Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara av en god hygienisk standard. Detta innebär att hela verksamheten är utformad så att risken för att patienter drabbas av infektion och smittspridning är så liten som möjligt. För att åstadkomma det är det centralt att använda ett infektionsförebyggande åtgärdsprogram samt att förhindra smittspridning i vården. Trots att kravet på en god hygienisk standard är lagstadgat så saknades ett verktyg för en god hygienisk standard för primärvård i Region Jönköpings län.Förbättringsarbetet handlade om att ta fram och införa en egenkontroll för god hygienisk standard anpassad för primärvård. Målet var att varje vårdcentral skulle arbeta med egenkontrollen och att antalet områden som uppfyllde hygienkraven skulle öka med minst fem procent per vårdcentral i mars 2023 jämfört med baslinjemätning. Kvantitativ metod och Nolans förbättringsmodell med PGSA användes. Förbättringsaktiviteter skapades med inspiration av COM-B. Alla åtta vårdcentraler uppnådde målet inom tidsramen.Studiens syfte var att utvärdera införandet av egenkontrollen vid deltagande vårdcentraler inom ramen av förbättringsarbetet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och COM-B användes i analysen. Studien identifierade framgångsfaktorer som krävs för att vårdpersonalen ska kunna arbeta med egenkontrollen. Några av dessa var närvarande representant från Vårdhygien vid genomgång av egenkontroll och stöttning av chef för att planera och prioritera arbetet för att lyckas vid tidsbrist.Slutsatsen var att egenkontrollen var ett framgångsrikt sätt att få vårdcentralerna att arbeta mot att säkerställa en god hygienisk standard. Införandet har lett till en ökad patientsäkerhet för patienterna och ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonalen. Pilotprojektet ska skalas upp under hösten 2023 och egenkontrollen ska införas på alla 40 vårdcentraler i regionen. / According to the Health Care law, health care must be of a good hygienic standard. This means that the entire health care unit is designed so that the risk of infection is as small as possible. To achieve this, it is central to use a program for infection control. Although the requirement for a good hygienic standard is statutory, the primary care in the region did not have a checklist for this purpose.This improvement work involved introducing a checklist for a good hygienic standard for primary care. The goal was that each primary care unit would use the checklist and the number of areas that met the hygiene requirements should increase by at least five percent in March 2023 compared to the baseline. Quantitative method and Nolan's improvement model with PDSA was used. Improvement activities was created with inspiration from the COM-B model. All eight units achieved the goal.The purpose of the study was to evaluate the introduction of the checklist at the participating health centers within the framework of the improvement work.The study identified success factors that the healthcare staff required to be able to work with the checklist. Some of these were that a representative from the Infection Control unit was present during the review of the checklist and that the manager was supporting in planning and prioritizing the work when there were little time.The conclusion was that the checklist was a successful way to get the primary care units to work towards a good hygienic standard. The introduction of the checklist led to increased patient safety for the patients and increased knowledge and understanding for the health care staff. In the fall of 2023 the checklist will be introduced at all 40 primary care unit in the region.

Vårdskador skapar lidande och ger ökade kostnader för vården. Fallskador och trycksår är två vårdskador som kan drabba en patient vid vistelse i slutenvården.    Syftet med förbättringsarbetet var att minska antalet fall och andelen trycksår på lungmedicinavdelningen Skaraborgs sjukhus Skövde (SkaS). Genom att införa och implementera de förbättringsidéer som var: utbildning i hjälpmedel, Gröna korset och mentorskap var målen att antal fall i förhållande till antal vistelser skulle minska från 6 till under 4 fall per 100 vistelser och andelen trycksår, kategori 1–4 skulle ligga inom målvärdet <3 %. Syftet för studien var att undersöka medarbetares erfarenheter av patientsäkerhetsarbete på avdelningen i relation till förbättringsarbetet.  Förbättringsarbetet skedde i microsystemet på en slutenvårdsavdelning och metoden utgår från Nolans förbättringsmodell. Mätningar för att följa resultatet bygger på värdekompassen. Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes som metod för studien. Kvalitativa intervjuer med medarbetare utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor har genomförts. Analysen av data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  De planerade förbättringsåtgärderna infördes under olika tidpunkter och resultatet av förbättringsarbetet visar att antalet fall har legat inom målvärdet en månad. Efter förbättringsarbetets start sågs en tydlig minskning av andelen trycksår och det låg inom målvärdet sex av tio månader. De förändringar som införts har ännu inte kunnat påvisa tydliga förbättringar Resultatet visar även att det finns förbättringsmöjligheter inom informationsöverföringen mellan medarbetare och patient när det gäller fallförebyggande och trycksårsförebyggande åtgärder. Då införandet av vissa förbättringsidéer dröjt på grund av arbete med covid-19-pandemin behövs ytterligare tid för att genomföra förbättringsidéerna. Resultatet av studien påvisar bland annat att en ökad kunskap om patientsäkerhet hos medarbetarna på avdelningen har skett och att patientdelaktighet är viktigt för ökandet av patientsäkerheten. / Health injuries create suffering and increase costs for care. Fall injuries and pressure ulcers are two health injuries that can affect a patient during a stay in inpatient care.  The aim of the improvement project was to reduce the quantity of falls and the proportion of pressure ulcers at the pulmonary medicine department at Skaraborg Hospital in Skövde (SkaS). By implementing the improvement ideas that were: training in aids, the Green Cross and mentorship. The goals were that the number of falls in relation to the number of stays would reduce from 6 to under 4 falls per 100 stays and the proportion of pressure ulcers, categories 1-4 would be within the target value <3%.  The purpose of the study was to study coworkers’ experiences of patient safety in the department in relation to the improvement work. The method is based on Nolan's improvement model. Qualitative method with inductive approach was the method for the study. Qualitative interviews with co-workers have been conducted. The analysis of data has been analyzed with qualitative content analysis.  The planned improvement ideas were introduced at different times and the results of the improvement has not yet shown any clear improvement. Further time is needed to implement the improvement ideas.  There are opportunities for improvement concerning information between co-workers’ and patients regarding fall and pressure ulcer prevention. The results of the study show, among other things, that an increased knowledge of patient safety among the co-workers’ in the department has taken place and that patient participation is important for increasing patient safety.

Delaktighet är en mänsklig rättighet och är ett centralt begrepp inom funktionshindverksamheter. Brukare har rätt att utifrån sina förutsättningar leva ett självständigt liv med hög delaktighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I LSS och de nationella målen för funktionshinderpolitiken används uttrycket full delaktighet. Personer som har ett beslut om bostad med särskild service enligt LSS skall vara delaktiga i det stöd som planers. Genomförandeplaner skall upprättas ur ett jämlikhetsperspektiv och utgå från individens behov. Bristande delaktighet i planering, genomförande och uppföljning riskerar brukarnas möjligheter till ett självständigt liv. Syftet med förbättringsarbetet var att skapa öppningar och möjligheter för brukarnas delaktighet i utformningen av sina insatser genom att tillsammans med personal använda och utveckla befintliga arbetsmetoder. Studiens syfte var att utforska nivåer av delaktighet som uppnås och hur de kan förstås utifrån Shiers delaktighetsmodell. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av förbättringsverktyg såsom Nolans förbättringsmodell, PDSA-hjul, fiskbensdiagram och 6P. Studien av förbättringsarbetet var en kvalitativ fallstudie. Fokusgruppsintervjuer har utförts och data analyserats med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen utgick ifrån Shiers delaktighetsmodell (2001). Förbättringsarbetet resulterade i att alla brukare var delaktiga i sin egen genomförandeplanering och därmed vid sista mättillfället hade en korrekt, individanpassad och uppdaterad genomförandeplan. Att införa veckosamtal som en del av genomförandeplaneringen fungerade för vissa brukare, men inte alla.Resultatet från studien visar att brukare och personal anser att brukarna är mer delaktiga än tidigare och att förbättringsarbetet bidragit till fler öppningar och möjligheter. Dessa öppningar handlar om att personalen lyssnar till brukarna och tar tillvara deras erfarenheter för att utforma insatserna. En slutsats är att förbättringskunskap i kombination med delaktighetsmodellen fungerade för att göra brukaren till en aktiv medskapare av sin egen vardag och mindre av en passiv mottagare av insatser. En annan slutsats är att de nya arbetssätten fungerade olika bra beroende på brukarens kommunikationsförmåga. / ” From receiver to co-creator” To increase user participation in assisted living facilities for adults through improved individual plan.  Participation is a human right and a central breakthrough in disability policy. Persons who have a decision on housing with special services according to LSS law must be involved in the support that is planned. Individual plan must be drawn up from an equality perspective and be based on the individual's needs. Lack of participation in planning and follow-up risks users’ opportunities for an independent life.The purpose of the improvement work was to create openings and opportunities for users' participation in the design of their efforts by using and developing existing working methods together with staff. The purpose of the study was to explore levels of participation that are achieved and how they can be understood based on the participation model.The improvement work was carried out with the support of improvement tools such as Nolan's improvement model, PDSA, program theory, the Ishikawa diagram and 6P. The study of the improvement work was a qualitative case study. Focus group interviews were conducted, and data were analyzed with qualitative content analysis with a deductive approach. The theoretical frame of reference was based on Shier’s participation model (2001).The results from the study show that users and staff believe that users are involved in many ways and that the improvement work has contributed to more openings and opportunities.One conclusion is that improvement knowledge in combination with the participation model was a working tool for making the user more of an active co-creator in their own everyday life and less of a passive recipient of contributions. Another conclusion is that the new working methods worked differently depending on the user's functional ability.

Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning (IVA) och tillfrisknat efter kritisk sjukdom löper stor risk för komplikationer efter att de flyttats till annan vårdavdelning för fortsatt vård. Oförutsedda komplikationer kan ibland leda det till att patienten återinläggs på IVA. Tidig identifiering och nära samarbete mellan IVA och vårdavdelning kring vanliga komplikationer skulle kunna förbättra förutsättningar för effektiv rehabilitering för den enskilda patienten.   Syftet med förbättringsarbetet var att underlätta patientens rehabilitering genom att tillgodose dennes behov av information och specifika rehabiliteringsinsatser som är vanliga efter intensivvård. återhämtning efter intensivvård samt minska risken för återinläggning.    Under förbättringsarbetet infördes ett screeningsinstrument för att tidigt kunna fånga patientens behov av stöd. Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell. Resultatet av förbättringsarbetet visar på att det finns behov av tidigare uppföljning av intensivvårdspatienten för att förbättra och stötta patienten i sin återhämtning. Screeningsinstrumentet bidrog till att de patienter som är i behov av stöd fångades upp.    Kunskap om utmaningar och framgångsfaktorer under förbättringsarbete kan bidra till en större förståelse för förbättringskunskapens betydelse vid utveckling av vården. Syftet med studien var att belysa intensivvårdspersonalens erfarenheter av förbättringsarbete inom post-intensivvård.   En kvalitativ studie genomfördes med två fokusgruppsintervjuer bestående av vårdpersonal från en IVA-avdelning. Under intervjuerna fångades vårdpersonalens upplevelse av förbättringsarbete. De transkriberade intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet av studien framkom både utmaningar och framgångsfaktorer i tre kategorier: ”Skapa mening och förståelse för nytt arbetssätt”, ”Proaktivt arbete med patientfokus” samt ”Förändringströtthet och brist på tid”.   Tidigare uppföljning är en viktig del i patientens återhämtning efter IVA-vård för att förebygga senkomplikationer. Studien visar att tydlig information kring interventioner bidrar till ökad förståelse för förändringsprocessen och skapar drivkraft i förbättringsarbetet. / Patients who recovers from severe illness entails an increased risk of complications when being transferred from intensive care unit (ICU) to ward. Unforeseen complications can sometimes lead to ICU re-admissions. Early identification of common complications and close collaboration between ICU and ward can improve the chances of a successful recovery for the patient.   The purpose of the improvement work was to facilitate the patient's recovery after intensive care and to reduce the risk of readmission. rehabilitation by meeting his or her need for information and specific rehabilitation interventions that are common after intensive care.   During the improvement work, a screening instrument predicting high risk-individuals was introduced to capture the patient's need for support at an early stage. The improvement work was based on Nolan's improvement model. The results of the improvement work showed that there is a need for earlier follow-up of the ICU-patient to improve and support patients in their recovery. The screening instrument helped to catch the patients in need of support.   Knowledge of challenges and success factors during improvement work can contribute to a greater understanding of the importance of improvement knowledge in the developement of care. The purpose of the study was to illuminate intensive care staff's experiences of improvement work in post-intensive care.   A qualitative study was conducted with two focus group interviews consisting of care staff from an ICU department. During the interviews, the care staff's experience of improvement work was captured. The transcribed interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Focus group interviews with staff resulted in three categories: "Creat meaning and understanding for a new way of working", "Proactive work with a patient focus" and "Change fatigue and lack of time".  Previous follow-up is an important part of the patient's recovery to detect late complications. The study result concludes that clear information according to interventions during improvement work contributes to increased understanding for the improvement process and creates motivation and drive in the improvement work.

I Barn- och ungdomsklinikens strävan efter barnanpassad vård har behandlingssituationer framför allt identifierats som en utmaning, där det medicinska perspektivet ibland bedöms vara överordnat det barnrättsliga. Forskning och evidens visar att när sjukhusclowner och medarbetare samverkar i behandlingar och procedurer minskar barnens oro, stress och smärta och trygghet, delaktighet och självbestämmande ökar. Syftet med förbättringsarbetet är att förbättra samverkan mellan sjukhusclowner och medarbetare och därigenom bidra till och stärka barnanpassad vård. Utifrån detta sattes ett mål om att öka samverkan från 16%-75%. Syftet med studien är att undersöka möjligheter och hinder mellan sjukhusclowner och medarbetare i barn- och ungdomssjukvården för en hållbar samverkan. Två förändringsidéer har arbetats med; skriva en rutin för samverkan och skapa en e-utbildning. Förbättringsarbetets metod utgår från mikrosystemet och beskrivs genom förbättringsrampen. Studien är kvalitativ och har använt tematisk innehållsanalys med induktivansats. Patientens röst kommer från resultatet av strukturerade intervjuer som genomfördes med 15 barn i åldrarna 0–15 år och deras föräldrar. Övrigt insamlat material kommer från enkäter till medarbetare, en fokusgrupp och fyra djupintervjuer med medarbetare och sjukhusclowner.Målet på 75% samverkan nåddes under mars. Det resultatet visar är att information, kommunikation och workshops gett önskad effekt. Studiens resultat lyfter fram två teman med vardera två kategorier. Det första temat berör gemensamma incitament som knyter samman grupper, med kategorierna värdet av ett reflekterande arbetssätt och uppbyggnad av gemensam kunskap. Det andra temat är hållbarhet i förbättringsarbete, med kategorierna förbättrad systematik och struktur och tillgänglighet och trygghet.Slutsatsen är att informanterna anser att den barnanpassade vården stärks när sjukhusclowner och medarbetare samverkar i behandlingar och procedurer. Sjukhusclownernas tillgänglighet ses som det största hindret för samverkan. För att skapa en gemensam kunskapsgrund och hållbarhet i förbättringsarbetet behöver det interprofessionella lärandet och arbetet stärkas genom bl.a. användandet och skapandet av nya och befintliga forum. / In the striving for child-friendly care, treatment situations have above all been identified as a challenge, where the medical perspective is sometimes judged to be superior to childrens rights. Research and evidence show that when hospital clowns and staff collaborate in treatments and procedures, children's anxiety, stress and pain decrease and security, participation and self-determination increase.The purpose of the improvement work is to improve collaboration between hospital clowns and employees and thereby contribute to and strengthen child-friendly care. Based on this, a goal was set to increase collaboration from 16% -75%. The purpose of studies is to investigate opportunities and prevent between hospital clowns and employees in child and adolescent health care for a sustainable collaboration. Two ideas for change have been worked on; write a routine for collaboration and create an e-learning.The method of improvement work is based on the microsystem and is described through the improvement ramp. The study is qualitative and has used thematic content analysis with an inductive approach. The patient's voice comes from the results of structured interviews conducted with 15 children aged 0–15 years and their parents. Other material collected comes from surveys of employees, a focus group and four in-depth interviews with employees and hospital clowns.The target of 75% collaboration was reached in March. The results that shows is that information, communication and workshops have the desired effect. The results of the study highlight two themes, each with two categories. The first theme concerns common incentives that connect groups, with the categories the value of a reflective approach and the building of common knowledge. The second theme is sustainable in improvement work, with the categories improved systematics, structure and accessibility and security.The conclusion is that informants believe that child-friendly care strengthens when hospital clowns and staff collaborate in treatments and procedures. The availability of hospital clowns is seen as the biggest obstacle to collaboration. In order to create a common knowledge base and sustainability in the improvement work, interprofessional learning and work need to be strengthened through e.g. the use and creation of new and existing forums.