I de fall enskilda aktieägare tillfogas skada, genom organledamots handlande, innehar dessa rättigheten att påkalla skadeståndsansvar enligt 29:1 1 st. 2 men. ABL. I den svenska rättstillämpningen ter sig dock tillämpningen av paragrafen, i samband med indirekta skador, problematisk. Problematiken hänför sig till vilka regler, vars åsidosättande, aktualiserar tillämpningen av paragrafen tillsammans med aktieägares talerätt. Två tolkningar kan i fallet identifieras, vilka framförts inom doktrinen, varvid en begränsad och en mer liberal. Även om den liberala tolkningen är förenad med viss problematik, är denna enligt mitt förmenande den vilken bör tillämpas. En sådan tillämpning skulle således innebära att enskilda aktieägare tillerkänns talerätt vid indirekt skada, då regler vilka ger uttryck för normskyddsläran och bolagsledningens lojalitetsplikt åsidosatts. Rättsutvecklingen har vidare givet upphov till frågan, huruvida en ”indirekt” indirekt skada kan omfattas av paragrafens tillämpningsområde. En sådan skada uppstår särskilt i koncernförhållanden då dotterbolaget tillfogas en direkt skada, vilken därigenom åsamkar aktieägarna i dess moderbolag en ”indirekt” indirekt skada. Skadan faller utanför paragrafens tillämpningsområde, då de skadedrabbade inte utgör aktieägare i dotterbolaget. En lösning enligt mitt förmenande, varigenom paragrafens tillämpning koncernanpassas, är att principen om ansvarsgenombrott i betydelsen genomsyn nyttjas. Principens aktualisering medför att ett moder- och dotterbolag betraktas som en juridisk enhet, om erforderliga rekvisit uppfylls, varigenom de skadedrabbade aktieägarna från ett teoretiskt perspektiv även ses som aktieägare i dotterbolaget. Effekten av principens tillämpning är sålunda att en ”indirekt” indirekt skada faller inom paragrafens tillämpningsområde. / Whenever individual shareholders inflict an injury, due to action taken by a corporate member, they possess the right to impose liability in accordance with 29:1 1 st. 2 men. ABL. The paragraph is though associated with some difficulties when it comes to an indirect injury. The difficulties regard which rules that have to be infringed, in order for the paragraph to be applicable and thereby providing shareholders with the right to sue. Two different interpretations can hereby be identified, whereby one limited and the other one more liberal. Even if the liberal interpretation is associated with some difficulties, I find that this one should be applied. Such an application would mean that an individual shareholder acquire the right to sue, for an indirect injury, when rules protecting a third person and the corporate member’s duty of loyalty have been infringed. Legal progress has also given rise to another question, whether an “indirect” indirect injury falls within the paragraphs application. Such an injury is mostly affiliated with corporate groups where the daughter company causes a direct injury, whereby the shareholders in the mother company causes an “indirect” indirect injury. Since the shareholder here is not an owner of the daughter company, the paragraph could not be applied. A solution to this problem is, according to me, an application of the principle piercing the corporate veil, whereby the paragraphs application extends to corporate groups. The effect of the principles application is that a mother- and daughter company becomes one legal entity, if the prerequisites are fulfilled. The outcome is hereby that a shareholder in the mother company, from a theoretical perspective, also is regarded to be an owner of the daughter company. Wherefore an “indirect” indirect injury hereby falls within the scope of the paragraphs application.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida ändamålet med fåmansföretagsreglerna kan kringgås genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen läggs fokus på fåmansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemässiga konsekvenser som medförs i en fåmansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas. Syftet med fåmansföretagsreglerna är att motverka att en delägares inkomst som härstam-mar från arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rätt till utdelning, tillämpas utomståenderegeln som är en undantagsregel från fåmansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomståenderegeln har kunnat tillämpats vid ett indirekt ägande. Dagens gällande fåmansföretagsregler omfattar dock även indirekt ägda fåmansföretag. Indirekt ägande genom svenska stiftelser är däremot inte reglerat i lag. Författaren kommer fram till att ett indirekt ägande i ett fåmansföretag genom en stiftelse normalt inte kan anses föreligga, trots att vissa möjligheter finns att kontrollera en stiftelse. Istället blir utomståenderegeln tillämplig då en betydande del i företaget ägs av en stiftelse. För en verksam fåmansföretagare som säljer andelarna i företaget till en stiftelse beskattas dock utbetalningarna från stiftelsen i inkomstslaget tjänst. Detta innebär att kapital som härrörs från arbetsinsats i fåmansföretaget, genom företagskonstruktionen med stiftelsen, inte kan omvandlas till kapitalinkomst. På grund av utomståenderegeln kan dock en delä-gare uppnå skattemässiga fördelar genom att bilda en stiftelse och överlåta tillräckliga ande-lar i fåmansföretaget, trots att stiftelsen då har rätt till utdelning motsvarande sin andel. / The purpose of this bachelor thesis is to analyze if the regulations regarding closely held companies serve their purpose in company structures with Swedish trusts. The regulations regarding closely held companies as well as a founder’s possibility to control a trust are cen-tral in this thesis. In addition the thesis deals with the tax consequences which follow a company structure with Swedish trusts. The purpose of the regulations regarding closely held companies is to prevent income de-riving from work efforts to be converted into capital income. The outsider rule is an ex-emption rule in the regulations regarding closely held companies and is applicable if an out-sider, direct or indirectly, owns a significant share in a company or direct or indirectly has the right to dividends. Shareholders in such companies can be taxed solely for capital in-come. According to previous regulations the outsider rule was applicable when a company was owned indirectly. This is no longer the case, however there are no current regulations covering the situation when a company is indirectly controlled through a Swedish trust. The author comes to the conclusion that although a founder has some possibilities to con-trol a trust, a closely held company can normally not be indirectly owned through a trust. Instead, the outsider rule is applicable when a trust owns a significant share of a company. An active shareholder in a closely held company who sells his shares to a trust will be taxed for salary income for the payments received from the trust. Income that derives from work efforts will therefore not be converted into capital income. However, a shareholder can gain tax advantages due to the outsider rule, by founding a Swedish trust and selling a sig-nificant amount of the shares, even though the trust in that situation has the right to an amount of dividends corresponding to its shares.

Principen om fullt skadestånd utgör utgångspunkten vad gäller beräkning av skadestånd som uppkommer med anledning av kontraktsbrott. Ett skadestånds omfattning begränsas dock på olika sätt genom olika skadeståndsbegränsande metoder. Några skadeståndsbegränsande metoder som gäller enligt dispositiv rätt är adekvansläran, köplagens indelning av skador i direkta och indirekta sådana samt förutsebarhetsformeln i United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, Vienna 1980. Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilken eller vilka av de nämnda skadeståndsbegränsande metoderna som bäst kan anses motsvara målen med att skadeståndsskyldighet för parter i kommersiella köpeavtal över huvud taget begränsas. Den av Jan Hellner anförda målanalysen används för att identifiera de i rättskällorna nedlagda ultimära målen, annorlunda uttryckt syftena eller anledningarna, med att skadeståndsskyldighet ska begränsas. De identifierade ultimära målen utgörs av ett mål om att uppnå en ekonomiskt effektiv riskfördelning, ett mål om att åstadkomma jämställdhet mellan avtalsparter samt ett mål om att eftersträva största möjliga rättssäkerhet. Den av de analyserade skadeståndsbegränsande metoderna som bäst motsvarar de identifierade ultimära målen är förutsebarhetformeln. Att förutsebarhetsformeln är den metod som bäst motsvarar de ultimära målen har i grund och botten att göra med att metoden är den av de analyserade metoderna som begränsar en avtalsparts skadeståndsskyldighet i störst omfattning.

<p>Organisations must change in order to be able to follow the expansion in the world and be competitive along with other organisations at the global market. To successfully efficient the organisations reduce their purchasing costs for material and products. One way to reduce the purchasing costs is to centralise all purchases in an organisation. When a big organisation does that, they use, among other things, the economies of scale. (Personal communication,Department Manager, 2005-06-17 and Senior adviser, IMS ITP, 2005-08-15)</p><p>While studying Information Logistics, 140 p, at the Centrum för Informationslogistik in Ljungby, has IKEA IT been our co-operating company. When we talked with our Department Manager during our internship, she describes co-operation problems between the units when they purchase IT-related indirect material. Indirect material is products that support the daily work within the organisation.</p><p>Since IKEA recently started a central purchasing function for indirect material our assignment was to see how IKEA could be more efficient when purchasing IT-related indirect material. Different units at IKEA are involved during central purchases of IT-related indirect material. The fact that many conflicts arise when different units are to co-operate is well known (Gadde & Håkansson, 1998). We found this very interesting and therefore our chose of subject.</p><p>The co-operation conflicts that have arose during our investigation shows clear signals in the theory about why they arise. According to Danermark (2000) it is more a rule than an exception that it anticipates a competition. Different occupational groups have different prestige and power, the bigger the difference is the bigger is the probability that a problem regarding co-operation arise.</p><p>One difficulty with centralized purchases is to get the different units at the organisation to co-operate. Co-operation problems could be caused by many factors for example did the different units use different terminologies and could therefore be misunderstood.(Gadde & Håkansson, 1998)</p><p>Unique for IKEA’s organisation is that all different units work against the same business concept, goal and vision (Personal communication, Senior adviser, 2005-08-15). As long as the involved units are independent and do not have identical purposes will there always be conflicts (Gadde & Håkansson, 1998). Heide, Johansson and Simonsson (2005) considers that the visions are build up on different goals. These goals are in its parts build up on a number of strategies.</p><p>All IKEA-units struggle towards the same vision and goal, but the different units use different strategies to reach the goals. This different strategy creates conflicts when the different IKEA-units should co-operate.</p><p>To make the most optimized purchase for IKEA should the purchasing department handle the contacts with the suppliers (Personal communication, Purchase Process Manager, 2005-08-27). That generates a conflict when the other involved units also want to make the first contact (Personal communication, Process Owner, 2005-09-07 and Project Manager 2005-09-23). One problem is that the purchasing department today have a lack of resources and do not have time to handle all purchases and delegate some purchases to the other involved units. This gives a double message about how IKEA want the purchasing process to work.</p> / <p>Organisationer har blivit tvingade att effektivisera sina verksamheter, för att vara konkurrenskraftiga på marknaden. För att lyckas med detta behöver organisationen sänka kostnaderna, på material och produkter som organisationen köper in. Ett sätt att effektivisera och sänka inköpskostnaden är att centralisera inköpen. När en stor organisation gör detta utnyttjar de bland annat skalfördelarna. (Personlig kommunikation, Department Manager, 2005-06-17 och Senior adviser, IMS ITP, 2005-08-15)</p><p>Vi har under våran utbildning, Informationslogistik 140p, haft IKEA IT som fadderföretag. Efter att vi genomfört en 20 veckors praktik på IKEA IT beslutade vi tillsammans med våran dåvarande chef att vi skulle skriva våran C-uppsats om hur IKEA kan genom bättre samverkan och kommunikation effektivisera sina inköp av indirekt material. IKEA: s centraliserade inköpsavdelning är nyuppstartad och det finns ännu ingen inarbetad arbetsrutin hur ett inköp skall gå till.</p><p>Då IKEA nyligen startat upp sin centrala inköpsenhet för indirekt material, blev vår uppgift att se till hur IKEA kan bli mer ffektiva när de skall köpa in IT-relaterat indirekt material. Olika enheter inom IKEA är involverade under inköpsprocessen. Att det uppstår konflikter när olika enheter skall samarbeta är väl känt sedan innan (Gadde & Håkansson, 1998). Vi fann detta intressant och därav vårt val av ämne.</p><p>Enligt Danermark (2000) är det snarare en regel än ett undan tag att det förekommer konkurrens inom en organisation. Olika yrkesgrupper har olika prestige och makt, ju större dessa skillnader är desto större är sannolikheten att problem med samverkan uppstår. Innan inköpsavdelningen för indirekt material startades hanterade de olika enheterna själva sina inköp. Detta medförde att det förekom flera leverantörsrelationer från flera olika enheter.</p><p>En av svårigheterna med centraliserade inköp, är att få organisationens olika enheter att samverka. Samverkningsproblem kan bero på många faktorer, exempelvis att de enheterna använder sig av olika terminologier och därför missuppfattar varandra. (Gadde & Håkansson,1998)</p><p>Unikt för IKEA organisationen är att alla dess enheter arbetar mot ett och samma mål (Personlig kommunikation, Senior adviser, 2005-08-15). Så länge de involverade parterna är självständiga och inte har identiska målsättningar, kommer det alltid att finnas konflikter (Gadde & Håkansson, 1998). Heide, Johansson och Simonsson (2005) anser att visionen byggs upp av olika mål. Dessa mål bygger i sin tur på ett antal strategier. Alla enheter inom IKEA strävar efter samma vision och mål, men de olika enheterna använder olika strategier för att uppnå dessa mål. Detta leder också till konflikter då de olika enheterna inte är ense om vilka inköp som skall prioriteras.</p><p>IKEA vill att den första leverantörskontakten skall tas av inköpsavdelningen, detta för att inköp och förhandlingsprocessen skall bli så optimal som möjligt för IKEA organisationen</p><p>(Personlig kommunikation, Purchase Process Manager, 2005-08-27). De andra involverade enheterna motsäger sig detta då de anser att de behöver kontakta leverantören av olika anledningar innan en inköpsförhandling påbörjas (Personlig kommunikation, Process Owner, 2005-09-07 och Project Manager 2005-09-23). Ett problem är att inköpsavdelningen idag har en resursbrist i form av tid, därav överlåter de vissa inköp till de andra enheterna. Detta leder till ett dubbelt budskap om hur inköpsprocessen skall gå till.</p>

Denna studie tar sitt avstamp i arbetslivets globalisering med dess nya förutsättningar för ledarskapet. I globaliseringens fotspår följer en trend av ”platta” organisationer som har produktionen skild från försäljningsavdelningen, vilken istället hålls nära marknaden. Detta leder till en spridning av de personella resurserna inom organisationen, vilket med stor sannolikhet innebär ett betydande avstånd mellan ledarna och deras medarbetare. Konsekvensen av detta blir då att begreppet indirekt ledarskap kommer att öka i betydelse och användning.   Tanken är att med en kvalitativ studie med abduktion som huvudmetod öka förståelsen för konsekvenserna av ett indirekt ledarskap ur ett medarbetarperspektiv.

The aim of this essay is to investigate how a demarcation is made between employees’ right to religious freedom next to employers’ interest in running their enterprise in an efficient way. Case law shows that the Arrowsmith-principle forum internum and forum externum could be used when a demarcation has to be made. Furthermore, case law shows that that the employee—when accepting a contract of employment—have accepted certain restrictions of his or her religious freedom. When the employee later on isn’t willing to fulfill duties stated in the contract—due to his or her religious beliefs—it has been defined as labor refusal. However, it seems as though The Court has come to develop a nuanced view on the matter, arguing in the case of Eweida v the United Kingdom for restrictions—when made on employee’s freedom of religion—to be proportionate. Case law further shows that religious beliefs are not protected when they’re challenging other fundamental rights such as protection from discrimination due to sexual orientation. Conflict has surfaced when religious employees were unable to shake hands with employers of the opposite sex, asked for time to pray during working hours and requested to wear a headscarf or a turban at work. The essay also investigates the Swedish legal case ”handskakningsfallet” where the religious manifestation was decided on the basis of direct discrimination. However, the essay finds strong reasons for such manifestations to be assessed in relation to indirect discrimination, which would enable for proportionate assessments. Furthermore, such assessments would pave way for fair and correct judgements when investigating if one has been discriminated or not.   Lastly the essay highlights the importance of making such proportionate assessment stated above when deciding if religious interests should be protected or not on the labour market to enable a fair balance between all interests. / Uppsatsen undersöker hur gränsdragningen görs när arbetstagare vill nyttja sin religionsfrihet i relation till arbetsgivares intresse att på ett effektivt sätt leda och fördela arbetet. Arrowsmith-principen vad gäller forum internum och externum kan användas vägledande vid sådana gränsdragningar. Rättspraxis visar vidare att anställningsavtalet tillmäts stor betydelse och att arbetstagaren vid ingående av avtal får anses sig ha underkastat sig de regler och krav avtalet ställer. När arbetstagaren sålunda har vägrat att utföra de arbetsuppgifter som faller inom ramen för anställningen med hänvisning till sin religiösa tro har detta bedömts vara arbetsvägran. Europadomstolen synes dock ha utvecklat en mer nyanserad syn i frågan och motiverar i fallet Eweida mot Storbritannien för vikten av en proportionalitetsbedömning när religionsfriheten begränsas i anställningsförhållandet. Vidare visar rättspraxis att religiösa åskådningar inte skyddas när de utmanar andra mänskliga rättigheter, såsom exempelvis skyddet mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning.  Konflikt har uppstått när religiösa arbetstagare inte kunnat ta arbetsgivare av det motsatta könet i hand, velat be på arbetstid samt velat bära slöja eller turban på arbetsplatsen. Uppsatsen undersöker också ”handskakningsfallet” och övervägande skäl talar för att frågan om religiösa manifestationer torde bedömas utifrån indirekt diskriminering. Proportionalitetsbedömningar torde på ett rättvist och korrekt sätt avgöra om diskriminering ligger för handen eller inte.  Avslutningsvis betonar uppsatsen vikten av proportionalitetsbedömningar i varje enskilt fall för att avgöra om religiösa intressen ska skyddas respektive inte skyddas på arbetsmarknaden för att sålunda uppnå en balans mellan samtliga intressen.

Umeå Energi AB har bestämt att en kontroll av pannverkningsgraden för kraftvärmepannan Dåva 2 skall genomföras. I dagsläget genomförs en beräkning av verkningsgraden månadsvis med den direkta beräkningsmetoden. Resultatet varierar dock kraftigt månad till månad varav en undersökning med indirekt beräkningsmetod är av intresse. Arbetet genomförs för att ge en mer noggrant beräknad verkningsgrad samt utreda förlustfaktorer kopplad till pannan. Då pannverkningsgraden i vanliga fall inte inkluderar rökgaskondensering beräknades också totalverkningsgraden för att ge en mer rättvis bild av pannan samt för att illustrera dess relevans. Arbetet genomfördes för två olika driftsfall, hög och låg last, för att undersöka hur verkningsgraden varierar beroende på driftsfall. Arbetet inleddes genom att studera de standarder som finns inom området för att utreda vilka faktorer som skulle beräknas samt vilka kriterier som skulle följas. Det framgick att en hel del provtagningar och analyser skulle genomföras på bland annat bränsle, aska och rökgaser. Detta krävde i sin tur en noggrann planering varav ett provtagningsschema skapades. Samtliga provtagningar genomfördes vid bägge driftsfallen och proverna skickades på analys, därefter kunde verkningsgraden beräknas. Resultatet tyder på hög totalverkningsgrad med något lägre pannverkningsgrad. Beroende på driftsfall varierar pannverkningsgraden mellan 74% vid hög last och 72% vid låg last. Totalverkningsgraden ligger på 92% vid hög last och 91% vid låg last. Den förlustfaktor som är av störst magnitud är rökgasförluster som beror av rökgasernas fukthalt och temperatur. Rökgasförlusterna varierar mellan 24% till 26% för pannverkningsgraden och 6.6% till 7.2% för totalverkningsgraden. Utöver rökgasförlusterna ligger strålningsförlusterna på runt 0.7% vid bägge driftsfallen. Förbränningsförlusterna är mycket låga och varierar mellan 0.52% och 0.53% vilket i kombination med de låga askförlusterna (0.006%-0.04%) tyder på mycket bra förbränning. På grund av de höga verkningsgraderna framkom inga självklara effektiviseringsåtgärder. Då rökgasförlusterna är de största förlustfaktorerna är därför åtgärder mot dessa av störst betydelse för verkningsgraden. Ett alternativ för att öka verkningsgraden ytterligare är att minska fukthalten på de utgående rökgaserna. De är i dagsläget runt 9% och står för majoriteten av rökgasförlusterna. En sänkning av denna fukthalt kan erhållas genom att sänka temperaturen på rökgaserna och på så vis kondensera mer fukt ur rökgaserna. Detta innebär att temperaturen på kondensatet i rökgaskondenseringsanläggningen måste sänkas, vilket i sin tur innebära att antingen sänka fjärrvärmereturen som kyler kondensatet, alternativt installera en värmepump mellan kondensatet och fjärrvärmereturen. Detta kräver dock en djupare utredning för att fastställa om dessa effektiviseringsåtgärder är genomförbara rent tekniskt samt om de är ekonomiskt försvarbara. / Umeå Energi AB has decided that an evaluation of boiler efficiency should be performed on their CHP-plant Dåva 2. Calculation of the efficiency using the input-output method is currently carried out monthly but the results vary greatly over time whereby an evaluation of the efficiency using the energy balance method was of interest. This was done to give a more accurate efficiency and to evaluate boiler losses. Due to the fact that the boiler efficiency doesn’t usually include flue gas condensation two different efficiency were calculated, boiler efficiency and total efficiency.  The boiler and total efficiency was determined for the CHP during two different loads, high and low. This was done to investigate how the efficiency varies with different loads. The work was initiated by studying the standards in the field of efficiency calculations to evaluate which factors and criteria to be calculated and followed.  It was shown that a lot of samplings and analysis was to be performed which demanded accurate sampling interval. A sampling schedule was therefore constructed to be followed. All sampling was then performed at both loads and the efficiency calculations could begin. The results indicate a high total efficiency with somewhat lower boiler efficiency. The boiler efficiency varied depending on the load by 74% on high load and 72% on low load. The total efficiency was 92% on high load and 91% on low load. The greatest losses were all connected to flue gas losses. Losses like moisture in flue gas or hot dry flue gas. The flue gas losses varied between 24% to 26% for the boiler efficiency and 6.6% to 7.2% for the total efficiency on high and low loads. Besides flue gas losses the next greatest loss is radiation losses, about 0.7% for both high and low loads. Losses due to incomplete combustion were very low and varied between 0.52% and 0.53% for high and low load which in combination with the low ash loses (0.006%-0.04%) indicates very good combustion. Due to the relatively high efficiencies, no obvious solutions for decreased energy losses were found. The greatest energy losses are flue gas losses and a solution to this will influence the efficiency the most. One solution to increase the efficiency is to reduce the moisture content of the flue gas. At this time the moisture content is at 9% and contributes the most to the flue gas losses. Reducing the moisture content can be done by lowering the flue gas temperature. This will increase the amount of moisture that is condensed in the flue gas condenser. To achieve this, the flue gas condensate temperature needs to be decreased. This can be done by either lowering the temperature on the district heating return which is cooling the flue gas condensate or install a heat pump between the flue gas condensate and the district heating return. These solutions require a more in depth analysis to evaluate if this is technically possible and if it is economically viable.

Inköp är idag av central betydelse för ett företags lönsamhet och bidrar även på ett avgörande sätt till dess konkurrenskraft. Vidare ökar vikten av effektivt inköp av indirekt material i takt med den ökande andelen outsourcing av icke-kärnkompetenser, expansion av servicesektorn och en ökande global konkurrens. Kategoristyrning är idag en grundläggande del av en professionell inköpsorganisation och innefattar en metodik för indelning av företagets strategiska inköpsutgifter i kategorier och segment. Framtagningen av en kategoristruktur inleder kategoristyrningsarbetet och kan sägas vara grunden till utförandet av kategoristyrning. Studiens syfte har varit att undersöka hur en kategoristruktur för strategiskt inköp av indirekt material kan utformas med hjälp av metodiken för kategoristyrning. Studien är genomförd inom tillverkningsindustrin och har utförts som en fallstudie vid Väderstad AB:s strategiska inköpsavdelning för indirekt material. Företagets nuvarande kategoristruktur var utformad empiriskt med tiden och saknade en genomtänkt grundprincip för vilka inköp som skulle inkluderas. Därmed behövdes strukturen göras om samt anpassas till företagets ambitioner om att inleda kategoristyrningsarbete inom indirekt material. Studien innefattar även en nulägesanalys av företagets förutsättningar för kategoristyrning utifrån identifierade förutsättningar i litteraturen. För att uppfylla syftet har primärt historiska inköpsutgifter från företagets affärssystem använts tillsammans med intervjuer och inköpsutgiftsinformation. Därefter har litteraturens metodik kring kategorisering använts för att skapa kategorier och segment. Studiens huvudsakliga resultat är den framtagna kategoristrukturen bestående av 22 kategorier. Kategoristrukturen är utifrån paretoprincipen baserad på 20 % av antalet aktiva leverantörer vars summerade inköpsutgifter täcker 93 % av inköpsutgifterna för indirekt material. Studien resulterar även i en identifiering av indirekta inköp som ej tidigare styrts via den strategiska inköpsavdelningen. Utifrån nulägesanalysen av företagets förutsättningar för kategoristyrning, har studien även tagit fram rekommendationer för hur förutsättningarna kan säkerställas. Implementeringen av strukturen bör göras efter det att förutsättningarna säkerställts. Införs studiens framtagna kategoristruktur kan större fokus läggas på de inköpsbehov som är av strategisk betydelse utifrån summerade inköpsutgifter.

I denna studie har miljonprogrammet i Stockholms norra förorter och gestaltningen av förorten Husby undersökts specifikt, en plats som ingick i planeringen som gjordes i slutet av 50-och början av 60-talet i byggandet av en miljon bostäder. Utgångspunkten för studien har varit gestaltning utifrån aspekter som har med bostadsbyggen och renoveringar att göra och är en kvalitativ fallstudie över tidningstexter. För detta ändamål fokuserar undersökningen närmare på hur detta framställs i tidningar i lokal–kontra riksmedia. Närmare bestämt dagstidningen Dagens Nyheter och lokaltidningarna Mitt i Kista och Norra Sidan. Undersökningsperioden är 2007-01-01 till 2017-12-31. I studiens genomförande har gestaltningsteori, agenda setting och intermedia-agenda setting också använts. Med utgångspunkt från Robert Entmans (1993) Framing: Toward Clarification of Fractured Paradigm i Journal of Communication och Maxwell McCombs (2014) bok Setting the agenda: the massmedia and public opinion. I metoden samt i genomförandet av analysen av de sammanlagt 16 artiklar som studerats används även punkter ur boken Nyheter: att läsa tidningstextskriven av Kristina Lundgren, Birgitta Ney &amp; Torsten Thurén (1999). Vad studien kommer fram till är bland annat att liknande källor kommer till tals i artiklarna. Detta är framträdande både i tidningen Dagens Nyheter och tidningarna Mitt i Kista och Norra Sidan. I de flesta fall är det bostadsbolaget Svenska Bostäder, medborgare i Husby samt medborgarrörelser som det handlar om. Av detta framkommer bland annat att Svenska Bostäder, medborgare och medborgarrörelserna agerar motpoler till varandra. Sett till gestaltningen och framställningen i artikeltexterna har majoriteten av dem också tolkats vara negativa ur någon aspekt om ämnet som studien undersöker.

Det sägs att infanteriet vinner striden men artilleriet vinner kriget trots det har svenska armén kanske ett utav världens svagaste bataljonsunderstöd i sina slagkraftigaste bataljoner. Även om riksrevisionen konstaterat att granatkastare m/41 är föråldrad, icke effektiv och personalkrävande finns den fortfarande kvar i tjänst i Försvarsmakten. I arbetet kommer det genomföras en kvalitativ komparativ studie av granatkastare m/41, 2s4 och M224 utifrån de grundläggande förmågorna. Undersökningen fann att granatkastare m/41 i vissa avseenden visar vissa tecken på att vara omodern och relativt personalkrävande i jämförelse med 2s4 och M224. Undersökningen visar däremot även att m/41 har en hög total effekt och full god kapacitet till verkan.