This M. A. Thesis evaluates the Geography of Industry in the post-industrial period. It focuses on the development of the world economy during this period with an emphasis on industrial production. Based on these findings, identifies the main trends in industrial production in this period. Of these major trends are then selected those that are enough significant to have been selected for practical implementation in teaching at primary and secondary schools. The practical part of this M. A. Thesis are new teaching materials according to current trends in industrial production, that were created after detailed analysis of already available teaching materials for elementary schools. These materials are presented in the form of instructional text, worksheets and digital educational material for the interactive Smart boards.

The growth of the Swedish Computing and Communicationsindustry is studied in this thesis. Growth is seen as a dynamicprocess moved by the entry, expansion, contraction and exit offirms. The analysis is founded on the theory of the ExperimentallyOrganised Economy, which views the economy as an experimentalprocess. The entire thesis is organised around the problem ofresource allocation and the issue of growth through theintroduction of new combinations into the economic system,using the terminology of Schumpeter (1911). Competence blocsdetermine the efficiency of the economic process, i.e., theextent to which it leads to sustained economic growth ratherthan stagnation. Change is a fundamental feature of theeconomic process, firms have to be flexible to survive and theeconomic system must promote flexibility to grow. Many trials,or experiments, are required to discover and select "winning"firms and technologies. Hence, the turnover (i.e., entry andexit) of firms is supposed to have positive effects on growth.Theory, furthermore, predicts that new and small firms are moreentrepreneurial and innovative and that they, therefore, willgrow faster than old and large firms. The empirical results show that firm growth decreases withfirm age, decreases with firm size, increases with firmindependence, decreases with government ownership and thatindustry growth increases with firm turnover. Moreover, thesmallest firms have been the major job contributors during the1993-1998 period investigated empirically. It is also shownthat employment growth is facilitated by a sustained high entryof firms. Lastly, many policies, several of which were introduced inthe late 1960s and early 1970s, have selectively supportedlarge firms in mature industries. Hence, they have exercised arelatively negative influence on exactly the types of firmsthat have been shown to contribute to growth. These policieshave also made the Swedish economy less flexible. It is arguedthat this partly explains the slow economic growth in Swedencompared to other OECD countries since the 1970s. Aninteresting question is where Sweden would have been today witha different policy orientation. Keywords:The Experimentally Organised Economy;Competence Blocs; Industrial dynamics; Industrialtransformation; Firm age, Small-firm growth; Turnover of firms;Computing and Communications industry; IT industry;Institutions.

Combustion engines and fossil fuels have traditionally driven motor-powered leisure boats. Electrification is quickly transforming the transportation sector, but electric boats are rare. The primary drawback of the electric boat is the high production cost. This study explores the existing leisure boat manufacturers’ efforts and attitudes toward leisure boat electrification. The study is primarily qualitative and uses semi-structured interviews as the dominant data-gathering method. A theoretical framework that covers industrial transformation and innovation was used to analyse the data. This analysis was divided into socio-oriented and firm-oriented features. Enablers and barriers were identified, and a cycle of electric boat development was developed. Enablers identified are the altered nature experience, lower running costs, legislative incentives, less need for maintenance, upcoming scientific progressions and new business opportunities. Barriers identified are cultural concerns, knowledge gaps, infrastructure hesitations, demand awaiting, and disbelief of regulations significance. Manufacturers mostly perceive the socio-cultural experience as the essence of leisure boating. Traditionally manufacturers map the market demand by user surveys and put small efforts into influencing the market. Manufacturers generally believe that environmental concerns are the primary motive for the sales of electric boats. The electric boat development cycle is a model that explains the society-firm dynamics of the leisure boat market. The characteristics of the electric boat are distinct yet subjective, much like the leisure boat culture. If the socio-culture of leisure boats could be redefined, the electric transition could be accelerated. / Motordrivna fritidsbåtar har traditionellt drivits av förbränningsmotorer och fossila bränslen. Elektrifiering förändrar snabbt transportsektorn, dock är elektriska båtar fortfarande sällsynt. Elbåtens främsta nackdel är den höga produktionskostnaden. Denna studie utforskar befintliga båttillverkares arbete samt inställning till elektriska fritidsbåtar. Studien är primärt kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Ett teoretiskt ramverk täckande innovation och socio-teknisk transformation användes för att analysera insamlad data. Analysen är uppdelad i socio-orienterade och tillverkar-orienterade faktorer. Drivkrafter samt hinder till elektriska fritidsbåtar identifierades och en cykel för utveckling av elektriska båtar togs fram. Drivkrafter som identifierats är den förändrade naturupplevelsen, lägre driftskostnader, mindre underhållningsbehov, lagstiftningsincitament, vetenskapliga framsteg samt affärsmöjligheter. Hinder som identifierats är kulturella frågetecken, kunskapsbrist, väntan på efterfrågan, infrastruktur och skepticism kring lagstiftnings significans. Bland båttillverkare uppfattas den socio-kulturella upplevelsen som det viktigaste för fritidsbåtar. Traditionella båttillverkare tenderar att kartlägga efterfrågan genom användarundersökningar och lägger inte resurser på att påverka marknaden. Båttillverkare antar vanligtvis att miljöhänsyn i sig är den främsta drivkraften för köp av elbåtar. Utvecklingscykeln för elbåtar är en modell som förklarar dynamiken mellan samhället och tillverkare av fritidsbåtar. Elektriska fritidsbåtars egenskaper är distinkta men samtidigt subjektiva vilket liknar båtkulturs karaktärsdrag. Ifall båtkultur kan omdefineras skulle det möjligen kunna påskynda det elektriska skiftet.

In recent years, the necessity and opportunity for transforming pulp and paper mills into integrative units for large-scale output of biochemicals, biomaterials, and biofuels have come up in discussions of industrial renewal in the Northern hemisphere (mainly in Canada, Sweden and Finland). This transformation is related to technology shifts as well as changing business models based on new bioproducts due to profoundly new market conditions. The aim of this dissertation is to analyse how wood-based biomass industries – with an emphasis on incumbent pulp and paper industries (PPIs) – are managing this industrial and technological transformation that is taking place beyond the papermaking paradigm. Innovation theories on mature industries, their incumbents, and their propensity for technological lock-in and inertia are well-known. How new entrants and incumbents manage these large shifts is seen as central in understanding the dynamics of new, large-scale sustainable technologies on the one hand and the renewal of large, mature process industries on the other. Three research questions are addressed. First, where are the knowledge and technology frontiers developing in this transformation? Second, how are incumbents of PPIs are managing large market and technology shifts based on existing capabilities and knowledge bases? Third, what are the key mechanisms behind the transformation of PPIs from a process-industry perspective? The hermeneutical insights into the system of biomass technologies in general and the PPI industries in particular were gained by using a qualitative case-study approach, which formed the basis for four research articles and for outlining the empirical context and key words search of the quantitative bibliometric methods in a fifth research article. The research findings and main contributions address an identification of the, analytical, “formal”, science-based technology frontiers from a knowledge base perspective.  Old industrialised forest/PPI nations tended to specialize in rather slow growing, forest-based frontiers. They seem to have stayed close to the research trajectories of their woody raw material and knowledge base with the exception of North America. However, this not the entire explanation of transformation and technology development. Chemical pulp mills, in several cases developed into biorefineries, are the nexus of the emerging development block. They are contributing with products in a bioeconomy that is actively moving away from fossils and polluting materials (such as cement, cotton, plastics). In addition, demo plants (potentially nurturing hundreds of bioproducts) that are present at mill sites and involve different stakeholders, can act as the interface between analytical and synthetic knowledge bases that otherwise are difficult to combine in the upscaling phases of process industries. The response of PPI organizations to shifts in both technology and business models is also explained by the concept of diverging innovations of non-assembled products. These are part of a diversification of an industry from a forest industry perspective, and also of a diversification that may enter trajectories of several by-products and side-streams of the pulp “biorefinery” mill, and have analogies to a product-tree and to the material transformation flow of its production systems. But it is also a phenomenon of synergies in a broader multi-sectorial perspective, i.e. new sets of related products/processes that are able to replace industries of non-assembled products under the above-mentioned, new market conditions. The phenomenon of diverging innovations can be regarded as both an empirical contribution – the breaking up of a closed integrated process industry into something new with several emerging and integrative industries as a response to the large shifts in papermaking and sustainable needs in society – and as a theoretical remark on the model for non-assembled products presented by Utterback (1994). / Under de senaste åren har nödvändigheten och möjligheten att omvandla massa- och pappersbruk till integrerade produktionsenheter för storskalig produktion av biokemikalier, biomaterial och biobränslen uppkommit i diskussioner om industriell förnyelse på norra halvklotet - främst i Kanada, Sverige och Finland. Denna omvandling är relaterad till teknikskiften samt förändrade affärsmodeller baserade på nya bioprodukter och kraftigt ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med avhandlingen är att analysera hur vedbaserade industrier – med betoning på befintliga massa- och pappersindustrin - hanterar denna industriella och tekniska omvandling utanför det traditionella papperstillverkningsparadigmet. Innovationsteorier om mogna branscher, deras benägenhet för teknisk inlåsning och tröghet är välkända. Hur nya och etablerade aktörer hanterar dessa stora förändringar ses som central för att förstå dynamiken i ny, storskalig, hållbar teknik å ena sidan och förnyelse av mogna processindustrier å andra sidan. Tre forskningsfrågor behandlas. Först, var utvecklas kunskaps- och teknikfronter i denna omvandling? För det andra, hur hanterar etablerade aktörer i massa- och pappersindustrin  stora marknads- och teknologiskiften baserade på befintliga kunskapsbaser? För det tredje, vilka är de huvudmekanismerna bakom omvandlingen av massa- och pappersindustrin ur ett processindustriellt perspektiv? Förståelsen för det biomasseteknologiska systemet i allmänhet och massa- och pappersindustrin i synnerhet erhölls genom att använda kvalitativa fallstudier och metoder. De låg till grund för fyra forskningsartiklar och utmejslade den empiriska kontexten för kvantitativa, bibliometriska metoder i en femte forskningsartikel. Forskningsresultaten utgörs bl a av en identifiering av analytiska, "formella", vetenskapligt baserade teknikfronter. Äldre skogsindustriländer tenderar att specialisera sig i långsamväxande, skogsbaserade teknikfronter. De följer forskningsbanor närmare deras vedråvaru- och kunskapsbaser (med undantag av Nordamerika). Men det är inte hela förklaringen till teknikutvecklingen och dess omställningspotential. Kemiska massabruk, i flera fall utvecklade till bioraffinaderier, kan utgöra hävstången för ett framväxande utvecklingsblock. De bidrar med produkter i en bioekonomi som aktivt rör sig bort från fossila och resursineffektiva material och processer (såsom cement, bomull, plast). Dessutom kan demonstrationsanläggningar härbärgera en storskalig testmiljö för hundratals bioprodukter som är placerade i närheten av massafabriker och som involverar forsknings-, industri- och samhällsintressenter. De kan ävenfungera som gränssnitt mellan analytiska och syntetiska kunskapsbaser som annars är svåra att kombinera i uppskalningsfaser. Massa- och pappersindustrins omvandling förklaras också av begreppet divergerande innovationer av icke-sammansatta produkter. Dessa är delvis en diversifiering av en bransch ur ett skogsindustriellt perspektiv, delvis en diversifiering som kan generera i biprodukter och sidoströmmar, som har analogier med produktträd och påminner om det materiella transformationsflödet i det egna produktionssystemet. Divergerande innovationer kan ge ett synergifenomen ur ett bredare sektoriellt perspektiv, dvs nya uppsättningar av produkter och processer som kan ersätta industrier med icke-sammansatta produkter under de nya marknadsförhållandena som ovan beskrivits. Fenomenet med divergerande innovationer kan betraktas som både ett empiriskt bidrag - att bryta upp en sluten, integrerad processindustri till något nytt med flera framväxande och integrerande näringar som ett svar på de stora förändringarna i industrin och i samhället – och också som en kritik av modellen för icke-sammansatta produkter som tidigare presenterats av Utterback (1994). / <p>QC 20160829</p>

在十九世紀早期工業革命時期，工業國家的主要城市如倫敦、紐約與巴黎，都經歷了快速的都市成長。大量的勞工湧入城市，後來都經歷了由政府主導的大規模都市更新。透過區域、經濟與產業發展，與都市更新、都市再生策略緊密結合，城市競爭力將建立在城市空間的再生之上。 區域與城市經濟結構的重組，使得原本城市車站做為製造業中心或集散中心的功能漸漸消失或沒落。老舊城市的車站周邊出現大量公有/私有閒置建築和土地，或是商圈產業的沒落與凌亂，還有空間上的無組織與去中心化，艋舺商圈正是處在如此的時空之中。 今萬華車站的新建與捷運的連結，以及商圈再造計畫，似乎將為艋舺地區注入一線希望；然而夕陽產業除了觀光資源之外，是否能迎接大量觀光客的衝擊，或是能否承受新產業的入駐；產業聚落的轉型是必然的過程，其須成為能支撐城市發展、創造就業機會的新產業，且城市空間也需要尋求新的意義定位與吸引新住民的進入，都市再生的過程進而能透過中心車站的重新發展，逐步轉為重視歷史文化、街區紋理、文化創意、引進投資與創業機會等等，讓老舊的街區重新轉型。 透過產業群聚理論及地方經濟發展體系架構，以都市再生策略研究艋舺商圈區內產業聚落與空間連結關係，進而分析艋舺商圈產業與未來經濟發展之網絡與空間樣貌；以中萬華的艋舺商圈，從歷史地理脈絡、傳統/創意產業、基地空間特性、規劃政策與實施框架等面向，梳理台北市如何從老舊街區串連多元空間/產業網絡而讓都市再生成為永續發展的城市。

För att stödja regioner och industrier att minska växthusgasutsläppen och nå Europeiska unionens mål om klimatneutralitet till år 2050 har EU tagit fram färdplanen “Den gröna given” och fonden för en rättvis omställning (FRO). FRO syftar till att minska negativa socioekonomiska konsekvenser som följer av omställningen mot mindre kolintensiva processer i sårbara regioner och industrier. Två av fyra utpekade svenska regioner är Västerbotten och Norrbotten samt deras metall- respektive stålindustri. Studiens syfte är att med en narrativ analys av Västerbottens och Norrbottens territoriella omställningsplaner och semistrukturerade intervjuer undersöka hur tre policynivåer (nationell, regional och kommunal) uttrycker tolkningar av rättvis omställning. Med hjälp av en abduktiv ansats har tidigare studier fungerat som ett stöd för att identifiera rättviseanspråk (processuell, fördelning, erkännande och återställande) samt berättelser i studiens empiriska material. Studiens narrativa analys har belyst vilka aktörer det är som förväntas genomföra arbetet av omställningen och vilket utfall av vinster och förluster som kan följa. Dessutom tyder studiens berättelser att ett gemensamt arbete är viktigt för en rättvis omställning. Likaså framkommer det att den nationella politiska berättelsen präglar hur den regionala och kommunala berättelsen formas, samt vilka rättviseanspråk som dominerar. Studiens slutsatser är bland annat att återställande-rättvisa dominerar i den nationella berättelsen och att ett fokus finns på tekniska lösningar. Den regionala berättelsen använder främst processuell-rättvisa och betonar vikten av politiskt ansvarstagande. Den kommunala berättelsen använder också processuell-rättvisa men även fördelnings-rättvisa genom att uttrycka att medborgare också bör inkluderas i en rättvis omställning. / To support regions and industries in decreasing their greenhouse gas emissions and reaching the European union's goal regarding climate neutrality by 2050, the EU has presented a set of proposals named “The Green Deal” as well as the Just Transition Fund (JTF). JTF aims to limit the negative socioeconomic consequences that a transition towards less carbon intensive processes in vulnerable regions and industries could result in. Two of the four designated Swedish regions are Västerbotten and Norrbotten and their metal- and iron-industry. The study aims to, with a narrative analysis of Västerbotten’s, and Norrbotten’s Territorial Plans and semi-structured interviews, investigate how three policy levels (national, regional and local) express interpretations of Just Transition. With an abductive approach, previous studies have worked as a support in identifying justice claims (procedural, distributional, recognition, restorative) and stories within the empirical material. The study's narrative analysis has elucidated which parties that are expected to contribute to the transition and what wins and losses that the transition could result in. Furthermore, the studies stories highlight that working together is important in reaching a Just Transition. It also becomes clear that the national political story influences the regional and local policy stories, as well as which justice claims that are dominating. The study’s conclusions are, for example, that the spatial and temporal aspects of the story deepen the understanding of justice, and that recognitional justice is the least used justice claim in the study's policy stories.