Bakgrund och problem: Under de senaste decennierna har andelen immateriella tillgångar i företagens balansräkningar ökat markant. Det har dock inte skett någon väsentlig förändring i den internationella standarden IAS 38, som fastställer principer för redovisning av immateriella tillgångar. Detta har skapat osäkerhet och utmaningar i tillämpningen av standarden och har blivit kärnan i det som nu kallas "2000-talets redovisningsutmaning". Tidigare studier har funnit att företag med en hög andel immateriella tillgångar också betalar högre revisionsarvoden, vilket kan hänföras till att revisorer upplever obehag vid revision av dessa tillgångar på grund av olika risker förknippade med dem. Det är dock relativt outforskat vilket eller vilka specifika obehag som svenska revisorer upplever och hur de eliminerar dem för att uppnå ett tillstånd av komfort. Syfte: Syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap om revisorns bedömning av immateriella tillgångar. Ur detta syfte kommer det att ligga fokuspå hur komfort skapas och uppnås samt vad som eventuellt skapar en känsla av obehag och hur detta kan elimineras. Metod: Denna studie har genomförts med kvalitativ metod och innefattar en deduktiv forskningsansats där empirin har samlats in genom semi strukturerade intervjuer med åtta auktoriserade revisorer på svenska revisionsbyråer. Slutsats: Studien påvisar att en revisors erfarenhet och längden på karriären inte är tillräckligt för att eliminera de obehag som finns vid bedömningen av immateriella tillgångar. Resultaten tyder på att revisorer upplever olika typer av obehag i varje fas av revisionsprocessen och är beroende av andra aktörer för att kunna eliminera obehagen och uppnå ett stadie av komfort. Det är framför allt tre aktörer som är av stor vikt för att bidra till skapandet av komfort och dessa är en överordnad person inom revisionsbyrån, ekonomichefen på det reviderade företaget och specialister. / Background and problem: During the past decades, the proportion of intangible assets has significantly increased on companies' balance sheets. At the same time, there hasn't been any significant change in the international standard IAS 38, which establishes principles for the accounting of intangible assets. This has created uncertainty and challenges in the application of the standard and has become the core of what is known as the '21st-century accounting challenge.' Previous studies have found that companies with a high proportion of intangible assets also pay higher audit fees, which can be explained by auditors experiencing discomfort in auditing these assets due to various risks associated with them. However, it is relatively unexplored what specific discomfort Swedish auditors experience and how they eliminate them to achieve a state of comfort. Purpose: The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of the auditor's assessment of intangible assets. Within this purpose, the focus will be on how comfort is created and achieved, as well as what potentially creates asense of discomfort and how it can be eliminated. Method: This study has been conducted using a qualitative method and involves a deductive research approach, where data collection was carried out through semi-structured interviews with eight certified auditors from Swedish auditing firms. Conclusion: This study demonstrates that an auditor's experience and length of career are not sufficient to eliminate the discomfort associated with the assessment of intangible assets. The results suggest that auditors experience different types of discomfort in each phase of the audit process and rely on other actors to eliminate the discomfort and achieve a state of comfort. Three actors, in particular, are crucial in contributing to the creation of comfort, namely a superior within the auditing firm, the chief financial officer of the audited company and specialists.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka svenska och amerikanska företagsmäklares inställning till kundkapitalet och dess värderingsmodeller. Studien syftar även till att finna konsekvenser som en explicit redovisning av kundkapitalet skulle ha på företagsvärderingar.   Tidigare forskning: Centrala modeller i studien är Customer Lifetime Value, Customer Equity, Customer Profitability och Multi-Period Excess Earnings Model. Tidigare forskning hittas i Edvinsson och Malone (1997), Gupta et al (2004), Villanueva och Hanssens (2007), Wiesel et al., (2006) samt Hofstedes forskning om nationella dimensioner.    Metod: Studien använder metodtriangulering. Huvudsaklig primärdata genereras ur webbaserade enkäter som skickas till svenska och amerikanska företagsmäklare. Vidare utförs tre semi-strukturerade intervjuer med representanter från KPMG, Deloitte och UC. Ett chi-tvåtest utformas för att se om det finns ett samband mellan nationalitet och företagsmäklares inställning till att beakta kundkapitalet.   Slutsats: 72 procent av de deltagande företagsmäklarna och samtliga intervjupersoner anser att det är viktigt att värdera kundkapitalet. Trots detta är det endast 38 procent av enkätrespondenterna som svarar att de beaktar kundkapitalet vid värdering av kundbaserade företag. En jämförelse mellan nationaliteterna visar att svenska företagsmäklare är mer positiva till de ”nya” kundvärderingsmodellerna, främst Customer Equity och Customer Profitability. De är också mer benägna att använda dessa. Amerikanska företagsmäklare tenderar istället att använda den traditionella Multi-Period Excess Earnings Method. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate Swedish and American business appraisers’ attitude towards customer capital and its valuation models. This thesis also aims to find consequences that an explicit accounting of customer capital would have on business valuations.  Previous Research: Central models in this study are Customer Lifetime Value, Customer Equity, Customer Profitability and Multi-Period Excess Earnings Method. Previous research is found in Edvinsson and Malone (1997), Gupta et al., (2004), Villanueva and Hanssens (2007), Wiesel et al., (2006) and Hofstedes research regarding cultural dimensions. Method: This study uses a triangulation of methods. The main primary data is generated through internet-based questionnaires which was sent to Swedish and American business appraisers. Furthermore, three semi-structured interviews are conducted with representatives from KPMG, Deloitte and UC. A chi-Squared test is made to see if there is any relationship between nationality and business appraisers’ attitude towards taking heed of the customer capital. Conclusion:  72 per cent of the participated business appraisers and all interviewees think that it is important to value customer capital. Despite this, there are only 38 per cent of the survey respondents who say that they account for customer capital when valuing customer-based companies. A comparison between the nationalities show that Swedish business appraisers are more positive towards the “new” customer valuation models such as Customer Equity and Customer Profitability. They are also more inclined to use these. American business appraisers tend to use the more traditional Multi-Period Excess Earnings Method.

<p><strong>Problemformulering </strong>Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden?</p><p><strong>Syfte </strong>Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat?</p><p><strong>Metod </strong>För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år.</p><p><strong>Teoretisk referensram </strong>De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen.</p><p><strong>Slutsats </strong>Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar.</p> / <p><strong>Problem </strong>Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way.</p><p><strong>Purpose </strong>To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time?</p><p><strong>Method </strong>To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet.</p><p><strong>Theoretical frame of reference </strong>We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions.</p><p><strong>Conclusion </strong>Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.</p>

Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden? Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat? Metod För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år. Teoretisk referensram De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen. Slutsats Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar. / Problem Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way. Purpose To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time? Method To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet. Theoretical frame of reference We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions. Conclusion Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgångar har visat sig vara ett problemfyllt område både för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat på att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgångar inte identifieras i tillräcklig utsträckning. Det har även påpekats att det finns ett stort svängrum inom regelverket som tillåter mycket individuella bedömningar.   Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader mellan branscher på den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgångar vid det första redovisningstillfället efter rörelse-förvärv och i så fall vad orsakerna kan vara. Vi vill även undersöka om det går att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgångar och fördelning av köpeskillingen. Genomförande: Både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Branschjämförelser har gjorts för genomförda rörelseförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011. Den kvalitativa undersökningen, har baserats på intervjuer med fyra värderingsexperter.   Resultat: Av undersökningen framgår att det finns skillnader för hur företagen fördelat köpeskillingen till de tre tillgångslagen immateriella tillgångar, goodwill och netto materiella tillgångar men att det är svårt att göra en koppling till branschpraxis. Från intervjuer har vi dock konstaterat att det sannolikt förekommer att företag följer varandra vilket kan förklara skillnader mellan branscher. Fördelningarna påverkas också i stor utsträckning av förvärvets väsentlighet i förhållande till företaget som helhet. / Background: Identification of intangible assets has proven to be a problematic area for both the companies and accountingproffessionals. Previous studies have shown that a large part of the purchase price was allocated to goodwill, which may partly be a result of intangible assets not being recognized sufficiently. It has also been pointed out that there is a wide range in the regulatory framework that allows a lot of individual assessments.   Aim: The aim is to examine whether there are differences between industries in the Swedish market for listed companies' identification of intangible assets at initial recognition for business combinations and, if so, what the reasons may be. We also want to investigate whether it is possible to discern an industry practice for the identification of assets and the allocation of the purchase price.   Completion: Both qualitative and quantitative research has been conducted. The quantitative part consists of industry comparisons of acquisitions on the Nasdaq OMX Stockholm listings Small, Mid, Large Cap during the period 2005 to 2011. The qualitative part is based on interviews with four valuation experts.   Results: The study shows that there are differences in how the companies divided the purchase price between the three asset classes intangible assets, goodwill and net tangible assets, but that it is difficult to make a connection to industry practice. From the interviews, we have found that it is likely that companies follow each other, which may explain the differences between industries. The distributions are also influenced largely by the acquisition materiality in relation to the company as a whole.

Forskning och utveckling utgör den största posten bland egenupparbetade immateriella tillgångar. Inom bara Europa uppgick läkemedelsföretagens investeringar inom forskning och utveckling till 37 500 miljoner euro. Hur dessa utgifter ska redovisas har länge varit uppe för diskussion. Det finns två möjliga sätt att redovisa utgifter för forskning och utveckling. Antingen kostnadsförs utgifterna direkt i resultaträkningen eller så aktiveras utgifterna till immateriella tillgångar i balansräkningen. Aktivering förutsätter dock att vissa kriterier enligt IAS 38 är uppfyllda.  Studiens syfte är att undersöka hur skillnaderna mellan de olika redovisningsmetoderna för forskning och utveckling påverkar företagets långivare och investerare. Vidare syftar även studien till att undersöka vilken redovisningsmetod som är mest fördelaktigt för långivare och investerare. Detta har undersökts genom konstruerade typfall där IAS 38 och K3-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgångar har tillämpats. Empirin från typfallen har analyserats utifrån relevanta nyckeltal, positiv redovisningsteori och redovisningens kvalitativa egenskaper.  Resultatet av studien visar att vald redovisningsmetod ger endast en liten påverkan på företagens finansiella ställning. Företag som tillämpar standarderna utgivna av IASB erfordras fler krav på antal upplysningar. Vid tidpunkten då ett projekt befinner sig i utvecklingsfasen har företaget kontroll över en resurs som kommer att inbringa framtida kassaflöden. Därför blir slutsatsen att IAS 38 bör tillämpas. Denna standard ger en mer rättvisande bild och speglar verkligheten bättre samt höjer kvalitén på de finansiella rapporterna. / Research and development constitutes the largest post among internally generated intangible assets. Investment in research and development among the pharmaceutical industry amounted to 37 500 million euros, solely in Europe. How these expenditures should be accounted for has been subjected to debate for a long time. Accounting for research and development is made feasible through two methods. The company can either classify the research and development expenses as any expenditure on the income statement or capitalize the internally generated assets on the balance sheet. However, according to IAS 38 companies are required to meet certain criteria before capitalizing the assets. The purpose of the study was to examine how the discrepancies between these accounting methods affected the company’s creditors and investors. Furthermore, the study aims to examine which accounting methods are most advantageous for the creditors and investors. The study has been executed through self-constructed cases where IAS 38 and K3 framework have been practiced. The empirical results from the cases have been analyzed with regards to relevant key figures, positive accounting theory, prudence concept and accounting qualitative characteristics. The result from the study demonstrated that accounting methods have little to no effect on the financial statements. Financial statements are affected marginally regardless of the chosen method. The results concluded that compliance with IAS 38 issued by IASB offers a fair presentation of the financials, which subsequently reflects the reality better as well as heightens the quality of the financial statements and shall therefore be practiced.

Från år 2009 till år 2021 har den totala mängden goodwill för alla svenska börsnoterade bolag ökat från 490,4 miljarder kronor till 1 166,9 miljarder kronor, medan nedskrivningarna legat på en konstant låg nivå. Enligt regelverket IAS 36 är inflation, räntor och marknadsutsikter betydande faktorer som ska tas i beaktande vid värderingen av goodwill. Med hänsyn till det förändrade makroekonomiska läget som varit under år 2022, ämnar uppsatsen att undersöka om nedskrivningar av goodwill år 2022 skiljer sig från åren 2009–2021, samt vad som kan förklara de nedskrivningar som gjordes år 2022. För att besvara syftet användes en deskriptiv analysmetod för att samla in och analysera data för perioden 2009–2022, och för att kunna förklara nedskrivningarna som gjordes år 2022 genomfördes en fallstudie. Genom att sammanföra resultaten från de två analyserna kunde uppsatsens syfte besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Populationen för den deskriptiva analysen gällande skillnader i nedskrivningar är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som redovisar goodwill. Populationen för fallstudien är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som genomfört en nedskrivning av goodwill år 2022. Uppsatsens resultat visar att ett företag har gjort en rekordstor nedskrivning år 2022 som är större än något annat års totala nedskrivning. Exkluderas detta företag finns det ingen större skillnad i nedskrivningarna år 2022 jämfört med åren 2009-2021. Företagen motiverar att deras nedskrivningar år 2022 huvudsakligen beror på förändringar i både den makroekonomiska miljön och i deras marknadsförutsättningar. Även om dessa förklaringar överensstämmer med regelverket, tyder resultaten på att företagen använt olika redovisningsval för att uppnå önskade resultat, vilket bekräftar det som tidigare forskning kommit fram till. Detta indikerar att företag fortsatt kan använda subjektiva bedömningar för att uppnå önskade resultat, trots betydande makroekonomiska förändringar år 2022. / From 2009 to 2021, the total amount of goodwill for all Swedish listed companies has increased from SEK 490.4 billion to SEK 1,166.9 billion, while impairments have remained consistently low. According to the IAS 36 framework, inflation, interest rates, and market outlook are significant factors to consider when valuing goodwill. Considering the changed macroeconomic conditions experienced in 2022, this paper aims to investigate whether impairments of goodwill in 2022 differ from the years 2009-2021, as well as identify the reasons behind the impairments made in 2022. To address the research purpose, a descriptive analysis method was used to gather and analyze data for the period of 2009-2022. Additionally, a case study was conducted to explain the impairments observed in 2022. By combining the results from both analyses, the research objective was accomplished through the utilization of previous research and theoretical perspectives. The population for the descriptive analysis regarding differences in impairments consists of Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that reported goodwill. The population for the case study comprises Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that have performed impairments of goodwill in 2022. The results of the essay reveal that one company has made a record-breaking impairment in 2022, surpassing the total impairments of any other year. However, when excluding this particular company, there is no significant difference in impairments observed in 2022 compared to the years 2009-2021. The companies justify their impairments in 2022 primarily based on changes in both the macroeconomic environment and their market conditions. Although these explanations align with the regulatory framework, the results indicates that the companies have used different accounting choices to achieve desired outcomes, which confirms findings from previous research. This indicates that companies are able to use subjective assessments to achieve desired results, despite the significant macroeconomic changes in 2022.

Under de senaste decennierna har företag, nationer och ekonomier blivit alltmerkunskapsorienterade. Samtidigt som världsglobaliseringen av ekonomier för multinationellaföretag innebär att innehavet av internt upparbetade immateriella tillgångar ökar och får alltstörre betydelse. Globaliseringen har föranlett till en expansiv tillväxt av börsmarknader samtökat antal korsnoterade multinationella företag. Investeringar i internt upparbetadeimmateriella tillgångar är kapital- och resurskrävande och notering på främmande marknaderses som ett lämpligt alternativ för att finansiera dessa tillgångar. De amerikanskabörsmarknaderna har länge varit attraktiva för utländska korsnoterade företag vid inhämtandeav kapital samt var tidigare förenliga med kraftiga regleringar avseende redovisning ochrapportering. I samband med att IASB blev den ledande normgivaren inom EU valde SEC atteliminera justeringsrekvisitet i Form 20-F för företag verksamma på de amerikanskabörsmarknaderna. Europeiska korsnoterade företag undgår att rapportera enligt US. GAAPförutsatt att de upprättar de konsoliderade finansiella rapporterna enligt IFRS. Borttagandet avjusteringsrekvisitet i Form 20-F sågs som en effekt av IASB:s och FASB:s konvergensprojekt.Åsikter har lyfts om att borttagandet skedde för tidigt då skillnader mellan normgivarna ärväsentliga, specifikt inom området internt upparbetade immateriella tillgångar.Syftet med studien är att redogöra för hur de europeiska korsnoterade företagen på deamerikanska börsmarknaderna NYSE och NASDAQ redovisar och rapporterar interntupparbetade immateriella tillgångar, i förhållande till börsvärde samt bransch- ochnationstillhörighet. Årsrapporteringen ska även ske till SEC med Form 20-F. Dessutom syftarstudien till att urskilja om skillnader i redovisningen och rapporteringen påverkarjämförbarheten mellan företag. Studien omfattar 40 årsrapporter från företag med säte inomEuropa. Ansatsen i studien liknar ett hermeneutiskt tillvägagångssätt där årsrapporternastuderas genom en multipel fallstudie med komparativa inslag, för att ge en djupare förståelseför redovisningen och rapporteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar.Studien visar att användandet av IFRS ser olika ut utifrån nations- och branschtillhörighet,gemensamt är att investeringar ses som värdeadderande. Likväl att företagens börsvärdepåverkar benägenheten för upptagandet av en internt upparbetad immateriell tillgång.Företagens branschtillhörighet antyder sig ha en inverkan på benägenheten vid appliceringenav IAS 38 p. 57, vilket indikerar att enhetlighet för företag inom och mellan branscher är enunik företeelse. Ett negativt samband förekommer mellan osäkerhet och tidsåtgång iinvesteringsprocessen, där effekten blir att utgifter hänförliga till interna projekt kostnadsförsi resultatrapporten. Sannolikheten för erhållandet av framtida ekonomiska fördelar är högrevid egenupparbetade tillgångar som är avsedda för internt bruk, det motsatta gäller för externtbruk.Benägenheten att uppta tillgången blir således omgivningens informella påtryckningar, vilkavarierar beroende på branschtillhörighet. Av studien framgår att bedömningen ochuppskattningen av de framtida ekonomiska fördelarna är problematiskt att genomföra. Företaginom sjukvårdsbranschen har signifikanta problem med sådan bedömning, vilket innebär attde missgynnas då IFRS inte kan tillämpas fullt ut. Lämnandet av frivilliga och obligatoriskaupplysningar enligt IFRS varierar mellan branscherna. Jämförbarheten kan ifrågasättas dåredovisningen och rapporteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar i storutsträckning sker samblandat med övriga immateriella tillgångar.I studien framtogs en undersökningsmodell för analys av datamaterialet. Modellen är till föratt analysera nationstillhörighetens inverkan på redovisningen och rapporteringen. Studien visar att nationstillhörighet fortfarande har en inverkan samtidigt som resultatet även indikeraratt skillnaderna håller på att suddas ut. / During the last decade companies, nations and economies are increasingly becoming moreknowledge oriented. Meanwhile the world globalization of economies means, to multinationalcompanies, that the holding of internally generated intangible assets is increasing and is ofincreasing importance. The globalization has led to an expansive growth of the stock marketsand has increased the number of cross-listed multinational companies. Investments ininternally generated intangible assets are capital as well as resource intensive and listing onforeign markets is seen as a suitable alternative to finance these assets. The US stock marketshave long been attractive to foreign cross-listed companies in obtaining capital, and wereconsistent with heavy regulations on accounting and reporting. IASB became the leadingstandard setter in the EU and therefore SEC chose to eliminate the conversion of necessaryprerequisite in Form 20-F for the companies operating in the US stock markets. Europeancross-listed companies avoid reporting under US. GAAP as long as they establish theconsolidated financial statements according to IFRS. The removal of Form 20-F was seen asan effect of the IASB and FASB convergence project. Opinions have been raised that theremoval was premature because the difference between the standard setters are essential,particularly in the area of internally generated intangible assets.The purpose of this study is to describe how the European cross-listed companies on the USstock markets, the NYSE and NASDAQ, account and report internally generated intangibleassets relative to market capitalization, industry and nationality. The annual report should alsohave been established with the Form 20-F. Another reason with this study is to identifydifferences in the accounting and reporting, which recognize the effects on comparabilitybetween companies. Our study is based on 40 annual reports of companies based in Europe.The methodology we’ve chosen for this study is similar to a hermeneutic approach and theannual reports are considered using a multiple case study with comparative elements. The aimis to provide a deeper understanding of the accounting and reporting of internally generatedintangible assets.This study shows the use of IFRS varies based on nationality and industry affiliation, howeverthe companies view investment as value added. And, furthermore, how the stock value affectsthe enable and the propensity for an internally generated intangible asset. Companies industryaffiliation suggests to have an impact on the propensity for the application of IAS 38, p. 57,indicating that the uniformity of the company within and between sectors is a uniquephenomenon. A negative correlation exists between uncertainty and the period of time in theinvestment process, where the effect is that the expenses attributable to internal projects areexpensed in the financial statements. The probability of obtaining future economic benefitsare higher for internally generated intangible assets which are intended for internal use, the opposite applies to external use. Informal pressure from the surrounding, which variesaccording to industry affiliation, has effected the possibility to enable the propensity. Thestudy shows that the valuation and the estimate of the future economic benefits are difficult.Companies in the healthcare industry have significant problems with such a valuation, whichmeans that they are disadvantaged as IFRS cannot be fully applied. Publishing of voluntaryand mandatory information under IFRS varies between sectors. The comparability isquestionable when the accounting and reporting of internally generated intangible assets aremerged with other intangible assets.In this study a study model was made for analyzing the data. The model is to analyze thenationality impact on the financial statements and reporting. The study shows that nationalitystill have an impact, while the results also indicate that the differences constantly are beingerased.This thesis is written in Swedish.

<p>The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way.</p><p>The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process.</p><p>During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization.</p><p>To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll.</p><p>To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept.</p><p>We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies.</p><p>The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning.</p><p>Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt.</p><p>Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter.</p><p>Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation.</p><p>För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts.</p><p>För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet.</p><p>Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning.</p><p>Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier.</p><p>Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.</p>

<p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.</p><p><strong>Metod:</strong> En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna. Samtliga undersökningsobjekt ställer sig positiva till användandet av expatriering och använder det främst vid behovsdrivna uppdrag. Företagen använder sig av expatriering vid både korta och långa uppdrag. Expatriering är en anställningsform som är förknippad med mycket höga kostnader för företagen och för att kunna behålla konkurrenskraften på de internationella marknaderna finner företagen det absolut nödvändigt med politiska incitament i form av skattelättnader för att kompetensförsörjningen fortsättningsvis ska kunna fortsätta. Det politiska incitament som idag förekommer i form av expertskatten har visat sig inte nyttjas i särskilt stor utsträckning av olika anledningar och med anledning av detta ställer vi oss kritiska till om expertskatten verkligen fungerar i förhållande till dess syfte.</p> / <p><strong>Problem:</strong> How do Swedish multinational companies use expatriation? How does the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose according to the companies? What consequences does the use or non-use of tax relief for foreign key personnel according to the companies?</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose is to examine how Swedish multinational companies use expatriation as maintenance of competence and in that perspective, analyze whether the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose.  </p><p><strong>Method:</strong> A cross-sectional survey was conducted for collection of the empirical material. Primary data were collected through interviews from three companies. Some additional secondary data have also contributed to the study.  </p><p><strong>Conclusion:</strong> At times when companies are not being able to meet their core competencies necessary for a local market, expatriation is a method available to use. Expatriation leads to a knowledge transfer across national borders. All survey items are in favor of using expatriation and use it primarily when they have a need-driven mission. The companies use expatriation at both short and long-term missions. Expatriation is associated with very high costs and to maintain competitiveness on international markets, the companies find it absolutely necessary to be able to use political incentives in the form of tax relief for foreign key personnel. The political incentives that currently exist in the form of tax relief for foreign key personnel have been identified as not used to any great extent for various reasons. Because of the results in this thesis we are critical about whether the tax relief for foreign key personnel actually works in relation to its purpose.</p>