economy, the organization's individuals are central to the business core. Economic development has shifted from being industry-based into a business environment with more complex needs and higher requirements on employee expertise. Employee knowledge, experience and efficiency have become a very important asset, especially for knowledge companies in the service sector. The employees' knowledge and ability to create value for the organization is known as the company's human capital. Despite the increasing importance of human capital, the organization's employees can't be included as an asset in the annual report, which means that intriguing information is not available and the actual value of the organization becomes invisible.The purpose of this paper is to investigate the width of the human capital disclosure in Swedish companies to compare knowledge and industry companies and to analyze the development of human capital disclosure over time. To answer the purpose, annual reports are reviewed from 12 listed companies; 6 knowledge companies and 6 industrial companies. The essay has a qualitative approach since its interpreted how companies have chosen to report their human capital from the annual reports, both in text and in numbers, which is then presented in a scoreboard.In conclusion, the results can be summarized as a difference in the width of the human capital disclosure between knowledge and industrial companies. It is primarily employee information that separates the annual reports between the type organizations. The human capital disclosure has also become somewhat more extensive over the surveyed period of time. This study is written in Swedish.

Titel: Lönsam CSR: Behöver företag immateriella tillgångar för att tjäna på CSR? Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Anita Johansson och Rikard Andersson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2018 – maj Syfte: Syftet med studien var att undersöka om immateriella tillgångar förmedlar eventuella samband mellan CSP och CFP i båda riktningar. Syftet var också att undersöka om tillväxtfasen påverkar styrkan på sambandet. Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Sekundärdata har samlats in från databasen Thomson Reuters. Studien är av longitudinell design där data har inhämtats från elva år och sedan analyserats i SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet ger bevis för att de immateriella tillgångarna agerar som en partiell medlande funktion i det positivt dubbelriktade sambandet mellan CSP och CFP. De immateriella tillgångarnas påverkan på CSP eller CFP beroende på tillväxtfas visar dock inte något entydigt resultat och kan således inte styrkas. Examensarbetets bidrag: Studien ger bevis för att det finns en partiell medlande effekt från de immateriella tillgångarna i det dubbelriktade sambandet mellan CSP och CFP. Även om vårt resultat med tillväxt som variabel inte styrks kan detta ligga till grund för vidare forskning och har trots allt bidragit till mer kunskap. Vårt resultat bidrar till teoretisk kunskap som framtida forskning kan bygga vidare på samtidigt som företagsledare kan satsa på immateriella tillgångar och nå finansiella mål. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att göra en studie som också inkluderar de företag som inte självmant lämnat in sin rapportering. Detta kan skapa ett mer jämförbart resultat. Eftersom vår studie inte får något resultat på företagets tillväxttakt hade det varit intressant om vidare forskning ser detta ur en annan aspekt. Eftersom det tar tid att bygga upp immateriella tillgångar och detta kan förklara varför företag i tillväxt inte har stärkt effekt från de immateriella tillgångarna. Således kan det vara relevant att göra ett urval av de företag som har haft tid att bygga upp sina immateriella tillgångar för att se om dessa företag visar starkare effekt under några år med hög tillväxt för att sedan visa sämre effekt vid en stagnerad tillväxt. / Title: Profitable CSR: Are intangible assets necessary to earn money on CSR? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anita Johansson and Rikard Andersson Supervisor: Jan Svanberg Date:  2018 – may Aim: The purpose of this study was to investigate whether intangible assets constitute the missing link in the bidirectional relationship between CSP and CFP. The aim was also to investigate if the growth phase affects the strength of the relationship. Method: The study assumes a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductible approach. Secondary data have been collected from the database Thomson Reuters. Time perspective that has been used is called longitudinal design using data from eleven years and this data has been analyzed in SPSS. Result & Conclusions: The result provides evidence that intangible assets act as a partial mediator of the positive bidirectional relationship between CSP and CFP. However, the impact of intangible assets in the bidirectional relationship between CSP and CFP depending on growth phase does not show any evident result and cannot be established. Contribution of the thesis: The study provides proof that there is a mediating effect from the intangible assets of the bidirectional relationship between CSP and CFP. Even though our result of growth as a variable is not strengthened, this can be the basis for further research and, in spite of everything, has contributed to more knowledge. Our results contribute to the theoretical knowledge that future research can build on while corporate executives can invest in intangible assets while achieving financial goals. Suggestions for future research: One suggestion for future research is to include private companies who are missing public sustainable reporting. If another selection is included, it can make the result more justified. Since our study did not bring an evident result about the impact of the growth phase it would have been interesting if further research could be a comparative study. Since it takes time to build up intangible assets a comparison between the same companies during a period of high growth to a period of stagnant growth, could show a more evident result of the impact of the intangible assets.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera ord som företag använder sig av för att kommunicera intellektuellt kapital i årsredovisningar. Samt att kartlägga och tolka en eventuell förändring i omfattningen av kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar över tid. Metod: Uppsatsen antar en abduktiv ansats som grundar sig i att intellektuellt kapital studeras utifrån både tidigare forskning och studiens resultat. Uppsatsen undersöker 36 årsredovisningar från åren 2010, 2013 och 2016 genom en kvalitativ innehållsanalys för att studera omfattning och en eventuell förändring. Uppsatsskribenterna har framställt ett kodschema med egenskaper och ord som utgår från tidigare forskning angående intellektuellt kapital. Vidare har dessa ord som återfinns i årsredovisningar kvantifierats i en innehållsanalys. Resultat: Det finns likheter i hur branscherna väljer att kommunicera sitt intellektuella kapital i årsredovisningarna i ordval och olikheter i omfattning. Bank-, industri- och tillverknings- samt bygg- och fastighetsutvecklingsbranschen har ökat sin kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar. Investmentbranschen har däremot minskat. Relationskapital är det kapital som kommuniceras ut mest i jämförelse med human- och strukturkapital. Detta är slående för samtliga branscher och undersökta år. Slutsats: Svenska storbolag verkar inte använda sig av ramverk eller riktlinjer för att kommunicera intellektuella kapital i sina årsredovisningar, detta även i linje med tidigare forskning. Uppsatsen kan inte styrka någon specifik skillnad mellan kommunikation av intellektuellt kapital i kunskapsintensiva branscher gentemot traditionellt produktbaserade branscher. Tre av fyra undersökta branscher påvisar en ökning i kommunikation av intellektuellt kapital.

Abstract Intangible assets is a thoroughly discussed subject in accounting research. Given the technological advances, intangibles become more common in today’s corporations. According to research, accounting for intangibles is a problematic area of accounting and suggestions vary on how these assets should be recorded in financial reports to provide useful information. Therefore, this study aims to contribute to existing knowledge on the relevance of intangible assets and investigate whether financial reports contain sufficient information regarding intangibles, to function as an appropriate basis for economic decision-making. Qualitative semi-structured interviews were conducted with seven analysts and fund managers active in Sweden, all of which have major experience from capital markets. The study takes an inductive approach and provides a holistic perspective of users’ perception on the significance of intangible assets and their information needs. The results show that analysts and fund managers consider intangibles to be an important part when analysing a company, but that its importance varies amongst companies and industries. Corporations are unequally skilled at presenting information of intangibles and the accounting system lacks uniform routines for accounting of these assets, which can be considered a flaw in the financial statements’ design. The book value of intangibles is of less relevance in an analysis, since these assets cannot be recorded at market value. Furthermore, the criteria for capitalisation can make some intangibles unrecorded, thereby absent in the financial statements. Users do not see this as a problem since financial statements are substituted with alternative sources of information. However, this may lead to information asymmetry among investors, as access to alternative sources of information differs between different types of investors. Keywords: intangible assets, financial statements, decision-making, usefulness, accounting, information asymmetry, user-perspective / Sammanfattning Immateriella tillgångar utgör ett väldiskuterat område inom vetenskapen och i takt med den teknologiska utvecklingen ökar förekomsten av immateriella tillgångsslag i dagens bolag. Redovisningen av immateriella tillgångar är enligt forskningen ett problematiskt område, och hur de bäst bör redovisas för att bistå med användbar information i de finansiella rapporterna råder det delade meningar om. Studien syftar därför till att bidra med ökad kunskap om immateriella tillgångars betydelse och om finansiella rapporter innefattar tillräckligt med information kring immateriella tillgångar för att fungera som ekonomiskt beslutsunderlag. I studien utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju analytiker och fondförvaltare verksamma i Sverige, samtliga med mångårig erfarenhet inom branschen. Studien har ett induktivt förhållningssätt för att bidra med ett holistiskt perspektiv på användarnas åsikter om immateriella tillgångars betydelse och deras informationsbehov. Resultaten från studien visar att analytiker och fondförvaltare anser att immateriella tillgångar har en viktig betydelse vid analyser, men att betydelsen varierar mellan bolag och branscher. Olika bolag är olika duktiga på att bidra med information kring immateriella tillgångar och i redovisningen saknas systematik för hur information kring immateriella tillgångar ska presenteras, vilket kan ses som en brist i finansiella rapporters utformning. Vid analys är det redovisade värdet i de finansiella rapporterna av mindre relevans, till följd av tillgångarnas avsaknad av marknadsvärden. Redovisningens krav för aktivering gör också att många immateriella tillgångar inte kan redovisas och saknas därmed i de finansiella rapporterna. Användarna ser dock inte det som ett problem, då finansiella rapporter kompletteras med alternativa informationskällor. Detta kan dock ge upphov till informationsasymmetri mellan olika investerare, då tillgången till alternativ information varierar mellan investerartyper. Nyckelord: immateriella tillgångar, finansiella rapporter, beslutsunderlag, användbarhet, redovisning, informationsasymmetri, användarperspektiv

Bakgrund och problemformulering: År 2005 infördes standarden IFRS 3 med syfte att förbättra relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten i de finansiella rapporterna angående rörelseförvärv. Genom standarden infördes regler kring identifieringen av immateriella tillgångar för att kunna särskiljas från goodwill och därmed reducera goodwillposten. Trots regleringen av standarden visar tidigare studier att svenska börsnoterade företag redovisar mer än hälften av övervärden från rörelseförvärv som goodwill. Dessutom finns det indikationer på att IFRS 3 är öppen för egna tolkningar och subjektiva bedömningar som ger företag möjlighet att redovisa olika resultat beroende på hur de tolkar IFRS 3. En faktor som kan påverka ett företags fördelning av övervärden är dess branschtillhörighet, vilket denna studie ämnar undersöka. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera huruvida företagets branschtillhörighet har en påverkan vid fördelning av övervärden. Studien syftar vidare till att undersöka om det råder branschpåverkan vid identifiering av immateriella tillgångar.   Referensram: Studiens referensram utgår från den nyinstitutionella teorin, regelverk inom redovisningen samt tidigare forskning inom ämnet.   Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en komparativ design. Studien utgår från en totalundersökning där 75 företag inom sju branscher jämförts gällande hur de fördelar övervärden vid rörelseförvärv år 2018. Dessutom undersöker denna studie hur de olika branscherna identifierar och kategoriserar immateriella tillgångar.   Resultat och Slutsats: Samtliga undersökta branscher i denna studie fördelade den största andelen av övervärden på goodwill vilket överensstämmer med tidigare studier. Det framgår i denna studie att det råder en branschpåverkan vid identifiering av immateriella tillgångar. Kategorin kundrelaterade tillgångar var vanligast bland samtliga branscher. / Background and research issue: In 2005, the standard IFRS 3 was introduced, aimed to improve the relevance, reliability and comparability of the financial statements regarding business acquisitions. The standard introduced rules for the identification of intangible assets in order to be distinguished from goodwill and thereby reduce the latter. However, despite the new regulations, previous studies show that Swedish listed companies report more than half of the excess values from business acquisitions as goodwill. In addition, there are indications of IFRS 3 being open for alternative and biased interpretations, giving companies the opportunity to show different results. A factor which may influence how a company distributes the excess values is industry affiliation, which this study aims to examine.   Purpose: The purpose of this study is to examine and analyse whether the company’s industry affiliation has an impact on the distribution of excess values. The study also intends to examine whether there is industry impact in identifying intangible assets.   Framework: The framework of the study is based on modern organization theory, regulations in accounting and previous studies in the subject.  Method: This study is based on a quantitative method in the form of a comparative design.  The study is based on a census where 75 companies in seven different industries have been compared as regards to how they distribute excess values of business acquisitions and how the intangible assets are identified and categorised in the different industries.  Results: In all industries examined in this study, the largest part of excess values is distributed as goodwill which corresponds with previous studies. It appears in this study that there is an industry impact during identifying intangible assets. All industries used customer-related intangible assets as the most frequently used category for excess values of business acquisitions.

Purpose: The purpose of this study is to describe and explain the international music company reports of its intangible assets to examine whether similar methods can be applied to the Swedish market. Method: The study was based on a qualitative and abductive research approach. Collected data is mainly from secondary sources in the form of auditor approved consolidated financial statements. Conclusion: The Swedish music companies activate their intangible assets only partially or not at all, despite the fact that assets in the form of music catalogs, rights, contracts and advances are those that generate revenue for the companies. The study has resulted in a description of how the companies are doing on an international level with the IASB and FASB's regulation. With this report, we have found flaws in the way the Swedish companies prepare their accounts according to the current regulations. In the analysis, these shortcomings are highlighted and to what extent these international standards can be applied in the Swedish companies to take a step towards a more accurate picture and a harmonized and comparable accounting. / Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur internationella musikbolag redovisar sina immateriella tillgångar för att på så sätt kunna undersöka huruvida liknande metoder kan tillämpas på den svenska marknaden. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Insamlad data kommer främst från sekundärkällor i form av tillstrykta koncernredovisningar. Slutsats: De svenska musikbolagen aktiverar sina immateriella tillgångar delvis eller inte alls, trots att dessa tillgångar i form av musikkataloger, rättigheter, kontrakt och förskott är de som genererar intäkter hos företagen. Studien har resulterat i en beskrivning av hur bolagen gör på internationell nivå enligt IASB och FASB’s regelverk. I och med denna redogörelse har vi funnit brister i sättet de svenska bolagen upprättar sin redovisning enligt årsredovisingslagen. I analysen påtalas dessa brister och i vilken mån dessa internationella standarder kan tillämpas hos de svenska bolagen för att på så sätt ta steget mot en mer rättvisande bild samt en harmoniserad och jämförbar redovisning.