<p>Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv. Syftet med studien är att genom en fallstudie på en utbildningsanstalt undersöka vad för typ av förutsättningar som behövs för att införande av miljöledningssystem ska fungera i organisationer med främst indirekt påverkan. Den utbildningsanstalt som varit fallstudie i arbetet är Göteborgs Tekniska College och Gymnasium. Fallstudien har bestått av en miljöutredning, intervjuer samt en enkätundersökning. De viktigaste slutsatserna som dragits i studien är att de förutsättningar som en verksamhet måste ha för att kunna lyckas med en förändring i form av ett miljöledningssystem är att organisationen måste ha koll på sin omgivning, fungerande kommunikation inom organisationen, ha en positiv inställning och vara beredd på de problem som kan uppstå i processen. Dessutom är det viktigt att organisationer med indirekt miljöpåverkan har definierat sin kärnverksamhet eftersom det är där som den indirekta miljöpåverkan finns.</p>

<p>Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades. Den kronologiska dimensionen bestod av faktorer före, under och efter själva krishändelsen. Organisations-dimensionen bestod av faktorer inom den intervjuades egen organisation, utanför den egna organisationen och mellan organisationer. Den senare dimensionen kunde förklaras av att båda ledargrupperna klassificerats som exekutivt ledarskap. Överlag ansåg båda yrkesgrupperna att informationsflöde och samverkan var problematiska faktorer. Yrkesgrupperna var inte matchade på viktiga variabler vilket försvårade analys av skillnaden mellan det indirekta och direkta ledarskapet.</p> / <p>This qualitative thesis studies leadership factors in rescue commanders and mayors in Swedish municipalities that have been affected by important crisis situations. Interview data from two earlier studies was used. Rescue commanders represented the direct leadership while the mayors represented the indirect leadership. The analysis was mainly carried out according to Grounded Theory. Two dimensions was identified. The chronological dimension contained factors before, during and after the crisis event. The organisation dimension contained factors within the interviewee’s own organisation, outside the own organisation and between organisations. The later dimension could be explained by attributing the qualities of executive leadership to both of the groups. Both groups did find information flow and cooperation to be problematic factors overall. The groups weren’t matched on important variables which made analysis of differences in the direct and indirect leadership difficult.</p>

<p>Det här självständiga arbetet i militärteknik avhandlar huruvida Försvarsmakten, med i huvudsak redan befintlig materiel, genom en teknisk aktiv skyddslösning kan uppnå en förbättrad skyddsförmåga mot indirekt eld. Förmågan som söks är främst avsedd för, men inte begränsad till, att kunna nyttjas för att erhålla ett förbättrat skydd av Försvarsmaktens internationella camper. Därmed utgörs hotbilden framförallt av granatkastarammunition och raketer vilka inom ramen för en teknisk aktiv skyddslösning först måste kunna detekteras för att sen medge förvarning, eller ännu hellre avvärjning, innan de når sitt mål. Arbetets resultat presenteras i form av Förvarsmaktens möjligheter idag tillsammans med en rekommendation om hur skyddsförmågan kan säkerställas på något längre sikt.</p> / <p>This thesis in Military Technology deals with whether the Armed Forces, with mainly pre-existing equipment and using a technical active protection solution, can achieve enhanced protection capability against indirect fire. The capability sought is primarily for, but not limited to, the purpose of obtaining greater protection for the Swedish Armed Forces’ international camps. The threat, typically mortar ammunition and rockets, should within the framework of a technical active protection solution be detectable in order to provide early warning and preferably also interception before reaching its target. The results of the thesis are presented as possibilities for the Swedish Armed Forces today and as recommendations on how this capability can be achieved in the longer term.</p>

<p>Manövertänkandet har vuxit fram som ett resultat av ny tekniks tillämpning i gammal krigföring. Framförallt Tyskland och England har utvecklat det vi idag kallar manöverkrigföring. Kopplat till den utvecklingen uppkom nya teorier om framgångsfaktorer i striden. Idén om den indirekta metoden var banbrytande och fick stort genomslag för dagens syn på krigföring. Inom manöverkriget fick även en ny ledningsmetod utrymme att växa sig stark, uppdragstaktiken är nu vida spridd runt om i världens försvarsmakter.</p><p>Svenska försvarsmaktens grundläggande koncept för insatser med alla svenska förband är manövertänkandet. Detta manövertänkande har sina grunder i de tyska och engelska teorierna från mellankrigstiden. Dess ledningsmetod är uppdragstaktiken och genomsyrar hela den svenska militära strukturen. </p><p>Uppsatsen undersöker och diskuterar tempots betydelse för manöverkrigföringen, dels som fysisk rörelse men även som en beslutscykel. Jag har kommit fram till följande resultat; initiativet är nyckeln till framgång, initiativ vinns genom ett offensivt agerande med uppdragstaktiken som grund.</p> / <p>Maneuver warfare has gradually developed as a result of new technology being used in old ways to wage war. Especially Germany and England have developed what we today call maneuver warfare. As a natural result in the development of how to wage war, new ideas of how success would be achieved also came forth. The idea of an indirect approach was revolutionary and gained a strong foothold in how we today perceive war making.  In maneuver warfare a new philosophy of leadership has also been given wide recognition, today mission tactics is spread throughout the world.</p><p>The Swedish armed forces basic concept of operations is maneuver thinking. This has its roots in the German and English doctrines developed during the time between the first and second world wars. Its leadership philosophy is mission tactics and can bee seen and identified throughout the Swedish armed forces structure.</p><p>This essay researches and discusses the meaning of the term tempo in maneuver warfare, both as physical movement and as a decisive cycle. I have come to these conclusions; initiative is key to success, initiative is won thru acting offensively with mission tactics as a base.</p>

<p>En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, är indirekt och direkt metod. Men då Sverige inte har varit i krig på väldigt länge så beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förståelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta så försökte jag svara på följande fråga:</p><ul><li>Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?</li></ul><p>För att få ett svar på frågan så gjorde jag en fallstudie på Operation Desert Storm där jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna använde mot de olika anfallsmålen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur många anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mål. Resultaten visade bland annat att även om de flesta målen var kritiska sårbarheter, där indirekt metod nyttjades, så gjordes de flesta anfallen med direkt metod.</p> / <p>A fundamental part of the manoeuvre warfare, which the Swedish Armed Forces use, is indirect and direct approach. But since Sweden has not been in a war for a long time I decided to write this essay with the purpose to create a basis of further understanding of how to use indirect and direct approach during manoeuvre warfare. To do this I have tried to answer the following question:</p><ul><li>How are the indirect and direct approach divided in air raids in wars during the 1990s?</li></ul><p>To answer this question I made a case study on Operation Desert Storm, where I first analysed which approach the allied forces used on the different targets. After that I made a research on how many attacks and missions they made on each target. The results showed among others that even though most of the targets were critical vulnerabilities, on which the indirect approach was used, the most part of the attacks were made using the direct approach.</p>

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.

Manövertänkandet har vuxit fram som ett resultat av ny tekniks tillämpning i gammal krigföring. Framförallt Tyskland och England har utvecklat det vi idag kallar manöverkrigföring. Kopplat till den utvecklingen uppkom nya teorier om framgångsfaktorer i striden. Idén om den indirekta metoden var banbrytande och fick stort genomslag för dagens syn på krigföring. Inom manöverkriget fick även en ny ledningsmetod utrymme att växa sig stark, uppdragstaktiken är nu vida spridd runt om i världens försvarsmakter. Svenska försvarsmaktens grundläggande koncept för insatser med alla svenska förband är manövertänkandet. Detta manövertänkande har sina grunder i de tyska och engelska teorierna från mellankrigstiden. Dess ledningsmetod är uppdragstaktiken och genomsyrar hela den svenska militära strukturen.  Uppsatsen undersöker och diskuterar tempots betydelse för manöverkrigföringen, dels som fysisk rörelse men även som en beslutscykel. Jag har kommit fram till följande resultat; initiativet är nyckeln till framgång, initiativ vinns genom ett offensivt agerande med uppdragstaktiken som grund. / Maneuver warfare has gradually developed as a result of new technology being used in old ways to wage war. Especially Germany and England have developed what we today call maneuver warfare. As a natural result in the development of how to wage war, new ideas of how success would be achieved also came forth. The idea of an indirect approach was revolutionary and gained a strong foothold in how we today perceive war making.  In maneuver warfare a new philosophy of leadership has also been given wide recognition, today mission tactics is spread throughout the world. The Swedish armed forces basic concept of operations is maneuver thinking. This has its roots in the German and English doctrines developed during the time between the first and second world wars. Its leadership philosophy is mission tactics and can bee seen and identified throughout the Swedish armed forces structure. This essay researches and discusses the meaning of the term tempo in maneuver warfare, both as physical movement and as a decisive cycle. I have come to these conclusions; initiative is key to success, initiative is won thru acting offensively with mission tactics as a base.

En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, är indirekt och direkt metod. Men då Sverige inte har varit i krig på väldigt länge så beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förståelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta så försökte jag svara på följande fråga: Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet? För att få ett svar på frågan så gjorde jag en fallstudie på Operation Desert Storm där jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna använde mot de olika anfallsmålen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur många anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mål. Resultaten visade bland annat att även om de flesta målen var kritiska sårbarheter, där indirekt metod nyttjades, så gjordes de flesta anfallen med direkt metod. / A fundamental part of the manoeuvre warfare, which the Swedish Armed Forces use, is indirect and direct approach. But since Sweden has not been in a war for a long time I decided to write this essay with the purpose to create a basis of further understanding of how to use indirect and direct approach during manoeuvre warfare. To do this I have tried to answer the following question: How are the indirect and direct approach divided in air raids in wars during the 1990s? To answer this question I made a case study on Operation Desert Storm, where I first analysed which approach the allied forces used on the different targets. After that I made a research on how many attacks and missions they made on each target. The results showed among others that even though most of the targets were critical vulnerabilities, on which the indirect approach was used, the most part of the attacks were made using the direct approach.

Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades. Den kronologiska dimensionen bestod av faktorer före, under och efter själva krishändelsen. Organisations-dimensionen bestod av faktorer inom den intervjuades egen organisation, utanför den egna organisationen och mellan organisationer. Den senare dimensionen kunde förklaras av att båda ledargrupperna klassificerats som exekutivt ledarskap. Överlag ansåg båda yrkesgrupperna att informationsflöde och samverkan var problematiska faktorer. Yrkesgrupperna var inte matchade på viktiga variabler vilket försvårade analys av skillnaden mellan det indirekta och direkta ledarskapet. / This qualitative thesis studies leadership factors in rescue commanders and mayors in Swedish municipalities that have been affected by important crisis situations. Interview data from two earlier studies was used. Rescue commanders represented the direct leadership while the mayors represented the indirect leadership. The analysis was mainly carried out according to Grounded Theory. Two dimensions was identified. The chronological dimension contained factors before, during and after the crisis event. The organisation dimension contained factors within the interviewee’s own organisation, outside the own organisation and between organisations. The later dimension could be explained by attributing the qualities of executive leadership to both of the groups. Both groups did find information flow and cooperation to be problematic factors overall. The groups weren’t matched on important variables which made analysis of differences in the direct and indirect leadership difficult.

Vi har i den här studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och på så sätt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att säkerställa sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnå ett balanserat beroendeförhållande, förutsättningarna att skapa egna kundrelationer och stärka företagets varumärke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande. I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss på etableringsstrategin indirekt export med inriktning på piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumärken. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom intervjuer med fallföretagen. I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet, vidare hålls en diskussion gällande problematiken kring indirekt export och dess utmaningar. Från vår analys framgår det att genom att vara medveten om de svårigheter som uppkommer med indirekt export, piggybacking, finns det möjlighet att reducera riskerna, dock ej utesluta. Vi har således konstaterat att en kundrelation och ett starkt varumärke kan bidra till att företaget kan säkerställa sin identitet. Med utgångspunkt i vår analys kan vi härmed dra slutsatsen att företag som arbetar aktivt med att klargöra sina mål med samarbetet. Genom att arbeta med att förbättra sina kundrelationer och försöka stärka sitt stärka varumärke kan detta bidra till ett ömsesidigt beroendeförhållande och på så vis stärka företagets identitet på en internationell marknad.