"The best way to manage a crisis is to prevent one" (Coombs, 2019, p.19). A statement that in its simplicity is extremely powerful. However, today's digitalized society has contributed to the rapid dissemination of information and scrutiny of content that has complicated the management of crises. Because of the cancel culture that exists today on social media, it is therefore particularly important for actors with large followings to have the right conditions for managing crises. The actors who have the greatest impact on the public through social media, and who are therefore portrayed as almost omnipotent in terms of trust, are influencers (Hudders, 2020). This has put them in a very risky position in terms of being subject to crises. Despite this, there are currently no crisis strategies adapted for influencers, but the research that exists is based on an organizational perspective. From this, an interest was born to investigate whether the organization-centered crisis communication strategies are applicable to influencers, or whether there is a need to design a new model adapted for them. The aim of the study is therefore to examine the effect on trust depending on whether the sender of a crisis message is an organization or an influencer. The study is guided by the following question: - What, if any, effect does a crisis message have on recipients' trust linked to the concept's dimensions a) benevolence, b) integrity, c) competence/ability, d) reliability and e) openness/transparency, depending on whether the sender is an organization or an influencer? Based on PR research on organization-centered crisis communication theories, relationship building between influencers and their followers, and organizations and their stakeholders, and finally research on trust, an experiment has been conducted to answer the study's purpose and questions. The experiment consists of two experimental groups that took part in two equivalent crises followed by identical crisis messages. The sender of these crisis messages, and in other words the experiment's stimuli, consists of a fictitious influencer and a fictitious organization. This is in order to measure the recipients' perceived trust in the different groups after they have received the crisis message. The result of the study showed that the actor behind a crisis message has no effect on the recipients' perceived trust based on the five trust dimensions measured by the study. The conclusion of the study thus states that within the framework of trust influence, there is no indication that there is a need to develop crisis management strategies adapted for influencers. Instead, they seem to be able to use the strategies and theories that are basically developed for organizational crisis management. / ”Det bästa sättet att hantera en kris, är att förebygga den” (Coombs, 2019, s.19, översatt till svenska). Ett yttrande som i sin enkelhet är oerhört slagkraftigt. Men dagens digitaliserade samhälle har bidragit till snabb informationsspridning och granskning av innehåll som har försvårat hanteringen av kriser. Med anledning av den cancel kultur som finns idag på sociala medier blir det därför extra viktigt att som aktör med stor följarskara ha rätt förutsättningar för att hantera kriser. De aktörer som innehar störst påverkan på allmänheten genom sociala medier, och som därav nästintill framställs som allsmäktiga i fråga om förtroendeinnehav, är influencers (Hudders, 2020). Det här är något som försatt dem i en mycket riskutsatt position vad gäller att bli föremål för kriser. Trots det finns det idag inga krisstrategier anpassade för influencers, utan den forskning som finns utgår från ett organisatoriskt perspektiv. Ur detta föddes ett intresse att undersöka huruvida de organisationscentrerade kriskommunikationsstrategierna är applicerbara på influencers, eller om det finns ett behov av att utforma en ny modell anpassad för dem. Studiens syfte är därför att undersöka effekten på förtroende beroende på om avsändaren av ett krismeddelande är en organisation eller en influencer. Studien leds av följande frågeställning: - Vilken, om någon, effekt har ett krismeddelande på mottagarnas förtroende kopplat till begreppets dimensioner a) välvilja, b) integritet, c) kompetens/förmåga, d) pålitlighet och e) öppenhet/transparens, beroende på om avsändaren är en organisation eller en influencer?  Med avstamp i PR-forskningen gällande organisationscentrerade kriskommunikationsteorier, relationsskapande mellan influencers och dess följare, samt organisationer och dess intressenter, och slutligen forskning inom förtroende, så har ett experiment utförts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Experimentet består av två experimentgrupper som tagit del av två likvärdiga kriser som följs av identiska krismeddelanden. Avsändaren av dessa krismeddelanden, och med andra ord experimentets stimuli, utgörs av en fiktiv influencer och en fiktiv organisation. Detta för att kunna mäta mottagarnas upplevda förtroende i de olika grupperna efter att de tagit del av krismeddelandet. Resultatet av studien visade att aktören bakom ett krismeddelande inte har någon effekt på mottagarnas upplevda förtroende baserat på de fem förtroendedimensioner som studien mäter. Studiens slutsats konstaterar därmed att det inom ramen för förtroendepåverkan inte tyder på att det finns ett behov av att utveckla krishanteringsstrategier anpassade för influencers. Istället verkar de kunna använda sig av de strategier och teorier som i grunden är utvecklade för organisatorisk krishantering.

No description available.

The purpose of this study is to investigate how women from Generation Y and Z perceive and consume fitness influencers and their social media content, their consumption motives and the relationship between consumption and body image. A specific focus lies on two social media platforms: Instagram and TikTok. The study is interested in the perception of authenticity and credibility of fitness influencers and if there are differences between platforms and generations. This has been incorporated in the 11 research questions. The theoretical framework introduces the way we use social media today and how it has transformed the way we communicate with one another. Generation Y and Z show different social media behaviors, with Gen Z having the necessity of being connected to the internet everyday. Generation Y was born with both digital and traditional media, while Gen Z was directly born into the digital world. Fitness influencers on social media generally influence one's body image, promoting unrealistic body ideals which leads to body image issues. Previous research shows that authenticity and trustworthiness within credibility are the most important variables in order for a fitness influencer to be effective. Additionally, previous research investigated social media users' perceptions of influencers. Body comparisons between middle aged women and adolescent women are investigated, where they compare their bodies to idealized images of influencers and how this influences their body image and self esteem. By using a quantitative survey and SPSS as an analysis method, the study found that women from Gen Y and Z consume fitness influencers and their content differently, affecting their body image. Gen Y consumes less social media and this resulted in this group having better body image compared to Gen Z. The consumption of TikTok influences body image negatively, while no correlation was found for Instagram. The perception of authenticity of fitness influencers between Gen Y and Z showed no indication of a difference. There is no difference between the platforms when it comes to the perception of credibility for people that follow fitness influencers. No correlation was found between the perception of credibility and consumers of fitness influencers’ content on both platforms. Next, a minimal difference was found in the body image between followers and those who do not follow fitness influencers on Instagram and TikTok. The more one consumes fitness content on TikTok, the more negative body image one has. On the other hand, consumption of fitness content on Instagram does not affect women's body image. Women from both generations follow fitness influencers to get motivation to exercise. The least important motive for following fitness influencers was for the fitness community. Women who think they are influenced positively by fitness influencers have a positive body image. Women who are not influenced at all, have a positive body image. Those who think they are influenced negatively, have a negative body image. Moreover Gen Z feels more compelled to compare their body compared to Gen Y. This can be due to the high social media consumption of the younger generation. Both groups think the body ideals promoted by fitness influencers are unrealistic and unachievable. / Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor från Generation Y och Z uppfattar och konsumerar fitness influencers och deras innehåll på sociala medier, deras konsumtionsmotiv och förhållandet mellan konsumtion och kroppsuppfattning. Ett specifikt fokus ligger på två sociala medieplattformar: Instagram och TikTok. Studien är intresserad av uppfattningen om autenticitet och pålitlighet hos fitness influencers och om det finns skillnader mellan plattformar och generationer. Detta har införlivats i de 11 forskningsfrågorna. Det teoretiska ramverket introducerar hur vi använder sociala medier idag och hur det har förändrat vårt sätt att kommunicera med varandra. Generation Y och Z visar olika beteenden i sociala medier, där Gen Z måste vara ansluten till internet varje dag. Generation Y föddes med både digitala och traditionella medier, medan Gen Z föddes direkt in i den digitala världen. Fitness influencers på sociala medier påverkar i allmänhet ens kroppsuppfattning, och främjar orealistiska kroppsideal som leder till kroppsmissnöje. Tidigare forskning visar att autenticitet och trovärdighet inom pålitlighet är de viktigaste variablerna för att en fitness influencer ska vara effektiv. Dessutom har tidigare forskning undersökt sociala medie användares uppfattningar om influencers. Kroppsjämförelser mellan medelålders kvinnor och ungdomar undersöks, där de jämför sina kroppar med idealiserade bilder av influencers och hur detta påverkar deras kroppsuppfattning och självkänsla. Genom att använda en kvantitativ undersökning och SPSS som analysmetod fann studien att kvinnor från Gen Y och Z konsumerar fitness influencers och deras innehåll på olika sätt, vilket påverkar deras kroppsuppfattning. Gen Y konsumerar mindre sociala medier och detta resulterade i att denna grupp fick bättre kroppsuppfattning jämfört med Gen Z. Konsumtionen av TikTok påverkar kroppsbilden negativt, medan ingen korrelation hittades för Instagram. Uppfattningen om autenticitet hos fitness influencers mellan Gen Y och Z visade ingen indikation på någon skillnad. Det finns ingen skillnad mellan plattformarna när det kommer till uppfattningen om pålitlighet för människor som följer fitness influencers. Ingen korrelation hittades mellan uppfattningen om pålitlighet och konsumenter av fitnessinfluensers innehåll på båda plattformarna. Därefter fann man en minimal skillnad i kroppsbilden mellan följare och de som inte följer fitness influencers på Instagram och TikTok. Ju mer man konsumerar fitness innehåll på TikTok, desto mer negativ kroppsuppfattning har man. Däremot påverkar inte konsumtion av fitnessinnehåll på Instagram kvinnors kroppsbild. Kvinnor från båda generationerna följer fitness influencers för att få motivation att träna. Det minst viktiga motivet för att följa fitness influencers var för fitness gemenskapen. Kvinnor som tror att de påverkas positivt av fitness influencers har en positiv kroppsuppfattning. Kvinnor som inte påverkas alls, har en positiv kroppsuppfattning. De som tror att de påverkas negativt, har en negativ kroppsuppfattning. Generation Z känner sig dessutom mer tvingad att jämföra sin kropp jämfört med Gen Y. Detta kan bero på den unga generationens höga konsumtion av sociala medier. Båda grupperna tycker att de kroppsideal som främjas av fitness influencers är orealistiska och ouppnåeliga.

Political actors and parties have, during the parliamentary elections 2018, marketed themselves in a different way than before. Many influential people on social media who have a younger audience have been involved in the electoral movement and tried to make the "most important" issues easier to understand. While changes in politics take place, young people do not have confidence in party politics. Interest in politics has increased, but the reduced confidence in established political actors has decreased. We wanted to investigate whether the young voters themselves noticed the political change. The purpose of this study was to investigate how first-time voters, who are members of youth unions, talk about political confidence and Influencer marketing in politics. The research questions that have been phrased based on the purpose are: How do political active first-time voters perceive collaborations between influencers and political parties? And how does politically active first-time voters talk about their confidence in Swedish politics? In addition to previous research, we have used qualitative interview method to be able to get opinions and perceptions from the intended selection of informants. The study is based on theories of trust, advocacy, influencers, E-Word of Mouth (e-WOM) and the Two-step hypothesis. The result of the study shows that first-time voters who are politically active in youth unions have shared views on influencer marketing. First-time voters also have high confidence in Swedish politics, but have the understanding that people who are not familiar with politics do not have the same confidence. Especially given the ongoing government crisis. The result also distinguishes some important points that the respondents believe are of great importance. This is, among other things, that the cooperation must be with all parties and that the cooperation must be in accordance with the party's ideologies. The final conclusions we can draw from this study is that the respondents believe that it is good that the politics is addressed in rooms where it is given the opportunity to spread. But the respondents also believe that politicians should adhere to politics and that the significant role of the political issues falls into the background of the party leader's personal conformation on social media. / Politiska aktörer och partier har under riksdagsvalet 2018 marknadsfört sig på ett annorlunda sätt än tidigare. Många inflytelserika människor på sociala medier som har en yngre målgrupp har engagerat sig i valrörelsen och försökt göra valfrågorna mer lättbegripliga. Samtidigt som förändringar i politiken sker saknar unga förtroende till partipolitiken. Intresset för politiken har ökat men den minskade tilltron till etablerade politiska aktörer har minskat. Vi ville därför undersöka ifall unga väljare själva märkt av den politiska förändringen. Syftet med denna studie blev att undersöka hur förstagångsväljare, som är medlemmar i ungdomsförbund, pratar om politiskt förtroende och Influencer marketing inom politiken. De frågeställningar som utformats utifrån syftet är: Hur uppfattar politiskt aktiva förstagångsväljare samarbeten mellan influencers och politiska partier? Och hur pratar politiskt aktiva förstagångsväljare om sitt förtroende för svensk politik? Förutom tidigare forskning har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för att kunna analysera åsikter och uppfattningar från det tilltänkta urvalet. Studien bygger på teorier om förtroende, opinionsbildning, influencers, E-Word of Mouth (e-WOM) och Tvåstegshypotesen. Resultatet av studien visar på att förstagångsväljare som är politiskt aktiva i ungdomsförbund har delade åsikter angående influencer marketing. Förstagångsväljarna har dessutom högt förtroende för svensk politik, men har förståelse för att människor som inte är insatta i politiken inte har lika högt förtroende. Speciellt med tanke på den pågående riksdagskrisen. Resultatet urskiljer också några viktiga punkter som respondenterna menar är av stor vikt. Detta är bland annat att samarbetet måste ske med samtliga politiska partier och att samarbetet måste vara i enlighet med partiets ideologier. De slutslatser vi kan dra av denna studie är att respondenterna anser att det är bra att politiken tas upp i rum där den får möjlighet att spridas. Men att respondenter menar att politiker ska hålla sig till politik och att sakfrågornas betydande roll hamnar i bakgrunden för partiledarens personliga gestaltning på sociala medier.

Denna studie fokuserar på medieaktörers språkanvändning kring ämnet konsumtion, med utgångsläge i den överkonsumtion som idag råder. En medieaktör som har makten att legitimera åsikter samt har tillgång till den offentliga diskursen är de som kallas influencers. Studien ämnar skapa kritisk språkmedvetenhet hos mediekonsumenter, vilket gör studiens syfte till att undersöka hur influencers i mediet podcast konstruerar bilden av konsumtion. Detta för att se hur de, i och med sin maktposition, upprätthåller den rådande konsumtionsnormen. Studien fokuserar på en av Sveriges största podcaster: Fredagspodden med Hannah och Amanda. För att kunna se konstruktioner av konsumtion genomförs denna studie med en kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Zygmunt Baumans beskrivning av konsumism. Utöver denna ses även förklaringar i struktureringsteorin, dess syn på maktbegreppet samt i teori om legitimering. Studiens tillvägagångssätt baseras på den tredimensionella analysmodellen som ursprungligenärutvecklad av Norman Fairclough. Materialet har därför genomarbetats i tre dimensioner: textpraktik, diskursiv praktik och social praktik. Detta görs för att förstå var praktiks relation till varandra, något som möjliggör förståelse för hur språket är påverkat av, och även påverkar, rådande normer och sociala system. Utifrån de språkliga resurser som framkommit i studiematerialet har fem diskursiva teman uppenbarats: konsumtion som behov, framställning av överdriven konsumtion, lyssnaren som antagen konsument, konsumtion som källa till välmåendesamt konsumtion somidentitetsbyggande. Tillsammans kan sägas att de diskursiva temana legitimerar rådande konsumtionsnormer och materialet bör därför ses som en bidragande faktor till överkonsumtion. / This study is focusing on opinion leaders in media and their language usage regarding the topic of consumption. This due to the overconsumption that is evident in our society today. One opinion leader that have the power to legitimize and the access to the public discourse is the one referred to as an influencer. The purpose of this study is to increase critical language awareness amongst media consumers, which is done by examining how influencers in the podcast media construct the image of consumption. This is done to see how they, in their position of power, maintain the Swedish consumption norm. The study is focusing on one of Sweden's largest podcasts: Fredagspodden with Hannah and Amanda. In order to see constructions of consumption, this study is conducted with a critical discourse analysis. The theoretical framework of the study is based on Zygmunt Baumans description of consumerism. In addition to this, the structuration theory with its view on the concept of power is used, as well as thetheory of legitimacy. The approach of this study is based on the three-dimensional analysis model originally developed by Norman Fairclough. The material has been elaborated in three dimensions: text practice, discursive practice and social practice. This was done to understand the relationship between each practice in relation to the others, making it possible to understand how the language affects and is influenced by the prevailing norms and social systems. Based on the linguistic resources presented in the study material, five discourse themes have been revealed: consumption as desideratum; representation of excessive consumption; the listener as an assumed consumer; consumption as a source for well-being; and consumption as identity building. Together, it can be said that the themes legitimize the current Swedish consumption norm and the material should therefore be seen as a contributing factor to overconsumption.

Begreppet influencer blir mer och mer välkänt för varje dag. Begreppet syftar till ett yrke som vuxit fram i takt med internet. Även om det finns mycket information att tillgå kring fenomenet finns det många aspekter som fortfarande icke blivit belysta. Den information som finns att tillgå kring ämnet är inte heller i vetenskaplig tappning. Syftet med studien är att analysera och redogöra för hur influencer marketing kan påverka tillväxten för ett företag. Härtill studeras influencers inverkan på varumärkesbyggandet i relation till tillväxt. Följande kommer en fallstudie i samarbete med klädföretaget NA-KD presenteras. NA-KDs snabba tillväxt kommer förklaras med lämpligt teoretiska underlag och inte minst av medgrundaren själv. Det moderna sättet att marknadsföra via sociala medier med influencers kommer vidare att undersökas i ljuset av olika aspekter. Hur ett samarbete med en eller flera influencers ser ut kommer att undersökas med koppling till hur strategin har hjälpt NA-KD att växa under kort tid. Varumärkesutveckling och teorier kring ett företags tillväxt är två andra viktiga områden som kommer att studeras för att uppsatsen ska få en relevant och genomtänkt slutsats. Alla presenterade teorier kommer att kopplas till NA-KDs egna tillväxt. Metoden vald för följande uppsats är av den kvalitativa typen. Empiriinsamlingen kommer att bestå av en intervju med en medgrundare i fallföretaget, NA-KD. Vidare kommer företagets hemsida och Instagramkonton observeras, likaså kommer fyra utvalda influencers konton observeras. Även sekundär data så som NA-KDs årsredovisning samt en överskådlig presentation av ett par konkurrenter läggs fram. Efter analys av empirin trädde tydliga slutsatser fram. Kopplingar mellan influencer marketing och tillväxt blev ett klart faktum. Likaså blev samarbetet mellan företaget och person förtydligat. Det stod även klart att NA-KD ligger rätt i tiden och grundades när influencers redan vuxit fram och fått en stor inverkan. / The term influencer is becoming more and more known for each day. The term aims at a profession that has emerged in line with the internet. Although there is much information available about the phenomenon, there are many aspects that have not yet been illuminated. The information available on the subject is also not of scientific sort. The purpose of the study is to analyze and explain how influencer marketing can affect the growth of a company. In addition, influencers affect the brand building. Following thesis will consist of a case study in collaboration with the clothing company NA- KD. The rapid growth of NA-KD will be explained by appropriate theoretical evidence, and not least by the co-founder himself. The modern way of marketing through social media with influencers will be investigated in light of various aspects. How cooperation with one or more influencers looks will be investigated in conjunction with how the strategy has helped NA-KD grow in a short period of time. Brand development and theories about a company's growth are two other important areas that will be studied in order for the thesis to have a relevant and well-reasoned conclusion. All theories presented will be linked to NA-KD’s own growth. The method chosen for the following thesis is of the qualitative type. The empirical collection will consist of an interview with a co-founder of the chosen company, NA-KD. Furthermore, the company's website and Instagram accounts will be observed, as well as four selected influencer's accounts that will also be observed. As well as secondary data such as the NA-KD annual report and a review of a few competitors will be presented. After analysis of the empiric data, clear conclusions emerged. Linkages between influencer marketing and growth became a clear fact. Likewise, cooperation between the companies and individuals was clarified. It was also clear that NA-KD was founded when influencers had already grown and had a major impact. Following thesis will be in Swedish.

This mixed method study set out to investigate how businesses in the fashion and apparel industry can optimize working with two types of influencers; micro-celebrities who rely on their personality to influence, and opinion leaders who rely on their expertise to influence. This was explored through three different research questions. The first research question was a quantitative look at influencers on Instagram, to see if there were any difference in effectiveness and spread between opinion leaders and micro-celebrities. The second and third research questions were a qualitative look through the eyes of influencer marketing experts with the goal of finding out how to maximize the effectiveness and spread of opinion leaders and micro-celebrities on Instagram. The quantitative results found no difference in effectiveness and spread between opinion leaders and micro-celebrities on Instagram. The qualitative results further found that industry experts do not make a distinction between influencers in the way proposed by the study. Instead they viewed each influencer as a unique personality, where the fit between influencer and brand as well as long-term relationships were key factors for success. Suggesting that the expert/personality dichotomy is secondary to well-established brand fit. Because of this, the research questions and purpose were revised to better match the results. The theoretical and practical application of this study is that a larger focus on building long-term relationships to create a win-win relationship for both influencer and brand is a requirement for success. This also requires a well-considered fit in a campaign involving an influencer, as it is important the image of the influencer matches the image of the brand. However, more research is needed to investigate the intricacies of working with relationship-building and fitting influencers to a brand. / Denna studie syftar till att undersöka hur företag i mode- och klädindustrin kan optimera arbetet med två typer av influencers; mikrokändisar som förlitar sig på sin personlighet för att influera, och opinionsledare som är beroende av sin kompetens för att influera. Detta undersöktes genom tre olika forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan var en kvantitativ undersökning om inflytande på Instagram för att se om det fanns någon skillnad i effektivitet och spridning mellan opinionsledare och mikrokändisar. Den andra och tredje forskningsfrågan var en kvalitativ blick utifrån influencer-marknadsföringsexperter med målet att ta reda på hur man kan maximera effektiviteten och spridningen av opinionsledare och mikrokändisar på Instagram. De kvantitativa resultaten fann ingen skillnad i varken effektivitet eller spridning mellan opinionsledare och mikrokändisar på Instagram. De kvalitativa resultaten visade att branschexperter inte skiljde mellan influencers på det sätt som studien föreslog. Istället betraktade de varje influencer som en unik personlighet, där matchningen mellan influencer och varumärke samt långsiktiga relationer var viktiga faktorer för framgång. Vilket tyder på att frågan om expertis eller personlighet är sekundär till en väletablerad matching. Detta stod i stark kontrast till tidigare forskning. På grund av detta har forskningsfrågorna och syftet reviderats för att bättre matcha resultaten. Framtida teoretisk och praktisk tillämpning av denna studie visar att ett större fokus på att bygga långsiktiga relationer för att skapa ett vinn-vinn-förhållande för både influencer och varumärke är ett krav för framgång. Detta kräver också en genomtänkt matchning eftersom när en influencer används för en kampanj är det viktigt att influencerns image matchar varumärkets image. Mer forskning behövs dock för att undersöka processen med att bygga relationer och matcha influencers till ett varumärke.

Titel: Är influencers vampyrer? En studie om influencer-baserad marknadsföring och brand recall. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Julia Jansson och Christina Najm Handledare: Jonas Kågström Datum: 2018 - maj Syfte: Syftet med studien är att analysera hur influencer-baserad marknadsföring, vad gäller brand recall, påverkas av tidsaspekten, vampire effect, source credibility och match-up hypotesen. Metod: Data har insamlats med hjälp av två enkäter med 1461 respondenter. Respondenterna fick svara på enkäter gällande två olika influencers och dess samarbete med ett företag. Materialet har sedan analyserats och bearbetats med hjälp av deskriptiv statistik, T-test, korrelationsanalyser, faktoranalyser samt klusteranalys. Resultat & slutsats: Studien visade betydelsen för företag att välja en lämplig influencer för deras marknadsföring. Dessa influencers har möjligheten att nå en stor del av konsumenterna och det är då viktigt att de kan sända ut rätt information om varumärket. I fallet om vampire effect kom studien fram till att detta hot inte nödvändigtvis behöver påverka varumärkets brand recall, utan vid val av en lämplig och rätt influencer kan istället varumärket gynnas av influencer-baserad marknadsföring. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag till marknadsföringens forskningsområde är en ökad kunskap om influencer-baserad marknadsföring, vad gäller brand recall och dess effekter. Studien bidrar också med olika aspekter för företag att ta hänsyn till i valet av lämplig influencer. Förslag till fortsatt forskning: Forskning bör vidare undersöka hur tidsaspekten har en påverkan på brand recall, då tidigare forskning varit begränsad. Vi anser att fler studier ska göras om influencer-baserad marknadsföring och brand recall då detta fält är relativt nytt och outforskat. Nyckelord: Brand recall, the vampire effect, source credibility model, match-up hypotesen, influencers, tidsaspekt. / Title: Are influencers vampires? A study about influencer-based marketing and brand recall. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Julia Jansson and Christina Najm Supervisor: Jonas Kågström Date: 2018 – may Aim: The purpose of this study is to investigate how influencer-based marketing, in terms of brand recall, is affected by the time aspect, vampire effect, source credibility and match-up hypothesis. Method: Data were collected from two surveys, with 1461 respondents. The respondents answered surveys about two influencers and their collaboration with a company. The data has been analysed and processed with descriptive statistics, T-test, correlation as well as factor and cluster analyses. Results & Conclusion: The study showed the importance for companies to choose an appropriate influencer for marketing. These influencers have the ability to reach a large portion of consumers and it is, therefore, important that they can send accurate information about the brand. Regarding the vampire effect, the study showed that it is not necessarily a threat to brand recall, but if the appropriate influencer is chosen, the brand can benefit from influencer-based marketing. Contribution of the thesis: The contribution of this study to the marketing research area is an increased knowledge about influencer-based marketing, in terms of brand recall and its effects. The study also contributes with different aspects for companies to consider in selecting an appropriate influencer. Suggestions for future research: Future research should examine how the time aspect can affect brand recall, since prior research has been narrowed. We believe that more studies should be done especially about influenced-based marketing and brand recall since it is relatively new and unexplored. Key words: Brand recall, the vampire effect, source credibility, match-up hypothesis, influencers, time aspect

Instagram är ett populärt socialt nätverk bland unga människor mellan 18-25 år. Psykiska pressen på individen att vara en del av sociala-medier och hålla sig uppdaterad kan betraktas som centralt i unga människors upplevelser av sociala medie-plattformen Instagram. Med sociala mediers frammarsch har en ny sorts kommersiell förebild skapats denna har fått benämningen Influencers. Studiens syfte ämnar besvara följande frågeställningar: Hur upplever unga kvinnor fenomenet Instagram och Instagram-Influencers? Hur påverkas unga kvinnors identitet av Influencers på det sociala mediet Instagram? Hur upplever unga kvinnor att deras identitet gestaltar sig, i de fall påverkan sker? En kvalitativ metod/ansats har använts i form av semistrukturerade intervjuer med sex unga kvinnor i åldern 18-25. Det insamlade materialet har analyserats med tematisk analys utifrån en induktiv ansats. Studien tar fasta på: respondenternas tankar, upplevelser och känslor kring den egna subjektiva erfarenheten och dess mening i deras livsvärld. Resultatet knyts an till tre huvudteman; Instagrams betydelse, Att vara en Influencer, Influencers och deras påverkan på sina följare.Dessutom behandlas underkategorin: Identitet online respektive identitet offline. Studiens resultat visar att respondenterna upplever Instagram som både betydelsefull media och som en “jämförelse-applikation” med negativ inverkan. Studien visar även hur den negativa påverkan i högre grad dominerar upplevelsevärlden. Det finns en tydlig koppling mellan en ökad digital interaktion och upplevelsen av social jämförelse och påverkan på ens identitet. Respondenterna anser att Influencers skapar en vilseledande bild av verkligheten och censurerar sådant som är mindre smickrande. Följarna får en filtrerad uppfattning som syftar till att förstärka det budskap man vill uppmärksamma. Respondenterna själva uppvisar konstruerade bilder av lycka, men i verkligheten – offline- kan istället känslor av ensamhet och ledsamhet finnas. Diskussionen tar upp den tydliga kopplingen mellan en ökad digital interaktion och känslan av social jämförelse, behov av konformitet och roll-imiterande beteende. / For young adult’s age 18-25 years, Instagram is a popular social network. With the expansion of social media, a new kind of commercial role- model has been created, the so- called Influencers. Based on the understanding and interpretation of previous research, this study will look into what impact the social network phenomena Instagram-Influencers have on young girls’ self-perception and identity. The purpose of this study is to answer the following questions: How do young women experience the social network Instagram and its Influencers? How is the identity of young women affected by the Influencers on the social media Instagram? In what way do young women experience that their identity is being shaped, in those cases it has an impact? To study this, qualitative interviews are used and conducted with six different active female users, between ages 18-25. The collected data were analyzed with a thematic inductive approach. The result is linked to three main themes; Instagram's importance, being an Influencer, Influencers and their impact on their followers, as well as the subcategory: Identity online and identity offline. In my analyzation, the conclusion is, that there is a clear link between an increased digital interaction and social comparison, and their effect on identity and self-perception. The respondents believe that the Influencers display a misleading view of reality. The followers get the impression that the content is filtered and only highlights flattering topics, and that the purpose with this is to enforce and emphasize the value of the Influencers’ statements. Similarly, the respondents themselves are affected to construct images of happiness, but in reality – offline- the feeling of loneliness and sadness occurs. The end discussion addresses the clear link between increased digital interactions and the sense of social comparison, the need for conformity and role-limiting behavior.

Internet och sociala medier upptar idag en stor del av många människors liv. Detta tillvägagångssätt att kommunicera är, sett från ett historiskt perspektiv, ett nytt fenomen vilket medför att antalet användare av sociala medier mellan olika generationer varierar. Dock står det klart att allt fler människor idag är aktiva på sociala medier, vilket också inneburit att företag börjat använda plattformen i sin marknadsföring. På grund av att kändisar och andra offentliga personer gör företagssamarbeten har influencer marketing fått stort genomslag. Då generation X anses vara digitala immigranter medan generation Y istället har vuxit upp med sociala medier runt omkring sig, finns det anledning att misstänka skillnader i generationernas syn på influencer-fenomenet. Syftet med aktuell studie är att undersöka hur inställningen till influencers skiljer sig mellan individer från generation X och Y. Den data som samlats in är i form av semistrukturerade personliga intervjuer med fem individer från respektive generation. Genom att analysera datamaterialet, med hjälp av textmatriser, har mönster identifierats. De två största skillnaderna som synliggörs i studien är attityden till begreppet influencers överlag samt de bakomliggande motiven till varför de olika generationerna väljer att följa influencer. Generation X är betydligt mer skeptiska till begreppet överlag samt värdesätter en personlig koppling till influencern de följer. Generation Y har istället en mer positiv inställning till begreppet samt har som största motiv att bli inspirerade av influencern. Diskussionen kring orsakerna grundas till stor del i flera av de generella egenskaper som karaktäriserar respektive generation, såsom att generation X anses vara mer skeptisk till reklam vilket skiljer sig från generation Y som istället väljer att se reklamen utifrån sin egen vinning. I studien har inte hänsyn tagits till det faktum att den totala andelen användare av sociala medier inom varje generation skiljer sig, utan istället fokuserat på de personer som idag har ett konto registrerat på Instagram och följer minst en influencer. / Internet and social media are today taking a large part of many people’s lives. This way of communicating with others is, from a historical point of view, new which has brought differences in the number of social media users in each generation. However, today considerably more people are using social media compared to a few years ago and companies have due to this started to use this platform in there marketing. Due to the fact that celebrities and other public people make business collaborations influencer marketing has had a great success. Since generation X can be considered as digital immigrants and generation Y on the other hand is born and raised with the social media, there are reasons to believe in differences regarding the generations’ attitudes towards the phenomenon influencers. The purpose of the study is to investigate the differences in generation X and Y’s approach to influencers. The data which has been collected is from semi structured personal interviews with five individuals from each generation. Through analyzing the data with the help of text templates, some patterns were identified. The two largest differences shown in the study are the overall attitudes towards influencers and the fundamental motive to why people follow influencers. Generally generation X is much more skeptical towards the concept and values a personal connection to the influencer they are following. Instead generation Y has a positive attitude towards the concept with the largest motive to be inspired by the influencer. The discussion of the reasons behind the results is based on some characteristic capacities for each generation. Such as generation X’s negative approach to commercials in general and that generation Y turns commercial into something that benefits themselves. The study does not take in to consideration the fact that the numbers of social media users in the generations differ, instead this study is focused on the people having Instagram today and are following at least one influencer.