För att bemöta kunders individuella behov försöker allt fler företag integrera kunderna i produktionsprocessen. Genom att delta i utformandet blir kunderna på så vis medproducenter. Syftet med studien är att undersöka hur kundens värdeskapandeprocess ser ut vid användandet av ett specifikt anpassningsverktyg, ”IKEA Home Planner”. Detta utförs genom att använda Grönroos och Voimas teoretiska ramverk om värdeskapande som analytiskt verktyg. Undersökningen består av en intervjustudie med kunder som använt anpassningsverktyget samt en innehållsanalys av Ikeas hemsida. Resultatet av studien visar att kunden upplever värde vid flera tillfällen i processen. Genom interaktion mellan kunden och företaget sker även ett medskapande av värde. Det medskapande värdet påverkar inte enbart värdeupplevelsen i den specifika situationen utan inverkar även på det ackumulerande värdet för hela värdeskapandeprocessen och på processens värdeskapande sfärers dynamik. Ju tidigare i processen den medskapande värdeupplevelsen uppkommer, desto större inverkan kommer den att ha på kommande värdeupplevelser samt det ackumulerande värdet. Därmed förklaras varför studien slutligen identifierar en värdeskapandeprocess som domineras av den gemensamma sfären.

No description available.

<p>Denna uppsats presenterar en studie med syftet att studera anföring i förhörstext i förhållande till de brottsrekvisit som behöver stärkas vid grov kvinnofridskränkning. Texterna består av målsägarförhör i 11 fall av grov kvinnofridskränkning och har analyserats genom närläsning. Resultatet visar att polisen framför allt använder öppen anföring för att stärka alla rekvisit och därmed tydligt för fram kvinnans röst i texten. Men samtidigt är bruket vid hotrekvisitet inte alltid enligt de bestämmelser som råder, vilket påverkar tillförlitligheten. Studien visar också att dold anföring är lika vanligt som öppen för att stärka rekvisit som rör smärta och vanmakt. Det öppnar upp för tolkningsmöjligheter och påverkar också textens objektivitet. Att polisens sätt att återberätta kan påverka läsarens bedömning av kvinnans, och därmed också berättelsens, trovärdighet är studiens slutsats.</p>

Datum: 3 juni, 2014 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp. Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskola Författare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991 Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen? Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, Intressentteorin Frågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen? Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen. Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori. Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades. Fördelarna med kassaflödesanalysen ansågs vara att det bidrog till att det lättare gick att utläsa varifrån företagets kassaflöde generats. Vidare ansågs kassaflödesanalysen vara mer lätthanterlig och överskådlig än den periodiserade redovisningen. Kassaflödesanalysen ansågs ha olika inverkan i bankernas kreditbedömningsprocess beroende av företagets storlek och etablering.

Denna uppsats undersöker effekterna av korruption på BNP-tillväxt per capita. Förutomkorruptionens direkta effekt analyseras korruptionens indirekta effekter via överföringskanaler. Deöverföringskanaler som testas är utbildningsnivå, privata investeringar, offentlig konsumtion ochhandel. Direkt och indirekt effekt summeras sedermera och utgör korruptionens totala effekt påBNP-tillväxt per capita. Dessa effekter undersöks med ekonometriska metoder där en multipel linjärregression genomförs med minstakvadratmetoden. Analysen baseras på data för de 35 OECDländernaöver tidsperioden 1996-2014. Resultatet av regressionsanalysen visar en negativ direkteffekt av korruption på tillväxt, vilket stödjer tidigare forskning. Endast överföringskanalernaoffentlig konsumtion och handel uppvisar signifikanta resultat. Korruption genom offentligkonsumtion visar på ett positivt samband med BNP-tillväxt per capita medan korruption genomhandel visar på det motsatta. Den totala effekten är negativ.

I den här jämförande studien undersöks skillnaden mellan direkt och indirekt vägledning till spelmekanik i plattformsspel för PC. Detta för att ta reda på hur de olika introduktionerna påverkar spelarnas prestation i ett tidigt skede av spelet. Undersökningens syfte är att utröna vilken form av vägledning, mellan direkt och indirekt, som ger nya spelare bäst förutsättningar att lära sig ny spelmekanik snabbt och att tidigt etablera kompetens om användning av spelmekaniken. För att undersöka vilken typ av vägledning som är mest effektiv vid introduktion av spelmekanik i plattformsspel har fyra plattformsspel analyserats. Dessa spel har legat till grund för skapandet av två prototyper där den ena prototypen ger en direkt vägledning till spelmekanik och den andra ger en indirekt vägledning till spelmekanik. De två prototyperna används för att samla in data som i sin tur analyserats. Insamling av data har skett via ett webbaserat användartest där 26 personer deltagit varav 13 personer spelat prototypen som ger en direkt vägledning och 13 personer har spelat prototypen som ger en indirekt vägledning. För att bedöma spelarnas prestation mellan de olika prototyperna har två analyser utförts, prestationen bedöms i kompetens som spelarna etablerar i form av användning av spelmekaniken samt hur lång tid det tar för spelaren att använda spelmekaniken första gången. I den ena analysen undersöks tiden som spelarna från de båda prototyperna tagit på sig för att utföra olika mekaniker i spelet. I den andra analysen har spelarnas interaktion med spelet legat till grund för en bedömning av hur effektiva spelarna har varit under spelsessionen i form av etablerad kompetens om spelmekanikerna. De båda analyserna har sammanställts för att tillsammans bilda en uppskattning av spelarnas prestation i förhållande till varandra. Utifrån de analyser som utförts på insamlade data har spelare som fått en indirekt vägledning till spelmekanik presterat bättre i högre grad än spelare som fått en direkt vägledning till spelmekanik. Resultatet visar på att de spelmekaniker som används i testerna varit mindre komplexa och att spelare som fått en direkt vägledning presterat sämre tidsmässigt.

Syftet med studien var att belysa begreppet pedagogiskt ledarskap utifrån rektorers och lärares beskrivningar samt att bidra med kunskap om vilka stödstrukturer som används i utövandet av pedagogiskt ledarskap. I studien har lärandeteorier utifrån Vygotskijs (1999) teori om den proximala utvecklingszonen (ZPD) och Bruners begrepp Scaffolding (stödstrukturer) sammanförts med beskrivningar av hur pedagogiskt ledarskap utövas. Intervjuer genomfördes med rektorer och lärare på tre olika skolor om pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt med hjälp av diskursanalys har resultaten analyserats. Resultaten visade att rektorer och lärare beskriver pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer olika. Rektorer delegerar det som i studien definieras som direkt pedagogiskt ledarskap till olika personalkategorier som förstelärare, specialpedagoger, biträdande rektorer och arbetslagsledare medan det som i studien definieras som indirekt pedagogiskt ledarskap i högre utsträckning utövas av rektorerna. De intervjuade lärarna efterfrågar rektorer som kombinerar ett direkt och indirekt pedagogiskt ledarskap. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat visar att stödstrukturer är ett fruktbart begrepp som kan användas för att beskriva hur rektor kan organisera verksamheten tillsammans med lärare samt vilket stöd rektorer och lärare får i denna.

Den viktigaste förmågan en marknadsförare behöver är kapaciteten att bygga, underhålla, utveckla och skydda varumärken. Varumärken har idag en livsviktig roll för tillverkare av alla sorters produkter.För att lyckas på den globala marknaden räcker det inte med en bra produkt eller kvalitet. Även innebörden av ett starkt varumärke och dess varumärkesvärde är en nyckel till framgång. Enligt Kotler kan ett starkt varumärke ge effekter som ”A powerful brand enjoys a high level of consumer brand awareness and loyalty, and the company will incur lower marketing costs relative to revenues”.Inom lastvagnsindustrin med produkter mellan tillverkare som blir allt mer lika kommer varumärket att få en allt större betydelse. Kinesiska tillverkare är idag ett stort hot mot dagens globala ledare inom lastvagnsindustrin. Produkter från Kinesiska lastvagnstillverkare kan inom en snar framtid konkurrera med dagens globala tillverkare som Volvo och Daimler.Den export som i dagsläget sker av kinesiska fordon är främst lätta lastvagnar till utvecklande nationer i Mellan Östern, Afrika och Latin Amerika, främst nationer med regeringar med vilka den kinesiska central regeringen har goda relationer. Tillverkare inom fordonsindustrin med starka ambitioner om tillväxt har ett tydligt engagemang att etablera sina varumärken på den globala marknaden. Som China National Heavy Truck Corporation (CNHTC) arbetar kinesiska lastvagnstillverkare aktivt med att upprätta sitt varumärke på nya marknader främst utifrån ett lägre pris än redan etablerade konkurrenter.Syftet med studien är att beskriva och analysera betydelsen av varumärken och positionering i samband med utlandsetableringar inom fordonsindustrin.. Tidigare kunskaper inom marknadsföring och varumärkesstrategier utgör en viktig del till att förstå den helhet som studeras och lösa de problemformuleringar som definierats för studien och därmed har ett hermeneutiskt synsätt valts. Induktiv ansats har använts för att från verkligheten skapa mönster i det som studerats. Både primär och sekundär data har använts i studien som är av kvalitativ form. Urvalet är av strategisk karaktär.Den teoretiska referensramen utgår från väletablerade teorier kring varumärken, positionering och lansering av varumärken på internationella marknader. Även centralt ligger Porter modell forces of competition.Empirin bygger på sammanställningar av tre djupintervjuer med Volvo Lastvagnars marknads/marknadsföringschefer för lastvagnsverksamheten i Vietnam, Indonesien och Thailnad.Generellt sett så har alla de studerade kinesiska varumärkena positionerat sig i det tunga lastvagnssegmentet som ett billigt alternativ till de japanska och europeiska tillverkarna. Däremot brister man i kvalitet och service (uteslutet Dongfeng i Thailand) vilket då skadar varumärket som då som en synergieffekt påverkar Kina som trovärdigt tillverkningsland på den internationella marknaden. Vidare har man till en början haft god försäljning på sina lastvagnar, men när den så efterfrågade servicen inte kan levereras brister förtroendet för varumärket.

<p>Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.</p>

<p>Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. </p><p>Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan. </p><p>I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy. </p><p>Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar. </p><p>Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.</p>